DOM M 697-10
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Havs- och vattenmyndig-heten har förklarat att de avstår från att yttra sig i målet.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län har anfört följande.
Yrkanden
Länsstyrelsen anser att det av tillståndet ska framgå hur mycket farligt avfall re-spektive icke farligt avfall som får deponeras årligen. De yrkade kvantiteterna kan vidare framförallt avseende hantering och deponering av farligt avfall kan inte medges då frågorna kring lakvattenbehandling inte är slutgiltigt lösta.
Länsstyrelsen tillstyrker yrkandet om att årligen behandla högst 40 000 ton kol, torv, bränsleflis eller annat träbränsle samt yrkandet om att tillståndet till depone-ring även ska omfattar sådant brännbart och organiskt avfall för vilket dispens med-delas i särskild ordning.
Länsstyrelsen anser att tillåtna årsmängder ska avse ett kalenderår.
Länsstyrelsen motsätter sig inte yrkandet om undantag från kraven på geologisk barriär i slänt till yta 3. Ett tillstånd bör dock avse samtliga dispensytor (l - 4). Om undantag medges för yta 3 bör det förenas med villkor som innebär att en sluttäck-ning av yta 3 inte fördröjs. Deponeringsplanen för yta 3 bör vara att endast inert avfall deponeras i slänten för att säkerställa släntens stabilitet.
A v förslagna villkor tillstyrks de som inte berörs nedan.
I anslutning till villkor 4 yrkar länsstyrelsen att även följande villkor ska gälla angå-ende behandling och mellanlagring:
Ll. Högst l 000 ton icke balat brännbart avfall (bränsle till förbränningsan-läggningar) får lagras vid ett och samma tillfåll e. Avfallsfraktioner av trä får lagras obalade i större mängder.
Länsstyrelsen yrkar att villkor 11 ska ha följande lydelse (tillägg markerat):
V ÄNERSBORGS TINGSRÄ TT Mark- och miljödomstolen
DOM M 697-10
SITA Sverige AB ska i så stor utsträckning som möjligt använda restproduk-ter som anläggnings- och konstruktionsmarestproduk-teriaL Restprodukten ska vara mil-jömässigt och tekniskt lämpligt för ändamålet och användandet ska uppfylla ett behov. För de restprodukter som används för anläggnings- och konstruk-tionsändamål ska för användning innanför sluttäckningens tätskikt tillämpas gällande kriterier för deponering inom den aktuella deponin (för närvarande Naturvårdsverkets föreskrifter [NFS 2004:10]).
Länsstyrelsen yrkar att även följande villkor ska gälla angående deponering:
L2. sluttäckningen av respektive etapp ska vara klar så snmi som möjligt ef-ter avslutad deponering, dock senast fyra år efef-ter avslutad deponering om inte tillsynsmyndigheten medger annat. När sluttäckningen är klar ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten för godkännande.
Länsstyrelsen yrkar att villkor 12 ska ha följande lydelse:
Farligt avfall ska förvaras inomhus eller på annat sätt nederbördsskyddat, täckt eller motsvarande, på hårdgjorda ytor som är täta mot förekommande föroreningar och med möjlighet till separat uppsamling av vatten före avled-ning tilllakvattendamm. Lagring utan nederbördsskydd får dock ske vad gäll-er
a) skrymmande elektronikavfall så som stora vitvaror risken för läckage av föroreningar från dessa är liten samt
b) förorenade massor och tryckimpregnerat trä om det inte finns någon bety-dande risk för urlakning från dessa.
Länsstyrelsen yrkar att även följande villkor ska gälla angående påverkan på om-g1vmngen:
L3. Hantering av förorenade massor ska ske på hårdgjorda ytor som är täta mot föroreningar och med möjlighet till separat uppsamling av vatten före avledning tilllakvattendamm. Förorenade massor, där risk för damning, luktstörningar eller utlakning finns, ska även hanteras neder-bördsskyddat, täckt eller motsvarande.
L4. Hantering av askor och andra förbränningsrester ska ske på hård- gjorda ytor som är täta mot föroreningar och med möjlighet till separat upp-samling av vatten före avledning tilllakvattendamm. Askor och andra förbränningsrester, där risk för damning eller utlakning finns, ska även hanteras nederbördsskyddat, täckt eller motsvarande.
L5. Bolaget ska verka för att avfall (inkl. transporter) används på ett miljö-och energimässigt bra miljö-och effektivt sätt.
V ÄNERSBORGS TINGSRÄ TT
Mark- och miljödomstolen
DOM
M 697-10Länsstyrelsen anser att det av villkoret 22 avseende säkerhet tydligt ska framgå att det är Miljödomstolen som ska godkänna formen för säkerheten samt säkerhetens storlek under den första treårsperioden. I den händelse att formen för säkerheten ändras anser Länsstyrelsen att denna fråga ska prövas av Miljödomstolen.
Länsstyrelsen föreslår att tillsynsmyndigheten även bemyndigas att meddela ytterli-gare villkor ifråga om:
l Åtgärder till skydd mot omgivningsstöming som föranleds av bolagets redovisning.
2 Hantering och mellanlagring av organiskt avfall, hushållsavfall eller liknade avfall.
3 Uppförande och drift av anläggning för kremering av döda djur.
4 Undantag från vad som anges i villkor för hantering av farligt avfall, förorenade massor och askor och andra förbränningsrester.
5 Om särskilda skäl föreligger senarelägga den tid då åtgärd enligt villkor ska vara utförda.
Vad gäller föreslagna provisoriska föreskrifter tillstyrks P l och P2. P3 tillstyrks med tillägget att riktvärden även ska finnas för kvicksilver (0,001 mg/l) och olja (l mg/l).
Provisorisk föreskrift P4 bör i första hand följande lydelse.
Restprodukter som används för konstruktionsändamål ska utanför sluttäck-ningens tätskikt och för andra konstruktionsändamål inom anläggningen uppfylla gällande kriterier framtagna och publicerade av Naturvårdsverket (för närvarande Handbok 20 l 0: l; Återvinning av avfall i anläggningsarbe-ten). Om riktvärden för användning av restprodukter saknas ska bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa en miljöriskanalys på vilken kriterier för an-vändandet kan accepteras. Efter redovisning till tillsynsmyndigheten och en platsspecifik riskbedömning i det enskilda fallet får dock föroreningshalten överstiga dessa värden.
I andra hand yrkas att P4 ges följande innehåll.
V ÄNERSBORGS TINGSRÄ TT
Mark- och miljödomstolen DOM
Konstruktionsändamål inom anläggningen får föroreningshalterna inte överstiga följande värden (mg/kg TS)
Arsenik 10
Efter redovisning till tillsynsmyndigheten och en platsspecifik riskbedömning i det enskilda fallet får dock föroreningshalten överstiga ovan angivna rikt-värden. Om restprodukterna är förorenade med andra ämnen än ovanstående ska bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa en miljöriskanalys på vilken kri-terier för användandet kan grundas.
Länsstyrelsen föreslår att även följande provisorisk föreskrift ska gälla:
PF5. Förorenat dagvatten från ytor där avfall behandlas samt processvatten eller liknande får inte ledas tilllakvattendammen om halterna, räknat som riktvärde, överstiger provisorisk föreskrift P3 från denna med mer än en faktor två. Provtagning på delflöden ska ske i enlighet med gäl-lande kontrollprogram för anläggningen.
Länsstyrelsen föreslår att bolaget under prövotiden ska utreda
LUl. lämplig behandlingsteknik för förorenat vatten från verksamheten. Ut-redningen ska överväga olika tillgängliga behandlingsmetoder. Utred-ningarna ska beakta olika behandlingsteknikers tillämpbarhet på vatten från hantering av de för hela verksamheten aktuella avfallsslagen, både såsom separerade strömmar och samlat. Utredningarna ska heller inte utesluta möjligheten att lämna vissa svårbehandlade avloppsströmmar till bortskaffande i annan, för ändamålet bättre lämpad, anläggning. Ut-redningen ska både utreda avledning till externt och/eller internt re-ningsverk samt beakta påverkan av utsläpp till recipient och slam.
Utredningarna ska utmynna i förslag till reningsåtgärder eller andra för-siktighetsmått jämte förslag till slutliga villkor.
Utredningarna ska planeras och genomföras i samråd med tillsynsmyn-digheten. Redovisning av utredningarna, tidplaner för ev. föreslagna
åt-VÄNERSBORGSTINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen
DOM
M 697-10gärder samt förslag till slutliga villkor och till program för uppföljning och kontroll av föreslagna åtgärder och villkor ska lämnas till Mark-och miljödomstolen snarast, dock senast tre år efter denna dom vunnit laga kraft.
Länsstyrelsens bedömning- miljökonsekvensbeskrivningen
Miljökonsekvensbeskrivningen identifierar och beskriver övergripande de för pröv-ningen relevanta effekterna av verksamheten och gör en övergripande bedömning av verksamhetens effekter på människors hälsa och miljö. Däremot beskriver den inte de enskilda nya verksamheternas miljökonsekvenser i den omfattning som vore önskvärt.
I kommunens översiktsplan finns riktlinjer gällande bebyggelse, vattentäkter, vege-tation och odlingslandskap. Runt anläggningen har kommunen upprättat ett 500 m brett skyddsavstånd. Inom skyddszonen anges att det kan finnas viss risk för stör-ningar i form av lukt, nedskräpning samt förorening av yt- och grundvatten. Den utökade verksamheten inskränker på denna skyddszon.
Verksamheten berörs av kvalitetskrav för ytvattenförekomster enligt 4 § i Länssty-relsen Västra Götalands läns (Vattenmyndigheten Västerhavet) föreskrifter (14 FS 2009:533) om kvalitetskrav för vattenförekomster i distriktet. Dofsan och Flian till-hör Västerhavets vattendistrikt I föreskrifterna finns fastställda miljökvalitetsnor-mer.
Den ekologiska statusen i ytvattenförekomstema Dofsan och Flian har klassificerats till måttlig, otillfredsställande eller dålig och Vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist till 2021. För att bedöma hur dessa kommer att påverkas behövs en tydligare be-skrivning av förväntade utsläpp från lakvatten och andra vattenflöden från verk-samheten. Länsstyrelsen anser inte att ansökan med miljökonsekvensbeskrivning i tillräcklig omfattning beskriver konsekvenserna på recipientema av en utökad verk-samhet. Det kan dock konstateras att recipientema är mycket små i förhållande till de utsläpp som kan komma att genereras och att alternativ recipient saknas. För att begränsa miljöpåverkan från den sökta verksamheten är det rimligt att
utsläppsvill-VÄNERSBORGSTINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen
DOM M 697-10
kor föreskrivs som innebär att recipienten inte påverkas ytterligare. Länsstyrelsen kan i dagsläget inte utifrån ansökningshandlingarna bedöma vilka villkor för utsläpp till vatten som skulle var tillräckliga.
Länsstyrelsens bedömning - tillståndets omfattning
För verksamheten gäller bl. a. avfallsförordningen, deponeringsförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter (2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall. Specifikt för termisk behandling av förorenade massor gäller krav enligt förordningen
(2002: l 060) om avfallsförbränning och Naturvårdsverkets föreskrifter om avfalls-förbränning (NFS 2002:28). I dessa föreskrifter detaljregleras mycket av ansökt verksamhet varvid några förslag till villkor som redan regleras däri inte har föresla-gits.
Ett tillstånd för en deponi ska innehålla en förteckning över de typer av avfall (av-fallskoder) som ska tillföras anläggningen. Enligt 22 kap. 25a § l och 2 miljöbalken ska både uppgifter om deponiklassning och en förteckning över de typer av avfall som får deponeras finnas i tillståndet. Krav på att en ansökan om tillstånd ska inne-hålla avfallstyper (avfallsslag, avfallsart, osv.) återfinns i 36 §förordningen
(2001 :512) om deponering av avfall och 20 a§ förordningen (1998 :899) om miljö-farlig verksamhet och hälsoskydd. Det vill säga, det är viktigt att skilja på miljö-farligt avfall och icke farligt avfall utifrån gällande lagkrav om deponering. Om avfallet som deponeras består av askor eller förorenade massor är av underordnad betydelse i detta sammanhang. Det är dock av stor betydelse för hur avfallet lämpligast ska hanteras. Hanteringen kan regleras av villkor samt genom bolagets åtaganden för hantering av askor och förorenade massor. Tillåten deponeringsmängd farligt avfall och icke farligt avfall bör enligt Länsstyrelsens mening regleras i beslutsmeningen.
Länsstyrelsens bedömning- undantagfl-ån kravet på geologisk barriär
Enligt den till Länsstyrelsen inlämnade anpassningsplanen avser bolaget att förse deponiytor som tas i anspråk fr.o.m. den l januari 2009 med geologisk barriär och bottentätning som uppfyller kraven i samma förordning. För att uppnå en yteffektiv deponering avser bolaget dock att ansluta de nya deponiytorna mot redan
ianspråk-V ÄNERSBORGS TINGSRÄ TT Mark- och miljödomstolen
DOM M 697-10
tagna deponiytors avfallsslänter, som inte underlagras av geologisk baniär enligt förordningens krav. Miljödomstolen medgav i dom den 14 juni 2007 bolaget undan-tag för ytorna l, 2 och 4 med stöd av 24 §förordningen (2001:512) om deponering av avfall och föreskrev att ytorna ska utformas på i domen beskrivet sätt. Deponin ska i övrigt anpassas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i anpassningsplanen för deponin om inte annat framgår av i domen angivna villkor för verksamheten.
Bolaget har nu ansökt om undantag även för yta 3. Förordningen (2001 :512) om deponering av avfall anger krav som ger en viss skyddsnivå. Det är skyddsnivån som är viktig att uppnå. Ett undantag eller avsteg får inte medföra att en lägre skyddsnivå uppnås och därmed orsaka ökad risk för skada eller olägenhet för hälsa eller miljön. Sluttäckning av den gamla deponi bör utföras så snart som möjligt för att minska lakvattenbildning. Eftersom ianspråktagandet av yta 3 ligger på oviss anser Länsstyrelsen att det är olämpligt att medge undantag från kravet på geologisk barriär för denna deponiyta. Länsstyrelsen anser dock, att med bottentätning och dräneringsskikt mellan befintlig och ny deponiyta sammantaget med en så snar slut-täckning som möjligt av aktuell yta, att undantag från kravet på konstgjord geolo-gisk barriär i slänterna bör kunna medges för yta 3. Då konstruktioner i slänt kan vara komplicerade bör inledningsvis endast deponering av inert avfall ske i slänten.
Länsstyrelsens bedömning - motivering av villkor
Innan nytt, för anläggningen, farligt avfall eller nya typer av förorenade massor tas emot på anläggningen samt om nya behandlingstekniker etableras ska en anmälan lämnas till tillsynsmyndigheten. Anmälan bör innehålla en beskrivning av mängd och slag av avfall, på vilket sätt avfallet avses behandlas eller återvinnas samt vilka åtgärder för rening eller andra försiktighetsmått avfallets avloppsvatten föranleder.
Det bör framgå av anmälan att de typer av avfall som behandlas inom anläggningen är behandlingsbara med den teknik man avser använda för respektive avfall samt vilken reningsgrad eller annat mått som ska uppnås, vilka olika fraktioner som upp-kommer och hur dessa ska hanteras. Dessa uppgifter är i stmi sett samma uppgifter som bolaget ska inneha oavsett ett amnälningsförfarande eller inte. Skillnaden är att tillsynsmyndigheten får en rimlig möjlighet att i god tid agera om
meningsskiljak-V ÄNERSBORGS TINGSRÄ TT
Mark- och miljödomstolen DOM M 697-10
tigheter skulle föreligga eller om tillsynsmyndigheten anser att särskilda skyddsåt-gärder bör vidtas.
Det är viktigt att farligt avfall i alt väsentligt sker nederbördsskyddat på hårdgjorda ytor. Vatten från ytor där avfalllagras eller behandlas kommer, oavsett om det ge-nomgår intern rening eller inte, lämna en restmängd av föroreningar i det vatten som avleds till recipient. Mängden förorening till vatten bör alltid begränsas så långt som möjligt. A v det skälet bör avfall som kan ge upphov till vattenförorening alltid hanteras och lagras skyddat från nederbörd. Farligt avfall utgör en kategori som generellt bör hanteras skyddat från nederbörd. Flytande avfall och kemiska produkter ska dessutom förvaras inom invallningar utan avlopp. Förenade massor och askor bör också lagras på hårdgjorda ytor som är täta mot förkommande förore-ningar och med möjlighet till separat uppsamling av vatten före avledning tilllak-vattendamm. I övrigt bör all hantering av avfall i den mån det är möjligt och rimligt ske på hårdgjorda ytor som är täta mot föroreningar och med möjlighet till separat uppsamling av vatten före avledning tilllakvattendamm. Föreslagna villkor ligger i linje med bolagets beskrivning av verksamheten och de skyddsåtgärder som bolaget beskriver.
I miljökonsekvensbeskrivningen anges att flyktiga kolväten kan avgå tillluft vid behandling av förorenade massor samt att förorenade massor innehållande flyktiga kolväten kommer att täckas vid behov. Det är mycket viktigt att åtgärder vidtas för att reducera eventuella utsläpp av flyktiga kolväten t.ex. genom att i högre grad till-lämpa täckning av oljeförorenade massor. Vid hantering av oljeförorenade massor med halter av alifatiska kolväten C5-C3 5 över l O 000 mg/kg TS i medelhalt bör vid behov även mera långtgående åtgärder vidtas för att reducera utsläppen, t.ex. genom behandling av avgående luft i aktivt kolfilter.
I kommunens översiktsplan har ett 500 meter brett skyddsavstånd upprättats kring anläggningen. Inom skyddszonen anges att det kan finnas viss risk för störningar i form av lukt, nedskräpning samt förorening av yt- och grundvatten. Den utökade verksamheten inskränker på denna skyddszon.
V ÄNERSBORGS TINGSRÄ TT Mark- och miljödomstolen
DOM M 697-10
Luktproblem kring avfallsanläggningar där organiskt avfall behandlas är periodvis påtagliga. Med tanke på närheten till bostäder är det viktigt att skyddsåtgärder vid-tas omedelbati och i tillräcklig omfattning. Det är mycket viktigt att bolaget skaffar varaktiga lösningar på luktproblematiken innan verksamheten utökas med sådan hantering som kan bidra till ökade luktstörningar såsom hantering av lättnedbrytbart organiskt hushållsavfall och avloppsslam. Lättnedbrytbart organiskt hushållsavfall är särskilt förknippat med lukt och skadedjur varvid denna hantering är särskilt vik-tig att hantera på ett för omgivningen luktsäkert sätt som möjligt, dvs. inomhus, vilket innebär att frånluften kan samlas upp och renas med t.ex. filter. Omlastning av hushållsavfall och liknade bör ske i slutna containrar.
Med hänsyn till risk~n för brand bör inte finfördelat brännbart avfall från industri eller hushålllagras i större mängd i obalad form. Bränder i sådant material är ofta svårhanterade och med hänsyn till anläggningens omfattning där även andra avfall kan ta eld samt relativa närhet till bostäder bör därför lagring av större mängder ske i form av inplastade balar. l 000 ton krossat material av denna fraktion bör få lagras vid ett och samma tillfälle under förutsättning att det kan ske utan risk för självan-tändning. Lagring längre än innevarande eldningssäsong bör även undvikas. Undan-taget är lagring av väl sorterade rena avfallsfraktioner av trä, t.ex. träpallar eller rent träavfall från träindustrin, om lagringen sker en kortare tid. En beredskapsplan bör även finnas som har tagit fram i samråd med Räddningstjänsten. I planen ska lag-ringsinstruktioner (ss skyddsavstånd till intilliggande avfall, brandgator m.m.) i syf-te att minska risken för självantändning finnas. Självantändning påverkas av flera faktorer såsom biologiska och kemiska reaktioner, fuktinnehåll, lagrets geometri och ventilation mm. Planen ska även innehålla lämpliga brandbekämpningsmetader samt omhändertagande av släckvatten.
Eftersom stora mängder förorenade massor samt brännbart avfall kan komma att hanteras vid anläggningen anser Länsstyrelsen det rimligt att bolaget ska arbeta ak-tivt för att minska risken för olyckor genom att ha tydliga rutiner för att utföra risk-analyser för befintlig verksamhet och vid förändringar. Baserat på resultaten av
V ÄNERSBORGS TINGSRÄ TT Mark- och miljödomstolen
DOM
M 697-10riskanalyserna ska bolaget redovisa förslag på åtgärder som minskar olycksriskerna samt konsekvenserna av en olycka i de fall en möjlig olycka med risk för påtaglig skada på miljö eller hälsa har identifierats.
Länsstyrelsen anser att bolaget, senast tre månader innan anläggning för kremering av döda djur uppförs, ska anmäla verksamheten till tillsynsmyndigheten. I dagsläget saknas uppgifter som visar att bolaget kommer att vidta de åtgärder som rimligen krävs för att på ett miljöriktigt sätt kunna anlägga denna typ av verksamhet. Läns-styrelsen anser att frågor av denna karaktär, i allt väsentligt ska vara utredda innan villkor kan fastställas.
Efter avslutad deponering ska sluttäckning ske på ett sådant sätt att en högsta vat-tengenomsläpplighet av 50 11m2 och år för deponin för icke-farligt avfall respektive 5 11m2 och år uppnås för deponin för farligt avfall. sluttäckningen ska ha en mycket god beständighet mot yttre påverkan och bestå av tätskikt, dräneringsskikt och skyddsskikt En deponidel anses avslutad först när sluttäckningen har inspekterats genom tillsynsmyndighetens försorg och tillsynsmyndigheten har godkänt den. För att tillsynsmyndigheten ska kunna godkänna sluttäckning krävs att sluttäckningen är tillräckligt redovisad. I samma anda bör tillsynsmyndigheten även ha möjlighet att påverka vilka material som är godtagbara för avslutning och sluttäckning av depo-nin. Länsstyrelsen anser inte att detaljerade villkor ska ställas för när restprodukter får användas för sluttäckningsändamål, denna bedömning ska ske i vmje enskilt fall för vad som är tekniskt- och miljömässigt lämpligt material för sluttäckningen.
Denna bedömning kan ske i samband med ett anmälningsförfarande till tillsyns-myndigheten. Om restprodukter används bör det dock minst alltid genomgå samma mottagningskontroll som föreskrivs för det avfall som deponeras. Avsikten bör vara att inte förorena området mer än vad som skett under deponeringstiden. Om enbart kriterier i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering används främjar det inte deponins sluttäckning då dessa enbart tar hänsyn till att avfallet ska deponeras inte hur deponin på bästa sätt sluttäcks. Kriterierna kan dock användas som vägledning för bedömning av massor lämplighet som sluttäckningsmaterial under tätskikt
V ÄNERSBORGS TINGSRÄ TT Mark- och miljödomstolen
V ÄNERSBORGS TINGSRÄ TT Mark- och miljödomstolen