Resultatet för eBlomlådan 2015

Kommuner som har publicerat den aktuella versionen av eBlomlådan Botkyrka kommun

Danderyds kommun Ekerö kommun Haninge kommun Huddinge kommun Lidingö stad

Nacka kommun Nykvarns kommun Nynäshamns kommun Sollentuna kommun Solna stad

Stockholms stad Sundbybergs stad Södertälje kommun Tyresö kommun Täby kommun

Upplands Väsby kommun Upplands-Bro kommun Vallentuna kommun Vaxholms stad Värmdö kommun Österåkers kommun

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 13(48)

Resultatet i länets kommuner

Den ovanstående bilden visar sammanställningen av de kommuner i länet som publicerat en självärdering i den senaste versionen av eBlomlådan. I den ovanstående sammanställningen har kommunerna samma vikt oavsett kommunstorlek.

Under de nedanstående rubrikerna presenteras i detalj resultatet för länets kommuner, redovisade per indikator, och organiserat per nivå.

Redovisningen inleds med den första nivån: IT som möjliggörare och följs sedan av Verksamhetsutveckling med stöd av IT. Den sistnämnda nivån består av två delar, först den generella som omfattar generella arbetssätt och metoder i kommunen, följd av den andra nivån som beskriver arbetssätt och metoder i verksamheterna inom respektive område, t ex skola och lärande, eller hälsa, vård och omsorg.

Den sista nivån Digitala välfärdstjänster och självservice innehåller indikatorer för digitala tjänster som riktar sig till invånare och näringsliv.

I de sektorsindelade nivåerna har vi valt att redovisa de områden som KSL/IT-forum arbetat med under de senaste åren; e-hälsa, skola och samhällsbyggnad.

Efter varje nivå kommenteras resultatet under två rubriker. Den första:

Uppnått, är en sammanfattning av de indikatorer där kommunerna i länet sammantaget uppvisar goda resultat, och/eller där signifikanta positiva förändringar har skett. Den andra rubriken: Förbättringspotential, sammanfattar och kommenterar indikatorer med en tydlig

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 14(48) förbättringspotential. Den sista rubriken är Regionalt. Där presenteras

exempel på KSLs arbete inom området under de senaste åren.

IT som möjliggörare

Kriterie Status

Kommunen har identifierat vilka it-system som är verksamhetskritiska.

Kommunen har klassificerat informationen i de verksamhetskritiska it-systemen.

Kommunen har utsedda ägare för verksamhetskritiska it-system.

Kommunen har utsedda ägare för kritisk information.

Kommunen har en dokumenterad plan för utveckling av IT-miljön, i syfte att möta verksamhetens behov.

Kommunens IT-miljö är dokumenterad.

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 15(48)

Kommunen har en modell för förvaltning av it-system..

Kommunen har kvalitetsmål för leverans av IT. (t.ex. SLA.).

Kommunens verksamheter kan följa upp sina kostnader för IT och leverans av IT.

Kommunen har en samordnad funktion för säker inloggning som möjliggör två-faktorsautentisering.

Kommunen har en funktion för digitala underskrifter.

Kommunen tillämpar E-delegationens Vägledning för webbutveckling.

Kommunen tillämpar nationella/regionala riktlinjer för säkert informationsutbyte med andra aktörer ( t.ex. E-delegationens Vägledning för digital samverkan, säkert informationsutbyte inom eHälsa).

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 16(48)

Kommunen har en infrastruktur som stödjer mobil åtkomst till verksamhetskritiska IT-system.

Kommunen har en bredbandsstrategi.

Kommunen tillhandahåller federerade tjänster.

Kommunen samverkar med andra kommuner och/eller landsting kring gemensam IT-drift, tjänster och förvaltning.

Uppnått

 Antalet kommuner som har infört en funktion för

tvåfaktorsautentisering har ökat. 18 kommuner svarar entydigt att den funktionen finns.

 Kommunerna har i stor utsträckning infört en infrastruktur som stödjer mobil åtkomst till verksamhetssystem. Indikatorn är ny för i år.

 Kommunerna använder i relativt stor utsträckning nationella/regionala riktlinjer för informationsutbyte.

Förbättringsområden

 Endast fyra kommuner svarar entydigt att de klassificerat informationen i verksamhetskritiska system.

 Mindre än hälften av kommunerna har tagit fram bredbandsstrategier. Indikatorn är ny för i år.

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 17(48) Regionalt

 16 principer för samverkan är framtagna regionalt för att etablera gemensamma regler för att enkelt och säkert utbyta information, och regional samverkan är etablerad inom arkitekturområdet.

 KSL/IT-forum har arbetat med att ta fram material för att

underlätta informationsklassning, och informationssäkerhetsarbetet i länets kommuner.

Verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering

Arbetssätt och metoder

Kriterie Status

Kommunen anger i övergripande styrdokument hur man vill ta tillvara digitaliseringens möjligheter.

Kommunen följer årligen upp kommunens e-utveckling, t.ex. med avseende på om det blivit enklare, effektivare och öppnare.

Kommunen deltar i arbetet med en regional digital agenda.

Kommunen tillämpar en modell för projektstyrning.

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 18(48)

Kommunen tillämpar en modell för prioritering av utvecklingsprojekt (t.ex.

portföljstyrning).

Kommunen följer aktivt upp effekter och kostnader av e-utvecklingsprojekt och säkerställer nyttohemtagning.

Kommunen har en finansieringsmodell som stimulerar utveckling och förvaltning av digitala tjänster.

Kommunen använder ett processorienterat arbetssätt för att se över och effektivisera sina metoder och arbetsflöden.

Kommunen samverkar med andra kommuner och/eller landsting kring gemensam utveckling av digitala tjänster.

Kommunen samverkar med andra kommuner och/eller landsting kring gemensam upphandling av IT-stöd.

Kommunen följer upp och utvecklar medarbetarnas digitala arbetsmiljö (t.ex.

med avseende på användbarhet, spilltid och stress).

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 19(48)

Kommunen samverkar med andra aktörer kring publicering av öppna data.

Kommunen tillhandahåller öppna data.

Kommunens beställningar och inköp genomförs elektroniskt.

Kommunens chefer och medarbetare har genomgått kompetensutveckling kring hur man bäst drar nytta av digitaliseringens möjligheter för att öka sin effektivitet.

Kommunen har ett livscykel- och hållbarhetsperpektiv på e-utvecklingen, d.v.s. strävar efter att nyttja

digitaliseringens möjligheter för att nå en balans mellan den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen.

Kommunen har infört arkiv för digitalt långtidsbevarande, s.k. e-arkiv.

Kommunen har infört säker digital brevlåda för kommunikation med privatpersoner och företagare via Mina Meddelanden eller motsvarande.

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 20(48)

Kommunen stödjer mobila arbetssätt.

Kommunen har en funktion för bokning/hantering av mötestid med handläggare.

Uppnått

 Fler än hälften av kommunerna tillämpar en modell för

projektstyrning. Det är en förbättring jämfört med föregående år då endast en tredjedel av kommunerna gjorde det.

 Kommunerna stödjer i stor utsträckning ett mobilt arbetssätt.

Denna indikator är ny i årets kartläggning.

Förbättringsområden

 Kommunerna i länet förhåller sig fortfarande avvaktande till säkra elektroniska brevlådor av typen Mina meddelanden. Ingen av kommunerna svarar entydigt att de infört en sådan funktion.

 Endast tre av kommunerna följer aktivt upp effekter och kostnader av e-utvecklingsprojekt och säkerställer nyttohemtagning.

 Få kommuner svarar att de tillämpar en modell för prioritering av utvecklingsprojekt. Endast tre svarar att det gör det.

Regionalt

 KSL har stött kommunernas arbete med e-arkiv under 2014 och 2015. Regionen har arbetat med samverkan inom e-arkiv under flera år.

 KSL har tagit fram rekommendationer kring öppna data till länets kommuner, samt arbetat med att stödja publiceringen av öppna data.

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 21(48)

Hälsa, vård och omsorg

Kriterie Status

Verksamheten har utvecklat och effektiviserat verksamheten med stöd av digitalisering.

Verksamheten gör kartläggningar av målgruppens behov av digitala tjänster.

Verksamheten följer systematiskt upp användarbarheten i de digitala tjänsterna.

Verksamheten har minskat sina

handläggningstider med hjälp av IT-stöd och förändrat arbetssätt.

Verksamheten arbetar aktivt med

samordnad vårdplanering med stöd av IT.

Verksamheten nyttjar IT-stöd för en effektiv bemanningsplanering.

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 22(48)

Verksamheten använder digitala verktyg för samla in, följa upp och analysera resultat.

Verksamheten har möjlighet att dokumentera mobilt (t.ex. insatser och avvikelser)

Verksamheten arbetar systematiskt med att identifiera och samordna insatser kring hur man leder, organiserar och följer upp arbetet med IT.

Verksamheten arbetar systematiskt med att identifiera och samordna insatser kring digital kompetensutveckling.

Verksamheten arbetar systematiskt med att identifiera och samordna insatser kring såväl verksamhetsmässig som

administrativ användning av IT.

Uppnått

 Nästan hälften av kommunerna svarar att vård- och

omsorgsverksamheten arbetar systematiskt med att identifiera och samordna insatser kring hur man leder, organiserar och följer upp arbetet med IT.

 Tio kommuner svarar att verksamheten använder digitala verktyg för samla in, följa upp och analysera resultat inom området.

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 23(48) Förbättringsområden

 Det är fortfarande få kommuner där verksamheten har möjlighet att dokumentera vård- och omsorgsinsatser mobilt. Endast fem

kommuner svarar entydigt att det är möjligt.

 Endast en kommun svarar att verksamheten följer systematiskt upp användarbarheten i de digitala tjänsterna inom hälsa, vård och omsorg.

 Endast fyra kommuner svarar att de minskat sina

handläggningstider med hjälp av IT-stöd och förändrat arbetssättet inom området.

Regionalt

 KSL driver nätverk för kommunernas e-hälsosamordnare.

 Vägledingsmaterial har tagits fram för att styra och leda arbetet med e-hälsa.

 Under 2014 gjordes fortsatta satsningar på e-hälsa med nationella projektmedel. En särskild e-hälsostyrgrupp tillsattes med

socialchefer från delregionerna.

Skola och lärande

Kriterie Status

Verksamheten har utvecklat och effektiviserat verksamheten med stöd av digitalisering.

Verksamheten gör kartläggningar av målgruppens behov av digitala tjänster.

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 24(48)

Verksamheten följer systematiskt upp användarbarheten i de digitala tjänsterna.

Verksamheten har minskat sina

handläggningstider med hjälp av IT-stöd och förändrat arbetssätt.

Verksamheten arbetar systematiskt med att identifiera och samordna insatser kring hur man leder,organiserar och följer upp arbetet med IT.

Verksamheten arbetar systematiskt med att identifiera och samordna insatser kring utrustning och infrastruktur.

Verksamheten arbetar systematiskt med att identifiera och samordna insatser kring digital kompetensutveckling.

Verksamheten arbetar systematiskt med att identifiera och samordna insatser kring såväl pedagogisk som administrativ användning av it.

Uppnått

 Skolan uppvisar fortsatt relativt goda resultat inom området, och har i stor utsträckning utvecklat och effektiviserat verksamheten med stöd av digitalisering.

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 25(48)

 Antalet kommuner som svarar att skolverksamheten har minskat sina handläggningstider med IT-stöd har ökat. Över hälften av kommunerna har svarat entydigt att arbetssättet förändratts.

Förbättringsområden:

 Det finns en tydlig förbättringspotential när det gäller arbetet med att följa upp användarbarheten i de digitala tjänsterna. Endast sju kommuner gör det systematiskt.

 Endast åtta kommuner gör kartläggningar av målgruppens behov av digitala tjänster.

Regionalt

 KSL har under 2014 arbetat med att stödja införandet av självskattningsverktyget LIKA som SKL tagit fram.

 KSL har arrangerat erfarenhetsutbyten kring Skolfederation.

Samhällsbyggnad, transport och miljö

Kriterie Status

Verksamheten har utvecklat och effektiviserat verksamheten med stöd av digitalisering.

Verksamheten gör kartläggningar av målgruppens behov av digitala tjänster.

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 26(48)

Kriterie Status

Verksamheten följer systematiskt upp användbarheten i de digitala tjänsterna.

Verksamheten har minskat sina

handläggningstider med hjälp av IT-stöd och förändrat arbetssätt.

Verksamheten visualiserar sina detalj- och översiktplaner på webbplatsen.

Verksamheten har möjlighet att dokumentera mobilt (t.ex. vid tillsyn).

Verksamheten använder digitala verktyg för att samla in, följa upp och analysera resultat.

Verksamheten använder digital teknik för att minska energianvändningen.

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 27(48)

Kriterie Status

Verksamheten arbetar systematiskt med att identifiera och samordna insatser kring hur man leder, organiserar och följer upp arbetet med IT.

Verksamheten arbetar systematiskt med att identifiera och samordna insatser kring digital kompetensutveckling .

Verksamheten arbetar systematiskt med att identifiera och samordna insatser kring såväl verksamhetsmässig som

administrativ användning av IT.

Uppnått

 En mycket stor andel av kommunerna visualiserar sina detalj- och översiktplaner på webbplatsen. Indikatorn är ny i årets

kartläggning.

 Antalet kommuner som svarar att de minskat handläggningstider inom miljö- och samhällsbyggnadsområdet med hjälp av IT-stöd har ökat. Hälften av kommunerna svara entydigt att så är fallet.

 Hälften av kommunerna svarar även att de utvecklat och effektiviserat verksamheten inom området med stöd av digitalisering.

Förbättringsområden

 Det finns fortfarande en förbättringspotential när det gäller möjlighet att dokumentera mobil, t ex vid tillsyn. Endast två kommuner svarar att verksamheten har möjlighet att göra det.

 Få kommuner gör systematiskt kartläggningar av målgruppens behov av digitala tjänster inom miljö- och

samhällsbyggnadsområdet.

 Endast sex kommuner svarar entydigt att de använder digitala verktyg för att samla in, följa upp och analysera resultat inom området.

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 28(48)

Digitala välfärdstjänster och självservice

Äldre & personer i behov omsorg & stöd

Kriterie Status

Privatpersoner kan via digital tjänst göra en samlad kvalitetsjämförelse av alla äldreboenden.

Privatpersoner kan via digital tjänst göra en samlad kvalitetsjämförelse av alla utförare av hemtjänst.

Privatpersoner kan via digital tjänst ansöka om bistånd från äldreomsorgen.

Privatpersoner kan via digital tjänst ansöka om personlig assistans.

Privatpersoner kan via digital tjänst ansöka om försörjningsstöd.

Vårdtagare och anhöriga kan via digital tjänst få information om planerade och genomförda insatser inom äldreomsorgen.

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 29(48)

Privatpersoner erbjuds e-hemtjänst, d.v.s.

möjlighet till stöd med digitala hjälpmedel.

Privatpersoner erbjuds digitala trygghetslarm.

Privatpersoner kan via digital tjänst ansöka om färdtjänst.

Privatpersoner kan via digital tjänst ansöka om parkeringstillstånd för rörelsehindrade.

Uppnått

 Merparten av kommunerna erbjuder digitala trygghetslarm. Detta är ett mycket bra resultat och viktigt då det är en nationellt

prioriterat fråga. Indikatorn är ny för i år.

 Antalet kommuner där det går det att göra en samlad

kvalitetsjämförelse av alla utförare av hemtjänst har ökat. Det är numera möjligt i 13 av kommunerna.

 I hälften av kommunerna kan privatpersoner via digital tjänst göra en samlad kvalitetsjämförelse av alla äldreboenden. Även detta är en ökning jämfört med tidigare år.

Förbättringsområden

 Endast i två av kommuner kan vårdtagare och anhöriga kan via digital tjänst få information om planerade och genomförda insatser

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 30(48) inom äldreomsorgen. Denna funktion behöver kravställas vid

anskaffning av nya IT-stöd.

 E-hemtjänst, d.v.s. möjlighet till stöd med digitala hjälpmedel, är ännu är ett område som kommunerna är engagerade i, men som ännu är i sin linda.

 Möjligheten att ansöka om bistånd från äldreomsorgen är fortfarande begränsad. Endast sex kommuner svarar att det är möjligt.

Regionalt

 KSL arbetar med en rad uppdrag med stöd till kommunerna kring digital teknik i hemmen

 KSL arbetar även med projekt för samordnad vårdplanering med videoteknik

 En e-tjänst för färdtjänstansökan är framtagen regionalt och ett förbättringsarbete är initierat.

Barn och elever

Kriterie Status

Privatpersoner kan via digital tjänst göra en samlad kvalitetsjämförelse av alla

förskolor.

Privatpersoner kan via digital tjänst göra en samlad kvalitetsjämförelse av alla

grundskolor.

Privatpersoner kan via digital tjänst göra en samlad kvalitetsjämförelse av alla

gymnasieskolor.

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 31(48)

Vårdnadshavare kan via digital tjänst ansöka och få besked om antagning till förskola.

Vårdnadshavare kan via digital tjänst ansöka och få besked om antagning till grundskola.

Elever/vårdnadshavare kan via digital tjänst ansöka och få besked om antagning till gymnasium.

Privatpersoner kan via digital tjänst ansöka och få besked om antagning till

vuxenutbildning.

Vårdnadshavare kan via digitalt forum (t.ex. portal, lärplattform) kommunicera, ta del av och lämna information (schema, kontaktuppgifter) som rör förskolan.

Elever/vårdnadshavare kan via digitalt forum (portal, lärplattform) kommunicera, ta del av och lämna information (schema, kontaktuppgifter) som rör grundskolan.

Elever/Vårdnadshavare kan via digitalt forum (portal, lärplattform) kommunicera, ta del av och lämna information (schema, kontaktuppgifter) som rör gymnasieskolan.

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 32(48)

Elever/vårdnadshavare kan via digital tjänst ansöka om ledighet.

Elever/vårdnadshavare kan via digital tjänst anmäla frånvaro.

Elever/vårdnadshavare kan via digital tjänst få information om elevens utveckling i grundskolan.

Elever/vårdnadshavare kan via digital tjänst få information om elevens utveckling i särskolan.

Elever/vårdnadshavare kan via digital tjänst få information om elevens utveckling i gymnasieskolan.

Elever/vårdnadshavare kan via digital tjänst ansöka om skolskjuts.

Uppnått

 Kommunerna i länet erbjuder i mycket stor utsträckning digitala tjänster för att ansöka och få besked om antagning till förskola.

 Kommunerna erbjuder också i stor utsträckning digitala tjänster för att ansöka och få besked om antagning till grundskola.

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 33(48)

 Skolportaler, eller lärplattformar finns i de flesta av länets

kommuner inom både grund- och gymnasieskolan. 18 kommuner svarar att elever/vårdnadshavare kan kommunicera via digitalt forum för att del av och lämna information som rör gymnasieskolan.

Förbättringsområden

 Endast i sex kommuner kan elever/vårdnadshavare via digital tjänst ansöka om skolskjuts. Indikatorn är ny.

 Möjlighet att ansöka om ledighet finns fortfarande i mindre än hälften av kommunerna.

Boende & trafikanter

Kriterie Status

Privatpersoner/företagare kan via digital tjänst ansöka om bygglov.

Privatpersoner/företagare kan via digital tjänst följa sitt bygglovsärende.

Privatpersoner/företagare kan via digital tjänst beställa nybyggnadskarta.

Företagare kan via digital tjänst ansöka om grävningstillstånd.

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 34(48)

Kommunen använder digitala kanaler för att informera om och inhämta synpunkter på samhällsbyggnaden i kommunen.

Privatpersoner kan via digital tjänst anmäla, ändra behov av och följa upp sin sophantering.

Privatpersoner kan via digital tjänst lämna vattenmätarställning och följa upp sin förbrukning.

Privatpersoner kan via digital tjänst få en tillgänglighetsguide i kommunen.

Privatpersoner kan via digital tjänst anmäla installation av värmepump.

Uppnått

 En stor andel av kommunerna i länet använder numera digitala kanaler för att informera om och inhämta synpunkter på

samhällsbyggnaden i kommunen. Det är en signifikant förändring gentemot föregående år då endast fyra kommuner svarade att det var möjligt.

 En ny indikator är möjligheten att via digital tjänst beställa nybyggnadskarta. En majoritet av kommunerna svarar att det är möjligt.

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 35(48) Förbättringsområden

 Resultatet visar att det generellt fortsatt finns stora

förbättringsmöjligheter när det gäller digitala tjänster inom området boende och trafikanter.

 Endast i fem kommuner går det att följa sitt bygglovsärende.

 Antalet kommuner som svarar att det är möjligt att ansöka om bygglov digital är fortfarande lågt, endast sex kommuner svarar att de har den tjänsten.

Regionalt

 KSL har arbetat med erfarenhetsutbyte inom området samhällsbyggnad och digitalisering under 2014.

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 36(48) Bilaga 2. Uppföljning av 16 principer för samverkan

Kommuner som besvarat 2015 års enkät Botkyrka kommun

Upplands Väsby kommun Upplands-Bro kommun Vaxholms stad

Värmdö kommun Österåkers kommun

Resultatet av 2015 års enkät

Nedan presenteras resultatet av enkäten. Antalet svar är färre i år än tidigare, 22 st. jämför med 25 st. föregående år. Därför måste årets resultat behandlas med viss försiktighet.

Svarsalternativen i enkäten är:

 Vet ej

 Ej tillämpbar princip

 Arbete påbörjat för att tillämpa principen

 Principen tillämpas delvis

 Principen tillämpas helt

Nedan följer en grafisk redovisning av svaren. Under varje princip presenteras i vilken omfattning principen tillämpas i respektive

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 37(48) organisation. Principerna är grupperade, och en kommentar kring

resultatet redovisas i inledningen av respektive område.

Informationssäkerhet, princip 1-4

Princip 1-4 avser informationssäkerhetsarbete. Uppföljningen visar att informationssäkerhetsarbetet i länets kommuner är relativt oförändrat jämfört med föregående år:

 De flesta medlemmar har minst en person utsedd som ansvarar för informationssäkerhetsarbetet.

 Mindre än hälften kommunerna svarar att entydigt att de har en informationssäkerhetspolicy med tillhörande dokument. I sex kommuner pågår arbete med att ta fram en policy.

 Fler kommuner än tidigare svarar att de helt tillämpar en likvärdig metod och jämförbara nivåer för informationsklassning. De flesta har sedan tidigare startat arbetet.

En effektiv och säker informationshantering är en förutsättning för

kommunens verksamhet. Det är därför viktigt att samtliga kommuner antar en informationssäkerhetspolicy. För att kunna säkerställa en tillräcklig nivå av informationssäkerhet i kommunens olika verksamheter är det av stor betydelse att informationssäkerhetsarbetet bedrivs metodiskt och

långsiktigt. En informationssäkerhetspolicy utgör det styrande underlag för det arbetet.

Princip 1: Att ha en antagen informationssäkerhetspolicy, eller motsvarande, med tillhörande styrande dokument

E-utvecklingen i Stockholms län 2015 38(48) Princip 2: Att ha minst en utsedd person som leder och samordnar

informationssäkerhetsarbetet

informationssäkerhetsarbetet

In document E-utvecklingen i Stockholms län 2015 (Page 13-0)