366 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L . 26. 2009 . 5
flera avseenden. Det sätt individen försörjer sitt missbruk på får stor betydelse för hennes möjliga delaktighet i ma- joritetssamhället och för hennes eventuella inblandning i och sociala status inom narkotikavärlden (Biernacki 1986, 24; Svensson 2007). Ökad kunskap kring försörjningsformer kan innebära en ökad förståelse för individers livssituation, utsatthet, problem, drivkrafter och resurser och därmed ock- så möjliga vägar ut ur missbruket.
Att fokusera på injektionsmissbrukande kvinnor och de- ras försörjning är av särskilt intresse då denna grupp utgör en minoritet inom en ytterst mansdominerad och maskulin narkomanvärld. Dessutom är den relativt skrala forskning- en kring missbrukande kvinnors försörjningssätt och roller inom drogekonomin överskuggad av motsvarande forskning kring män (Maher & Hudson 2007).
En ytterligare anledning att fokusera på injektionsmiss- brukare och deras försörjningsstrategier är att det florerar många felaktiga föreställningar och stereotypa nidbilder kring denna grupp i samhället. Narkotikamissbrukarens verklighet har i den officiella retoriken i Sverige kommit att starkt förknippas med en värld skild från det övriga sam- hället, en värld präglad av kriminallitet, prostitution, våld, sjukdom och död (Kristiansen 1999). Framförallt injektions- missbruk har kommit att bli ”sinnebilden för en av de mest
förkastliga avvikelser vi kan tänka oss” (Olsson 1994). Det
är också framförallt de mest extrema och stereotypa bilderna av narkomanen som förs fram och som blir tongivande i me- dia (Svensson 2005). En vanlig bild av injektionsmissbru- karen är den hemlöse och utslagna gatunarkomanen som är beredd att göra vad som helst för att få tag på pengar till droger. De gängse föreställningarna om och attityderna till kvinnliga narkotikamissbrukare är möjligen än mer stigma- tiserande (Inciradi m.fl. 1993). De ses ofta som okvinnliga och smutsiga, som oansvariga mödrar som prioriterar dro- gen framför sina barn, som fallna och förtappade kvinnor (Lander 2003), de förknippas med självklarhet med prosti- tution och anses framförallt försörja sitt missbruk genom att sälja sex på gatan för pengar eller inom den egna gruppen i utbyte mot narkotika (Rosengren 2003). Liknande represen- tationer av missbrukande kvinnor återfinns även inom delar av missbruks- och kriminalitetsforskning (Denton 2001; An- derson 2008; Taylor 1993). Dessa bilder innehåller en viss
CONCLUSIONS Few women correspond to the stereotypical image of the homeless and outcast street addict who supports her drug habit mainly through prostitution and illegal activities or by contacts with male addicts. The majority of the women in this study have a relatively stable housing situation, the vast majority (93%) are active actors on the drug market who buy most of the drugs they use themselves, and most of the women use incomes from both formal/legal and informal/illegal sources.
For most of the women, drugs provided by others only constituted a complement to those obtained by the women themselves. A few women, however, who did not report any personal income, seem to be highly dependent on others to secure a safe supply of drugs. Some women also reported that they had had to perform sexual services in order to get access to drugs from male suppliers.
For women with heroin as their principal drug, it seemed much more difficult to finance their drug use by legal incomes only. KEYWORDS
Women, injection drug use, heroin, amphetamines, needle exchange programme, income, drug economy.
Injektionsmissbrukande kvinnors inkomstkällor och anskaffning av droger
367
N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L . 26. 2009 . 5
sanningshalt, frågan är dock om den skild- rar majoriteten, eller om den ens speglar något som är vanligt förekommande. I Sverige saknas studier som utifrån en bre- dare grupp narkotikamissbrukande kvin- nor undersökt försörjningsstrategier och inkomstkällor. Föreliggande studie bidrar därmed genom sitt relativt stora och breda urval av narkotikamissbrukande kvinnor från sprutbytesprogrammet i Malmö, med ny och viktig kunskap i denna fråga.
Tidigare forskning
Liten uppmärksamhet har riktats mot nar- kotikamissbrukande kvinnor och deras försörjningsstrategier eller roller inom drogekonomin (Maher & Hudson 2007). Detta beror dels på att de utgör en minori- tet bland tunga missbrukare men också på att de setts som perifera och icke hemma- hörande i denna kontext (Campbell 2000). En annan förklaring är att forskning kring drogmissbruk historiskt sett varit forsk- ning om män av män (Denton 2001). Den forskning som ändå intresserat sig för kvinnliga missbrukare har traditionellt tenderat att sätta fokus på deras familjean- svar, moderskap, promiskuösa livsstil och psykopatologi (Maher & Hudson 2007; Denton 2001).
Tills relativt nyligen har diskursen kring kvinnors droganvändning och roll inom drogekonomin varit dominerad av bilder som speglat passivitet och maktlös- het (Anderson 2008; Denton 2001; Maher & Hudson 2007). Studier har ofta beskrivit kvinnor som offer vilka lurats in i miss- bruket av män och som är beroende av män för sin försörjning, tillgång till droger och upprätthållande av missbruket (Adler 1985; Fiddle 1976; File 1976; Goldstein 1979; Inciardi m.fl. 1993; Rosembaum
1981; Ruggiero 1995). Flera tidiga stu- dier har också pekat på kvinnliga narko- tikamissbrukares små möjligheter att göra karriärer inom den illegala ekonomin och hur de istället framförallt varit hänvisade till inkomster från prostitution, snatteri och bedrägerier (Miller 1986; Waterson 1993). Framförallt prostitution har ofta beskrivits som den mest framträdande inkomsten för kvinnliga narkotikamiss- brukare, inte minst för de med heroin som huvuddrog (Blom & van Den Berg 1989; Waterson 1993).
Under framförallt 1990-talet publice- rades ett antal studier som presenterade delvis nya bilder av kvinnliga missbru- kare. Kvinnor inom drogekonomin skild- rades nu också som framgångsrika och stolta ent reprenörer, som oberoende av män för sin försörjning och som kapabla att inneha en rad olika positioner och roller inom drogekonomin, även de med ledande funktioner (Mieczkowski 1994; Morgan & Joe 1996; Baskin & Sommers & Fagan 1993; Dunlop & Johnson 1996; Sterk 1999). Lisa Mahers och Susan Hud- sons (2007) metaanalys av studier kring kvinnliga missbrukare och deras försörj- ning visar dock att drogekonomin gene- rellt är en könssegregerad arbetsmarknad där kvinnor, trots stora resurser och till- gångar, till stor del är beroende av män för att erhålla och upprätthålla attraktiva arbetsmöjligheter och att de kvinnliga rol- lerna ofta innehåller starkt sexualiserade inslag (Maher & Hudson 2007).
I Sverige har ett fåtal studier berört kvinnliga missbrukares försörjningsstrate- gier och/eller positioner inom drogekono- min (se t ex Byqvist 1997; 2005; Lander 2003; Kolfjord 2003; Kristiansen 1999; Rosengren 2003; Svensson 2005; 2007),
Injektionsmissbrukande kvinnors inkomstkällor och anskaffning av droger
368 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L . 26. 2009 . 5
ingen tidigare svensk studie har dock specifikt fokuserat på denna fråga. I den senaste nationella kartläggningen kring tunga missbrukare (MAX-undersökning- en) saknas också mer ingående uppgif- ter kring denna grupps försörjning. Vad som dock kunde konstateras i studiens casefind ing undersökning var att arbets- marknadsanknytningen bland de tunga narkotikamissbrukarna i regel var mycket dålig. För flertalet utgjordes därför de le- gala inkomsterna uteslutande av social- bidrag, pension, sjukpenning eller andra former av bidrag/ersättningar (Lander m.fl. 2002). Majoriteten av de tunga miss- brukarna, både männen och kvinnorna, använde övervägande illegala inkomster för att finansiera sina narkotikainköp (Olsson m.fl. 2001).
Flertalet studier, både nationella och internationella, som tar upp frågan om kvinnliga missbrukares försörjning är kvalitativa. De är genomförda i en kon- text som karakteriseras av extrem social, ekonomisk och/eller kulturell margina- lisering. Ofta utgår de också från avgrän- sade grupper missbrukande kvinnor t ex prostituerade, fängelsekunder, hemlösa kvinnor, kvinnliga langare. Fokus för stu- dierna har då ofta varit kvinnornas roller och möjlighet till försörjning inom den il- legala ekonomin. Få studier har undersökt bredare grupper av narkotikamissbrukan- de kvinnor och försökt kartlägga miss- brukande kvinnors olika inkomster, både formella och informella. Detta ofta snäva urval och fokus har troligen inneburit vis- sa begränsningar i att skildra bredden och variationen i försörjning bland narkotika- missbrukande kvinnor.
Sprutbytesprogram är exempel på en verksamhet som skulle kunna ge goda
möjligheter att studera en bredare grupp av narkotikamissbrukande kvinnor, fram- förallt de sprutbytesverksamheter som vänder sig till ett större geografiskt om- råde. Tidigare studier av sprutbytespo- pulationer har dock sällan haft försörj- ningsfrågan i fokus. De enda studier som tydligt har denna inriktning är Bretteville- Jensens (2005) och Bretteville-Jensens och Suttons (1996) studier kring sprutbytes- programmet i Oslo, Norge. Dessa studier har visat mycket intressanta och delvis oväntade resultat inte minst gällande in- jektionsmissbrukande kvinnors försörj- ning. Resultaten pekade på vissa sedan tidigare kända skillnader mellan narkoti- kamissbrukande kvinnors och mäns för- sörjning där prostitution var en betydligt vanligare inkomstkälla bland de kvinnli- ga besökarna medan stölder var betydligt vanligare bland de manliga. Något mer förvånande visade Bretteville-Jensens stu- die att langning var en lika viktig inkomst- källa för både kvinnor och män och att båda könen i stort sett erhöll lika stora in- komster från de olika inkomstkällor med vilka de finansierat sitt drogbruk (prosti- tution undantaget, där kvinnorna tjänade betydligt mer). Bretteville-Jensens studie (2005) visade också intressanta skillnader i försörjning beroende på om individen hade heroin eller amfetamin som huvud- saklig drog; heroinanvändarna uppgav i större utsträckning illegala inkomster, fler inkomstkällor samt högre inkomstnivåer.