Hur ska det gå för Malmö stads gröna tak?

Hur ska det gå för

Malmö stads gröna

tak?

EN UNDERSÖKNING OM UTVECKLINGEN AV GRÖNSTRUKTUR

I MALMÖ STAD KAN FORTSÄTTA UTAN KOMMUNENS

HJÄLPANDE HAND

Handledare: Joe Strahl

1

Abstract

Sustainable urban planning is becoming more and more important. Ecological

sustainability holds greats opportunities for urban areas in order to avoid some of the consequences climate change might cause. In sustainable planning Grönytefaktorn (The Biotope Area Factor) is one important tool and one which Malmö Stad has used in order to increase sustainable planning in the city. Since the beginning of 2015, municipalities in Sweden are no longer required to use The Biotope Area Factor, which might threaten the development of e.g. green roofs. The aim of this study is to investigate how real estate companies experience their role as investors in sustainable planning.Planning is a political activity with multiple stakeholders and in order to try to understand the difficulties sustainable solutions face in this context, Planning theory and Theory of Planned

Behavior have been used. The results show that the companies are not willing to invest in sustainable solutions like green roofs, unless the market demands it.

2

Inledning ... 1

Syfte och problemformulering ... 2

Frågeställningar ... 3

Avgränsning ... 3

Problem som den bebyggda staden står inför ... 3

Hårdgjord yta och urban heat island-effect ... 3

Luftföroreningar och buller ... 4

Översvämning ... 5

Ekosystem och biologisk mångfald ... 6

Samhällsplanering och behov av anpassningsåtgärder ... 7

Samhällsplanering och hållbar stadsutveckling ... 7

Nationellt och lokalt ... 8

Grönstruktur och gröna tak ... 9

Gröna tak och dess funktioner i en stad ... 10

Dagvattenhantering ... 10

Reducering av Urban heat island-effect ... 10

Ljuddämpning ... 11

Luftföroreningar ... 11

Växt- och djurliv ... 11

Teoretiska perspektiv ... 12

Planning Theory (planeringsteori) ... 12

Theory of Planned Behavior ... 14

Subjektiv norm ... 15 Attityd ... 15 Upplevd beteendekontroll ... 16 Metod ... 17 Val av metod ... 17 Intervjuguide ... 17 Intervjufrågor ... 18

3

Intervjupersoner ... 18

Stena Fastigheter AB ... 19

ByggVesta ... 19

MKB Fastighets AB ... 19

Bearbetning och reflektion ... 19

Fastighetsbolagen och deras arbete med gröna tak ... 20

Erfarenheter av gröna tak ... 20

Den estetiska aspekten viktigast ... 22

Ansvar och krav uppifrån ... 23

Ansvaret faller på hyresgästen ... 25

Risk för byggfel och andra problem ... 26

Inga stora planer på fler gröna tak ... 27

Diskussion ... 28

Slutsats ... 30

1

Inledning

Klimatförändringar innebär att jordens medeltemperatur stiger och medför bl a höjda

havsnivåer, kraftigare skyfall och värmeböljor som konsekvenser (SCB, 2013). Städer är extra sårbara för de förändringar ett förändrat klimat kan medföra, bland annat på grund av en tät bebyggelse, många hårdgjorda ytor och brist på biologisk mångfald. Den omfattande urbaniseringen och befolkningstillväxten tar mycket mark i anspråk, vilket lett till en

storskalig förlust av biologisk mångfald. Forskning tyder på att förlusten i framtiden kommer ske både snabbare och i större omfång. I en klimatanalys som SMHI (2012) tagit fram

framgår bland annat följande scenario för Sverige:

• årsmedelnederbörden har ökat med 20 % och fortsätter öka succesivt • en successiv ökning av årsmedeltemperaturen pågår

• kraftiga regn förväntas öka med 30 %,

• antal dagar med torra förhållanden i marken ökar med 50-80 fler torra dagar. Samtliga punkter är att jämföra med referensperioden 1961-1990.

Insatser för att avhjälpa problemen blir mer angelägna. Miljömedvetet byggande med fokus på energieffektivitet och miljövänliga material är sedan tidigare aktuellt, men under senare år har behovet av att klimatanpassa städer till följd av klimatförändringarna börjat

uppmärksammas. Förtätning av städer spelar en central roll i klimatdebatten (Boverket, 2009). I syfte att skapa ett samhälle som är motståndskraftigt mot problemen krävs ett arbete med anpassningsåtgärder i fysisk planering (Boverket, 2010b). Naturmiljön och ekosystemtjänster har stor kapacitet att hantera klimatförändringar och kan hjälpa till att skapa den robusthet det bebyggda samhället behöver. Genom att bevara och bygga in natur i staden ökar stadens resiliens. Att bevara tätorternas förmåga att leverera ekosystemtjänster är viktigt för en hållbar stadsutveckling (Delshammar & Fors, 2010). Malmö stad har länge jobbat mot en hållbar (klimatanpassad) stadsutveckling, bland annat genom att bygga in natur i staden. En strategi de tillämpat har varit att de krävt grönytefaktor vid nybyggnation (Malmö stad, 2009b).

2 Strategin har varit framgångsrik men möjligheten att tillämpa den är i dagsläget begränsad sedan ett par förändringar i Plan- och bygglagen trädde i kraft. Kommunens möjlighet att styra stadsutvecklingen genom grönytefaktor har förändrats och istället ligger

beslutanderätten på de privata aktörer som sköter nybyggnationer i Malmö (Malmö stad, 2014).

Syfte och problemformulering

Studien undersöker hur miljöanpassad stadsplanering står sig på marknaden, med fokus på Malmö och arbetet med grönstruktur i stadsbilden. För att få en uppfattning om vilka faktorer som kan vara avgörande när beslut om grönstruktur tas, har representanter från tre

fastighetsbolag intervjuats. Fastighetsbolagen står för en stor del av nybyggnationerna och måste möta både kommunens och marknadens krav. Studien är uppbyggd med en inledande del om klimatförändringars effekt på städer, samhällsplanering och hur grönstruktur kan avhjälpa städer en del av de eventuella problemen. Det följs upp av en presentation av utvalda teorier och sedan intervjumaterialet med medföljande analys. Avslutningsvis sammanfattas och diskuteras materialet. En stor del av uppsatsen ger läsaren en grundläggande förståelse för innebörden av klimatanpassning genom grönstruktur och i förlängningen en uppskattning av riskerna med att äventyra möjligheterna att klimatanpassa i tid.

Idén till arbetet grundar sig i att ett par ändringar i plan- och bygglagen (PBL) (även i miljöbalken samt nya riktlinjer för kommunala markanvisningar) trädde i kraft vid årsskiftet 2014/ 2015. Anledningen var att förenkla och effektivisera bygglovsprocessen (Regeringen, 2014). Ändringarna i PBL resulterade bland annat i att fler detaljplaner ska hanteras med ett så kallat standardförfarande och kommunens utrymme för att ställa egna tekniska

egenskapskrav regleras. Det i sin tur kan ge negativt effekt på utvecklingen av grönstruktur, eftersom det går under tekniskt egenskapskrav. Grönstruktur är en viktig del inom hållbar stadsplanering och i Malmö har en del projekt med bland annat gröna tak genomförts med positiva resultat. I och med lagändringen försvinner Malmö stads möjlighet att kräva så kallad grönytefaktor vid nybyggnation, vilket kan komma att hämma utvecklingen av grön

takbeläggning i staden. Då Malmö stad har höga ambitioner inom hållbar stadsplanering (Malmö, 2009b), kan således lagändringen innebära problem. På miljöförvaltningen i Malmö Stad finns en oro över att den gröna utvecklingen kommer stanna av. Deras kollegor på

3 Stadsbyggnadskontoret menar däremot att oron är obefogad och att vi kan och bör lita på att marknaden kommer sköta den gröna utvecklingen på eget initiativ.

Frågeställningar

· Hur ställer sig tre stora fastighetsbolag i Malmö till att anlägga gröna tak vid nybyggnation, när de inte längre är tvungna att göra det?

· Finns det en risk att lagändringen medför en negativ inverkan på utvecklingen av gröna tak i Malmö?

Avgränsning

Studien behandlar en del av hållbar stadsplanering, närmare bestämt grönstruktur. Den geografiska platsen är Malmö. Det åsyftas att ge en inblick i hur fastighetsaktörer som fungerar som byggherrar/beställare ser på att på eget initiativ investera i miljöåtgärder, i relation till deras roll som samhällsaktörer i en marknadsstyrd ekonomi. De berörda

fastighetsbolagen har samtliga hyresrätt som bärande upplåtelseform. Uppsatsen behandlar inte angränsande ämnen, exempelvis andra typer av klimatanpassningsåtgärder eller begrepp som governance.

Problem som den bebyggda staden står

inför

Nedan följer en redogörelse för ett par av de utmaningar städer står inför.

Hårdgjord yta och urban heat island-effect

Städerna växer både till storlek och till antal, vilket i sin tur ökar vikten av att de minimerar sin klimatpåverkan (Boverket, 2010b). En stad som växer behöver antingen ta mer mark i anspråk för att rymma invånarna eller arbeta med att förtäta staden. Samhällsfunktioner såsom distribution av el, vatten och avlopp och kommunikationer kan påverkas enormt mycket av de extrema väderhändelser som klimatförändringar kan medföra. Städer är känsliga för

4 klimatförändringar och en utmaning är hur man ska förbereda befintlig bebyggelse för dem. På grund av att städer består av många och stora byggnader samt mycket hårdgjord yta

uppstår vad man kallar urban heat island-effect, urban värmeö-effekt. Byggmassan har en hög kapacitet att lagra värme och hårdgjorda ytor låg infiltreringskapacitet och dålig kyleffekt (Urban heat islands, 2016). Byggda ytor består av en hög andel icke-reflekterande och vattenbeständiga material som tenderar att absorbera en betydande del av den infallande strålningen, som frigörs som värme. Temperaturen i städer blir således högre och

luftfuktigheten lägre, i förhållande till det land som omger städerna. På nätterna utstrålar materialen värme vilket förhindrar att området kyls ner. När städerna inte kyls ner ordentligt uteblir de svala nätterna, stadens (invånare/djur) förmåga att återhämta sig från värmen och förbereda sig för nästa dags värme försämras (Boverket, 2010b). De här förhållandena, i kombination med tät bebyggelse, gör att städer är extra sårbara vid temperaturförändringar, hård vind och nederbörd. Urbana värmeöar i kombination med värmeböljor och torka skapar ett behov av kylningsåtgärder i inne- och utemiljö för att staden ska fortsätta vara en dräglig livsmiljö. Eftersom behovet av kylning och luftkonditionering ökar, ökar även den totala energiförbrukningen, som i sin tur leder till högre utsläpp av värmealstrande växthusgaser som koldioxid, liksom andra föroreningar som svaveldioxid, koloxid och partiklar (Urban heat islands, 2016). Luftföroreningar i kombination med urbana värmeöar leder till en ökad frekvens av molnighet och dimma, vilket kan bidra till större nederbördsmängder. Vidare leder luftföroreningar i kombination med den höga värmen urbana värmeö-effekten främjar, till bildande av skadligt marknära ozon.

Luftföroreningar och buller

Trafiken i staden är orsak till olika miljöproblem. De allvarligaste effekterna är utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser samt trafikbuller. Föroreningar kan bestå av olika komponenter som på grund av sin kemiska sammansättning och/eller kvantitet förhindrar naturliga processers funktion och framkallar negativa effekter på miljön och människors hälsa (Wright & Boorse, 2011). De vanligaste luftföroreningarna består av kväve- och svaveloxider, marknära ozon samt svävande partiklar av olika karaktär (Naturvårdsverket, 2017a). Andra luftföroreningar är kolväten, t ex bensen och polycykliska aromatiska kolväten, samt kolmonoxid och tungmetaller.

5

Luftföroreningarna förekommer som gaser eller partiklar i luften. Trafiken orsakar utsläpp av gaser och partiklar dels från förbränning i motorn och dels slitagepartiklar. Slitagepartiklarna frigörs bland annat från förslitning av bromsar och hjul eller när dubbdäck sliter på vägbanan. Ofta transporteras föroreningar över långa avstånd eller över gränser för att sedan deponeras till mark och vatten med nederbörden och bland annat orsaka försurning och övergödning. Föroreningar kan också bildas genom omvandling i luften (till exempel ozon).

Luftföroreningar kan ställa till problem lokalt, till exempel för människors hälsa, när höga halter uppstår nära en föroreningskälla eller inom ett tätbefolkat område. Med allmän bullerstörning menas en sammantagen bedömning av hur störande eller besvärande olika ljudkällor upplevts för människor under en längre tidsperiod (Naturvårdsverket, 2017b). Med trafikbuller åsyftas buller från vägtrafik, flyg och tåg. Långvarig exponering för flyg- och vägtrafikbuller kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar och andra negativa effekter som stress, försämrad koncentrations- och inlärningsförmåga är vanliga. Buller kan ha både tillfällig och permanent påverkan på människans fysiologiska funktioner som bland annat kan ge skador på hörseln, att uppfatta tal och svårigheter att vila och sova.Sömnstörningar är en av de allvarligaste effekterna av samhällsbuller (Ibid.). Ostörd sömn är en förutsättning för att människan ska fungera bra både fysiologiskt och mentalt.

Översvämning

I Sveriges kommer klimatförändringarna framförallt innebära mer eller mindre vatten och stigande årsmedeltemperatur. Redan idag förekommer incidenter med översvämningar och mycket troligt är att incidenterna kommer bli fler och förvärras i framtiden, med större medföljande konsekvenser än de vi redan sett (Länsstyrelsen, 2011). Mer vatten i form av stigande havsnivå och mer nederbörd kan öka risken för översvämningar, ras, skred och erosion som i sin tur ha förödande konsekvenser på det bebyggda samhället, med följdeffekter som kan ha stor inverkan på samhällsfunktioner som distribution av el, vatten och avlopp, kommunikationer och människors hälsa (Boverket, 2010b). I och med den ökade mängden och intensiteten i enskilda nederbördstillfällen, ökar risken för översvämning och bräddning. En del av orsakerna till sårbarheten är att dagvattensystem inte är dimensionerade för de mängder vatten skyfall medför (och många gånger är systemen kombinerade, d.v.s. spill- och dagvatten ska rymmas i samma ledning), stor areal med hårdgjord yta snabbar på avrinningen och har dålig infiltrationskapacitet, bebyggelse i lågpunkter och dränerade

6 havsnivån, vilket förhindrar utflödet av dränerat dagvatten med följden att det skapas en dämningseffekt i vattendragen vilket bidrar till att risken för översvämning ökar.

Översvämning i städerna kan innebära stora konsekvenser för bebyggelsen. Vad gäller

miljöfarlig verksamhet, exempelvis industrier, som likt annan bebyggelse ligger i riskområden kan översvämning innebära direkt fara för människors hälsa och naturmiljön.

Ekosystem och biologisk mångfald

Även i en urbaniserad och högteknologisk värld är vi beroende av de tjänster och processer som jordens ekosystem upprätthåller. De ger oss luft, mat och vatten – vilket är basalt för vår överlevnad. I ekosystemen spelar alla delar av den biologiska mångfalden viktiga roller. Ekosystem är en samverkande process av allt levande tillsammans med den omgivande fysiska miljö, som temperatur, nederbörd, berggrund o.s.v. (Wright & Boorse, 2011). För att ekosystems funktioner inte ska försämras eller att systemet i sig inte ska kollapsa är biologisk mångfald avgörande (SOU, 2013). Ett ekosystems resiliens kallas den förmåga systemet har för att anpassa sig och vidareutvecklas i syfte att bibehålla väsentliga funktioner. En mångfald av arter skapar möjligheten för en viss art att minska i antal, då dess funktion kort- eller långsiktigt upprätthållas av en annan art. Ett ekosystems bästa förutsättningar för en hög resiliens bygger därför på en rik biologisk mångfald och med minskad biologisk mångfald stiger alltså risken för negativa förändringar i ekosystemet. Även små och gradvisa

förändringar ökar risken för att oåterkalliga förändringar i ekosystemet ska ske (Wright & Boorse, 2011). I snabb takt förändras nu de ekologiska systemen i världen och det till stor del på grund av mänsklig aktivitet. Det sker en snabbare utbredning av den urbana landytan än ökningen av den urbana befolkningen, så kallad urban sprawl. Städers inverkan på den biologiska mångfalden är betydande, både lokalt och globalt. Ekosystemen har under de senaste 50 åren förändrats snabbare och mer intensivt än någon annan gång i mänsklighetens historia, vilket har lett till en väsentlig och till stor del irriversibel förlust av biologisk

mångfald på jorden. Troligtvis kommer förändringarna ske i ännu snabbare takt under de kommande 50 åren.

7

Samhällsplanering och behov av

anpassningsåtgärder

Nästa stycke inleds med en kort beskrivning av samhällsplanering, en beskrivning av hållbar stadsplanering nationellt och lokalt och följs sedan upp med en beskrivning av gröna tak och dess potentiella effekter på staden.

Samhällsplanering och hållbar stadsutveckling

Samhällsplanering kan i stora drag beskrivas som en rationell och reflexiv aktivitet som syftar till att forma människors gemensamma miljö, (Nyström & Tonell, 2012). Planeringen är en teknik att förena behov och önskemål från olika nivåer. Här finns det ett samband mellan planering, makt, ideologi och politik, och i beslutshierarkin råder allt som oftast olika idéer om välfärd och rättvisa och framför allt - hur det skapas. En omstridd fråga är om det finns ett egentligt behov av offentligt styrd planering eller om marknadskrafterna, med hjälp av ”den osynliga handen”, kan sköta planeringen utefter vad marknaden kräver.

Ett bland många motiv för samhällsplanering är att mark ska reserveras för framtida kollektiva nyttigheter. Vid just markanvändning är ett ledande mål att åstadkomma största möjliga nytta, utan att de berörda och miljön får utstå olägenheter. Hållbar stadsutveckling utgår från begreppet hållbar utveckling med sina tre dimensioner: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Inom begreppet hållbar stadsutveckling ryms ett flertal faktorer- utöver anpassning till ett förändrat klimat räknas god miljö, ekonomisk tillväxt, social

sammanhållning och begränsad klimatpåverkan som viktiga faktorer (Boverket, 2017). Vad gäller den fysiska planeringen och klimatanpassning står hållbar stadsplanering inför en stor utmaning i hur samhället ska anpassas till det förändrade klimatet, samt hur stadens

klimatpåverkan ska minskas (Boverket, 2017). Enligt PBL är klimatfrågorna en aspekt som kommuner ska ta hänsyn till vid planläggningen och den fysiska planeringen anses vara ett viktigt verktyg i anpassningsarbetet (Boverket, 2010b). Begreppet anpassning kan ha olika betydelse, en aspekt utgår från ett risk- och sårbarhetsperspektiv och handlar främst om att förebygga och minimera de negativa konsekvenserna av en naturolycka (till exempel

översvämning och erosion). I arbetet med naturolyckor används ordet anpassning alltså som ett steg i att minska sårbarheten av en naturkatastrof. En annan aspekt, som FN:s

8 perspektiv (IPCC, 2007). Förutom att minimera negativa konsekvenser av en naturolycka innebär det att anpassa samhället till bland annat stigande havsnivåer, ökade temperaturer och luftfuktighetsförändringar. Här är det också viktigt att anpassa samhället till att nyttja de positiva följder av klimatförändringen, som till exempel ett varmare klimat och längre växtsäsong (Boverket, 2010a).

Nationellt och lokalt

Med bakgrund mot bl. a. behovet av ett ökat bostadsbyggande och det faktum att

bostadsmarknaden liksom arbetsmarknaden inte längre är begränsad till den egna kommunen, administrerar sedan 2014 Boverket, Energimyndigheten Naturvårdsverket, Tillväxtverket och Trafikverket en plattform för hållbar stadsutveckling (Regeringen, 2014). Syftet är ökad samverkan, kunskapsspridning och -utveckling inom området. Plattformen bygger vidare på Delegationen för hållbara städer som var en satsning regeringen gjorde 2008-2012. Det finns ett par utmaningar som är kända idag, av dessa är framför allt ett glapp mellan

hållbarhetsretorik och praktisk handling framträdande. Andra exempel är bristande

samordning mellan och inom sektorer och politiska nivåer och otillräcklig satsning på både forskning och kunskapsutveckling. I skapandet av förutsättningar för hållbar stadsutveckling har EU, näringslivet, forskarvärlden, aktörer i civilsamhället och på nationell och regional nivå alla viktiga roller att spela. Den enskilda statens roll innebär bl. a. att stärka arbetet, men sett till hur ansvarsfördelningen för planering och byggande är förlagd enligt PBL, ligger nyckelrollen på den kommunala nivån.

Malmö stad har, som tidigare nämnt, ambitionen att vara en ledande ”miljöstad” (Malmö stad, 2009b). Det innebär i praktiken att det finns mål, handlingsplaner och tidsramar. I Malmö stads miljöprogram 2009-2020 finns de olika målen beskrivna, varav ett är att fungera som ett gott exempel på̊ framtida hållbar stadsmiljö. Bl. a. ska gröna strukturer utvecklas och

stadsmiljön kompletteras med mer grönska, där vegetationsklädda tak är ett av fler alternativ. Ett projekt inom hållbart byggande i Malmö är BiodiverCity (Malmö, u.å.). BiodiverCity har i skrivande stund precis avslutats och genomfördes under två år i en bred konstellation med representanter från bland annat kommunen, regionen, universitet, forskningsinstitut och bostads- och fastighetsbolag. Projektet gick ut på att testa nya sätt att förbättra

förutsättningarna för urbana ekosystemtjänster. Genom att utforma nya sätt att integrera biologisk mångfald och grönstruktur i staden vill Malmö stad uppmuntra till mer grön

9 innovation i det urbana rummet. Malmö stad har sedan 2009 och fram till lagändringen använt sig av Miljöbyggprogram Syd, i syfte att stimulera hållbart byggande i Malmö och Lund

(Miljöbyggprogramsyd, u.å.). Ett s.k. miljöbyggprogram är ett användbart verktyg på lokal nivå. Det kan bäst användas när kommunen är markägare och kommunen kan genom det ställa högre krav på exploatören. De används i första hand vid nybyggnation av bostäder och lokaler och vänder sig till byggherrar som vill bygga på kommunal mark. Programmet förs in i beslut och avtal som tecknas mellan parterna i samband med markanvisningar (Boverket, 2010b). Miljöbyggprogram Syd bestod av olika fokusområden, varav ett var urban biologisk mångfald. Inom området ställdes krav på så kallad grönytefaktor. Grönytefaktor är ett planeringsinstrument som utgår ifrån att de ytor som hårdgjorts måste kompenseras med andra typer av gröna ytor (gräs på marken, vegetation på tak/vägg osv). Dessvärre har den aktuella lagändringen omöjliggjort tillämpningen av Miljöbyggprogram Syd, vilket innebär att planeringsinstrumentet inte används som tänkt.

Grönstruktur och gröna tak

Arbetet med klimatanpassad förtätning behöver vara integrerad med grönstruktur, då ett förtätningsarbete utan de inslagen riskerar att göra stadsmiljön mer utsatt för

klimatförändringar (Boverket, 2010b). Grönstruktur är ett samlingsbegrepp för gröna områden och ytor i en stad, som parker, mark, vegetationsklädda tak/väggar osv. Det kan likställas med andra strukturer i staden, som bebyggelse- och infrastruktur. Strategiskt lokaliserad i staden och integrerad med bebyggelsen kan grönstruktur bidra med ett flertal positiva effekter, vilka finns beskrivna nedan. Inom begreppet grönstruktur återfinns gröna tak, ett begrepp som används för att beskriva vegetationstäckta tak. Ibland kallas tak med annan miljöfunktion, t ex tak med solceller, också för gröna tak (Werthmann, 2007). Vegetationstäckta tak behöver inte nödvändigtvis alltid heller vara gröna. Beroende på längden på växtsäsongen är växterna på vissa platser till större del av säsongen bruna då de vissnat och kan därför även kallas bruna tak eller ekotak (Dunnet & Kingsbury, 2004). I den här uppsatsen används begreppet gröna tak och då åsyftas vegetationstäckta tak. Gröna tak delas i huvudsak in i två varianter, extensiva och intensiva (Werthmann, 2007). Termerna hänvisar vilken skötselnivå taken kräver. Som termerna avslöjar kräver ett intensivt tak mycket underhåll och kan jämföras med det underhåll en vanlig trädgård behöver. Extensivt är mer eller mindre självregenererande och kräver oftast ett minimum av underhåll (ibid.).

10

Finansiering

Ett tunt sedumtak (enkel variant av grönt tak) kostar i snitt ca 300-600kr per kvm för

anläggning (SMHI, 2017). Mer avancerade tak (som t ex är mer gynnsamt för olika typer av mikroliv, innefattar större artrikedom, lokalt omhändertagande av dagvatten) kostar mer. Utöver anläggningskostnader tillkommer underhåll, vilket handlar om en årlig tillsyn i det enklaste fallet till mer omfattande som regelbunden bevattning och gödsling. Det kan tilläggas att kostnaden för en väl planerad intensiv takträdgård kan vara jämförbar med motsvarande anläggning på markplan, då markpriser i urbana miljöer ofta är dyra i sig.

Gröna taks funktioner

Nedan beskrivs ett par av de positiva effekter gröna tak kan bidra med.

Dagvattenhantering

När vatten faller på vegetationsbetäckt yta återförs vattnet till atmosfären genom att växterna tar upp och transpirerar det (Dunnett & Kingsbury, 2004). Gröna tak har generellt en god vattenhållande förmåga, speciellt i jämförelse med traditionella tak som inte håller vatten alls. I en stad skiljer sig olika områden åt och de täcks av olika mängd hårdgjord (ogenomtränglig) yta. I stora drag uppskattar Dunnett och Kingsbury (2004) att 40 % till 50 % av den

hårdgjorda ytan i en stad brukar består av tak. Förmågan att hålla vatten är beroende på det gröna takets variant, men även mindre komplexa varianter kan hålla relativt stora mängder vatten. Oftast räknas den årliga minskningen av avrinning till mellan 60 % och 80 %. Dessutom kan gröna tak överlag förbättra vattenkvaliteten.

Reducering av Urban heat island-effect

Vegetation har generellt högre så kallad albedo än hårdgjord yta (Dunnett & Kingsbury, 2004). Begreppet albedo betyder hur stor del av solens strålning som reflekteras från en yta. Gröna tak i staden gör att solenergin i mindre grad omvandlas till värme på̊ taken. Det bidrar istället till evapotransiration. Evapotranspiration är den sammansatta effekten av transpiration,

11 som innebär att vatten tas upp av växten och sedan förs tillbaks i atmosfären, och evaporation, vatten avdunstar från substratet.

Ljuddämpning

Gröna tak har visat ha en viss effekt på ljudets fortplantning in i byggnader (Renterghem & Botteldooren, 2008). I och med de hårda material traditionella tak består av, är de generellt inte speciellt bra på att absorbera ljud. Olika sorters ljud påverkas av de olika delarna ett grönt tak består av. Höga frekvenser tenderar att fångas upp av växtmaterial medan låga frekvenser fångas upp av substratet.

Luftföroreningar

I staden är utsläpp från transportfordon och industri vanliga källor till luftföroreningar (Dunnett & Kingsbury, 2004). En del tungmetaller sprids också därifrån. En del av de

föroreningar som finns i luften har vegetation möjlighet att fånga upp. Även luftföroreningar i gasform kan vegetationen ta hand om. Dock har det visat sig att sedumtak, som är den

vanligaste varianten av gröna tak, antagligen spelar en ganska liten roll i det sammanhanget.

Växt- och djurliv

Gröna tak fyller en funktion som habitat för djur, då de ofta liknar de naturliga miljöer med tunna jordar som lätt torkar ut (Dunnett & Kingsbury, 2004). Att återskapa de här typ av platserna gynnar alltså det djurliv som är anpassat för dem. De är dessutom ofta ovanliga vilket ger det en desto viktigare innebörd. Om växtmaterialet på ett grönt tak är varierat har det visat sig ha effekt på antal djurarter som existerar på taket. Ju mer variation, desto fler antal djurarter brukar återfinnas. Man har sett ett samband mellan hur mycket gröna ytor det finns i ett område och antal fåglar som besöker taken.

12

Teoretiska perspektiv

Nedan presenteras de teorier som ligger till grund för analysen av empirin. Teorierna skiljer sig åt, den ena berör stadsplanering och den andra är en socialpsykologisk teori som ämnar att förklara individers beteenden. Valet av teorier grundar sig i en idé om att söka en förklaring till frågeställningen ur två aspekter: dels i vilken mån stadsplanering kan förstås utifrån de övergripande frågor planeringsteorin tar upp och dels genom att försöka tolka de

miljöansvarigas (på respektive företag) agerande utifrån de idéer Theory of Planned Behavior tar upp.

Planning Theory (planeringsteori)

Planeringsteorin belyser frågor kring hur och vilken roll planering spelar i utvecklandet av en god stad och region, inom ramarna för en kapitalistisk ekonomi, ett demokratiskt politiskt system och en regerings byråkrati (Campbell & Fainstein, 2003). En fördjupning i

planeringsteorin kan skapa en större förståelse av vad som påverkar samhällets framväxt och infrastruktur. Stadsplanering är en politisk verksamhet där de som påverkas av planeringen är med och bestämmer, d.v.s. politiker, invånare, markägare, företagare och andra aktörer. De har inte nödvändigtvis likartade uppfattningar om vad som är viktigast i planeringen. Ramarna för planeringsteorin är vaga och hur de definieras speglar ofta politiska åsikter om statens och privata aktörers roll. Eftersom det inte finns några entydiga svar på hur en god

samhällsutveckling ska ske eller vad en god utveckling av staden är, uppstår det

meningsskiljaktigheter som gör planeringsprocessen problematisk. En planerares roll är i grund och botten att tjäna det allmänna intresset, men det är en otillräcklig utsago då det inte finns enbart ett sätt att göra det på. Det demokratiska politiska systemet och den kapitalistiska ekonomin bestämmer spelreglerna som planerare måste följa, vilket innebär att de konkurrerar med utvecklare, konsumenter och andra aktörer. De måste dessutom gå genom folkvalda politiker och, kanske viktigast av allt, få det finansiella stöd som krävs. Inom privat sektor är tyglarna friare och resurserna mer lättillgängliga, vilket gör att processen oftast går fortare - en aspekt som också är viktig i utvecklingen av ett samhälle. Avgränsningen mellan planering och marknaden är en avgörande faktor i planeringsteori, ett ställningstagande som speglar en politisk ståndpunkt och inställning till hur mycket staten ska “blanda sig i”. Som Campbell och Fainstein (2003) skriver vore ett relativt säkert kort för en planerare att låta marknaden sköta det, för att sedan ta vid där marknaden eventuellt brister. Något som rimligtvis är

13 svårare än det låter. Dock råder inom planeringsteorin en kontrovers om planerare ska just stötta marknaden eller snarare konfrontera och sätta press på den. Vidare måste också det andra alternativet formuleras, det alternativ som genom planering avses att undvikas. Vissa skulle hävda att alternativet till planering är den fria marknaden som är mer effektiv och direkt, medan andra hävdar att det är kaos och kortsiktiga vinstintressen. Historien kan bekräfta att båda alternativen är sanna. Privatisering av traditionella offentliga tjänster väcker dessutom frågan om det enbart är offentlig förvaltning som kan förvalta det allmänna

intresset. Eftersom att tillgodose allmänintresset är en av planeringens hörnstenar, och det faktum att planerare inom den privata sektorn ökar, finns en farhåga hos vissa att lojaliteten till det allmänna intresset därför skulle vara hotad. Ökningen av partnerskap mellan offentlig och privat sektor gör dock gränserna än mer diffusa och verktyg som utvecklats inom privat sektor lånas av offentlig sektor, något som i sin tur också försvårar ett ställningstagande enligt den traditionella dikotoma ramen. Ytterligare en fråga som ständigt är aktuell är frågan vad allmänhetens intresse är och vem som har rätt att definiera det. Som i samhället i stort krockar idéer om demokrati, jämställdhet och effektivitet. Campbell och Fainstein (2003) menar att det speglar vad planerare behöver ta ställning när de försöker balansera olika aktörers

önskemål, vilket illustreras i bild 1 nedan. Dessa mål har skapat oenigheter mellan planerare, omvärlden och inom planering i sig (Campbell & Fainstein, 2003). En kritik som riktats mot planeringsteori är att den ägnat den ekologiska/miljömässiga dimensionen väldigt lite uppmärksamhet, vilket bidragit till att ekosystemtjänster över tid har gått förlorade

(Wilkinson, 2011). Hållbar utveckling har belysts länge men enligt författaren är det viktigt att det blir tydligare hur arbetet ska appliceras på stadsutveckling. Wilkinson (2011) menar att det socialekologiska fltet har mycket att bidra med i planeringsteori.

14

Bild 1: Campbells planeringstriangel som visar samspelet mellan ovanstående faktorer Källa: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:634052/FULLTEXT01.pdf

Theory of Planned Behavior

Theory of Planned Behavior (TPB) är en teori utvecklad inom socialpsykologin av Icek Ajzen, i vilken den centrala delen är en individs intention att utföra ett tänkt beteende (Ajzen, 1991). Teorin bygger på tre faktorer: subjektiv norm, attityd gentemot beteendet, samt

upplevd beteendekontroll. Grundantagandet är att de tre faktorerna korrelerar med en persons intention att utföra en typ av beteende, se bild 2. Tillämpningen av teorin ger en indikation på vilken eller vilka av faktorerna som har inverkan på intentionen. Enligt teorin styrs

människors medvetna beteenden av tre bakomliggande föreställningar: beteendets konsekvenser, normativa förväntningar från andra och hur olika förutsättningar kommer underlätta alternativt försvåra utförandet av beteendet. Föreställningarna ligger bakom

bildandet av de tidigare nämnda faktorerna. Själva intentionen att utföra beteendet föregår det faktiska beteendet. Generellt ökar en fördelaktig subjektiv norm, attityd och upplevelse av kontroll sannolikheten att en intention leder till ett faktiskt beteende. Om intentionerna över tid är stabila, är antagandet att sambandet mellan faktorerna handlar om en inväntan på ett tillfälle att utföra det planerade beteendet (Ajzen & Fishbein, 2000). En kritik mot teorin är att den är för generell för mänskligt beteende som är väldigt komplext. Viktigt att poängtera är att TPB i hög grad är beroende av kontexten, samt att faktorerna är under påverkan av underliggande strukturer. De tre faktorerna beskrivs närmare nedan.

15

Bild 2. Modell som visar samspelet mellan faktorerna i theory of planned behavior

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4463764&fileOId=4463783

Subjektiv norm

Subjektiv norm är en individs uppfattning av vad av andra anses vara ett önskvärt beteende, samt hur individen uppfattar hur omgivningen agerar (Ajzen & Fishbein, 2000). En individs subjektiva norm påverkas och bestäms av normativa övertygelser. Tillsammans med en värdering av sociala faktorer, utgörs de av individens vilja att vara andra till lags. Individens upplevelse av sin sociala världs åsikter värderas efter hur viktigt individen upplever det är att följa det sociala trycket.

Attityd

Attityd gentemot ett beteende är en individs inställning till ett visst beteende. Individens attityd påverkas av dennes värderingar, samt hur sannolikheten för beteendets utfall skattas (Ajzen & Fishbein, 2000). En individs ställningstaganden mot en given kontext eller relation påverkar dennes intentioner och efterföljande beteende. De beteendemässiga övertygelserna ligger till grund för den subjektiva uppfattning om hur ett visst beteende kan leda till ett specifikt utfall. Individens värdering av beteendet vägs mot hur man skattar sannolikheten för utfallet.

16

Upplevd beteendekontroll

Upplevd beteendekontroll beskrivs som en individs uppfattning av sin förmåga att utföra ett visst beteende, som med andra ord styrs av individens upplevelse av det som kan hindrar eller underlättar beteendet (Ajzen, 1991). Exempelvis kan individens upplevelse av tid eller

oväntade åtaganden påverka styrkan hos kontrollfaktorn. Graden av kontroll utgörs av i vilken mån individen upplever sig ha kontroll över situationen där beteendet utförs (Ajzen &

17

Metod

Nedan presenteras metodval, tillvägagångssätt samt de fastighetsföretag som intervjuobjekten representerade.

Val av metod

I studien har jag har använt mig av kvalitativa intervjuer som metod, närmare bestämt semistrukturerade intervjuer. Metodvalet baseras på bedömningen att kvalitativa intervjuer ger bäst resultat i förhållande till studiens syfte. I relation till kvalitativ metod står kvantitativ metod, som kan beskriva mönster och ett fenomens utbredning genom exempelvis statistik och siffror (Kjaer Jensen, 1995). Kvalitativa metoder är lämpliga när man vill gå på djupet med något, för att få en större förståelse för ett visst beteende eller struktur (Holme och Solvang, 1997). Enligt vetenskapliga erfarenheter är just semi-strukturerade intervjuer en bra metod vad gäller att samla in kvalitativ data (Kjaer Jensen, 1995). Jag gjorde bedömningen att den typ av information som är relevant för studien lättast nås genom den valda metoden. När semistrukturerade intervjuer genomförs behöver intervjuaren ha en viss finkänslighet för att skapa en god atmosfär och få respondenten att känna sig bekväm. Intervjuerna tenderar att bli unika, eftersom det till största del är respondenten som talar och styr samtalet. Till stor del handlar semi-strukturerade intervjuer om forskarens förmåga att tolka det insamlade

materialet. Att förstå svaren i ett större sammanhang, inte bara orden som sägs utan att kunna läsa mellan raderna.

Intervjuguide

Jag träffade tre representanter från tre stora fastighetsbolag i Malmö. Samtliga intervjuer har utgått från samma huvudfrågor och utöver det har olika följdfrågor ställts beroende på vilken riktning intervjuerna har tagit. Huvudfrågorna utformades efter den gemensamma

beröringspunkten, aktörernas arbete med gröna tak i Malmö. En del av de följdfrågor som ställdes under intervjuernas gång var sedan innan förberedda och andra följdfrågor dök upp spontant. Jag fick i tänkande stund ta ställning till frågornas relevans, och de som användes ansågs ge så uttömmande svar som möjligt. Längden på intervjuerna var mellan 30 och 45 minuter långa och genomfördes på vederbörandes arbetsplats. Alla intervjuer spelades in. Under intervjuernas gång togs även anteckningar i syfte att fånga upp eventuellt kroppsspråk

18 och annan icke-verbal kommunikation som kan spela in vid tolkning av resultaten.

Inspelningarna transkriberades strax efter att intervjuerna genomfördes när materialet fortfarande var färskt i minnet. Det görs för att inte glömma väsentligt innehåll i materialet (Bryman, 2011).

Intervjufrågor

• Vilka är era erfarenheter av gröna tak?

• I vilken utsträckning arbetar ni med gröna tak idag?

• Vid de tillfällen ni har anlagt gröna tak, har det då funnits speciella anledningar till att ni gjort det?

• Vilka är de viktigaste aspekterna ni väger in när ni diskuterar gröna tak vid nyproduktion? Utöver dessa ställdes således även ett par följdfrågor för att fånga upp intressant information som dök upp under intervjuernas gång. Med avsikt hölls intervjufrågorna övergripande och så neutrala som situationen tillät, då jag ville undvika ledande frågor i den mån det gick.

Intervjuerna fortlöpte som samtal och flöt på bra utan större ansträngning. När det ansågs vara relevant ställdes som sagt ett par följdfrågor, vilka kan ha haft en påverkan på vilken riktning intervjuerna tog.

Intervjupersoner

Urvalet baserades på det Bryman (2011) benämner ett målinriktat urval och grundar sig på att de tros kunna ge mest relevant information för studiens syfte, eftersom jag är intresserad av den information just de informanterna har. Aktörerna representerar den nutida

fastighetsmarknaden ur olika aspekter, både privat och kommunstyrd. Gemensamt för samtliga är att de har lagt ett eller fler gröna tak i Malmö. Eftersom samtliga har varit och fortfarande är aktiva, både innan och efter lagändringen, har samtliga i någon mån

inkorporerat Malmö stads miljöambitioner. De informanter jag har varit i kontakt med ä r personer som är antingen helt eller delvis ansvariga för miljöfrågor på respektive organisation och har varit med i tidigare byggprocesser där gröna tak varit en del av planeringen.

19 Informanterna presenteras utifrån den organisation de representerar och behandlas utöver det anonymt i uppsatsen, eftersom det enligt Bryman (2011) anses vara god forskningsetik. Aktörerna presenteras nedan.

Stena Fastigheter AB

Stena Fastigheter är ett privatägt fastighetsbolag. Det är ett av Sveriges största privata

fastighetsbolag och ingår i koncernen Stena Sfären. I Malmö förvaltar de för närvarande 7400 hyreslägenheter och finns utöver det i Stockholm, Göteborg och i ett par länder utomlands. Stena har för tillfället inga gröna tak i Malmö, men har grönt tak på biytor. Minskad energianvändning är Stenas primära miljömål (Stena fastigheter, u.å.).

ByggVesta

ByggVesta är ett privatägt fastighetsbolag. De förvaltar 222 hyreslägenheter i Malmö, har tre gröna tak och ett par biytor med grönt tak. Utöver Malmö förvaltar de lägenheter i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Linköping och Västerås. Minskad energianvändning är också ByggVestas primära miljömål (Byggvesta (u.å.). ByggVesta var ett av företagen som deltog i det

kommunala projektet BiodiverCity.

MKB Fastighets AB

MKB Fastighets AB är helägt av Malmö stad och förvaltar 22 500 hyreslägenheter och 1000 kommersiella lokaler. MKB är det största fastighetsbolaget i Malmö och vill ligga i framkant i utvecklandet av hållbar stadsutveckling. Enligt miljöpolicyn ska bolaget genom att utveckla innovativa och höga miljöambitioner i nyproduktion och förvaltning fungera föredömligt för andra fastighetsägare (MKB, u.å.). MKB var också ett av företagen som deltog i

BiodiverCity.

Bearbetning och reflektion

Som tidigare nämnt är forskarens förmåga att analysera det framtagna materialet är en viktig del i arbetet med kvalitativ metod. Det bör tas i beaktande att forskarens förförståelse spelar in

20 och påverkar analysen, då analysen till viss del speglar forskarens tolkning av verkligheten (Svenning, 2003). Intervjumaterialet som transkriberats har arbetats ner till att bli mer koncist, med målet att korta ned texten utan att förlora substantiellt innehåll. Det till en början stora materialet tematiserades och kategoriserades, för att sen sättas in i ett större sammanhang. Intervjuerna blev olika långa eftersom att respondenterna talade olika mycket och att olika antal följdfrågor ställdes.

Intervjuerna gjordes våren efter att lagändringen trädde i kraft, alltså för lite mer än två år sedan. Vilket utslag en lagändring medför kan ta lång tid att se och i sammanhanget kan två år vara relativt kort tid. Eventuellt har fastighetsbolagens miljöarbete utvecklats.

Fastighetsbolagen och deras arbete med gröna tak

Respondent B = ByggVesta

Respondent M = MKB Fastighets AB Respondent S = Stena Fastigheter

Erfarenheter av gröna tak

Eftersom MKB Fastighets AB (MKB) är ett kommunalt bolag och verksamma endast i Malmö, präglas all deras nyproduktion av Malmö stads miljöambitioner. I MKBs miljöpolicy som går att hitta på deras hemsida står bland annat att de ska sträva efter att vara

branschledande i arbetet mot en grön och hållbar stadsmiljö (MKB, u.å.). Respondent M berättar att MKB sedan 10 år tillbaka har som funktionskrav att anlägga gröna tak på samtliga biytor, som sop- och cykelhus. Då Malmö stad fram tills lagändringen har använt

Miljöbyggprogram Syd och därmed krävt grönytefaktor, har MKB anlagt mycket gröna tak för att uppnå kvoten. De har ett nära samarbete med Scandinavian Green Roof Institute AB, som bland annat hjälpt till att arbeta fram bostadsområdet Augustenborg, “med allt vad gröna lösningar heter”. MKB var även en av deltagarna i det kommunala projektet BiodiverCity.

21 Enligt respondent M gav deltagandet i BiodiverCity många goda erfarenheter och respondent M berättar att det var “skitskoj” och “bara suveränt”. Eftersom MKB i första hand lägger gröna tak på biytor var projektet enligt respondenten väldigt lärorikt i och med att de arbetade med större ytor än de brukar. En annan aspekt är också snöbollseffekten av erfarenheter som lett till att de nu har ett bättre nätverk. Något som i sin tur underlättar det framtida arbetet och sänker kostnaderna. De två aspekterna är viktiga menar respondent M eftersom “man inte bara gör sådant här av god vilja”. Respondent M säger att de gärna skulle vilja anlägga fler, men framhåller att kostnaden är ett problem.

Respondent B berättar att ByggVesta har arbetat med gröna tak i samband med en del olika projekt runt om i landet. Det är i Malmö de har arbetat med det mest, eftersom kommunen med Miljöbyggprogram Syd har ställt krav på grönytefaktor. Enligt deras miljöpolicy strävar ByggVesta efter att vara miljövänliga (Byggvesta, u.å.). Respondent B berättar att de har ännu inte har några tydliga policys vad gäller grönstruktur men säger att de har en ambition att bygga miljövänligt och att höja den biologiska mångfalden i projekten. ByggVesta var även de medverkande i projektet BiodiverCity och tog från det med sig mycket lärdom. I

Stockholm arbetar de för tillfället med ett par projekt där gröna tak är aktuellt, på begäran av kommunen.

Respondent S berättar att Stena Fastigheter (Stena) bygger enligt certifieringen Miljöbyggnad klass Silver. Enligt deras miljöpolicy ska Stena tillsammans med sina hyresgäster aktivt arbeta för en minskad miljöpåverkan (Stena fastigheter, u.å.). I certifieringen Miljöbyggnad klass Silver ingår inte grönstruktur och de varken diskuterar eller anlägger några gröna tak för tillfället, utöver på biytor som MKB. Respondent S säger att det dock är så pass små ytor att de inte räknas. Respondenten säger vidare att det är marknaden som styr utbudet. Hen själv föreläser om miljöfrågor på skolor, i syfte att informera och upplever att den yngre

generationen visar ett större intresse för frågorna, än den äldre. Tack vare det menar respondenten att det finns anledning att lita på att marknaden kommer efterfråga mer miljöåtgärder av fastighetsbolagen i framtiden, men ställer sig tvekande till att göra det i nuläget. Respondent S fortsätter och berättar att fanns ett tillfälle en tid tillbaka, då de

planerade en nybyggnation och diskuterade om de då skulle anlägga grönt tak på en större yta. Det gällde ett befintligt tak i anslutning till nybygget, med syftet att det skulle ge de framtida

22 hyresgästerna en vackrare utsikt. Dock hade det tidigt uppenbarat sig en del problem. I första hand var det osäkert om taket skulle klara bärigheten och ingen hade hittat några ritningar på det. Vidare skulle de behöva hitta en entreprenör som tog ansvar för det. Det innebar helt enkelt en del extra jobb och blev av den anledningen inte värt det, menar respondent S med tillägget att det nog hade varit ett spännande projekt som kunde bli väldigt snyggt.

Den estetiska aspekten viktigast

Respondent B berättar att ByggVestas främsta anledning att anlägga gröna tak, utöver eventuella krav från kommunen, är för att det ser fint ut för deras hyresgäster. Av den anledningen prioriterar de att lägga grönt tak på ytor där de syns framför på t.ex.

flervåningshus eller andra högre byggnader. Även respondent S framhåller den estetiska aspekten som viktigast. Vad gällde det projekt hos Stena där gröna tak senast diskuterades, var det starkaste argument att det skulle se bättre ut än ett svart tak. Denna syn på gröna tak bekräftar det som Wilkinson (2011) kritiserar planeringsteori för, att hållbarhetsfrågor får för litet utrymme. På frågan om företagen har märkt av några av de positiva effekter gröna tak är kända för berättar respondent M först att de vad gäller kylning inte har kunnat se någon större skillnad på taken där de anlagt sedum. Däremot har de kunnat se tydliga effekter av

dagvattenfördröjning och berättar om det hus det jobbade med inom BiodiverCity, ”Koggen”:

Hur det höll så bra med hundraårsregnet var så fantastiskt att se [...] Koggens tak blev klart 1,5 veckor innan det stora regnet i september. Allting låg kvar. Vi hade inga översvämningar där, inga källare som var våta eller så. Så det ger ju verkligen nytta (2015-05-11)

Respondent M fortsätter och säger att det hjälpte MKB undkomma stora skador med

medföljande kostnader och att de givetvis ställer sig positiva till effekterna, men menar att det generellt är svårt för dem som fastighetsbolag att räkna på den vinsten. Det är kanske snarare är något för kommunen. Då miljöåtgärder generellt genererar andra vinster än sådana som kan räknas till rent ekonomiska, även om det förekommer som föregående citat antyder, kan man fråga sig vem som borde vara den som investerar i dem. Precis som det inom planeringsteorin (Campbell & Fainstein, 2003) tas upp, så är det svårt att bestämma vem som ska hantera offentlig förvaltning, dels ur en effektivitetsaspekt. En mer etisk fråga är vidare vem som bör stå för investeringen, i och med att det ger större samhälleliga vinster som ”alla” kan ta del av. Respondent S säger att de på Stena inte har några sett några stora effekter av avgörande

23 karaktär, men framhåller att bland annat dagvattenhantering, kylning och att det är vackert att se på, ändå är givande aspekter. Apropå hundraårsregnet berättar respondent S att de

drabbades ordentligt i september 2014:

Där vi säkerligen fick skador på 70-80 % av fastigheterna, mer eller mindre. Vi hade ju också garage som flöt i vatten och hela den biten. Ja det blev säkert jättedyrt. Sen är det allt jobb liksom. Det tog ju all vår personal, att hjälpa hyresgästerna att tömma allas förråd. Allt var ju helt vattenfyllt. Tänk dig vilket jobb att tömma allt detta, ställa ut containers, se till att allt är torrt (2015-05-26) I och med att Stena inte har anlagt några större gröna tak i Malmö går det inte att säga om situationen hade kunnat se annorlunda ut, men om man (hårddraget) räknar enligt Dunnet och Kingsburys (2004) beräkningar, att ett grönt tak har kapacitet att minska den årliga avrinning till mellan 60 och 80 procent, så finns möjligheten att Stena kunnat ha liknande erfarenheter som MKB hade med Koggen.

Ansvar och krav uppifrån

På frågan hur de ställer sig till att kommunen ställer krav på t ex grönytefaktor är respondent S och B tveksamma och anser att det inte bör vara upp till kommunen att avgöra vilka lösningar som är smartast eller bäst i alla lägen. Informant B uttrycker att det kan bli för stelbent med kraven:

Egentligen tycker vi det är dumt att man ställer absoluta krav. För att vi.. det handlar ju också om hur man motiverar att det ska vara grönt just där. Och ibland kan vi tycka att kommunerna kan säga att ‘jaa allt ska vara grönt, för det är så bra’, jaaa men det gröna kanske kan finnas på gården istället? Och i Tyresö har vi ett tak som måste vara grönt, men där vill vi ha solceller istället. Och då blir det liksom ställt på sin spets, för om vi ska ha gröna tak kan vi inte ha solceller då och då finns det ingen poäng med att de är gröna (2015-05-30)

Citatet kan tolkas som att marknaden hävdar sin rätt att få vara självständig, vilket i enlighet med andra privata aktörer kanske grundar sig i bland annat en tanke om effektivitet, både vad gäller tid och resurser. För igen återkoppla till planeringsteori har det, som Campbell och Fainstein (2003) tar upp, inom planeringsteorin sedan länge varit en kontrovers vad gäller att låta marknaden sköta sig själv eller inte. Informant S berättar vidare att hen tidigare har varit verksam inom Region Skåne, där hen var med och arbetade med ett flertal olika

miljörelaterade uppdrag, vilka många gånger handlade om att vara en förebild inom hållbar stadsplanering:

24

Region Skåne är ju extremt duktiga på miljöfrågor, jättekul att jobba med. Men det är vad det är, politikerstyrt, det är svårt att få loss pengar givetvis, man ser inte direkt kopplingen mellan en investerad krona och den vinsten. Utan det är ju nästan mer viktigt då att vara krass, alltså att man kan visa. Det var bättre att satsa på en solcell än att byta ett ventilationsaggregat, även om ventilationsaggregatet kanske var betalt på två år, solcellen på 20. Solcellen syns ju mer. Men det är kanske lite rollen för Region Skåne också, att de ska gå i bräschen och visa. Visa, vi satsar på detta och detta och det är viktigt. Det har sin poäng i det liksom (2015-05-26).

Ur citatet kan läsas att respondent S anser att ansvaret för att arbeta med miljörelaterade frågor i första hand ligger hos kommunen, i syfte att vara ett föredöme. Det kan antas att funktionen med att arbeta föredömligt är att det ska väcka intresse hos marknaden, som i sin tur ska kräva det av de privata aktörerna. I relation till den poängen står även det ineffektiva som respondent S säger kommer med att arbeta för regionen. Respondents S fortsätter och är i regel mot krav uppifrån.

I grund och botten är jag emot sånt att staten går in och lägger sig i. För jag vet att det var en debatt i förra veckan där vår koncernchef var uppe och träffade regeringen, förmodligen med ett antal fastighetsägare, hur regeringen skulle stötta marknaden för att komma igång med energieffektiviseringen av

miljonprogrammet. Detta har man gjort någon gång innan. Och min idé är att nä det är inte där de behöver lägga pengar. Jag tycker ändå att marknaden är igång och hela den biten, lägg pengarna på att satsa på ny teknik eller så istället. För att det finns, när du pratar energieffektivisering idag, så är det ju liksom inga konstigheter med att göra detta, för du har en vinst att göra. Du räknar hem pengarna. Så varför ska då man från statligt håll gå in och stötta detta när marknaden sköter det. [...] Bättre då, ut och informera, få alla till att vakna (2015-05-26).

Som respondent S delger är en aspekt med styrning återigen att det kan bli ineffektivt, vilket förlängningen riskerar att bli kontraproduktivt. Återigen faller frågan tillbaka på den

balansgång mellan intressen planerare ställs inför (Campbell och Fainstein, 2003). Det respondent S föreslår är istället kunskapsspridning för att därigenom öka efterfrågan. Dock berättar respondent M att anledningen till varför de överhuvudtaget har lagt gröna tak är för att kommunen ställt krav på det:

Generellt sätt kanske 95 % av vår nyproduktion sker på Malmö stads mark, så såklart vi måste följa deras riktlinjer [...] mycket markanvändning från Malmö stad kräver ju gröna tak nästan, i och med grönytefaktorn (2015-05-11).

25 Det visar på att respondenternas upplevelser, att det är problematiskt med krav från

kommunen, tål att utmanas eftersom de gröna taken enligt respondenterna inte heller anlagts utan dem. Informant B är inne på samma spår som respondent S och uttrycker sig desto tydligare ”jag tror att om det inte någonsin hade funnits ett krav från kommunen så tror jag inte vi anlagt några”. Jag frågar vad de anser om ekonomiska incitament istället för krav och då ändras tonen lite varpå respondent B svarar:

Jo det är jättebra. Att man får någon belöning för besväret. För det är ju liksom.. om man är lite lat som projektledare så är det ju ganska skönt att slippa bekymra sig för ett grönt tak för det är ju bara en till sak man ska hålla reda på (2015-05-30).

Även respondent S är uttrycker liknande tankar:

Där kanske det hade varit en bra idé att gå in med det [subventioner]. Faktiskt. För där är det så svårt för en fastighetsägare själv att räkna in det. Javisst det är ju bra för miljön, men som sagt vi är ju inte riktigt där än, vi får nog ha ett antal skyfall till då för att det liksom ska få alla till att vakna. [...] Alltså det är så svårt att ta på för oss fastighetsägare. Vi ansvarar för vår fastighet och vi har liksom fullt upp till att få den att fungera.

Med underhåll och allt det är [...] Men som sagt jag är lite emot subvention från statligt håll annars men jag tror här hade det nog varit riktigt bra. För att få igång det (2015-05-26).

Respondent B uttrycker en känsla av att gröna tak mest innebär extra arbete, som eventuellt skulle bli värt att utföra om de fick en belöning för det. Respondent S menar att de inte kan ta mer ansvar än de redan gör, då de har fullt upp med att ta hand om sina fastigheter.

Ansvaret faller på hyresgästen

Respondenten B menar att den extra kostnaden för gröna tak i slutändan läggs på hyran och därmed faller på hyresgästen:

Eftersom vi bygger hyresrätter så är det ju alltid hyresgästen som betalar för det där. Det lilla extra. Och det kan ju kännas bra att bo i ett hus med grönt tak, men samtidigt så ser man ju inte det eftersom det är där uppe (2015-05-30).

Som respondent B berättar faller den extra kostnaden på hyresgästen, genom en hyresökning. Att det är hyresgästen som betalar för “det lilla extra” är en aspekt som i sammanhanget givetvis är viktig att ta hänsyn till. När det är marknaden som betalar för en miljöåtgärd

26 behöver fastighetsbolaget ta ställning till vilken klientel de vill rikta sig mot, dels ur en

vinstaspekt (målgruppen riskerar att förminskas) och dels ur en etisk aspekt då låginkomsttagare sållas bort.

Även respondenten S pratar om hyresgästen, men i sammanhanget att det är hyresgästen som gör den eventuella vinsten:

Man kan slå in det lite grann, vilket jag gjorde, att du kan minska kylbehovet då. Men oftast, så här är det ju på den privata sidan, kylbehovet betalas av

hyresgästen. Så, vad är vårt incitament för detta?[...] Alla våra hus är uthyrda och det är kö (2015-05-26).

Trots att det respondent S säger skulle kunna användas som en form av lockbete för hyresgäster, i form av minskad elförbrukning, används det i sammanhanget ändå som en anledning till att inte investera. Det indikerar att respondent S inte värdesätter miljöåtgärden såvida den inte genererar en ekonomisk vinst för fastighetsbolaget. Att Stena Fastigheter dessutom för tillfället alltså inte heller har något behov av att locka hyresgäster, kan förstås som att deras hyresgäster (marknaden) är nöjda med de nuvarande fastigheterna Stena förser dem med, även utan gröna tak. Med bakgrund mot detta blir det ur miljösynpunkt

problematiskt att låta efterfrågan styra utbudet.

Risk för byggfel och andra problem

Respondenten B framhåller att det är problematiskt att anlägga tak ur fler aspekter. I första hand upplever respondenten att det är riskabelt ur den synpunkten att någon behöver sköta om det.

Ja, alltså det är ju en grej som ändå är mest avgörande, som gör att det blir joxigt med gröna tak och det är att någon ska upp på det där taket och vingla och vattna. Det är jätteläskigt. Och så har vi en fastighetsskötare som ska kasta sig upp där och stegen trillar ner och ja. Det blir fara för någons liv. Det är ju skillnad på att vattna en rabatt (2015-05-30).

Även byggfel är något respondent B ser som ett hinder:

Och det är lite riskabelt för det kan bli byggfel och börja läcka. Det finns en risk för det.

27 Eftersom man oftast använder gröna tak för att de ska fördröja dagvatten och de

ska då hålla en massa vatten, som tränger ner mot huset och kanske tränger in om.. alltså inte byggaren gjort arbetet rätt, så kan det bli soggigt.(2015-05-30).

De problem Respondent B ser kan enligt TPB vara den typ av faktorer som, på grund av att de kräver tid/ansträngning/pengar, försämrar den upplevda beteendekontrollen. Ur citatet kan också utläsas en viss eventuell kunskapsbrist hos respondenten, då de potentiella problem som kan uppstå inte har några konkreta belägg, då den vanligast förekommande typen av gröna tak (extensiva) kräver mycket lite skötsel (Werthmann, 2007). Snarare kan det tänkas vara

farhågor respondenten har och gärna vill undvika. Denna syn på grönstruktur kan i enlighet med Wilkinson (2011) kopplas till bristen på hållbarhetstänk inom stadsplanering.

Respondent B fortsätter dock med att säga att hen gärna hellre hade sett gröna tak än annat ibland, men menar att det är många som ska vara med och bestämma och att det kostar, så det blir en fråga om prioritering. Återigen antyder respondenten att miljöåtgärder vore önskvärda, men att det helt enkelt inte går.

Inga stora planer på fler gröna tak

Samtliga respondenter är samstämmiga om att den extra kostnaden är ett (för) stort hinder för att de ska anlägga de gröna taken. Jag frågar respondent S vad hen får för svar när gröna tak tas upp för diskussion, varpå hen berättar att det allt som oftast är negativt:

Men minnet är kort, det kan jag säga dig. Vi höll på med ett projekt kort efter det [hundraårsregnet], där vi höll på med gröna tak. Där sa man då, varför ska man göra detta? [...] När vi har diskussioner så är det ju inte för att vi vill lätta bördan för nederbördsfaktorn eller nåt sånt [...] Alltså jag har aldrig ens gjort det… Det har inte varit lönt tror jag. Nä. Vi är väldigt styrda av den ekonomiska biten. Sen är det klart att vi kan renovera en fasad för att den ser gräslig ut, då renoverar vi upp den för vi tror vi kan vinna på den på någonting. Men annars är det ju pengar som räknas [...] Vi är inte riktigt där än där vi liksom sätter miljö som nummer ett. Tyvärr. Men mänskligheten är inte där än (2015-05-26).

Respondenten M tror att det kommer stanna av nu när Malmö kommun inte längre kan kräva det:

Men tyvärr så tas ju möjligheten att ställa särkrav nu bort så det blir ju mindre och eftersom det kostar pengar att göra de här grejerna så kommer det ju bli så att man inte anammar det vidare [...] jag tror inte att kostnaden någonsin kommer komma ner till en nivå där det försvarbart att göra det helt ur egen plånbok sådär. Speciellt inte som privat fastighetsägare. Man gör inte sådant bara utav god vilja så (2015-05-11).

28 Det ekonomiska vinstintresset hos företag sätter tydligt de miljöansvariga i en position där de måste väga ekonomisk vinst mot miljömässig vinst. För att försöka förstå respondenterna i

deras roll som ansvariga för miljöfrågor/gröna tak på ett individuellt plan kan materialet från intervjuerna ses utifrån Theory of Planned Behavior. Enligt Theory of Planned Behavior bygger ett beteende på tre grundläggande faktorer: attityd mot ett beteende, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll, av vilka de två första faktorerna vore applicerbara på

respondenternas inställning. Samtliga respondenter uppvisade en i grunden positiv inställning till miljöåtgärder (i enlighet med det fastighetsbolag de representerade, av hemsidorna att döma) och även i olika utsträckning till grönytefaktor/gröna tak. Samtliga har olika

erfarenheter av att ha arbetat med gröna tak och uttryckte på olika sätt att de samt respektive fastighetsbolag vill arbeta mer hållbart. Av vilka anledningar de har de gröna ambitionerna uttrycktes inte i någon konkret form. Det kan antas att ett intresse för miljöfrågor överlag, grundar sig både i en vilja att bidra till något bättre och/eller att göra det som av omgivningen anses vara rätt och riktigt. Miljöfrågan har sedan år tillbaka varit högst aktuell och att värna om den anses idag vara något alla bör göra. Sedan finns det också ett flertal omständigheter som gör att de inte “kan” lägga ner mer tid/resurser på det. Respondenternas upplevelser av att de inte kan göra mer kan knytas till faktorn ”upplevd beteendekontroll”, som i

sammanhanget är låg.

Diskussion

Samtliga fastighetsbolag strävar efter att vara mer miljövänliga och intervjuobjekten uppvisade en positiv inställning till gröna tak. De tycker det ser bra ut och ett rimligt

antagande vore att det också sänder ut “gröna” signaler, vilket är attraktivt och statushöjande. De har i olika mån positiva erfarenheter av gröna tak och respondent M och B återgav att MKB och ByggVesta tog med sig mycket lärdom projektet BiodiverCity. Respondent M och S berättade båda om hur de drabbats av/undkommit hundraårsregnet, där det i sammanhanget kunde antas att det var ett grönt tak som spelade en avgörande roll. Upplevelsen av att gröna tak nog är bra och för med sig flertalet positiva effekter finns där, men dock verkar det svårt för dem att se ett tydligt samband mellan investering och vinst, något som är grundläggande för ett företag. Respondenterna uttrycker vid olika tillfällen att nederbördsfaktorn och den kylande effekten inte är aktuella. Det som är relevant är det estetiska aspekten. Kanske kan det tolkas som att de helt enkelt inte värderar miljöåtgärder så högt, då det råder en

29 uppfattning om att de vinster åtgärderna skulle kunna generera snarare är samhällsvinster och inte väger lika tungt som rent ekonomiska. Framförallt uttryckte respondenterna på den privata sidan tveksamheter till att investera i gröna tak, vilket kan förstås i kontexten att privata företags grundförutsättning är tillväxt och produktivitet. Ekonomisk effektivitet ställs mot miljömässiga åtgärder, vilka enligt planeringsteorin står i konflikt med varandra

(Campbell & Fainstein, 2003). Rimligtvis begränsas respondenterna i sin roll som miljöansvariga av det. Det skulle kunna ses som att det råder en kunskapsbrist hos fastighetsbolagen, då forskning kring gröna tak tyder på att ekonomiska vinster faktiskt genereras. Två av de tre respondenterna återgav att de har drabbats av översvämning alternativt erfarit hur gröna tak kan minska riskerna, vilket kan tänkas skulle ha en

övertygande effekt på dem. Men trots det är de alltså inte villiga att investera i det. Det kan, i enlighet med Wilkinson (2011), återigen bero på kunskapsbrist hos företagen. I det

hänseendet kan kunskapsspridning ge fastighetsägarna större förståelse för de urbana problem som kan avvärjas, vilket i förlängningen skulle kunna öka benägenheten att investera i gröna tak. Hos de privata aktörerna fanns en tydlig marknadsliberal linje och de respondenterna som representerade de fastighetsbolagen menade att det är marknaden som i första hand får ställa kraven, sedan bygger de utefter dem. Detta leder tillbaka till planeringsteori och frågan om vilken politisk ståndpunkt som är bäst att utgå ifrån, att lita på den fria marknaden eller förhindra det kaos som kan uppstå till följd av aktörer med kortsiktiga vinstintressen tar över. Att kommunen inte längre kan ställa krav och det faktum att stadsbyggnadskontoret inte oroar sig kan utifrån planeringsteorin (Campbell & Fainstein, 2003) tolkas som att de anser att planering ska vara ett stöd till marknaden. Denna typ av gröna lösningar bör dock enligt Wilkinson (2011) implementeras mer för hållbar stadsplanering.

Av vad som kan förstås utifrån att fastighetsbolagens inte “behöver tänka på att locka hyresgäster” ställer de boende inte krav på gröna lösningar i deras fastighet. Låt säga att de boende uppskattar miljövänliga fastigheter av samma anledning som fastighetsbolagen gör – att det känns bra att vara grön och rätt - så verkar det inte vara så viktigt att de avsäger sig sitt boende för den sakens skull.

Eftersom grönstruktur är ett effektivt redskap att använda i stadsmiljön vad gäller

klimatanpassning bör således utvecklingen av det främjas, då mål om hållbar stadsplanering har formulerats. Om samhällsplaneringen ska innefatta mål som begränsad klimatpåverkan och anpassning till förändrat klimat, så verkar det dessvärre som att lagändringen är ett steg i fel riktning. Då det enligt PBL i första hand är kommuner som har nyckelrollen i hållbar