2.1 Utvecklingen under perioden 2013-2015
Resultaten av de årliga uppföljningarna visar att många kommuner i Stockholms län har kommit långt i sin digitala utveckling, men också att kommunerna står inför olika utmaningar när det gäller den fortsatta utvecklingen. Under 2014 har ett flertal indikatorer i eBlomlådan uppdaterats och tillkommit, och antalet kommuner som genomfört en självvärdering har under perioden 2013-2015 ökat från 17 till 22. Det innebär att resultaten inte är helt jämförbara, men det går att utläsa tendenser från det samlade resultatet:
De områden som uppvisar den tydligaste förbättringen är e-hälsa och välfärdstjänster inom samhällsbyggnadsområdet. Den största förändringen skedde mellan 2014 och 2015, och främst gällande de indikatorer som förändrats eller tillkommit.
E-utvecklingen i Stockholms län 2015 8(48)
Från 2013 till 2014 förbättrades resultatet för digitala
välfärdtjänster inom skolan stort. Utvecklingen mellan 2014 och 2015 var dock marginell.
De grundläggande nivåerna; IT som möjliggörare och
Verksamhetsutveckling genom digitalisering uppvisar som helhet endast mindre förändringar under perioden.
När det gäller utvecklingen av resultatet inom 16 principer för samverkan så som har svarsfrekvensen varierat mellan 22 till 25 kommuner under
perioden, men ett antal förändringar är tydliga:
En stor förbättring har skett när det gäller användningen av tillitsramverk bland länets kommuner.3 I 2015 års enkät svarar 14 kommuner att de delvis eller helt använder dessa.
Förmågan att hantera elektroniska identitets- och behörighetsintyg har ökat stort sedan 2013.4 I årets undersökning svarar 17
kommuner att de helt eller delvis kan göra det.
Antalet kommuner som har en antagen informationssäkerhetspolicy har varit relativt oförändrat under åren. I 2015 års enkät svarar t.o.m. färre kommuner att helt har infört en policy inom området jämfört med 2013.
2.2 Utvecklingen av digitala tjänster - fortsatta skillnader mellan verksamhetsområdena
I uppföljningen av svaren från eBlomlådan framträder fortsatt tydliga skillnader mellan kommunernas verksamhetsområden. Området Barn och elever, som omfattar digitala välfärdstjänster inom skolområdet, uppvisar mycket goda resultat. Under de senaste åren har skolportaler och
lärplattformar införts i de flesta av länets kommuner som har gett elever och vårdnadshavare tillgång till personliga digitala tjänster.
Inom området Äldre & personer i behov omsorg & stöd, dvs e-hälsa, finns en fortsatt stor förbättringspotential. Kommunerna har i stor utsträckning infört eller påbörjat arbetet med digitala trygghetslarm och utvecklingen när det gäller möjligheten att göra kvalitetsjämförelser är positiv, men fortfarande saknar merparten av kommunerna de digitala välfärdstjänster som eBlomlådan mäter inom området.
3 Med tillitsramverk avses de regler och säkerhetsnivåer som fordras för att få ingå i en federation.
4 Den tekniska förmågan att utfärda eller ta emot digitala intyg som visar användarens identitet och behörighet.
E-utvecklingen i Stockholms län 2015 9(48) Ett annat exempel är området Boende och trafikanter där en stor
förbättring skett när det gäller andelen kommunerna i länet som använder digitala kanaler för att informera om och inhämta synpunkter. Men när det gäller övriga digitala tjänster för invånare finns en fortsatt
förbättringspotential inom området, ett exempel är möjligheten att ansöka om bygglov som fortfarande finns i endast sex kommuner.
Vilka är orsakerna till att skillnaden mellan områdena består? Vilka möjligheter och utmaningar finns inom respektive verksamhetsområde?
Frågorna går inte att besvara utifrån det underlag som uppföljningen ger.
Men förklaringarna bör gå att finna i ett samspel mellan olika områden, från teknik och säkerhet till organisation och styrning.
En möjlig förklaring inom det tekniska området är t.ex. att tjänsterna inom vård, hälsa och omsorg generellt sett är mer komplexa och fordrar
samverkan mellan flera olika externa aktörer, medan plattformarna inom skolan är relativt väl integrerade och utbyter mindre informationsmängder.
Det finns många andra möjliga förklaringar. Vilka begränsningar har IT-stöden? Vilka nyttor ser verksamheterna med de digitala tjänsterna? Vilka är drivkrafterna? Vilka e-tjänster efterfrågas? Hur ser den politiska viljan ut?
2.3 Tillgången till digitala välfärdstjänster - invånarperspektivet Kommunerna i Stockholms län omfattar 22% av Sveriges befolkning och många av kommunerna är stora med svenska mått. Men det finns en stor variation. Stockholms stad utgör exempelvis 40% av befolkningen i länet.
I den nuvarande versionen av eBlomlådan har kommunerna samma vikt oavsett kommunstorlek. Det innebär att det inte går att utläsa i vilken utsträckning länets invånare har tillgång till digitala välfärdstjänster.
Resultatet från Stockholms stad och flera av de övriga större kommunerna i länet påverkar utfallet. Ett exempel är möjligheten att göra
kvalitetsjämförelser för utförare inom hemtjänst digitalt, 59% av
kommunerna svarar att det är möjligt, omräknat till invånare innebär det att 82% av invånarna i länet har den möjligheten. Ett annat exempel är möjligheten att ansöka om bygglov digitalt: 45% av kommunerna svarar att det inte går att göra, men omräknat motsvarar det bara 28% av länets invånare. Den nedanstående tabellen exemplifierar utfallet inom ett antal indikatorer inom området Hälsa, vård och omsorg.
E-utvecklingen i Stockholms län 2015 10(48)
Hälsa, vård och omsorg Andel
kommuner
Andel invånare Samlad kvalitetsjämförelse av äldreboenden 50% 76%
Samlad kvalitetsjämförelse av hemtjänst 59% 82%
e-tjänst för ansökan om bistånd från äldreomsorg 27% 61%
e-tjänst för ansökan om personlig assistans 18% 54%
e-tjänst för ansökan om ekonomiskt bistånd 5% 2%
Via e-tjänst få tillgång till information om planerade och genomförda insatser inom äldreomsorgen
9% 47%
Privatpersoner erbjuds e-hemtjänst 0% 0%
Privatpersoner erbjuds digitala trygghetslarm 23% 32%
Privatpersoner kan via e-tjänst ansöka om färdtjänst
23% 16%
Privatpersoner kan via e-tjänst ansöka om parkeringstillstånd för rörelsehindrade
27% 59%
Några kommentarer till det ovanstående resultatet: e-tjänst för ansökan om försörjningsstöd är komplex att införa, med underskrift och verifierade handlingar. E-hemtjänst är ett nytt område som endast en kommun erbjuder idag, men det är ett prioriterat område i många kommuner. Den regionala e-tjänsten för ansökan om färdtjänst finns idag hos 1177
Vårdguiden.
De ovanstående exemplen visar att resultaten i eBlomlådan utifrån ett invånarperspektiv är starkare än vad som framgår av verktygets egen sammanställning. Kommunerna har olika förutsättningar, och många mindre kommuner uppvisar mycket goda resultat, men för invånarna i länet betyder de goda resultaten i de större kommunerna att de digitala välfärdstjänsterna kommer många invånare till del, och att regionen som helhet har en framskjuten position.
2.4 Behovet av samverkan kring grundläggande förutsättningar En utgångspunkt för eBlomlådan är att de respektive nivåerna har ett ömsesidigt beroende och att de två första nivåerna skapar (med principer, struktur och teknik) förutsättningar för att verksamheterna ska kunna realisera digitala tjänster som skapar nytta för invånare och verksamheten.
De 16 principerna för samverkan anger också grunden för ett säkert informationsutbyte över internet, vilket möjliggör digitala tjänster som möter invånarnas krav på en sammanhållen service. De grundläggande förutsättningarna är en nödvändig grund för den fortsatta utvecklingen av digitala tjänster inom offentlig sektor som möter invånarens behov.
Resultatet från de senaste årens uppföljningar visar att arbetet med de grundläggande förutsättningarna har gått framåt, men att det också finns
E-utvecklingen i Stockholms län 2015 11(48) centrala områden där utvecklingen har avstannat eller varit begränsad. I
årets kartläggning får det att hitta följande utmaningar och framgångsfaktorer:
Arbetet med informationssäkerhet behöver prioriteras. Fortfarande svarar mindre än hälften av kommunerna att de infört en
informationssäkerhetspolicy.
Mindre än hälften av kommunerna kravställer regelmässigt federativ förmåga vid upphandlingar av nya tjänster.
Behovet av säker kommunikation med andra offentliga aktörer och invånare är stort och behöver utvecklas. Kommunerna förhåller sig avvaktande till de säkra elektroniska brevlådor som finns i t.ex. den nationella tjänsten Mina meddelanden.
Nästan alla kommuner använder av regionala och nationella principer för säkert informationsutbyte i någon form.
Överenskommelsen om 16 principer för samverkan har varit en framgångsfaktor.
Under de närmaste åren kommer resultaten på de första nivåerna i eBlomlådan och arbetet kring principerna för informationsutbyte att behöva prioriteras, inte minst för att stödja framväxten av sammahållna digitala tjänster.
E-utvecklingen i Stockholms län 2015 12(48)