1.1. Europeiska utbildningsstiftelsens roll
I linje med kommissionens riktlinjer och prioriteringar stöder Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen arbetet med att reformera yrkesutbildningen och ledarutbildningen i över fyrtio partnerländer och partnerterritorier. Detta innebär bland annat att stiftelsen utför tjänster åt fem av Europeiska kommissionens generaldirektorat (GD Yttre förbindelser, GD Utvidgning, GD Sysselsättning och socialpolitik, Byrån för samarbete EuropeAid och GD Utbildning och kultur, det GD som stiftelsen närmast sorterar under). Stiftelsen utför även tjänster åt kommissionens delegationer i partnerländer och åt Europeiska byrån för återuppbyggnad.
Dessa tjänster avser fyra geografiska huvudregioner i tre världsdelar: Partnerländerna i Medelhavsregionen1, länderna på västra Balkan2, Östeuropa och Centralasien3 samt kandidatländerna/blivande medlemsstater4.
Stiftelsen är ett centrum för sakkunskap av tre slag: detaljkunskaper om politik och ekonomi i de enskilda regionerna och länderna, ingående kunskaper om och erfarenheter av arbetsmarknadsrelaterad yrkesutbildning samt kompetens i fråga om effektiv ledning av större europeiska projekt. Stiftelsen medverkar i alla delar av projektcykeln inom EU-programmen Phare, Cards, Tacis och Meda. I egenskap av sakkunskapscentrum har stiftelsen följande roll:
– Den tillhandahåller sakkunskap, råd och information om arbetsmarknadsrelaterade utbildningsfrågor.
– Den tillhandahåller ingående analyser av läget på områdena yrkesutbildning och sysselsättning.
– Den sprider information från medlemsstaterna om metoder som har visat sig fungera väl i EU (bästa metoder).
– Den underlättar kontakter mellan nyckelaktörer och samordnar bidragsgivarnas arbete.
Eftersom det finns betydande skillnader mellan de fyra regionerna och mellan partnerländer, rör det sig helt naturligt om ett brett spektrum av behov och önskemål. Därför erbjuder stiftelsen inte standardiserade produkter eller processer, utan anpassar sina insatser efter de enskilda partnerna.
1 Marocko, Algeriet, Tunisien, Egypten, Jordanien, Israel, Palestinska myndigheten, Libanon, Syrien, Turkiet, Cypern och Malta. Sistnämnda tre länder är kandidatländer som ansöker om medlemskap i Europeiska unionen och omfattas som sådana av stiftelsens verksamhet för kandidatländer/blivande medlemsstater (se 4 nedan).
2 Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Kosovo, F.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Serbien.
3 Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Kazakstan, Kirgizistan, Moldavien, Ryska federationen, Tadzjikistan, Turkmenistan, Ukraina, Uzbekistan och Mongoliet.
4 Bulgarien, Tjeckien, Cypern, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Turkiet.
Där det går försöker stiftelsen arbeta på systemnivå, dvs. få regeringsdepartementen och arbetsmarknadsparterna i partnerländerna att engagera sig i strävan att få till stånd förändringar i nationella lagar, system och arrangemang. Detta är ett sätt för stiftelsen att få maximal effekt av sina investeringar och se till att resultaten blir så goda som möjligt.
Dessutom ger stiftelsen tekniskt bistånd till kommissionen för Tempusprogrammet.
1.2. Stiftelsens uppbyggnad
Stiftelsens styrelse (se kapitel 6) har generaldirektören för GD Utbildning och kultur som ordförande och består i övrigt av företrädare för medlemsstaterna och kommissionen.
Styrelsen diskuterar och godkänner stiftelsens årliga arbetsprogram och budget, och den får också yttra sig över andra frågor med relevans för den strategiska inriktningen och ledningen av stiftelsen.
Till sin hjälp har styrelsen en rådgivande grupp som består av över hundra specialister på yrkesutbildning från EU-medlemsstaterna, partnerländerna, arbetsmarknadens parter och andra internationella organisationer. Gruppens huvudsakliga roll är att ge stiftelsen och dess styrelse råd om utformningen av stiftelsens årliga arbetsprogram. Därutöver fungerar gruppen som ett nätverk för utbyte av information, där väl fungerande metoder i fråga om politik för och reform av yrkesutbildning kan spridas till och mellan de länder som håller på att övergå till demokrati och marknadsekonomi. En kortfattad beskrivning av den rådgivande gruppens arbete finns i kapitel 6.
Stiftelsens direktör är ansvarig inför styrelsen och är ordförande i den rådgivande gruppen. År 2002 bistods direktören av omkring 100 tillfälligt anställda i genomförandet av arbetsprogrammet, som byggde på stiftelsens budget på 16,8 miljoner euro för det året.
Stiftelsen är organiserad enligt en geografisk princip med tre avdelningar som ägnar sig åt de blivande medlemsstaterna och västra Balkan, Östeuropa och Centralasien samt Medelhavsregionen. En separat avdelning administrerar stiftelsens tekniska bistånd till kommissionen för dess Tempusprogram. Ledarutbildningen samordnas av enheten för ledarutbildning, som samarbetar med de geografiska avdelningarna. Till grund för all verksamhet inom stiftelsen ligger avdelningen för administration och centrala funktioner, som ger tekniskt och administrativt stöd till hela organisationen.
1.3. Utvärdering och kvalitetssäkring av stiftelsen
Under 2002 drog stiftelsen fördel av ett antal interna och externa analyser av dess starka respektive svaga sidor samt dess utvecklingsbehov.
Som föreskrivs i förordning (EG) nr 1572/98 om inrättandet av en europeisk yrkesutbildningsstiftelse har kommissionen, med hjälp av externa experter, genomfört en av sina tertialutvärderingar av stiftelsens effektivitet och resultat. I maj 2003 redovisade kommissionen resultaten av denna utvärdering i ett meddelande till Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Ekonomiska och sociala kommittén.
Efter samråd med externa specialister presenterade stiftelsen en egen process för planering och styrning av den pågående övergången från att vara en organisation som huvudsakligen arbetar med projektledning till att bli en organisation med sakkunniga som utför rådgivande tjänster åt Europeiska kommissionen och förvaltningar i partnerländer. Detta initiativ till
stiftelsen, som också kommer att omfatta rekommendationer från den ovan nämnda externa utvärderingen. Handlingsplanen täcker perioden fram till slutet av 2003.
Som ett led i processen för ”förändringsledning” publicerade stiftelsen år 2002 sin strategi för 2002–2004. Dokumentet har diskuterats ingående på alla avdelningar och enheter. För att förbättra kvaliteten och effektiviteten har stiftelsen vidtagit de viktigaste mått och steg som gruppen för ”förändringsledning” föreslog för att förbättra ”tjänstekvaliteten”.
1.4. Utveckling av stiftelsen
De sammanhang där stiftelsen är verksam förändras snabbt. Detta gäller både de tjänster som Europeiska kommissionen beställer och de behov och ambitioner som finns i partnerländerna.
Dessutom fortsätter utvecklingen att gå snabbt för ett antal viktiga frågor med anknytning till yrkesutbildning och ledarutbildning, till villkoren på arbetsmarknaderna och kulturella faktorer – i synnerhet i de länder som håller på att övergå till marknadsekonomi.
Stiftelsen är väl medveten om att den bör följa med i utvecklingen på alla dessa områden. År 2002 gjorde stiftelsen betydande framsteg med den förändringsprocess som inleddes 2001.
Resultatet av detta initiativ kommer att säkerställa att stiftelsens verksamhet som centrum för sakkunskap bygger på de senaste insikterna om konsekvenserna av de förändringar som inverkar på reformen av utbildningssystemen, både i Europa och i partnerländerna.
Denna intensiva satsning, som berör hela stiftelsen och som har genomförts med stöd av externa konsulter, har resulterat i ett antal betydelsefulla resultat:
– En strategi för stiftelsen – stiftelsens roll och prioriteringar för 2003–2005.
– En komplett personalstrategi till stöd för stiftelsens strategi.
– En ”färdkarta” för utveckling av kundinriktade kvalitetstjänster.
– Ett utkast till en ny strategi för externa kommunikationer samt en handlingsplan för att göra stiftelsen mer synlig.
– En strategi och handlingsplan för att utveckla, hantera och förmedla kunskap inom stiftelsen.
Resultaten av denna process stakar ut färdriktningen för stiftelsens fortsatta hantering av det ökande antalet ansökningar om stöd från kommissionens avdelningar, i synnerhet EuropeAid, Europeiska byrån för återuppbyggnad, delegationerna i partnerländerna och partnerländerna själva.
För att säkerställa att stiftelsen även fortsatt håller hög kvalitet på sina tjänster till ovan nämnda parter har stiftelsen vidare utsett tre huvudområden för livslångt lärande som skall utvecklas särskilt:
– Yrkesutbildning mot bakgrund av ett livslångt lärande – i synnerhet en noggrannare definition av begreppet och fastställande av konsekvenserna för genomförandet av handlingsplanerna i de berörda länderna och regionerna.
– Bedömning och utvärdering av de framsteg som gjorts med reformen av yrkesutbildningssystemen – utformning av lämpliga metoder och verktyg för bedömning, bl.a. referensjämförelser.
– Utveckling av utbildningen och kompetensen i företagen, särskilt SMF.
Vid sidan av detta arbete fortsatte stiftelsen naturligtvis att utöka sin sakkunskap på andra betydelsefulla och centrala områden, bl.a. utbildning av lärare och utbildare, yrkeskvalifikationer och standarder samt arbetsmarknadsbedömning.