Inlär ning och minneskapacitet (F råga 13,14)

De fick både frågorna Hur många ord lär du dig per vecka? och Hur många kommer du ihåg efter

två veckor? Bara ett få antal elever tror att de lär sig upp till 20 ord i veckan (se figur 12 nedan). De flesta eleverna anser att de lär sig upp till 10 ord i veckan och 16 av eleverna anser att de kommer ihåg mer än hälften eller nästan alla orden två veckor senare. Dock var det 11 elever som trodde sig lära ca 10 glosor per vecka och som ändå kom ihåg mindre av hälften två veckor senare. Sju elever lär sig mindre än fem glosor och kommer inte heller ihåg ens tre av glosorna någon vecka senare.

Inlärning och hågkomst av ord

Figur 12. Inlärning och hågkomst av ord

För att se om betyget spelade roll för minneskapaciteten av ord sammanställde jag betyg med hågkomst av ord (se figur 13 nedan). De flesta som har G anser att de kommer ihåg mindre än hälften av orden två veckor senare. Eleverna som hade MVG i betyg skriver att de kommer ihåg nästan alla glosorna. Av de som hade VG skrev 9st att de kommer ihåg mer än hälften av orden två veckor senare.

Hur många ord ungefär lär du dig per vecka?

Hur många kommer du ihåg efter ca 2 veckor?

40 Figur 13. Betyg och hågkomst av ord

Diskussion om minne och inlärning.

Det krävs, som tidigare nämnt, motivation och engagemang för att kunna ta in ny information. Eleverna har 120 minuters spanska i veckan och om 10 ord lärs in per vecka innebär det att drygt tre ord lärs in per lektion. Om så pass få ord lärs in och de tror sig komma ihåg mer än hälften (minst fem ord i veckan) borde deras resultat på oförberett läxförhör visa att de verkligen lärt sig orden. Frågan är om eleverna då kan använda de nyinlärda orden på de olika nivåerna som innebär ordkunnande. De elever som ansåg sig komma ihåg mindre än hälften av glosorna några veckor senare var medvetna om att orden inte fastnar speciellt bra i minnet.

Dessutom är det svårt att lära sig och minnas flera veckor senare om man inte är motiverad. Att MVG-eleverna trodde sig komma ihåg nästan alla orden efter två veckor kan vara ganska självklart då de klarat betygskriterierna för det absolut bästa betyget i spanska. Dock fanns det inte många MVG-elever i de två utvalda klasserna och därför får man vara försiktig att dra för stora slutsatser om just dem. Ju högre betyg eleverna hade desto mer ansåg de sig själva minnas fler ord efter två veckor och då kan man även se att bra betyg är sammankopplat med bra minne. Och minnet är sammankopplat med motivation och engagemang. Dock var nte alla elever med bra betyg sammankopplade med bra studietekniker, men kanske de ändå är duktigare på att använda ord i kontexter som är betydelsefullt för minne av ord och tack vare detta har lyckats lära in orden på ett djupare plan än de som inte minns mycket efter två veckor. Om orden inte repeteras i klassen är det heller inte konstigt att eleverna inte kommer ihåg så många ord.

41

5.4. Enkät 2

Av både årskurs 8 och 9 var det drygt hälften som varit med på alla mina moment och därför kunde jag utvärdera lektionerna och materialet som de fick ta del av och prova på. Vissa elever har inte svarat på alla frågorna och därför är det inte samma antal elever som räknas med i alla svaren.

5.4.1. Elevernas utvär dering av material och metod (F r åga 1 och 3 )

Eleverna fick frågan: Tyckte du att gårdagens lektion och det material som du fick hjälpte dig att komma fram till vilka nya metoder du kan använda när du pluggar glosor?

20 elever svarade JA och 5 elever svarade NEJ. Av de elever som svarade NEJ skrev två att de inte förstod, en brydde sig inte och två andra hann inte öva på inlärningsstrategierna. De som skrev JA kom med positiva kommentarer som t.ex.; ”associationer hjälper”, ”hittade nya och roligare sätt att öva glosor på”, ”man lärde sig hur man kunde rita upp orden på papper”, ”man kunde relatera till  bilder”,  ”associera”,  ”jämföra  språk”  och  ”tänka  mer  logiskt”.  De  som  svarade  NEJ  var  även  de  elever som hade G och IG i betyg och som inte var motiverade.

Av alla som svarade JA på att de blev hjälpta av materialet och lektionen så var det fortfarande inte speciellt mycket entusiasm vad gällde läxläsningen.

De var, nästan alla, positiva till nya metoder och de flesta ansåg att uppdelning av ord och kategoriseringar i alla fall hjälpte dem en bit på vägen. Många var positiva till ordkort och andra var positiva till mindmapping och färger.

Vad jag tolkade från enkäterna var det ändå ca 15 av 30 elever som gjorde läxan. De använde sig bland annat av det vi övat på under lektionen som att rita bilder, associera, dela upp orden, med andra ord öva på de papper de skrivit, ritat och strukturerat upp under min lektion. Det visade sig, trots att flera av dem inte gjort läxan, att de ändå kunde flera av orden på förhören. Detta beror antagligen på att de var närvarande på lektionen och fick se, och höra på orden under lektionstid. Vissa av eleverna skrev att de knappt behövde göra läxan för att de kom ihåg orden sedan lektionen.

Diskussion om inställning till inövning av nya strategier och metoder

De 75% som var positivt inställda till de nya inlärningsstrategierna såg nog nya, kreativa och roliga sätt att öva in ord på. De som var negativt inställda var dels likgiltiga inför själva språkinlärningen i sig och några hann inte riktigt med. Eleverna fick trots allt bara en 40 minuters lektion för att komma fram till vilken intelligens de hade och möjlighet att träna på den. Eleverna är inte vana vid den typen av inlärning vid självstudier och det kan vara svårt att komma in i nya strategier på bara en lektion. Kanske de hade ändrat inställning om de istället fått mer tid på sig. Dock visar ju ändå resultaten att många elever kom ihåg många ord från lektionen. Precis som Tornberg skrev (1997 s. 97) så kommer plockas orden lättare fram på den plats de lärdes in.

42

Diskussion om elevernas läxläsning

Faktumet att många elever inte gjorde läxan kan bero på flera saker varav tre av dessa kan vara: De fick för lite tid på sig att göra läxan och därför inte gjorde den

De prioriterar inte spanskläxa före andra läxor

De ansåg att denna läxa inte hade betydelse för deras betyg och brydde sig därför inte. Eftersom min lektion och introduktion av nya inlärningsstrategier endast gjordes på sammanlagt ca 60 minuter kanske eleverna inte var redo att ändra sina inlärningsstrategier på bara en enda dag. Eleverna kanske hade visat sig mer positiva om de verkligen fått mer tid på sig att 1) hitta de bästa personliga strategierna och 2) att få öva mer på de olika metoderna för att sedan kunna använda dessa själva vid läxläsningen. Det visar kanske även att eleverna behöver fler mentala verktyg för att verkligen komma underfund med hur pass användbart det kan vara för dem i alla sorts ämnen.