Intresset för kvinnor i ledningspositioner har ökat hos företagsledningar och politiker det senaste decenniet (Marinova, Plantenga & Remery 2016), bland annat på grund av nya nationella jämställdhetsmål (Nielsen & Huse 2010). Exempelvis för regeringar i olika länder diskussioner kring huruvida kvotering av kvinnor i bolagsstyrelser bör instiftas i arbetet för en mer jämställd arbetsmarknad, där både Norge (ibid.) och Tyskland har instiftat kvotering (Dagens Industri 2020). Det har resulterat i att allt mer forskning inom redovisning och finansiering bedrivs angående hur kvinnor i företagsledningar påverkar företagsbeslut och vidare företagets prestation med syftet att analysera om och hur kvinnor är värdeskapande för företaget (Low, Roberts & Whiting 2015; Marinova, Plantenga, & Remery 2016; Adams &
Ferreira 2009).
Flertalet studier fokuserar på hur kvinnor i styrelser och/eller på VD-positioner påverkar företagets prestation och resultaten skiljer sig åt. Campbell och Vera (2010) finner att kvinnlig representation kan förbättra företagsvärdet på lång sikt och Carter, Simkins och Simpson (2003) presenterar ett positivt samband mellan företagets värde och kvinnliga styrelseledamöter.
Andra studier visar på andra resultat. Adams och Ferreira (2009) menar att kvinnor i styrelser generellt inte kan antas förbättra företagets prestation. Marinova, Plantenga och Remery (2016) presenterar inte heller några bevis för att kvinnor i styrelser direkt kan förbättra (eller försämra) företagets ställning.
Den effektiva marknadshypotesen antar att ny information som tilldelas investerare leder till en reaktion på marknaden och kan således påverka aktiepriset (Malkiel & Fama 1970). Huruvida information om förändringar i ledningspositioner ger reaktioner på marknaden råder det delade meningar om. Warner, Watts och Wruck (1988) finner inget samband mellan förändringar i VD-positioner och marknadens reaktioner. Samtidigt finns det bevis på att investerare bedömer nya styrelsemedlemmar och VD:ar utifrån hur och om de skapar värde, vilket ger utslag i aktiepriset (Huson, Malatesta & Parrino 2004). Dessutom, beroende på om investerare tror att en nytillsatt VD kommer förbättra (försämra) företagets resultat, kommer en positiv (negativ) abnormal avkastning uppvisas kring dagen då VD:n tillkännages (Ku Ismail & Abdul Manaf 2016).
Ku Ismail och Abdul Manaf (2016) studerar tillkännagivanden av kvinnliga styrelsemedlemmar på den malaysiska marknaden. Liknande studie har även gjorts i Singapore (Kang, Ding &
Charoenwong 2010). Båda studier finner att marknaden reagerar positivt när en kvinna tillkännages som VD och/eller styrelsemedlem. Motsatt resultat har också presenterats, exempelvis på den italienska marknaden där investerare inte ställer sig positiva till tillkännagivandet av en ny kvinnlig styrelsemedlem då investerare inte tror att nya kvinnliga styrelseledamöter har en positiv effekt på företagets framtida prestation (Pastore, Tommaso &
Ricciardi 2017). Kang, Ding och Charoenwong (2010) reserverar sig för att nationella skillnader påverkar hur marknaden reagerar på tillkännagivandet av kvinnor på ledningspositioner vilket motiverar att marknadens reaktioner vid tillkännagivande av kvinnliga VD:ar bör undersökas på flera marknader.
Vidare finner Hambrick & Mason (1984) att högsta ledarens beslut, och i sin tur företagets prestation, påverkas av ledarens erfarenheter och egenskaper, vilket författarna konkluderar i Upper Echelons Theory. Teorin menar att de erfarenheter och egenskaper som påverkar ledarens beslut bland annat är ålder, utbildningsnivå och tidigare arbetslivserfarenhet (ibid.).
Eftersom investerares förväntningar på företagets resultat speglas i aktiepriset (Ku Ismail &
Abdul Manaf 2016) kan ledarens erfarenheter och egenskaper anses påverka investerares förväntningar på framtida resultat och därmed marknadsreaktionen.
Ku Ismail och Abdul Manaf (2016) finner bevis för detta då de visar att investerare reagerar olika beroende på vilka erfarenheter och egenskaper som styrelsemedlemmen besitter, exempelvis visar resultatet att yngre kvinnliga styrelsemedlemmar har en positiv effekt på marknadens reaktion. Flera studier finner, i linje med Ku Ismail och Abdul Manaf (2016), att investerare föredrar yngre VD:ar och styrelsemedlemmar eftersom yngre VD:ar har mer energi och således främjar högre tillväxt (Child 1974; Serfling 2014; Nguyen, Rahman & Zhao 2018).
Det finns även studier som undersöker hur utbildningsnivån hos styrelsemedlemmar och VD:ar påverkar företagets prestation och marknadens reaktion vid VD:ns tillkännagivande, där resultaten skiljer sig åt (Cheng, Chan & Leung 2010; Darmadi 2013; Bhagat, Bolton &
Subramanian 2010). Dessutom har VD:ns rekryteringsväg och tidigare arbetslivserfarenhet en effekt på företagets prestation och marknadens reaktion vid tillkännagivandet av en ny VD.
Shen och Canella (2002) och Lee och James (2007) finner båda resultat för att internt rekryterade VD:ar förbättrar företagets prestation samt har en positiv påverkan på marknadens
undersöker både vilken effekt en VD:s tidigare VD-erfarenhet och VD:ns rekryteringsväg har på marknadens reaktion. Studien finner skilda resultat beroende på vilket land och marknad som studeras, vilket motiverar att det finns behov av forskning på flera marknader.
Sverige utnämndes 2019 som det mest jämställda landet av EU:s alla medlemsländer. Resultatet var bättre än den tidigare mätning som gjorts 2017, trots att Sverige redan då var bland de mest jämställda medlemsländerna (Regeringen 2019). Trots en hög ranking i EU (ibid.) visar European Institute for Gender Equality (2020) att andelen kvinnor på VD-positioner i Sverige ligger på 7,7%. Av de största listade bolagen i EU uppgår denna andel till 8% (ibid.) Stiftelsen Allbright (2020) rapporterade ett liknande börssnitt i Sverige på 10%. Denna andel representerar VD:ar på Nasdaq Stockholms, Large-, Mid-, och Small Cap. Snittet har höjts de senaste åren med undantag för 2020 där Coronapandemin anses påverkat kvinnornas situation negativt (Allbright 2016; 2020).
Med hänsyn till tidigare forskning som finner olika resultat huruvida investerare anser kvinnor vara värdeskapande eller inte, samt att Sverige är ett av de mest jämställda länderna i världen, avser denna studie att undersöka om investerare anser kvinnor som värdeskapande för företaget.
Detta görs genom att studera svenska marknadens reaktion när kvinnliga VD:ar tillkännages.
Som Kang, Ding och Charoenwong (2010) beskriver kan nationella skillnader påverka hur marknaden reagerar på att en kvinnlig VD tillkännages vilket motiverar att reaktionen på marknaden vid tillkännagivande av kvinnliga VD:ar bör studeras i flera länder.
En del studier, som tar avstamp i Upper Echelons Theory, finner även bevis för att ledarens erfarenheter och egenskaper påverkar marknadens reaktion vid tillkännagivandet av den nya företagsledaren (Ku Ismail & Abdul Manaf 2016; Rose 2019). Detta leder in på studiens andra syfte vilket avser att undersöka om marknadsreaktionen vid tillkännagivande av kvinnliga VD:ar skiljer sig beroende på VD:ns ålder, utbildningsnivå, tidigare arbetslivserfarenhet samt om denna blivit externt eller internt rekryterad. Företagsledare som sådan specificeras inte i Upper Echelons Theory (Hambrick & Mason 1984) och därmed anses tidigare forskning om marknadsreaktioner vid tillkännagivandet av både kvinnliga styrelsemedlemmar och kvinnliga VD:ar vara relevant för denna studie. Då denna studie ämnar undersöka Sverige och den svenska marknaden studeras företag på Nasdaq Stockholm samt First North som har en kvinnlig VD.
Studien motiveras av att det finns relativt få studier som studerar marknadens reaktion vid tillkännagivande av enbart kvinnliga VD:ar samt att resultaten i dessa studier skiljer sig åt, detta beroende på vilken marknad som undersöks. Studien bidrar därför med empiriska bevis från Sverige, vilket anses som det mest jämställda landet i världen (Regeringen 2019). Resultatet förväntas även bidra till diskussionen kring huruvida företag bör kvotera kvinnor till ledningspositioner eller ej.
1.1 Studiens syfte
Syftet med studien är att undersöka om investerare anser att kvinnliga VD:ar är värdeskapande för företag genom att studera marknadens reaktion när en kvinnlig VD tillkännages. Vidare är syftet att analysera om VD:ns erfarenheter och egenskaper värderas olika och därmed har en effekt på aktieavkastningen. Detta konkluderas i följande forskningsfråga: Anser investerare att kvinnliga VD:ar är värdeskapande för företag och hur skiljer sig synen beroende på VD:ns erfarenheter och egenskaper?
1.2 Disposition
Studien disponeras fortsättningsvis enligt följande. Andra delen utgör en litteraturöversikt där tidigare forskning, teorier samt studiens hypoteser presenteras. Studiens metod, urval och datainsamling presenteras i del tre med tillhörande metodkritik. I avsnitt fyra presenteras studiens resultat och analys innan slutsatsen samt studiens begränsningar presenteras i avsnitt fem.
2. Litteraturöversikt och hypotesutveckling