DELDOM. Ombud: advokaten Per Molander och jur kand Kerstin Brinn en Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box Stockholm

(1)

V ÄNERSBORGS TINGSRÄTT DELDOM Mål m M 697-10 Mark- och miljödomstolen 2011-12-23

meddelad i Vänersborg

SÖKANDE

SITA Sverige AB, 556108-8393 Transportgatan 9

262 71 Ängelholm

Ombud: advokaten Per Molander och jur kand Kerstin Brinn en Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB

Box 1711

111 87 Stockholm SAKEN

Ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Rödjama återvinningsanläggning i Skara kommun

Avrinningsområde: 142 N: 6471776 Verksamhetskod: 90.290 m.fl.

DOMSLUT

A. Tillstånd

E:414780

Mark- och miljödomstolen, som godkänner den i målet upprättade miljö- konsekvensbeskrivningen, lämnar SIT A Sverige AB tillstånd till fortsatt och utvidgad verksamhet vid Rödjamas avfallsanläggning i Skara, innefattande rätt att vid anläggningen behandla (inkluderande bl.a. sotiering, återvinning och lagring), mellanlagra och deponera avfall och bränsle med de mängdbe- gränsningar som anges nedan. Tillståndet till deponering omfattar även sådant brännbart och organiskt avfall för vilket dispens meddelats i särskild ordning.

l. Årligen behandla och mellanlagra, exklusive förorenade massor, askor och andra förbränningsrester om,

- högst 41 O 000 ton icke-farligt avfall och Dok.Id 181929

Postadress Box 1070

462 28 Vänersborg

Sökanden

Besöksadress Hamngatan 6

Telefon 0521-27 02 00

Telefax 0521-27 02 30 E-post: mmd.vanersborg@dom.se

Expeditionstid måndag - fredag 09:00-16:00

(2)

VÄNERSBORGSTINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen

DOM

- högst 85 000 ton farligt avfall,

Sid 2 M 697-10

varav årligen får deponeras högst 110 000 ton icke-farligt avfall och högst 50 000 ton farligt avfall, fördelat på de avfallstyper som framgår av ansökan.

2. Årligen behandla, mellanlagra och deponera högst 65 000 ton askor och andra förbränningsrester, varav högst 50 000 ton får utgöra farligt avfall.

3. Årligen behandla, mellanlagra och deponera högst 75 000 ton förorena- de massor, varvid årsmängderna ska beräknas som ett genomsnitt under rullande treårsperioder.

4. Årligen behandla och mellanlagra högst 40 000 ton kol, torv, bränsleflis eller annat träbränsle.

5. Årligen kremera högst 50 ton döda sällskapsdjur och deponera erhållen aska på deponi för icke-farligt avfall.

Mark- och miljödomstolen medger med stöd av 24 §förordningen (2001:512) om deponering av avfall SITA Sverige AB avsteg från förordningens krav i 19-22 §§ på geologisk baniär för slänt till yta 3 i befintlig deponi.

Tillståndet får tas i anspråk genast. Tillståndgivna verksamheter ska satts igång senast tio år efter det denna dom vunnit laga kraft.

B. Uppskjutna frågor

Mark- och miljödomstolen skjuter med tillämpning av 22 kap. 27 §miljö- balken upp frågorna om slutliga villkor för:

a) inläckage av grundvatten till verksamhetsområdet samt utsläpp av vatten från detsamma samt

(3)

V ÄNERSBORGS TINGSRÄ TT Mark- och miljödomstolen

DOM

^{M 697-10}

b) användning av restprodukter för anläggnings- och konstruktionsändamål utanför sluttäckningens tätskikt inom verksamhetsområdet, såvitt avser skyddet för vattemecipienten.

Under prövotiden ska bolaget planera och utföra följande utredningar och åtgärder i samråd med tillsynsmyndigheten:

Ul Grundvattenförekomster och grundvattenströmmar i närområdet, in- läckage av grundvatten till verksamhetsområdet, av verksamheten förorsakad förorening av grundvattnet samt de tekniska och ekonomiska förutsättningama att minska inläckage och förorening av grundvatten ..

U2 Kmiläggning av befintliga och blivande lakvattensystem samt de

tekniska och ekonomiska förutsättningama att kontrollera och behandla olika delströmmar.

U3 Kmiläggning av befintliga och blivande dagvattensystem, behov av insamling och behandling av dagvatten från olika behandlings- och lagringsytor samt lämpliga utsläppspunkter.

U4 Lakvattnets innehåll av kvicksilver, TOC, olja (mätt som oljeindex) och P AH.

US De tekniska och ekonomiska förutsättningama att genom lokal behandling av lakvatten och förorenat dagvatten kunna avleda dessa vatten direkt till recipient.

U6 De tekniska och ekonomiska förutsättningama att vid avledning till Skara avloppsreningsverk, lokalt och/eller i avloppsreningsverket, behandla från verksamhetsområdet utgående lakvatten.

U7 Lakvattnets påverkan på avloppsslam och recipienter.

(4)

DOM ^M^697-10

U8 Lämpliga kriterier avseende användning av restprodukter för anlägg- nings- och konstruktionsändamål inom verksamhetsområdet med hänsyn till vattenrecipientens skyddsbehov.

Redovisning av utredningar och utredningsresultat (varvid ska beaktas ansökt utökad verksamhet), förslag till slutliga villkor och eventuellt tillkommande åtgärder eller skyddsåtgärder samt tidplaner/program för uppföljning och kontroll av åtgärder och villkor ska lämnas till mark- och miljödomstolen senast den 31 december 2014.

C. Provisoriska föreskrifter

Intill dess annat bestäms ska följande provisoriska föreskrifter gälla.

P l Lakvatten från ytor där behandling av flytande oljehaltigt avfall sker ska passera oljeavskiljare som dimensionerats för att utgående värde på lakvattnet maximalt får uppgå till 5 mg/l analyserat som oljeindex.

P2 Lakvatten och förorenat dagvatten från behandlings- och lagringsytor där avfall hanteras ska samlas upp i lakvattendamm och avledas till Skara kommunala avloppsreningsverk eller annan anläggning med motsvarande rening. Utgående vatten från lakvattendamm ska behandlas i den omfattning som huvudmannen för reningsverket kräver.

P3. Eventuellt tillkommande lakvattendamm ska godkännas av tillsyns- myndighet innan anläggningsarbeten påbörjas. Som underlag till tillsynsmyndighetens bedömning ska bolaget i samråd med tillsynsmyndigheten dessförinnan undersöka markens permeabilitet på vald plats. Resultaten av undersökningen, tillsammans med bolagets bedömning av resultatet utifrån bl.a. miljö- och hälsosynpunkt, ska redovisas till tillsynsmyndigheten.

(5)

DOM ^{M 697-10}

P4. Utgående vatten från lakvattendamm får som riktvärde* och rullande sexmånadersmedelvärde inte överstiga följande halter. Provtagning på lakvattnet ska ske i enlighet med gällande kontrollprogram för

anläggningen.

Parameter Halter utgående vatten

pH 6-9

Konduktivitet l 000 mS/m

C l 2 000 mg/l

As 25 flg/1

Ph 20 flg/1

Cd 5 flg/1

C o 15 flg/1

C u 60 f.!g/1

C r 80 flg/1

Ni 50 f.! g/ l

Z n 250 f.!g/l

C ODer 600 mg/l

BOD1 80mg/l

N-tot 500 mg/l

P-tot 3 mg/l

* Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför skyldighet för tillstånd- shavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas.

P5 För restprodukter som avses användas för anläggnings- och konstruk- tionsändamål utanför sluttäckningens tätskikt ska SITA Sverige AB och tillsynsmyndigheten gemensamt fastställa kriterier för vattemecipien- tens skyddsbehov.

D. Sintliga villkor

Utöver de krav som följer av förordningar och föreskrifter ska för tillståndet gälla följande villkor:

Allmänt villkor

l. Om inte annat framgår av nedanstående angivna villkor ska anläggning- en och verksamheten utformas och drivas, inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen, i huvudsaklig överensstämmelse med vad SITA Sverige AB uppgett eller åtagit sig i målet.

(6)

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödornstolen

DOM

Behandling och mellanlagring

Sid 6 M 697-10

2. SIT A Sverige AB ska för behandling av förorenade massor och farligt avfall välja lämpligt behandlingsförfarande med hänsyn till förorenings- innehåll. Behandlingen av förorenade massor ska syfta till att kunna nyttiggöra massorna inom anläggningen eller på annan plats. Vid infö- rande av nya behandlingsmetoder eller om bolaget tar emot sådana för- orenade massor eller farligt avfall som tidigare inte behandlats vid an- läggningen ska en anmälan lämnas till tillsynsmyndigheten inför motta- gandet.

3. Högst l 000 ton farligt avfall, exklusive förorenade massor, askor och andra förbränningsrester, får mellanlagras inom anläggningen vid ett och samrna tillfälle.

4. Vid termisk behandling av förorenade massor ska i tillämpliga delar gäl- la vad som föreskrivs i förordningen om avfallsförbränning (2002: l 060) och Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning

(NFS 2002:28).

5. Senast sex månader innan anläggningen för kremering av döda djur uppförs ska verksamheten anmälas till tillsynsmyndigheten.

6. Högst 20 000 ton organiskt avfall som park- och trädgårdsavfall, slam, gödsel ochjärnförligt avfall får kornposteras (inklusive lagras för kompostering) vid ett och samrna tillfälle.

Deponering

7. Deponering av avfall får ske till en högsta höjd av+ 148meter (exkl.

s l uttäckning).

(7)

V ÄNERSBORGS TINGSRÄ TT

Mark- och miljödomstolen DOM ^{M 697-10}

8. Insamling av deponigas ska ske så länge gasbildning i väsentlig omfattning sker. Insamlad gas ska om möjligt nyttiggöras eller facklas.

9. Senast tre månader innan ny deponietapp anläggs ska SIT A Sverige AB till tillsynsmyndigheten redovisa en beskrivning av bottenkonstruktio- nens utformning.

l O. Senast tre månader innan sluttäckning av respektive deponietapp påbör- jas ska SITA Sverige AB redovisa till tillsynsmyndigheten hur sluttäck- ningen avses genomföras. När sluttäckningen är klar ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten för godkännande.

11. SITA Sverige AB ska i så stor utsträckning som möjligt använda restprodukter som anläggnings- och konstruktionsmateriaL Restprodukten ska vara miljömässigt och tekniskt lämplig för ändamålet och använ- dandet ska uppfylla ett behov. För de restprodukter som används för an- läggnings- och konstruktionsändamål ska följande kriterier gälla.

a) Innanför sluttäckningens tätskikt tillämpas gällande kriterier för deponering inom den aktuella deponin (för närvarande Naturvårdsver- kets föreskrifter [NFS 2004:10]).

b) Utanför sluttäckningens tätskikt och för andra konstruktionsändamål inom anläggningen får föroreningshalterna i materialet, såvitt avser skyddet för människors hälsa och markmiljön vid tidpunkten för in- taget av massorna, inte överstiga Naturvårdsverkets generella rikt- värden för mindre känslig markanvändning. Efter redovisning till tillsynsmyndigheten och en platsspecifik riskbedömning i det enskil- da fallet får dock föroreningshalterna överstiga generella riktvärden för mindre känslig markanvändning. Om riktvärden för användning av restprodukter saknas ska SIT A Sverige AB till tillsynsmyndigheten redovisa en miljöriskanalys på vilken kriterier för användandet kan grundas.

(8)

Påverkan på omgivningen

DOM

^M^697-10

12. Avfall ska hanteras och lagras så att utsläpp till mark, luft eller vatten motverkas. Ytor för mellanlagring och behandling av farligt avfall ska vara täta och beständiga mot det avfall som lagras och behandlas

13. Tillkommande hanteringsytor inom verksamhetsområdet (såväl befintligt som utvidgat) ska vara täta med möjlighet till uppsamling och kontroll av lakvatten före avledning tilllakvattendamm. Vatten från samtliga hanteringsytor ska samlas upp som lakvatten under den tid som ytorna rymmer avfall. Övrigt vatten inom verksamhetsområdet ska tas omhand som dagvatten.

14. Farligt avfall ska lagras nederbördsskyddat Nederbördsskydd behövs dock inte vid lagring av flygaskor och andra rökgasreningsprodukter från avfallsförbränning, förorenade massor, tryckimpregnerat trä samt annat fast farligt avfall om det inte finns risk för utlakning från avfallet av bety- delse ur föroreningssynpunkt för grundvatten, markmiljö eller för lakvat- tenbehandling. Ytterligare avsteg från kravet på nederbördsskydd kan medges av tillsynsmyndigheten om särskilda skäl föreligger.

15. Mellanlagring av flytande farligt avfall och lagring av flytande kemikalier ska ske inom invallat område med undantag för mellanlagring och lagring som sker i emballage som är godkänt för transport av farligt gods, eller som sker i dubbelmantlade cistemer. Invallningen ska rymma det största förvaringskärlets volym plus l O procent av övriga behållares volym.

16. Lagring av flytande kemikalier får endast ske på ogenomsläpplig yta för- sedd med nederbördsskydd.

17. Kompostering av oljeförorenade massor med halter av alifatiska kolväten C5 - C35 över l O 000 mg/kg TS i medelhalt ska ske täckt varvid avgåen- de luft vid behov ska samlas upp och behandlas i aktivt kolfilter eller på annat sätt som ger minst lika god effekt.

(9)

V ÄNERSBORGS TINGSRÄ TT Mark- och miljödornstolen

DOM

^{M 697-10}

18. Behandling av utsorterat lättnedbrytbart organiskt hushållsavfall och liknande avfall ska ske inomhus. Vid behov ska luktbemängda luftströmmar samlas in och renas.

19. SIT A Sverige AB ska i den utsträckning som krävs och i den mån det är möjligt och rimligt tillse att störande anläggningsdelar omges av insynsskydd, t.ex. i form av skogsridåer eller vallar. Verksamheter som befaras orsaka buller- eller luktstörningar ska inom utvidgat anläggningsområde lokaliseras på ett skyddsavstånd minst350m från närmaste bostadsbe- byggelse.

20. Verksamheten ska bedrivas så att olägenheter till följd av lukt, damning och nedskräpning undviks. Om störningar från verksamheten uppkornmer ska SIT A Sverige AB vidta effektiva skyddsåtgärder.

21. Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än

50 dB(A) dagtid (vardag) 07 00- 18 00 40 dB(A) nattetid 22 00-07 00

45 dB(A) övrig tid

Om hörbara toner förekornmer ska tillåtna ljudnivåer sänkas med

5 dB(A). Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 dB(A) vid bostäder.

De angivna värdena ska kontrolleras genom mätning vid bullerkälloma (närfåltsrnätning) och beräkningar eller genom mätning vid berörda bo- städer (irnrnissionsrnätning). Vid bullerkontroll ska föreskrivna ekviva- lentnivåvärdena bestämmas för de tidsperioder som anges i villkoret eller under kmiare tid i de fall viss verksamhet pågår endast del av en period eller om verksamhetens ljudnivå varierar mycket. I dessa fall ska den ek- vivalenta ljudnivån bestämmas för den tid under vilken den bullrande

(10)

Mark- och miljödomstolen DOM ^{M 697-'10}

verksamheten pågår samt ska ekvivalentnivån för den mest bullrande timmen användas. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verk- sambeten som kan medföra ökade bullernivåer, dock minst vart tredje år.

22. Det ska finnas rutiner för utförande av riskanalyser. Baserat på resultaten av riskanalyserna ska åtgärder tas fram och genomföras i syfte att minimera olycksrisker inkl risk för avfallsbränder. Senast 18 månader efter detta tillstånd vunnit laga kraft ska det finnas en beredskapsplan för risk- hantering, inklusive dokumenterade rutiner och utrustning för förbere- dande och avhjälpande åtgärder bland annat släckvattenhantering. Valet av scenarier ska tas fram i samråd med Räddningstjänsten. Beredskaps- planens aktualitet, utrustningens kvalitet och personalens kompetens ska ses över vali tredje år samt vid förändringar som påverkar beredskapen.

Kontroll

23. För verksamheten ska finnas ett aktuellt kontrollprogram. Programmet ska bland annat ange hur verksamheten kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag till kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter att till- ståndet vunnit laga kraft.

Verksamhetens avslutande

24. Senast sex månader innan verksamheten avslutas ska SITA Sverige AB till tillsynsmyndigheten redovisa förslag till åtgärder för återställning av verksamhetsområdet.

Ekonomisk säkerhet

25. SITA Sverige AB ska hos länsstyrelsen ställa ekonomisk säkerhet (S) för kostnader för sluttäckning (Sk) och efterbehandling (EBk) av deponin.

Säkerhetens storlek ska beräknas för treårsperioder enligt följande for- mel: S = Sk + EBk

(11)

DOM ^{M 697-10}

Sk =Specifik sluttäckningskostnad x (DYO + DY1-3) där DYO = ian- språktagen men ej sluttäckt deponiyta året innan kommande treårsperiod och DYl-3 =bedömd tillkommande deponiyta under kommande treårs- period.

EBk = summan av eventuell engångskostnad och årlig kostnad som uppkommer för underhåll, övervakning och kontroll under 30 år därefter för utnyttjad deponidel.

Det belopp som ska säkerställas uppgår för närvarande till68 700 000 kr.

Beloppet ska omprövas tidigast 2014-06-15, därefter 2017-06-15 och därefter med löpande treårsintervaller.

SIT A Sverige AB ska senast tre månader från dag för dom ge in säkerhe- ten till mark- och miljödomstolen för prövning.

E. Delegation

Tillsynsmyndigheten bemyndigas att fastställa storleken på den ekonomiska säker- heten för tiden efter 2014-06-15.

Tillsynsmyndigheten bemyndigas vidare att meddela de ytterligare villkor som kan erfordras i fråga om:

l. skyddsåtgärder till undvikande av omgivningsstörning från sådan behandling av avfall som anges i tillståndet samt sådana nya behandlingsmetoder som bolaget anmäler till tillsynsmyndigheten och som inte framgår av denna ansö- kan.

2. Skyddsåtgärder vid hantering och mellanlagring av organiskt avfall, hushålls- avfall och liknande avfall samt vid kompostering av andra avfallsslag än som framgår av denna ansökan efter anmälan från bolaget beträffande avfallsslag och metod.

(12)

DOM

^{M 697-10}

3. Tillfåll i g mellanlagring av stöne volymer av farligt avfall än vad som anges i ansökan, vid händelse av haveri hos avfallslämnare eller extern avfallsmotta- gare.

4. Deponering av andra avfallstyper än som framgår av ansökan.

5. Åtgärder till skydd mot omgivningsstörning som föranleds av verksamhetsut- övarens redovisning enligt villkoren 9, lO och 24.

6. Uppförande och drift av anläggning för kremering av döda djur.

7. A v steg från vad som anges i villkor för hantering av farligt avfall, förorenade massor samt askor och andra förbränningsrester.

8. Om särskilda skäl föreligger senarelägga den tid inom vilken åtgärd enligt villkor ska vara utförd.

9. Utförande av tillkommande lakvattendamm.

l O. Kriterier för användning av restprodukter för konstruktionsändamål utanför sluttäckningens tätskikt såvitt avser skyddet för vattemecipienten enligt provi- sorisk föreskrift P5 samt avsteg från vad som enligt villkor Il b) gäller för dessa restprodukter till skydd för människors hälsa och markmilj ön.

(13)

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödornstolen

BAKGRUND

DOM

^{M 697-10}

Rödjamas avfallsanläggning ligger i Skara kornmun ca 6 km öster om Skara tätort, i nära anslutning till riksväg 49 och inom fastigheterna Härlingstorp 4:1 och Här- lingstorp 5: l. Närmaste samhälle är Ax vall som ligger drygt l km nordost om an- läggningen. Avfallshantering har bedrivits vid anläggningen sedan början av 1970- talet. SIT A Sverige AB har bedrivit verksamheten vid anläggningen sedan år 200 l.

TIDIGARE BESLUT

Gällande grundtillstånd för verksamheten meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd genom beslut 1996-05-07 (Dm 192-313-95). Tillkommande villkor har även meddelats av miljödornstolen och av länsstyrelsen med stöd av bemyndi- gande. Nedan följer en sammanställning av gällande tillstånd och villkor.

Tillståndet omfattar årlig behandling och deponering av

150 000 ton hushållsavfall, byggnads- och rivningsavfall, ej branschspecifikt industriavfall, park- och trädgårdsavfall, kornmunalt avloppsslam och askor från förbränning,

mellanlagring av högst l 00 ton rniUöfarligt avfall vid ett och samrna tillfålle, behandling av högst 20 000 ton förorenade jordmassor per år samt

sortering och återvinning av avfall.

Till den l maj 200 l innefattade tillståndet även rätt att behandla lättnedbrytbart organiskt avfall.

Tillståndet till deponering gäller för en total yta av 30 ha och till höjden+ 148m.

För tillståndet gäller följande slutliga villkor.

l. Om inte annat framgår nedan ska verksamheten inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angett eller åtagit sig i ärendet.

Mindre ändring av anläggning eller verksamhet får utföras efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Som förutsättning för sådant godkännande ska gälla att ändringen inte bedörns medföra ökat utsläpp eller ökad störning för omgivningen.

(14)

V ÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen

DOM ^{M 697-10}

2. Ianspråktagna delar av anläggningen ska vara väl inhägnade med ett minst två meter högt stängsel och låsbara grindar.

3. Inkommande avfall ska vägas, kontrolleras och journalföras.

4. Vid ianspråktagande av ny mark för deponin samt vid anläggande av behand- lingscell för lätt nedbrytbart avfall, ska bottentätning utföras så att permeabili- teten 1 x le m/s inte överskrids.

5. Mellantäckning av befintlig deponi ska påbörjas snarast, dock senast den 1 juli 1997.

6. Deponering på ännu ej ianspråktagen mark och deponering efter utförd mellan- täckning ska ske genom särdeponering i för ändamålet iordningställda celler.

Asbestavfall ska därutöver deponeras enligt Naturvårdsverkets Allmänna Råd 87:3 "Deponering av asbest".

7. Deponerade massor ska täckas över vid arbetsdagens slut. Dock ska övertäck- ning alltid ske i omedelbar anslutning till tippning av avfall och slam från slak- terier samt nedgrävning av döda djur.

8. Genom separering och avledning av dagvatten och regnvatten ska åtgärder vidtas för att minimera uppkomsten av lakvatten. Diken/ledningar för lakvatten och omgivande dagvattendiken ska anläggas i samråd med tillsynsmyndigheten.

Ä ven i övrigt ska skäliga åtgärder vidtas för att motverka föroreningsutsläpp till yt- och grundvattnet i området.

9. Förorenat dagvatten ska- med beaktande av vad nedan anges- ledas tilllakvattensystemet

Dagvatten från förorenade ytor vid mellanlagret för miljöfarligt avfall ska- be- roende på föroreningsinnehållet - ledas tilllakvattensystemet eller hanteras som miljöfarligt avfall.

1 O. Lakvatten får till och med den 31 december 2011 ledas till Skara avloppsreningsverk under förutsättning att huvudmannen för reningsverket medger detta.

Lakvatten från askcellen får dock inte annat än om synnerliga skäl föreligger överledas till Skara avloppsreningsverk.

(15)

DOM ^M^697-10

11. Deponigas ska samlas upp och utnyttjas för energiutvinning eller facklas av.

12. Skäliga åtgärder ska vidtas för att förhindra eller motverka luktstörningar.

13. Buller från verksamheten ska begränsas så att det som riktvärde inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än:

50 dB (A) vardagar dagtid (07-18) 40 dB (A) samtliga dygn nattetid (22-07) 45 dB (A) övrig tid

Den momentana ljudnivån får nattetid vid angivna bostäder inte överstiga 55 dB (A). Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter ska ovan angivna värden sänkas med 5 dB(A)-enheter.

Utan hinder av vad som ovan bestämts i fråga om bullernivåer äger bolaget rätt att utföra brådskande avfallshantering av nödfallskaraktär, varvid tillsynsmyndigheten ska underrättas så snart som möjligt.

14. Genom plantering och anpassad deponeringsteknik ska insynsskydd etableras så att verksamheten skyddas mot insyn.

15. I god tid före avslutning aktualiseras ska en plan för avslutning och efterbehandling av deponin ges in till tillsynsmyndigheten.

Villkoret l O ovan avseende tidsbegränsat avledande av lakvatten till Skara avlopps- reningsverk fastställdes av Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen, i dom den 10 januari 2008 (mål nr M 1753-07) efter en ansökan om omprövning av SITA Sverige AB. Villkoret ersatte tidigare villkor enligt vilka bl.a. avledande av lakvatten till Skara avloppsreningsverk endast undantagsvis fick ske efter den l juli 2008 (enligt tidigare lydelse av villkoret var tidpunkten utgången av år 2005).

Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen, medgav genom dom 2007-06-14 (mål M 620-05), med stöd av 24 § förordningen (200 l :512) om deponering av avfall, SITA Sverige AB avsteg från förordningens krav i 19-22 §§ på geologisk barriär och bottentätning för bolagets deponi på Rödjarna återvinningsanläggning i Skara kommun ytor betecknade l, 2 och 4. Samtidigt avslog domstolen ett motsvarande yrkande avseende yta 3, med motiveringen att det inte är lämpligt att medge undantag från kravet på geologisk barriär inom en deponiyta som inte inom överskådlig

(16)

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen

DOM ^{M 697-10}

framtid kommer att tas i anspråk eftersom nya omständigheter kan leda till ett annat ställningstagande vid ett senare tillfålle.

Vidare har Länsstyrelsen i Västra Götalands län vid olika tillfållen meddelat villkor och försiktighetsåtgärder.

YRKANDEN

SITA Sverige AB har yrkat tillstånd till fmisatt och utvidgad verksamhet vid Röd- jomas avfallsanläggning, innefattande att vid anläggningen behandla (innefattande bl.a. sortering, återvinning och lagring), mellanlagra och deponera avfall och bräns- le med de mängdbegränsningar som anges nedan.

A. Årligen behandla och mellanlagra, exklusive förorenade massor, askor och andra förbränningsrester,

- högst 41 O 000 ton icke-farligt avfall och - högst 85 000 ton farligt avfall,

varav årligen får deponeras högst 11 O 000 ton icke-farligt avfall och högst 50 000 ton farligt avfall, fördelat på de avfallstyper som framgår av ansökan.

B. Årligen behandla, mellanlagra och deponera högst 65 000 ton askor och andra förbränningsrester, varav högst 50 000 ton får utgöra farligt avfall.

C. Årligen behandla, mellanlagra och deponera högst 75 000 ton förorenade massor, varvid årsmängderna ska beräknas som ett genomsnitt under rullande tre- årsperioder.

D. Årligen behandla och mellanlagra högst 40 000 ton kol, torv, bränsleflis eller annat träbränsle.

E. Angivna tillstånd till deponering ska även omfatta sådant brännbart och organiskt avfall för vilket dispens meddelats i särskild ordning.

(17)

Mark- och miljödornstolen

DOM

F. Årligen kremera högst 50 ton döda sällskapsdjurdjur och deponera erhållen aska på deponi för icke-farligt avfall.

G. SITA Sverige AB har vidare yrkat

M 697-10

a) i enlighet med 24 §förordningen (2001 :512) om deponering av avfall undantag från kraven på geologisk barriär i slänt till yta 3 i befintlig deponi (mot vilken framtida deponering ska ske och som framgår av Bilaga 1.4 till ansökan),

b) att blivande tillstånd får tas i anspråk även om dornen inte vunnit laga kraft, c) att igångsättningstiden bestäms till l O år,

d) att den bifogade miljökonsekvensbeskrivningen godkänns och e) att villkor meddelas i enlighet ansökan.

ANSÖKAN

SIT A Sverige AB har anfört följande.

Allmänt

SIT A Sverige AB omsätter drygt l ,8 miljarder kronor årligen och har ca l l 00 an- ställda. Bolaget är verksamt över hela Sverige med kontor på ca 60 platser med hu- vudkontoret placerat i Ängelholm. Bolaget är ett helägt dotterbolag till Suez Envi- ronnernent som ingår i den franska världsomspännande koncemen GDF SUEZ.

Koncemen är verksam inom bland annat energi- och vattenförsörjning, vattenrening och avfallshantering.

De senaste åren har avfallsbranschen genomgått stora förändringar till följd av nya lagkrav, nya tekniker/metoder samt ökad fokus på återanvändning/återvinning och miljöriktig avfallshantering. För att kunna möta förändringama och bli en komplett avfallsanläggning behöver Rödjamas tillstånd fömyas. SIT A Sverige AB söker där- för ett nytt tillstånd enligt rniljöbalken, innefattande den nuvarande verksamheten samt utökad verksamhet i form av stön-e avfallsmängder och viss utvidgad verksamhet.

(18)

DOM ^M^697-10

SITA Sverige AB avser att fortsätta bedriva de nuvarande verksamheterna men de hanterade avfallsmängderna kommer att öka, verksamhetsområdet utvidgas och vissa verksamheter tillkomma. Ansökan avser behandling, mellanlagring och deponering väl tilltagna avfallsmängder. Skälet för detta är att variationerna i avfalls- mängderna kan bli stora till följd av tillfälliga toppar, t.ex. vid omfattande rivnings- eller marksaneringsarbeten. Bolaget kan hantera yrkade mängder på ett miljömäs- sigt godtagbart sätt. Den årliga mängd som kommer att tillföras anläggningen blir sannolikt lägre, eftersom det inte är troligt att maximala mängder av samtliga avfallsslag uppstår samtidigt. En grov uppskattning är att inte mer än 50 procent av den totala mängden, dvs. ca 340 000 ton, kommer att tas emot vid anläggningen årligen.

Det är inte nödvändigt att ha någon mängdbegränsning för mottaget avfall, eftersom det finns mängdbegränsningar för all form av hantering av avfallet, nämligen behandling (i vilket inbegrips sottering, återvinning och lagring), mellanlagring och deponering. Ansökans upplägg bygger på att tillståndet ska vara flexibelt, modernt och väl anpassat till en bransch där behandlingsmetoder och tekniker ständigt utvecklas och utvecklingen mer och mer går åt att avfall betraktas som en resurs och återvinns/återanvänds istället för att bortskaffas.

Det är inte möjligt för bolaget att i detalj ange när olika delar av den planerade verksamheten kommer att påbörjas och nya ytor ianspråktas. Skälet till detta är att verksamheterna kommer att styras av yttre omständigheter som idag inte är kända, såsom marknadens behov och efterfrågan, resultat av upphandlingsförfaranden, kommunala beslut, konjunkturutveckling m.m. Alla delar av den sökta verksamheten bedöms dock komma att förverkligas inom de kommande tio åren.

Det är angeläget att SIT A Sverige AB snarast möjligt kan börja tillämpa de nya behandlingsmetoder som ansökan omfattar och att iordningsställandet av nya hanteringsytor m.m. kan påbörjas. Det är också viktigt att nuvarande överledning av lakvatten till kommunens avloppsreningsverk kan fortsätta efter den 31 december 2011. A v nämnda skäl begär SIT A Sverige AB verkställighetsförordnande.

(19)

Omgivningsbeskrivning

DOM

^{M 697-10}

Anläggningen ligger i ett skogbevuxet och småkuperat område. A v ståndet till när- maste permanentbostad är ca 250m och till närmaste fritidshus ca 150m. Efter ut- vidgning kommer avståndet till en pe1manent bostad minskas till drygt 240 m.

skyddsåtgärder riktad mot närliggande bebyggelse vidtas. Det finns inga riksintressen för naturvård eller friluftsliv, inga kända biotopskydd eller nyckelbiotoper, Na- tura 2000-områden eller andra naturvärden inom eller i direkt anslutning till an- läggningen. Den östra delen av befintligt verksamhetsområde genomskärs av ett sammanhängande område som Riksantikvarieämbetet har pekat ut som riksintresse för kulturmiljövård. Detta område är indelat i delområden vilka är avsedda att skyddas. Inget av dessa delområden är belägna inom verksamhetsområdet.

I närområdet finns ett antal riksintressen för naturvård och friluftsliv, natuneservat och Natura 2000-områden (Vingängen, Hornborgasjön och Axevalla hed). Verk- samheten bedöms inte påverka några av dessa områden. Vattendraget F lian (dit bolaget leder opåverkat dagvatten), ligger ca 5 km sydväst om anläggningen. Flian bedöms av Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt vara ett vattendrag som ska ha gynnsam bevarandestatus.

Planförhållanden

Rödjornas avfallsanläggning beskrivs i Skara kommuns översiktsplan från 2005 som en regional anläggning för deponering och återvinning. A v översiktsplanen framgår att det inte finns några fastställda områdesbestämmelser eller detaljplaner för verksamhetsområdet. I översiktsplanen finns riktlinjer gällande bebyggelse, vat- tentäkter, vegetation och odlingslandskap. Ett 500 meter brett skyddsavstånd har upprättats runt anläggningen av kommunen. Inom skyddszonen anges att det kan finnas viss risk för störningar i form av lukt, nedskräpning samt förorening av yt- och grundvatten.

Befintlig verksamhet

Den befintliga verksamheten utgörs i huvudsak av behandling, mellanlagring och deponering av avfall enligt följande:

(20)

VÄNERSBORGSTINGSRÄTT

(i) Industriavfall, bygg- och rivningsavfall samt grovavfall från hushållen sorteras, krossas ochfeller omlastas.

(ii) Producentansvarsprodukter och återvinningsmaterial mellanlagras och genom- går eventuell behandling, t.ex. sortering, balning eller krossning.

(iii) Organiskt avfall mellanlagras inför behandling vid annan anläggning, kompostering av visst park- och trädgårdsavfall utförs på anläggningen.

(iv) Farligt avfall som t.ex. oljor, emulsioner, aerosoler, småkemikalier, blybatterier och elektronik liksom impregnerat trä och vitvaror mellanlagras på anläggning- en.

(v) Krossning/flisning av trä sker kampanjvis.

(vi) Förorenade jordar tas emot och behandlas biologiskt (BioSan-behandling).

(vii)Slagg- och bottenaska sorteras för användning som konstruktionsmaterial inom verksamhetsområdet.

(viii) Askor mellanlagras på anläggningen, vissa askor används för sluttäckningsän- damåL

(ix) Avvattning av icke-farligt flytande avfall sker.

(x) En återvinningscentral drivs på uppdrag av Skara kommun, där kommuninvå- narna lämnar utsorterat grovavfall, park- och trädgårdsavfall, visst producentansvarsavfall och farligt avfall.

(xi) Deponering sker av icke farligt avfall i fonn av deponirest från i huvudsak industri-, bygg- och rivningsavfalL Asbesthaltigt avfall deponeras i särskild cell.

Visst organiskt brännbart avfall deponeras på dispens eller efter samråd med tillsynsmyndigheten. Inom anläggningen finns en deponi för flyg- och pannas- kor som avslutades vid årsskiftet 2008/2009 och som nu håller på att sluttäckas.

På anläggningen finns en spolplatta för avspolning av fordon, containrar och övriga behållare. Lakvatten från verksamhetsområdet samlas upp och avleds för behandling till det kommunala avloppsreningsverket i Skara som drivs av Skara Energi AB. Gas utvinns från deponin och levereras för fjärrvärmeproduktion till Skara Energi AB.

Allmänt om fortsatt och utvidgad verksamhet

Den befintliga verksamheten kommer att fmtsätta. Den utvidgade verksamheten kommer främst beröra:

(i) Behandling av förorenade massor genom t.ex. jordtvätt, stabilisering etc. (icke- farligt avfall och farligt avfall).

(ii) Behandling av flytande avfall (icke-farligt avfall och farligt avfall).

(iii) Behandling av organiskt avfall genom kompostering.

(iv) Behandling av farligt avfall.

(21)

(v) Deponering av farligt avfall.

DOM

(vi) Övrig verksamhet (kremering av döda djur, lagring av träbränsle).

M 697-10

Bolaget avser att bygga ut kapaciteten för behandling och återvinning av avfall samt att införa nya metoder för behandling av både icke-farligt avfall och farligt avfall.

Den närmare utfmmningen av behandlingsmetoderna kommer att anpassas till av- fallslag och efterfrågan.

Nedanstående uppräkning är bolagets beskrivning verksamheten i termer av verksam- hetskoder.

Huvudkod:

90.290 Anläggning för deponering av annat avfall än inert eller farligt avfall, stör- re än l 00 000 ton per kalenderår.

Övriga koder:

90.350 Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall som består av uppgrävda massor, om den tillförda mängden avfall är stöne än 20 000 ton per kalenderår.

90.320 Anläggning för deponering av farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är stöne än l O 000 ton per kalenderår.

90.230 Anläggning där annat avfall än farligt avfall förbränns yrkesmässigt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 90.200, 90.210 eller 90.220.

90.150 Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är stöne än l 00 000 ton per kalenderår.

90.11 O Anläggning för att genom mekanisk bearbetning återvinna annat avfall än farligt avfall, stöne än l O 000 ton per år.

90.70 Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, stöne än 10 000 ton per kalenderår

90.50 Anläggning för mellanlagring av farligt avfall.

90.30 Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något tillfåll e utgörs av mer än l O 000 ton avfall.

39.90 Anläggning för lagring av mer än 5 000 ton kol, torv eller bränsleflis eller annat träbränsle per kalenderår.

Beträffande avfallskoder för farligt avfall som mellanlagras på F A-plattan, se akt- bil 20 bilaga l.

(22)

DOM

Områdets geologi och geohydrologi

M 697-10

Landskapet i och kring Rödjama är småkuperat Jordlagren utgörs i huvudsak av storblackig morän med en mäktighet varierande mellan 2-8 meter. Moränen vilar på berggrund av röd-grå gnejs. Moränen är av två typer, moig och sandig moig, och överlagras i lågpunktema av lera ochfeller torv. Mäktigheten hos leran är i allmän- het 3 - 4 meter i svackornas centrala delar och avtar mot kanterna. Ovan leran finns ställvis torv som kan vara upp till1,5 meter tjock.

Berggrunden utgörs av röd-grå gnejs. Gnejs är normalt en relativt tät bergart. De ytligaste berglägena har påträffats på ca 2 meters djup. Georadarundersökningar antyder att det under det lerområde som är beläget mellan etapp 2 och 3 löper en sprickzon i riktningen nordost-sydväst. Det förekommer även indikationer på verti- kala mindre sprickzoner i nordlig-sydlig riktning, samt mer eller mindre horisontel- la sammanhängande sprickzoner. V åtrnarkema öster och söder om anläggningen antyder dock att berggrunden är relativt tät, vilket kan bero på att berget i sig är tätt men också att den finkorniga moränen utgör tätning mot bergspricksystemet

Grundvattnet i området finns i två former, jordgrundvatten och berggrund vatten.

Grundvattentillgångarna i området är små, och i berget knutna till kross- och

sprickzoner. Jordgrundvattnet utgör små och lokala magasin och har sin övre yta 0,5 - 2,0 meter under rnarkytan. Jordgrundvattnet följer i stort sett topografin i området och avbördas huvudsakligen i områdets ytvattendiken.

Grundvattnets strömningsriktning är riktad mot nord-nordväst för att sedan avlänkas mot sydväst. Omfattande undersökningar genomfördes under början av 2000-talet där ett stort antal brunnar installerades kring anläggningen. Resultatet av undersök- ningen (rapporterad 2004) visar att ett visst överskott av lakvatten finns i förhållan- de till den teoretiskt beräknade mängden utifrån nederbördsdata. Detta tyder på in- trängande grundvatten. Utredningen visar således att det totalt sett för anläggnings- området sannolikt inte föreligger någon omfattande utströmning av lakvatten till orngiVmngen.

(23)

DOM

^{M 697-10}

För att reducera inströmning av grundvatten till anläggningen har ett nytt avskäran- de ytvattendike anlagts söder om anläggningen, på anläggningens uppströrnssida.

Inströmmande vatten har tidigare trängt in under deponin, blandats med lakvattnet från gamla deponin (som inte har någon bottentätning) och därmed ökat mängden lakvatten. Söder, öster samt norr om deponin finns avskärande ytvattendiken som har till uppgift att avleda vatten från omkringliggande områden och därmed hindra att vatten tränger in och bildar lakvatten. Till dessa diken leds även opåverkat dagvatten som uppkornmit inom anläggningen. Ytvattendikena avleds västerut sett från anläggningen via ett dikessystern ut till Flian.

Behandling och mellanlagring

Osorterat avfall

Osorterat avfall, i huvudsak industriavfall, bygg- och rivningsavfall samt visst grovavfall från hushållen, sorteras på en asfalterad yta inom anläggningen. Viss krossning förekornmer också. Fraktioner som t.ex. brännbati, metall, trä, konstruktionsmaterial och deponiavfall sorteras ut. Inom anläggningen sorteras även producentansvarsprodukter och visst återvinningsmaterial, genom omhändertagande av för- packningar av t.ex. plast, metall, papper, wellpapp samt tidningar.

Aktuella metoder för att sortera osorterade avfallsfraktioner är t.ex. plockmaskin, krossning, magnetavskiljning, vindavskiljning, optisk sortering och sållning/sikt- m ng.

Bolaget avser att fortsätta med befintlig verksamhet men att utöka verksamheten beträffande avfallsslag och behandlingstekniker. De befintliga ytorna för smiering, återvinning samt lagring/mellanlagring och behandling kornmer successivt att flyttas till nya verksamhetsytor.

Krossning kan utföras på olika typer av avfall, t.ex. grovsorterat industri-, bygg- och rivningsavfall, samt grovavfall från hushåll, brännbart avfall och ine1i avfall (be- tong, stenar etc.). Genom krossning effektiviseras sorteringen. Krossning av bränn- bara och inerta avfallsfraktioner bidrar till att dessa fraktioner kan anpassas efter

(24)

DOM ^{M 697-10}

avfallsmottagares önskemål (t.ex. anpassad storlek på brännbart material till för- bränningsanläggningar vilket gynnar förbränningsprocessen).

Bolaget har sedan något år tillbaka krossat grovsorterat avfall för att kunna effekti- visera sorteringen. Krossningen har resulterat i att sorteringsgraden ökat betydligt genom att större andel brännbart avfall har kunnat plockas ur den osorterade fraktionen. Krossningslinan har även försetts med magnetband för utsortering av metaller. Genom att låta den krossade fraktionen passera en sikt/såll kan också en s.k.

sållfraktion, innehållande främst inerta material, framställas vilket är ett lämpligt konstruktionsmateriaL I framtiden kan metoder för sortering av avfall vid anlägg- ningen utvecklas med t.ex. vindavskiljning.

För de brännbara fraktionerna (både osorterat och so1ierat) kan det komma ifråga att göra bränsleblandningar och briketter för att anpassa detta avfall till förbränningsan- läggningarnas krav och önskemål. Beredningen går till så, att den brännbara fraktionen blandas tills rätt energiinnehåll uppnås. Blandningen utförs antingen direkt under krossningsprocessen eller på sorteringsplattan där olika brännbara fraktioner blandas och läggs i högar i avvaktan på lastning i containrar. Beredning kan också göras direkt vid lastning av den brännbara fraktionen i contaimar. Brikettering in- nebär att material kompakteras och formas tilllikartade enheter. Brikettering kan utföras på många typer av material och avfall. Brikettering utförs i en stationär eller mobil anläggning. Principen bygger på att avfallet/materialet först sönderdelas till lämplig storlek. Materialet blandas sedan till önskad sammansättning och eventuellt tillsätts vatten. Därefter placeras materialet i en press som under tryck och eventuell värme formar briketter av materialet.

Om Skara kommun övergår till ett sådant system kan hushållsavfall och därmed jämförligt avfall (t.ex. restaurangavfall, verksamhetsavfall från livsmedelshantering eller livsmedelsproduktion etc.) komma att sorteras genom optisk sortering på an- läggningen. Exempel på sådant system är Optibag. Den optiska sorteringen bygger på att avfallet placeras i behållare (t.ex. plastpåsar) med olika färgkombinationer (t.ex. grönt för organiskt, rött för brännbart, svart för övrigt) vid källan där avfallet

(25)

DOM ^{M 697-10}

uppkommer. Avfallet samlas därefter in och behållarna placeras på ett band där de avläses optiskt och sorteras efter fårg och storlek. Det sorterade materialet leds sedan till separata fack, containrar, komprimatorer etc. för vidare omhändertagande och behandling. Optisk sortering av hushållsavfall och därmedjämförligt avfall är ingen teknik som bolaget planerar att ta i anspråk i dagsläget. Dock kommer tekni- ken att bli aktuell om ett kommunalt uppdrag skulle omfatta behandling av hus- hållsavfall (förutsatt att kommunen har detta insamlingssystem) eller om insamling av "därmed jämförligt avfall" släpps fri på marknaden. Behandling i form av rötning eller kompostering av hushållsavfall kommer dock inte att ske vid Rödjorna.

Återvinningsmaterial som exempelvis plast och skrot (metaller) kan också komma att s01ieras genom optisk sortering. Plast som kommer in till anläggningen består ofta av olika fraktioner av plaster (t.ex. PVC, polypropen, polyeten). För att återan- vända eller återvinna plasterna på ett effektivt sätt kan plasterna behöva separeras från varandra. Genom optisk sortering kan olika typer av plaster skiljas åt antingen genom fårgeller genom att plasten skannas av på ett transportband medhjälp av t.ex. specialanpassade kameralinser. Tryckluft kan exempelvis användas för att separera ut olika fraktioner. Olika fraktioner av metaller kan s01ieras genom skanning där materialet passerar en avläsningsutrustning på transportbandet. Mekaniska ar- mar som styrs av avläsningsutrustningen kan därvid användas för att separera olika fraktioner åt. För att uppnå bästa effekt behöver avskiljningen ske i skydd av vind och nederbörd.

Sorteringsverksamheten bedöms öka i framtiden. Uppskattningsvis kan ungefår 50 000 ton osorterat avfall komma att behandlas vid Rödjorna. Mängden innefattas i yrkandet A avseende behandling m.m. av högst 410 000 ton icke-farligt avfall.

Bolaget hanterar och behandlar i dagsläget osorterat avfall inom yta 7 (se bilaga 1).

Yta 7 ligger inom tillståndsgiven yta för deponering och det kan i framtiden bli aktuellt att deponera på denna yta, vilket resulterar i att smieringsverksamheten då måste flyttas. Ny planerad lokalisering för sorteringsverksamheten är då inom yta 2.

Bolaget bedömer att yta 7 är en lämplig yta för hantering och behandling av osorte-

(26)

rat avfall även fortsättningsvis. Motiveringen är att ytan är iordningställd för denna typ av verksamhet, den befintliga deponin utgör skydd mot insyn och verkar buller- dämpande mot närboende. V ad gäller iordningställande av yta 2 för hantering av osorterat avfall bedömer bolaget att verksamheten, efter vidtagande av skyddsåtgär- der i form av bullervallar eller andra avskärmningar samt insynsskydd, t.ex. skogs- ridåer eller vallar, kan bedrivas inom denna yta utan beaktansvärd risk för olägenhet för närboende. Ytor där osorterat avfall kommer att hanteras och behandlas kommer att vara hårdgjorda. Det vatten som uppkommer på ytan samlas upp och avleds till lakvattendammen.

Sorterat avfall

Sorterat avfall som tas emot vid anläggningen utgörs huvudsakligen av brännbart avfall, träavfall, återvinningsmaterial och producentansvarsavfalL Brännbart industriavfall, bygg- och rivningsavfall samt grovavfall från hushållen omlastas vid an- läggningen. Träavfalllagras och flisas innan det transporteras till förbränningsan- läggning. Återvinningsmaterial och producentansvarsavfall behandlas eller mellanlagras inför transport till annan återvinningsanläggning.

Det farliga avfallet mellanlagras i cisterner, contaimar, uppsamlingsbehållare eller annan lämplig förvaring på en så kallad "F A-platta". Flytande farligt avfalllagras inom invallning. Elektriska och elektroniska produkter, vitvaror och impregnerat trä mellanlagras på anläggningen inför vidare transport till godkänd anläggning för energi- och materialåtervinning.

Bolaget avser att fmisätta med befintlig verksamhet men att utöka verksamheten beträffande avfallsslag och behandlingstekniker. Ökade avfallsmängder och tillkommande behandlingsmetoder kommer att kräva stöne mellanlagrings/lagrings- möjligheter vilket i sin tur kräver stöne verksamhetsytor.

Exempel på utökad verksamhet är krossning och siktning av avfall, flisning av impregnerat trä och mekanisk behandling av skrot m.m. Bolaget planerar även att kunna ta emot och omlasta hushållsavfall (soppåsen) för vidare transpmi till för- bränningsanläggningar. Det kan då bli aktuellt med att komprimera, bala eller på

(27)

DOM

^{M 697-10}

annat sätt behandla avfallet. Bolaget har även för avsikt att lagra/mellanlagra ökade mängder brännbart verksamhetsavfalL

Bolaget avser att utveckla verksamheten med att mellanlagra farligt avfall som samlas in från kommersiella och offentliga verksamheter (t.ex. spillolja, annat oljeav- fall, emulsioner, lösningsmedel, småkemikalier, batterier, elektriska och elektroniska produkter etc.). Bolaget avser att både ta emot stöne mängder farligt avfall än vad som görs idag liksom utveckla verksamheten med att sortera farligt avfall och elektronik inför transpmi till godkänd anläggning för energi- eller materialåtervin- ning alternativt destruktion. Bolaget har även för avsikt att behandla farligt avfall.

Trä innehållande farliga ämnen (t.ex. impregnerat trä) avses att flisas inför transport till godkänd mottagningsanläggning. Framledes kan det även bli aktuellt att även flisa/krossa andra fraktioner bygg- och rivningsavfall, t.ex. plastfraktioner innehål- lande föroreningsämnen (dock ej PCB eller kvicksilver). För att minska urlaknings- egenskaper och erhålla ett avfall med förutsägbara långsiktiga egenskaper kan det bli aktuellt att stabilisera eller solidiiiera askor och andra metallförorenade material som klassificeras som farligt avfall (t.ex. flygaskor, blästersand, metallhydroxid- slam och annat industrislam).

Flisning innebär att avfall/material sönderdelas till mindre beståndsdelar. Flisning görs för att anpassa träets storlek till förbränningspannor och för att effektivera transporter. Flisning utförs med hjälp av mobil utrustning vilket innebär att flisning sker i kampanjer om ca 2-6 dagar under ca 5-12 tillfållen per år. Flisat trä lastas upp i contaimar och levereras till en godkänd mottagare för energiutvinning (förbrän- ning). Vid anläggningen avses både "rent trä" (icke-farligt avfall) och trä innehål- lande farliga ämnen att flisas.

Verksamheten innefattar flisning av impregnerat trä insamlat från hushåll via åter- vinningscentraler, företag och offentliga verksamheter. Trä kan vara behandlat med olika typer av impregneringsmedel (träskyddsmedel). Enligt Kemikalieinspektio- nens bekämpningsmedelregister finns hundratals olika träskyddsmedel som är eller har varit godkända. Eftersom en stor del av avfallet är gammalt trä som tillverkats

(28)

DOM

^{M 697-10}

för årtionden sedan är det svårt att veta vilka träskyddsmedel som används och därmed fastställa vilka specifika föroreningsämnen som ingår. Allmänt kan dock sägas att de vanligaste föroreningarna i impregnerat virke är krom, koppar och arse- nik (s.k. CCA) samt kreosot.

Bygg- och rivningsavfallet består av de material som ingår i det som rivs eller på annat sätt kasseras i byggnader. Sortering av bygg- och rivningsavfall sker normalt direkt vid byggarbetsplatsen. Bland bygg- och rivningsavfall innehållande fårore- ningsämnen innefattas farligt avfall bestående av asbest, kvicksilverströmbrytare, PCB i fogmassor, bly i gjutjämsskarvar i avloppsrör, fårgrester etc. Bygg- och rivningsavfall som innehåller föroreningsämnen, som inte kan eller bör deponeras eller behandlas på anläggningen, kommer att mellanlagras innan avfallet förs vidare till godkänd anläggning för vidare omhändertagande.

Farligt avfall från kommersiella och offentliga verksamheter anländer ofta till an- läggningen i mindre volymer. För att kunna optimera transporter till godkända av- fallsmottagare för vidarebehandling eller destruktion, behöver avfallet mellanlagras i stön·e godkända behållare inom tätt och invallat område. Övrigt flytande farligt avfall mellanlagras på en s.k. F A-platta i avvaktan på borttransport. För att kunna optimera transpmier ut från anläggningen och säkerställa en säker lagring behöver det farliga avfallet ibland sorteras och packas om till andra behållare och emballage.

Elektriska och elektroniska produkter samt vitvaror (t.ex. kylskåp, spisar, tvättma- skiner etc.) som mellanlagras på anläggningen inkommer till anläggningen främst via privatpersoner som besöker en återvinningscentraL Viss andel samlas även in från kommersiella och offentliga verksamheter. Enklare sortering av elektronik planeras utföras genom att elektronik sorteras efter typ och läggs i separata behållare.

Viss manuell demontering av kablar etc. kommer att utföras.

Det finns flera orsaker till att brännbart avfall bestående av bränsle till förbrännings- anläggningar måste lagras/mellanlagras vid anläggningen. Perioder uppstår när ef- terfrågan på bränsle är låg, t.ex. under den vmma årstiden eller när förbränningsan-

(29)

DOM ^{M 697-10}

läggningarna har mottagningsuppehåll ( revisionsstopp ). Brännbart avfall behöver även lagras inför och efter behandling (t.ex. krossning).

Balning utförs med hjälp av en hydraulisk balpress. Materialet lastas upp på ett in- matningsband till en press, därefter pressas materialet i en balkammare och ett knytaggregat ser till att binda samman balarna. De fårdiga balarna matas automa- tiskt ut ur balkammaren varefter arbetsmaskin för dem till en separat lagringsplats i avvaktan på leverans till en godkänd mottagare för återvinning.

Skrot förekommer i en mängd olika former från rent fabrikationsklipp (bestående av en enda metall) till komplext skrot (bestående av olika legeringar och sammansätt- ningar). Vid återvinning av metallskrot efterfrågas ofta rena fraktioner och för att möjliggöra det behöver skrotet sorteras och/eller sönderdelas. Skrot kan vara skrymmande och behöver av den anledningen sönderdelas i mindre beståndsdelar.

Smiering utförs genom plockning med plockmaskin, medan sönderdelning utförs genom mekanisk behandling, t.ex. klippning med metallsax eller skärning med skärbrännare. Efter sortering och sönderdelning kan skrotet komprimeras i en press.

Hushållsavfall kan komma att omlastas på anläggningen i framtiden. En förutsätt- ning för det är bolaget erhåller kontrakt via kommunal upphandling. Tiden för lagring kommer att hållas så kort som möjligt. Under perioder då förbränningsanlägg- ningar har mottagningsuppehåll ( revisionsstopp) kan hushållsavfallet behöva lagras.

Längden på ett mottagningsuppehåll varierar men varar normalt ca 4-8 veckor.

Mängden sorterat avfall förväntas inte överstiga 200 000 ton per år, trolig mängd är ca l 00 000 ton/år. Mängden innefattas i yrkande A avseende behandling m.m. av högst 41 O 000 ton/år icke farligt avfall. När det gäller mellanlagring av farligt avfall kommer mängden att begränsas till högst l 000 ton per tillfålle, exklusive förorena- de jordmassor, askor och andra förbränningsrester.

Flisning utförs i dagsläget inom yta 7 (se bilaga 1), men eftersom ytan ligger inom tillståndsgiven yta för deponering kan det i framtiden bli aktuellt att flytta flisningen

(30)

DOM ^{M 697-10}

till annan plats. Ny planerad plats för flisningsverksamheten är yta 2. Mellanlagring av farligt avfall utförs i dagsläget inom yta 8 och planeras vara kvar där framgent.

Dock kan verksamheten komma att flyttas till yta 2 eller 4 i framtiden. Lagringl- mellanlagring av brännbart avfall sker i huvudsak inom yta 7; i framtiden kan lagringen flyttas till yta 2. Balning utförs inom yta l O, verksamheten kan komma att flyttas till yta 2. Metall omlastas i dagsläget inom yta 7; alternativ till denna yta utgör yta 12 eller yta 2. Omlastning av hushållsavfall planeras till yta l O och som alternativ till denna yta anges yta 4. Bolaget bedömer att yta 7, 8 och lO är lämpliga ytor att hantera och behandla sorterat avfall på även fortsättningsvis. Motiveringen är att ytorna är iordningställda för denna typ av verksamhet, befintlig deponi utgör skydd mot insyn och verkar bullerdämpande mot närboende.

V ad gäller iordningställande av ytor 2, 4 och 12 för hantering av sorterat avfall be- döms verksamheten efter skyddsåtgärder såsom bullervallar eller andra avskätm- ningar och insynsskydd, t.ex. skogsridåer eller vallar, kunna bedrivas utan beaktan- svärda olägenheter för närboende.

Ytor där sorterat avfall kommer att hanteras och behandlas kommer att vara hård- gjorda. Det vatten som uppkommer till följd av behandlingen eller förekommer till följd av nederbörd, kommer att samlas upp och avledas tilllakvattendammen.

Risk för bränder föreligger när brännbart avfalllagras under längre perioder. Lag- ring av bränsle till förbränningsanläggningar kommer att ske i stackar/högar om ca

l 000 ton per hög (gäller ej trä). Träavfall kommer att lagras i högar om högst l 000 ton med brandgator mellan. Brandgatornas bredd bestäms i samråd med räddningstjänsten. Lagringen kornmer att ske på hårdgjord yta inom lakvattenupp- tagningsområdet Ä ven lagring av rent trä (bränsle, ej avfall) kommer att ske på detta sätt; dock på grusad yta och eventuellt utanför lakvattenupptagningsområdet Impregnerat trä kommer att lagras på hårdgjord yta inom lakvattenområdet Då det tryckimpregnerade träet kommer att flisas i samband med flisning av vanligt träav- fall bedöms mängden per tillfälle uppgå till ungefår 200 ton. Det flisade tryckimpregnerade träet kommer att lagras nederbördsskyddat

(31)

DOM

^M^697-10

Maximal mängd brännbart material (exklusive trä) som kommer att lagras samtidigt vid anläggningen uppgår till ca l O 000 ton.

Organiskt avfall

Organiskt avfall som i dag hanteras på anläggningen är i huvudsak park- och träd- gårdsavfall, gödsel och latrin. Kompostering utförs av visst park- och trädgårdsav- falL Bolaget planerar att utöka behandlingen av organiskt avfall genom kompostering. Organiskt avfall kommer att mellanlagras på anläggningen inför transport till extern mottagare.

Kompostering planeras omfatta avfallsslag som exempelvis park- och trädgårdsav- fall, slam, gödsel och annatjämförligt lättnedbrytbart organiskt avfall. Vid kompostering blandas vid behov avfallet med strukturmaterial för att få en balanserad kol/kvävekvot, lagom vattenkvot och tillräcklig porositet för syreinträngning i materialet. Blandningen planeras att utföras på ytor med möjlighet till uppsamling av eventuellt processvatten. Efter själva komposteringsprocessen lagras normalt materialet öppet för eftermognad varefter materialet är färdigt att användas. Vid behov kan materialet siktas. Den färdiga kompostprodukten kommer att kunna användas som växtskikt, metangasoxiderande skikt vid sluttäckningen eller för andra kon- struktionsändamåL Produkten kan också komma att användas som t.ex. jordförbätt- ringsmedel på annan lämplig plats.

I första hand avser bolaget att kompostera enklare nedbrytbara avfallsslag, såsom park- och trädgårdsavfall, slam, gödsel och därmedjämförligt avfall. Tillsynsmyn- digheten bör bemyndigas att meddela ytterligare villkor i fråga om skyddsåtgärder vid kompostering av andra avfallstyper.

Kompostering innebär en aerob nedbrytning där syreförbrukande mikroorganismer, främst bakterier, svampar och andra organismer, bryter ner organsikt material under kontrollerade förhållanden. Verksamheten med kompostering av avfall omfattar, förutom själva komposteringsprocessen, mottagning och lagring av komposterbart avfall, eventuell inblandning av strukturmaterial och homogenisering. Efter kom-

(32)

DOM ^{M 697-10}

posteringsprocessen lagras materialet för eftermognad tills processen avstannat så pass att komposten bedöms vara stabil. Därefter siktas materialet och komposten är fårdig att använda. Kompostering kan utföras i öppet system, halvöppet system eller slutet system. Vilken metod som avses att användas beror främst på vilken typ av avfall som ska behandlas.

Avfallsslag som park- och trädgårdsavfall, rötat avloppsslam, gödsel och annat j äm- förligt avfall avses att komposteras i ett öppet system, t.ex. hög- eller strängkom- postering. Sönderdelning sker vanligtvis av större grenar och därefter homogenise- ras avfallet så att en genomsläpplig och jämn struktur fås. Skulle föremål som t. ex.

plastpåsar förekomma plockas dessa bort i möjlig mån. Vid behov tillsätts strukturmaterial och s.k. katalyserande material, t.ex. gödsel eller fårdig kompost, för att få upp temperaturen i strängama och påskynda starten av komposteringsprocessen.

Högama eller strängama vänds regelbundet för att reglera temperatur, kontrollera vattenhalt, öka tillgång av syre och homogenisera materialet ytterligare. I samband med vändning kan eventuellt mer strukturmaterial tillsättas och bevattning ske för att styra komposteringsprocessen. Komposteringsprocessen övervakas och kontrolleras och när nedbrytningen avstannat och komposten är "färdig" läggs den upp för eftermognad. Behandlingstiden är totalt ca l år, där eftetmognadsfasen svarar för ungefår hal va tiden.

Kompostering av avfall med risk för Iuktstäming (t.ex. orötat avloppsslam, organiskt slam från bl.a. avvattning av flytande avfall och fettavskiljarslam) planeras ske i halvöppet eller slutet system för att förebygga luktstömingar samt för att kontrollera och påskynda komposteringsprocessen. Exempel på sådana system är sluten strängkompostering med aktiv luftning (bag-kompostering) och membrankompostering (duk-kompostering).

Sluten strängkompostering med aktiv luftning (typ Ag Bag) innebär att komposteringen sker i långa strängar där avfallet innesluts i ett plasthölj e/plaststrumpa, s.k.

bagar. Det ingående materialet blandas för att uppnå en jämn struktur, rätt vattenhalt, porositet etc. Beroende på avfallets sammansättning kan strukturmaterial (t.ex.

(33)

VÄNERSBORGSTTNGSRÄTT Mark- och miljödomstolen

DOM

^{M 697-10}

flisat park- och trädgårdsavfall, träflis, bark, torv, sågspån, papper etc.) och vatten tillsättas. Det är av stor vikt att blandningen blir så homogen som möjligt är för att uppnå en effektiv process. Det avfall som ska komposteras placeras i bagar. Inne i höljet/strumpan placeras en perforerad slang som syresätter komposten genom att en fläkt blåser in luft. Ventiler reglerar lufttillförseln och därmed kan både syrehalt och temperatur regleras. Underlaget där bagarna placeras bör varajämt och ha en mindre lutning om ca 3 grader. Fläkten placeras på den högsta platsen för att undvi- ka att eventuellt bildat processvatten samlas i slangen och försämrar syresättningen och temperaturregleringen i komposten. Behandlingstiden uppgår vanligen till någ- ra månader beroende på avfallsslag, struktur, omgivande temperatur etc. Komposte- ringsprocessen övervakas och kontrolleras och när nedbrytningsprocessen avstannat och komposten är ''färdig" tas komposten ur höljet/strumpan och läggs upp för eftermognad under ungefår samma tidslängd som själva komposteringen. Total tid för sluten strängkompostering, från avfall till fårdig kompost, är ca 6 månader.

Membrankompostering (typ "Sala-metoden") innebär att komposteringen sker under en semipermeabel duk (G01·e-Tex eller motsvarande). Det ingående materialet blandas för att uppnå en jämn struktur, rätt vattenhalt, porositet etc. Avfallet placeras antingen i betongmoduler eller i strängar och täcks därefter med duk. Duken låter koldioxid och i viss mån vattenånga passera ut, men förhindrar nederbördsvat- ten att tränga in. Mikroorganismer och svampsporer kan inte passera ut genom duken. Kondensering av vattenånga gör att risken för uttorkning av komposten minskar. Om moduler används är dessa täckta med membrantak och försedda med portar av membran. Processen övervakas och styrs med hjälp av en elektronisk styr- och mätutrustning. Då nedbrytningen avstannat och komposten är "färdig" tas komposten ut och läggs därefter upp för efte1mognad. Total tid för membrankompostering är ca l O veckor där tiden för eftermognad svarar för ungefår halva tiden.

Kompostering i halvslutet eller slutet system medger en kontrollerad övervakning och styrning av processen. Därmed kan utsläpp till luft, mark och vatten begränsas genom att gaser som bildas och processvatten som uppstår kan samlas upp. En sluten komposteringsprocess medger behandling av frånluften, vilket innebär att risken

(34)

DOM ^M^697-10

för luktstörning minskar. Exempel på rening av frånluft är att kondensera ut ämnen i vätskefas för vidare behandling då frånluft kyls ned eller att leda frånluften via filter där ämnen bryts ner och fastläggs. Oxidering genom ozontillsats är en annan be- handlingsmetod.

Mängden avfall som bolaget avser kompostera förväntas inte överstiga 20 000 ton/år, trolig mängd är 10 000 ton/år.

Kompostering av park- och trädgårdsavfall och därmedjämförligt avfall utförs i dagsläget på toppen av den befintliga deponin för icke-farligt avfall. Denna verksamhet planeras fortgå till dess att området har sluttäckts, därefter kommer verksamheten att flyttas till iordningställda ytor inom anläggningen eller inom det planerade verksamhetsområdet. Skulle kompostering av rötat avloppsslam, gödsel och annatjämförligt avfall bli aktuellt kommer ytor för ändamålet att iordningställas inom yta 7, 9, 11 eller 4 (se bilaga 1). För kompostering i halvslutet eller slutet system kommer troligen nya verksamhetsytor att behöva anläggas. Bolaget planerar att göra detta inom yta 7 alternativt inom yta 9, 11 eller 4. Valet av plats styrs gene- rellt av miljö- och logistikskäL

Nya ytor där organiskt avfall kommer att hanteras och behandlas genom kompostering kommer att vara hårdgjorda. Det vatten som uppkommer samlas upp och avleds tilllakvattendammen. När komposteringsfasen är klar flyttas materialet för lagring och efter mognad, vilket kan ske uppe på toppen av deponin, i deponislänter eller på nyanlagda lagringsytor varvid det vatten som uppkommer hanteras inom lakvattensystemet

De negativa miljökonsekvenserna ligger i påverkan på luft och vatten, där dålig lukt dominerar. Bolaget är väl medvetet om vikten av att hantera luktfrågan och kommer att utforma och driva anläggningarna mot bakgrund härav. Vid kompostering finns olika luktbehandlingstekniker tillgängliga på marknaden. De vanligaste metoderna är biologiska, såsom biofilter eller besprutning med aerosoler innehållande mikroorganismer och/eller tensider. De sistnämnda är särskilt lämpliga vid tillfälliga in-