Sedan 2009 driver fyra organisationer i samverkan det nationella skolutvecklingsprojektet KNUT. De fyra organisationerna som tillsammans representerar nio län är Energikontor Sydost, BioFuel Region, Stiftelsen Teknikdalen och Linköpings/Norrköpings kommuner.
Syftet med ursprungsprojektet är ”att öka barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för energi - resurs och klimatfrågor och därmed stärka deras handlingskompetens inom dessa områden. Syftet är också att bidra till ökad kompetensförsörjning och ökat entreprenörskap inom energi - resurs och klimatområdet för att stärka Sveriges konkurrenskraft i framtiden.”
Projektets insatser riktar sig mot att stödja implementeringen av de nya läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan med fokus på energi-, resurs- och klimatfrågorna. Detta sker genom utveckling av arbetsmetoder och ämnesinnehåll i främst naturvetenskap och teknik men i samverkan med de samhällsorienterande ämnena, ett ämnesövergripande arbetssätt. För att öka elevers intresse och engagemang för dessa frågor är de koncept och metoder som tas fram också i stor utsträckning inriktat mot att stimulera elevers nyfikenhet samt innovativa och entreprenöriella förmågor. Genom kontakter med omgivande samhälle får eleverna koppla den teoretiska undervisningen till
”verkligheten”. Dessa alternativa lärmiljöer i kombination med ett ämnesövergripande arbetssätt bidrar till ett lärande som ger eleverna bättre förståelse för sammanhangen. Att i ämnesinnehållet också peka på vilka möjligheter de globala utmaningarnas skapar, ger elever framtidstro och väcker nyfikenhet. En nyfikenhet som leder till att fler söker vidare till naturvetenskapliga och tekniska studier och yrkesval. I skolutvecklingen behövs tydliggöras vad respektive åldrar har för
måluppfyllelse för att få fokus på elevens totala lärande över tid. Därför är en viktig del i projektet att utveckla metoder för en progression från förskola till gymnasium.
Utifrån de goda resultat som uppnåtts under projekttiden är nuvarande projekts styrgrupp och forskningsgrupp överens med projektledningen om att söka medel för ytterligare tre år, KNUT 3. Med en väl fungerande projektorganisation, uppbyggda nätverk och samverkansformer på lokal, regional och nationell nivå finns stort utrymme och goda möjligheter att skala upp och utveckla de pågående insatserna både till innehåll som omfattning. Detta sammantaget bidrar till att KNUT 3 blir ett nationellt skolutvecklingsprojekt .
1.1 Internationella och nationella mål och beslut
På alla nivåer, internationellt, nationellt och regionalt betonas vikten av hållbar utveckling som en övergripande målsättning. Inom FN och EU lyfts utbildning för en hållbar utveckling fram och i de svenska läroplanerna för grundskolan och gymnasiet tydliggörs skolans ansvar för att elever efter avslutat utbildning ska ha kunskaper om och förmåga att analysera kring begreppet hållbar utveckling.
Förenta nationernas årtionde för utbildning för hållbar utveckling (2005–2014), syftar till att införliva principer, värderingar och praxis när det gäller hållbar utveckling med alla aspekter av utbildning och lärande.
Vid FN:s möte om hållbar utveckling i Rio de Janeiro - Rio+20 - i juni 2012 antogs det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion. Ramverket innehåller till en början fem program där konsumentinformation och hållbara livsstilar, och utbildning är två av dessa program.
EU:s arbete för hållbar utveckling
En hållbar utveckling är en övergripande målsättning för EU och genomsyrar all unionens politik och verksamhet. EU:s strategi för hållbar utveckling bildar ramen för en långsiktig hållbarhetsvision där
6 ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och miljöskydd går hand i hand och ömsesidigt stöttar varandra.
Europeiska unionens råds slutsatser den 19 november 2010 om utbildning för hållbar
utveckling understryker att ”utbildning för hållbar utveckling på ett väsentligt sätt kan bidra till genomförandet av både EU:s strategi för hållbar utveckling och den nya Europa 2020-strategin”.
Sveriges regering beskriver klimatförändringarna som en av vår tids största utmaningar och den högst prioriterade miljöfrågan. För att klara klimatutmaningarna och främja en hållbar utveckling krävs en ambitiös och sammanhållen klimat- och energipolitik både internationellt, inom EU och i Sverige.
För att kunna hantera flertalet av våra klimat- och miljöfrågor krävs kunskap inom de
naturvetenskapliga och tekniska områdena, både för att kunna ta kloka personliga beslut i vardagen och för att finna ett intresse för att arbeta med den naturvetenskap och teknik som hör till området.
Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att stärka undervisningen inom ämnesområdena
naturvetenskap och teknik. Insatserna ska bidra till att öka elevernas måluppfyllelse i dessa ämnen samt öka intresset för vidare studier inom i naturvetenskap och teknik.
1.2 Skolans läroplaner
Förskolan
I Lpfö98 står det att verksamheten ska stimulera barnens nyfikenhet och lust att lära. Förskolan ska också ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs.
Förskolan ska sträva efter att varje barn
”utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra”
och arbetslaget ska ”ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön”
Grundskola och gymnasieskola
I läroplanerna för grundskolan, Lgr 11, och gymnasieskolan, Gy 11, finns starka stöd för en undervisning för hållbar utveckling.
Under rubriken Övergripande mål och riktlinjer, skolans ansvar står följande Lgr 11:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
- ”har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling”, - ”har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan,
miljön och samhället”
Gy 11:
Det är skolans ansvar att varje elev
- ”har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor”
- ”har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv”
- ”kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling”
I läroplanerna för både grundskolan och gymnasieskolan betonas det under rubriken skolans ansvar att det i all undervisning ska anläggas några övergripande perspektiv. Dessa perspektiv är det historiska, miljöperspektivet, det internationella och det etiska perspektivet. Ur Lgr11: ”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen
7 ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” Detta perspektiv ska, tillsammans med de andra, genomsyra arbetet i skolan.
1.3 Forskning och vetenskaplig grund - elevers intresse och lärares arbete
Text av Anders Jidesjö, Linköpings Universitet, koordinator i KNUTs forskningsgrupp
Historiskt har utbildningens innehållsfråga hanterats nästan uteslutande utifrån vuxnas perspektiv.
Det har funnits en föreställning att särskilda planer för innehållets struktur ska kunna utvecklas och sedan implementeras i undervisningen via lärarna. En konsekvens av detta har ofta blivit att många elever har svårt att knyta an till innehållet och uppfatta dess relevans (Jenkins, 2006). Det
allvarsamma i detta är att det hos elever oftast leder till ett uttryckt främlingskap inför det föreslagna innehållet. Det är tvärtom mot vad grundläggande utbildning syftar till. I en demokrati är det
avgörande att alla individer introduceras i det som är viktigt i kulturen och förbereda för medborgarskap (Bencze, 2001).
Idag är frågor om energiomställning, resursanvändning och omställningar i samband med klimatförändringar viktiga. En undervisning om dessa sammanhang ska inte göras intressant för eleverna i skolan. Det är inte lärares uppgift. Innehållet ska behandlas för att det har relevans och det är den innebörden som individer ska introduceras i (Bencze, 2001). Utbildningen ska handla om att hjälpa alla individer att se sin egen roll i relation till ett aktuellt innehåll. Sådana processer byggs upp i mötet mellan lärare och deras elever. En förutsättning är en utbildning som är uppdaterad och relevant.
En aspekt av detta handlar om innehållet. Lärares urval av innehåll och hur det hanteras i mötet med elever är avgörande för att nya samhällsfrågor ska kunna bli en del av utbildningen.
Innehållsaspekten är särskilt angelägen eftersom tidigare forskning visar att NO-undervisningen ofta är upptagen i att undervisa historiska fakta utan kontext och resonemang om kunskapens
användning samt starkt knuten till auktoritet (Lyons, 2006). Elever uppfattar ofta denna undervisning som att de inte blir involverade i meningsfulla utbildningsprojekt (Jenkins & Nelson, 2005). Det har också visats att det finns stora skillnader mellan hur pojkar och flickor uppfattar undervisningen (Brownlow, Smith & Ellis, 2002; Gardner, 1975; Jidesjö et al., 2008) och till detta finns skillnader påvisade på grund av ålder (Greenfield, 1997; Kelly, 1986).
Lärares förmåga att hjälpa eleverna i olika delar av utbildningen att reflektera och diskutera innehållets samhällsrelevans blir en angelägen fråga. Sådana arbeten handlar om att skapa möten mellan lärare och forskare samt involvera eleverna i meningsfulla utvecklingsarbeten. Det finns tidigare studier som visar att en undervisning som är mer frågebaserad, utforskande,
nyfikenhetsdriven och reflekterande kan föra in viktiga mekanismer som ökar utbildningens kvalitet (Gibson & Chase, 2002). Barns egna frågor utgör fundamentala aspekter i sådana arbeten, som följs upp av att lärares ledarskap utvecklas så att mening i uppgiften utvecklas tillsammans och inte hänvisas till auktoritet (Howe & Stubbs, 2003). Möjligheten att föra in och utveckla frågor om energiomställning, resursanvändning och klimatarbete kommer att bli en del av dessa utmaningar.
Den vetenskapliga grunden för sådana inriktningar för utbildningen finns beskriven, men är ännu ett svagt beforskat område Chin & Osborne (2008).
Lärares arbete styrs av en mängd faktorer och det är ofta svårt för forskning att fånga in och beskriva hela komplexiteten i detta. Den beprövade erfarenhetens karaktär är dock angelägen att beskriva.
Lärares uppfattningar om sin verksamhet är en aspekt, men lika viktigt är studier som följer upp och studerar hur verksamheten utformas konkret i klassrum (Pajares, 1992; Galton & Eggleston, 1979;
Keys, 2005; Waters-Adams, 2006). En mer praktiknära relation mellan lärare, forskare och elever,
8 som utvecklas och sätter lärares perspektiv i relation till elevernas är en fråga som har hög aktualitet i den internationella forskningen (Trumbull, Scarano & Bonney, 2006; Bencze, Bowen & Alsop, 2006).
1.4 Skolans behov
Det är av stor vikt att kunna ge eleverna överblick och se helheter och sammanhang. Lärandet för hållbar utveckling spänner över merparten av skolämnena och kräver förnyade grepp avseende ämnesintegrering och progression. I skolornas ansvar ingår att ” undervisningen i olika
ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet”, och att ”i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden”.
(Lgr 11)
Skolans nya uppdrag nödvändiggör nytänkande för att utveckla elever förmågor att se helheter och sammanhang på ett konstruktivt sätt. Det inkluderar också ett arbetssätt med kopplingar till omgivande samhälle där det entreprenöriella lärandet blir ett förhållningssätt som ingår i
lärandeprocessen. ”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.”. (Lgr 11)
Aktuell forskning kring elevers lärande och intresse är en viktig del för att kunna genomföra relevanta förändringar som når ända ut i klassrummen. Historiskt har undervisningen för hållbar utvecklingen delvis hamnat under naturvetenskaperna. Intresset för naturvetenskap och teknik har undersökts i det internationella ROSE-projektet, (The Relevance of Science Education), där resultaten visar att tonåringar anser att det är viktigt med naturvetenskap och teknik, men intresset är mycket lågt.
Undersökningar av elevresultat jämförs i PISA- projektet, (Programme for International Student Assessment), som pekar på nedåtgående siffror för Sverige i de naturvetenskapliga ämnena vid en internationell jämförelse. Resultaten från ROSE visar bl.a. på att elevers intresse och
NO-undervisningens innehåll inte ligger i fas med varandra och att vardagsanpassningen av undervisningen behöver förstärkas. Professor John Hattie har i sin forskningsöversikt ”Synligt lärande” lyft vikten av att undervisnings- och lärandeprocessen synliggörs, dvs hur lärarna använder sina kunskaper i interaktionen med eleverna, för att nå god måluppfyllelse. Hattie sammanfattar det synliga lärande med att detta äger rum när läraren ser lärandeprocessen genom elevernas ögon och när eleverna ser sig själva som sin lärare (Hattie 2009:238). Lärarens kontinuerliga
kompetensutveckling blir därför en mycket viktig del för att anpassa verksamheten till att utveckla elevers ämnesintressen. Kompetensutveckling exempelvis i form av ”Learning studies” ingår som en viktig utvecklingsfaktor för att öka den pedagogiska förmågan.
För att nå resultat i klassrummen och påverka barn/elever efterfrågas kompetensutveckling med inriktning på:
- att göra undervisningen mer intresseväckande, vardagsanknuten och berörande - att arbeta i utvecklingsprocesser som fokuserar på interaktion med eleverna - att arbeta i progressionsprocesser
- att arbeta ämnesintegrerat -
Genom KNUT- projektets olika aktiviteter finns goda möjligheter att på olika sätt tillgodose det ovanstående beskrivna behovet.
9
1.5 Samhällets och näringslivets kompetensbehov
I den internationella och nationella debatten får hållbarhetsfrågorna allt större utrymme i takt med en ökad medvetenhet om jordens begränsade resurser. En omställning till ett hållbart samhälle kräver nya innovationer, ny teknik, nya värderingar, nytt kunnande och samhällsmedborgare med kompetenser anpassade till dessa frågor.
Regeringen har tagit fram en nationell miljöteknikstrategi som innehåller satsningar över hela värdekedjan, från forskning och innovation till exportfrämjande. Medel tillförs de kommande åren för utveckling inom miljöteknikområdet. Investeringar för att ytterligare stärka Sveriges position som ledande kunskapsnation genom omfattande satsningar på forskning och innovation finns med i regeringens budget. Målet är att Sverige ska vara en framstående forskningsnation, där forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och dessutom bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft.
För att kunna fullfölja dessa intentioner krävs fler högutbildade ingenjörer och tekniker med hög kompetens inom matematik, naturvetenskap, ekonomi och hållbart samhällsbyggande. I dag är bristen stor på utbildade tekniker och ingenjörer enligt bl.a. Teknikdelegationens rapport och andra arbetsgivarorganisationer. Oron har accentuerats av rapporter och indikatorerna i TIMSS- och PISA-studierna, som mäter grundskoleelevernas kunskaper. De svenska skolungdomarnas kunskaper sjunker, enligt dessa studier.
I linje med ovanstående har regeringen gett Skolverket uppdrag att stödja skolor för att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik. Syftet med satsningen är att öka elevers möjlighet att nå målen i ämnena och att öka intresset för vidare studier inom ämnesområdena. Att vara framgångsrik i detta kommer att få en avgörande betydelse för vår framtid.
Genom att tydliggöra och knyta samman internationella och nationella mål och beslut med skolans nya läroplaner och samhällets kompetensbehov kan KNUT projektet bidra till en hållbar
samhällsomställning, stärka Sveriges roll som en ledande kunskapsnation och öka barn och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik.
1.6 Resultat från KNUT 2
Det nuvarande KNUT projektet utvärderades under våren 2012 av företaget Markör. Genom enkäter till lärare som deltagit i olika aktiviteter samt påföljande djupintervjuer via telefon har vi fått fram vad lärare som deltagit i enskilda aktiviteter eller processaktiviteter har för tankar kring KNUT projektet. Ett antal punkter listas här och hela utvärderingen finns att ta del av på KNUTprojektets webbsida.
Av de tillfrågade lärarna i enkäten anger:
- 89 % att de vill fortsatt vara med i denna typ av aktiviteter
- 53 % att projektet gett deras elever ökad kunskap om klimat-, energi- och resursfrågor i
”stor” eller ”mycket stor” omfattning.
- 69 % att projektets nätverk är ett ”stort” eller ”mycket stort” stöd i sitt arbete med klimat-, energi- och resursfrågor.
Från de uppföljande telefonintervjuerna kan man bland annat hitta följande kommentarer:
- ”Det är viktigt att skolledningen är med och stöttar satsningar som denna annars fungerar det inte att delta.”
- ”Man får tips och insyn i verksamheter och man ser saker som man normalt inte skulle tänkt på. Dessutom får man djupare insikt i det man redan visste, men inte visste så mycket om.
Det ger alltså både bredd och djup.”
10 - ”Det är jätteviktigt att detta samarbete finns. Det är ett krav för att det ska funka bra, det
gör ju att eleverna ser att det inte bara är en skolgrej, det ger en legitimitet till det. Det blir lättare i undervisningen.”
- ”Det behövs externt stöd. Hållbar utveckling har enormt behov av det just nu, för att få in det i läroplanen krävs ett jättejobb. Det är ett förhållningssätt, som lärarna inte har.”