6. Resultat och analys
6.4 Inkluderande metoder och lärmiljöer
Lärarna 1 och 2 beskriver att de på deras skola har strukturerat om klasserna, så att de nu har två lärmiljöer istället för två klasser. Lärare 2 beskriver: “Vi är en hel klass, men indelad i två olika lärmiljöer, med nivåanpassad undervisning. De elever som behöver ett lugnare tempo i sin kunskapsinhämtning har samlats i ett klassrum och de som tenderar att nå kunskapskraven samlas i ett”.92 Vidare förklarar lärare 1 att
“vi har inte några gränser utan om en elev upplevs ha svårare att klara
kunskapsmålen, kan hen under de lektionstimmarna få vara i den miljön där det är lite lugnare tempo. Det kan vara så att eleven behöver vara med under
88 Lärare 4, intervju 28 februari, 2019 89 Mitchell, 2016, s.301
90 Mitchell, 2016, s. 302 91 Mitchell 2016, s.312
34
genomgången i lärmiljön med det lugna tempot och sedan gå tillbaka till det andra klassrummet. Det kan även vara tvärtom, att de som befinner sig i den lugna lärmiljön får flytta in i den lärmiljön med lite högre tempo”.93
Lärare 2 förklarar att “klasstänket” är helt borta och att vi nu jobbar utefter de två olika lärmiljöerna, vilket vi tycker fungerar bra. Effekten av detta är att vi ser resultat som är bättre än om vi hade blandat eleverna i ett och samma klassrum”. Vidare beskriver hen att i den lugnare lärmiljön gör de så att de bryter ner ett kunskapskrav i taget, där de arbetar med ett kunskapskrav åt gången, vilket medför att eleverna lättare kan checka av när de uppnått målet för det.
Lärare 2 poängterar att det är väldigt viktigt att prata om de olika lärmiljöerna i klassrummet, att “det är ok att flytta in i den lilla lärmiljön, att man inte ska känna det som ett misslyckande, utan att för en del tar det lite längre tid att lära och att det är helt ok”. Vidare beskriver de båda att deras arbetssätt i det hela gynnas då de arbetar mycket med bilder och begrepp.94 Sammanfattningsvis är Lärare 1 och Lärare 2 som arbetat i många år och som är tvungna att finna lösningar. De påpekar att det inte finns några resurser att ta till, men barnen har rätt till en meningsfull skoldag och ska komma där ifrån med nya kunskaper, så de menar att det är deras uppgift att se till att det blir så. Tyvärr räcker det inte alltid med deras lösningar kring elevernas behov utan ibland behövs andra skolformer för att eleverna ska klara sina kunskapskrav, det kan göras utredningar men i slutändan är det föräldrarna som har makten. De menar att det är hemskt att arbeta med ett barn som man vet aldrig kommer klara kunskapskraven. Lärare 2 uttrycker:
“den dagen lagen sa till föräldrarna att de kunde gå in och överklaga saker vi beslutar som lärare - den dagen förlorade de tron på oss som lärare. Istället för att göra dem delaktiga kring hur vi arbetar i skolan. Detta underminerar vår kunskap. Om vi sätter ner foten och säger till föräldrarna, då är risken stor att de byter skola och då förlorar vi skolpengen. Detta gör att rektorerna blir för snälla och föräldrarna tar makten över skolan”.95
93 Lärare 1, intervju 8 februari, 2019 94 Lärare 2, intervju 8 februari, 2019 95 Lärare 2, intervju 8 februari, 2019
35
Lärare 4 beskriver en lärmiljö som är en kommunövergripande verksamhet för elever med autism, denna är etablerad i skolans lokaler “där kan eleverna inkluderas i den grupp de ingår i där och de kan anpassa därinne på ett annat sätt. Någon elev deltar under samhällskunskapsundervisningen, men det blir svårt. Hen har en hörselskada och de andra eleverna behöver anpassa sig till att tala i mikrofon, vilket gör att de spontana diskussionerna ofta uteblir. Detta blir ett dilemma – vems behov ska gå före”?96
6.4.1 Det kooperativa klassrummet
En arbetsmetod som två av de intervjuade lärarna förespråkar och som de själva använder i klassrummet är kooperativt lärande. De beskriver detta som är ett sätt att strukturera samarbete mellan eleverna i klassrummet. Lärare 3 beskriver
“arbetsmetoden är en positiv del av lärandet där eleverna lär av varandra, lär sig följa strukturer och att ta ansvar”. Vidare anser hen att det är ett väldigt bra sätt utifrån det inkluderande synsättet. Lärare 3 beskriver “det kan vara svårt att sätta ihop fungerande grupper”. Det är då viktigt att känna sina elever menar hen, annars kan det istället bli ett icke lärande. Vidare ges ett exempel på hur det kan se ut i den kooperativa lärmiljön. När de samarbetar i grupper kan dessa se lite olika ut.97 Lärare 4 beskriver “antingen jobbar man i grupp om 4, eller så jobbar man med kompisen som sitter bredvid, det vill säga axelkompisen. Man kan också jobba tillsammans med kompisen som sitter
mittemot och då heter det ögonkompis. Kompisen som sitter snett mittemot heter diagonalkompis”.98 Båda lärarna beskriver att det kooperativa lärandet leder till mycket lärtillfällen. Detta kan vara genom att de tillsammans söker efter svar på en uppgift. Lärandet sker i interaktion mellan eleverna och de delar idéer och perspektiv och hjälper varandra lösa olika problem. Olika typer av övningar kallas för strukturer och kan exempelvis vara “mötas på mitten”, där man utgår från ett A4 papper som man delat in i fem rutor, en ruta i mitten och fyra som omger denna. Det kan vara en uppgift där eleverna får en öppen fråga de ska fundera på. De skriver i sin ruta (om de nu sitter 4 i en grupp) och sedan diskuterar de och delar med sig av sina svar. De svaren som är bäst av var och en skrivs i mittrutan. Lösningarna presenteras sedan i helklass eller grupper.
96 Lärare 4, intervju 28 februari, 2019 97 Lärare 3, intervju 15 februari, 2019 98 Lärare 4, intervju 28 februari, 2019
36
Båda av de intervjuade lärarna menar att det är genom dessa strukturer som lärtillfällen skapas. De beskriver också att dessa givna strukturer skapar trygghet i gruppen eftersom instruktionerna är så tydliga. En annan positiv sak som de poängterar i det kooperativa lärandet är att eleverna inte alltid får jobba med vem de vill utan de vet att det kan vara olika från gång till gång.
6.4.2 Analys av inkluderande metoder och lärmiljöer
Det kooperativa lärandet stöttas av den sociokulturella och konstruktivistiska teorin hävdar Johnson & Johnson. Detta lärande går ut på att eleverna samarbetar i olika former av grupper och att de genom den sociala sammanhållning som skapas ökar sina chanser till måluppfyllelse.99 Johnson & Johnson beskriver också de olika strukturer, som nämns av lärarna ovan, som man använder sig av för att starta lärprocesser.100 De intervjuade lärarna har beskrivit olika lärmiljöer som präglas av gemenskap både i stora och små grupper och David W. Johnson och Roger T. Johnson menar att
samarbete är effektivt för att uppnå gemensamma mål.101 Inom kooperativa aktiviteter
söker individer resultat som är fördelaktiga för sig själva och alla andra
gruppmedlemmar. Eleverna arbetar i små grupper för att maximera sin egen och varandras inlärning. Dessa menar dock att en aspekt i de kooperativa
inlärningssituationerna är att det måste finns ett positivt ömsesidigt beroende mellan elevernas mål och talanger. Eleverna uppfattar att de kan nå sina inlärningsmål om och endast om deras klasskamrater i lärgrupperna också når sina mål. (David W.Johnson och Roger T.Johnson, samma sida som ovan)Detta är också något som båda lärarna som arbetar med kooperativt lärande beskriver. Lärare 4 beskriver dock hur man underlättar samarbetet, dels att det handlar om hur man sätter samman grupper, men även utefter val av aktivitet, dels efter kunskapsnivå. Om man sätter två svaga elever bredvid
varandra och två starkare bredvid varandra, så kan man ge eleverna uppgifter efter deras förmågor, men ändå se till att de bidrar och arbetar åt samma mål, eftersom man kan jobba med både axel och ögonkompisar.102 Vidare beskriver, Johnson & Johnson att då
99 Johnson och Johnson, 1999, s.11 100 Johnson och Johnson, 1999, s. 8 101Johnson och Johnson, 2017, s.3 102 Lärare 4, intervju 28 februari, 2019
37
eleverna arbetar tillsammans för att uppnå ett gemensamt mål, ger detta högre prestation och en högre produktivitet än om man arbetar individuellt.103
38