RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

(1)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Bryssel den 6.1.2004 KOM(2003) 809 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen:

Årsrapport 2002

(2)

INNEHÅLL

1. Inledning ... 4

1.1. Europeiska utbildningsstiftelsens roll ... 4

1.2. Stiftelsens uppbyggnad ... 5

1.3. Utvärdering och kvalitetssäkring av stiftelsen ... 5

1.4. Utveckling av stiftelsen... 6

2. Stiftelsens verksamheter 2002... 8

2.1. Medelhavsregionen ... 8

2.1.1. Stöd till kommissionen... 8

2.1.2. Insamling och analys av information ... 9

2.1.3. Utvecklingsverksamheter... 9

2.2. Västra Balkan ... 10

2.3. Östeuropa och Centralasien... 11

2.4. Kandidatländer ... 13

2.5. Tekniskt bistånd till Tempusprogrammet ... 14

2.5.1. Urval av Tempus Cards, Tacis och Meda – gemensamma europeiska projekt ... 15

2.5.2. Urval av Tempus Cards och Tacis – individuella mobilitetsanslag... 15

2.5.3. Kontroll ... 15

2.5.4. Datorutveckling... 16

2.5.5. Information och publikationer... 16

2.5.6. Särskilda evenemang... 16

3. Samarbete med övriga EU-inrättningar ... 18

(3)

4. Ekonomisk rapport ... 19

4.1. Finansieringskällor... 19

4.2. Genomförandet av budgeten ... 19

4.3. Upphandling... 20

4.4. Ekonomi- och ledningssystem ... 20

5. Personal ... 21

5.1. Personal- och organisationsplan... 21

5.1.1. Tillfälligt anställda ... 21

5.1.2. Tabell A: Antal tillfälligt anställda per den 31 december 2002 (uppdelade efter kategori och nationalitet)... 21

5.1.3. Tabell B: Förändringar i personalens sammansättning under 2002... 22

5.1.4. Tabell C: Antal och kategori för övrig personal inom stiftelsen vid utgången av 200222 5.2. Personalinitiativ ... 22

6. Styrelsen och den rådgivande gruppen ... 23

6.1. Styrelsen... 23

6.2. Den rådgivande gruppen ... 23

6.2.1. Undergruppen för Östeuropa och Centralasien: 13 –15 juni, Kirgizistan... 24

6.2.2. Undergruppen för Sydösteuropa: 20 –21 juni, Montenegro ... 24

6.2.3. Undergruppen för kandidatländerna: 6 –8 oktober, Bulgarien ... 24

BILAGA 1: Tabell över stiftelsens verksamhetsresultat... 25

BILAGA 2: Tabell över budgetmedel och övriga medel 2002... 39

BILAGA 3: Tabell över Phare- och Tacisavtal 2002... 40

BILAGA 4: Tabell över det tekniska stödet till Tempusprogrammet 2002... 41

BILAGA 4A: Tabell över anslag till Tempus 2002... 43

BILAGA 5: Stiftelsens organisationsplan – 31 december 2002 ... 45

BILAGA 6: Ledamöter i stiftelsens styrelse 2002 ... 46

BILAGA 7: Tabell över stiftelsens evenemang under 2002 ... 52

BILAGA 8: Tabell över stiftelsens publikationer under 2002... 55

BILAGA 9: Förklaring av landskoder ... 58

(4)

1. INLEDNING

1.1. Europeiska utbildningsstiftelsens roll

I linje med kommissionens riktlinjer och prioriteringar stöder Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen arbetet med att reformera yrkesutbildningen och ledarutbildningen i över fyrtio partnerländer och partnerterritorier. Detta innebär bland annat att stiftelsen utför tjänster åt fem av Europeiska kommissionens generaldirektorat (GD Yttre förbindelser, GD Utvidgning, GD Sysselsättning och socialpolitik, Byrån för samarbete EuropeAid och GD Utbildning och kultur, det GD som stiftelsen närmast sorterar under). Stiftelsen utför även tjänster åt kommissionens delegationer i partnerländer och åt Europeiska byrån för återuppbyggnad.

Dessa tjänster avser fyra geografiska huvudregioner i tre världsdelar: Partnerländerna i Medelhavsregionen¹, länderna på västra Balkan², Östeuropa och Centralasien³ samt kandidatländerna/blivande medlemsstater⁴.

Stiftelsen är ett centrum för sakkunskap av tre slag: detaljkunskaper om politik och ekonomi i de enskilda regionerna och länderna, ingående kunskaper om och erfarenheter av arbetsmarknadsrelaterad yrkesutbildning samt kompetens i fråga om effektiv ledning av större europeiska projekt. Stiftelsen medverkar i alla delar av projektcykeln inom EU-programmen Phare, Cards, Tacis och Meda. I egenskap av sakkunskapscentrum har stiftelsen följande roll:

– Den tillhandahåller sakkunskap, råd och information om arbetsmarknadsrelaterade utbildningsfrågor.

– Den tillhandahåller ingående analyser av läget på områdena yrkesutbildning och sysselsättning.

– Den sprider information från medlemsstaterna om metoder som har visat sig fungera väl i EU (bästa metoder).

– Den underlättar kontakter mellan nyckelaktörer och samordnar bidragsgivarnas arbete.

Eftersom det finns betydande skillnader mellan de fyra regionerna och mellan partnerländer, rör det sig helt naturligt om ett brett spektrum av behov och önskemål. Därför erbjuder stiftelsen inte standardiserade produkter eller processer, utan anpassar sina insatser efter de enskilda partnerna.

1 Marocko, Algeriet, Tunisien, Egypten, Jordanien, Israel, Palestinska myndigheten, Libanon, Syrien, Turkiet, Cypern och Malta. Sistnämnda tre länder är kandidatländer som ansöker om medlemskap i Europeiska unionen och omfattas som sådana av stiftelsens verksamhet för kandidatländer/blivande medlemsstater (se 4 nedan).

2 Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Kosovo, F.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Serbien.

3 Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Kazakstan, Kirgizistan, Moldavien, Ryska federationen, Tadzjikistan, Turkmenistan, Ukraina, Uzbekistan och Mongoliet.

4 Bulgarien, Tjeckien, Cypern, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Turkiet.

(5)

Där det går försöker stiftelsen arbeta på systemnivå, dvs. få regeringsdepartementen och arbetsmarknadsparterna i partnerländerna att engagera sig i strävan att få till stånd förändringar i nationella lagar, system och arrangemang. Detta är ett sätt för stiftelsen att få maximal effekt av sina investeringar och se till att resultaten blir så goda som möjligt.

Dessutom ger stiftelsen tekniskt bistånd till kommissionen för Tempusprogrammet.

1.2. Stiftelsens uppbyggnad

Stiftelsens styrelse (se kapitel 6) har generaldirektören för GD Utbildning och kultur som ordförande och består i övrigt av företrädare för medlemsstaterna och kommissionen.

Styrelsen diskuterar och godkänner stiftelsens årliga arbetsprogram och budget, och den får också yttra sig över andra frågor med relevans för den strategiska inriktningen och ledningen av stiftelsen.

Till sin hjälp har styrelsen en rådgivande grupp som består av över hundra specialister på yrkesutbildning från EU-medlemsstaterna, partnerländerna, arbetsmarknadens parter och andra internationella organisationer. Gruppens huvudsakliga roll är att ge stiftelsen och dess styrelse råd om utformningen av stiftelsens årliga arbetsprogram. Därutöver fungerar gruppen som ett nätverk för utbyte av information, där väl fungerande metoder i fråga om politik för och reform av yrkesutbildning kan spridas till och mellan de länder som håller på att övergå till demokrati och marknadsekonomi. En kortfattad beskrivning av den rådgivande gruppens arbete finns i kapitel 6.

Stiftelsens direktör är ansvarig inför styrelsen och är ordförande i den rådgivande gruppen. År 2002 bistods direktören av omkring 100 tillfälligt anställda i genomförandet av arbetsprogrammet, som byggde på stiftelsens budget på 16,8 miljoner euro för det året.

Stiftelsen är organiserad enligt en geografisk princip med tre avdelningar som ägnar sig åt de blivande medlemsstaterna och västra Balkan, Östeuropa och Centralasien samt Medelhavsregionen. En separat avdelning administrerar stiftelsens tekniska bistånd till kommissionen för dess Tempusprogram. Ledarutbildningen samordnas av enheten för ledarutbildning, som samarbetar med de geografiska avdelningarna. Till grund för all verksamhet inom stiftelsen ligger avdelningen för administration och centrala funktioner, som ger tekniskt och administrativt stöd till hela organisationen.

1.3. Utvärdering och kvalitetssäkring av stiftelsen

Under 2002 drog stiftelsen fördel av ett antal interna och externa analyser av dess starka respektive svaga sidor samt dess utvecklingsbehov.

Som föreskrivs i förordning (EG) nr 1572/98 om inrättandet av en europeisk yrkesutbildningsstiftelse har kommissionen, med hjälp av externa experter, genomfört en av sina tertialutvärderingar av stiftelsens effektivitet och resultat. I maj 2003 redovisade kommissionen resultaten av denna utvärdering i ett meddelande till Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Ekonomiska och sociala kommittén.

Efter samråd med externa specialister presenterade stiftelsen en egen process för planering och styrning av den pågående övergången från att vara en organisation som huvudsakligen arbetar med projektledning till att bli en organisation med sakkunniga som utför rådgivande tjänster åt Europeiska kommissionen och förvaltningar i partnerländer. Detta initiativ till

(6)

stiftelsen, som också kommer att omfatta rekommendationer från den ovan nämnda externa utvärderingen. Handlingsplanen täcker perioden fram till slutet av 2003.

Som ett led i processen för ”förändringsledning” publicerade stiftelsen år 2002 sin strategi för 2002–2004. Dokumentet har diskuterats ingående på alla avdelningar och enheter. För att förbättra kvaliteten och effektiviteten har stiftelsen vidtagit de viktigaste mått och steg som gruppen för ”förändringsledning” föreslog för att förbättra ”tjänstekvaliteten”.

1.4. Utveckling av stiftelsen

De sammanhang där stiftelsen är verksam förändras snabbt. Detta gäller både de tjänster som Europeiska kommissionen beställer och de behov och ambitioner som finns i partnerländerna.

Dessutom fortsätter utvecklingen att gå snabbt för ett antal viktiga frågor med anknytning till yrkesutbildning och ledarutbildning, till villkoren på arbetsmarknaderna och kulturella faktorer – i synnerhet i de länder som håller på att övergå till marknadsekonomi.

Stiftelsen är väl medveten om att den bör följa med i utvecklingen på alla dessa områden. År 2002 gjorde stiftelsen betydande framsteg med den förändringsprocess som inleddes 2001.

Resultatet av detta initiativ kommer att säkerställa att stiftelsens verksamhet som centrum för sakkunskap bygger på de senaste insikterna om konsekvenserna av de förändringar som inverkar på reformen av utbildningssystemen, både i Europa och i partnerländerna.

Denna intensiva satsning, som berör hela stiftelsen och som har genomförts med stöd av externa konsulter, har resulterat i ett antal betydelsefulla resultat:

– En strategi för stiftelsen – stiftelsens roll och prioriteringar för 2003–2005.

– En komplett personalstrategi till stöd för stiftelsens strategi.

– En ”färdkarta” för utveckling av kundinriktade kvalitetstjänster.

– Ett utkast till en ny strategi för externa kommunikationer samt en handlingsplan för att göra stiftelsen mer synlig.

– En strategi och handlingsplan för att utveckla, hantera och förmedla kunskap inom stiftelsen.

Resultaten av denna process stakar ut färdriktningen för stiftelsens fortsatta hantering av det ökande antalet ansökningar om stöd från kommissionens avdelningar, i synnerhet EuropeAid, Europeiska byrån för återuppbyggnad, delegationerna i partnerländerna och partnerländerna själva.

För att säkerställa att stiftelsen även fortsatt håller hög kvalitet på sina tjänster till ovan nämnda parter har stiftelsen vidare utsett tre huvudområden för livslångt lärande som skall utvecklas särskilt:

– Yrkesutbildning mot bakgrund av ett livslångt lärande – i synnerhet en noggrannare definition av begreppet och fastställande av konsekvenserna för genomförandet av handlingsplanerna i de berörda länderna och regionerna.

– Bedömning och utvärdering av de framsteg som gjorts med reformen av yrkesutbildningssystemen – utformning av lämpliga metoder och verktyg för bedömning, bl.a. referensjämförelser.

(7)

– Utveckling av utbildningen och kompetensen i företagen, särskilt SMF.

Vid sidan av detta arbete fortsatte stiftelsen naturligtvis att utöka sin sakkunskap på andra betydelsefulla och centrala områden, bl.a. utbildning av lärare och utbildare, yrkeskvalifikationer och standarder samt arbetsmarknadsbedömning.

(8)

2. STIFTELSENS VERKSAMHETER 2002

I det här avsnittet ges en kortfattad beskrivning av stiftelsens verksamheter under 2002. I linje med arbetsprogrammet för 2002 har verksamheterna indelats i tre kategorier: stöd till kommissionen, insamling och analys av information samt utvecklingsverksamheter. En sammanfattning i tabellform av verksamheterna, uppdelade efter region, finns i bilaga I.

2.1. Medelhavsregionen 2.1.1. Stöd till kommissionen

I linje med det arbete som inleddes 2001 har stiftelsen fortsatt att utveckla en serie tjänster till stöd för kommissionen. EuropeAid har varit den ”kund” som har efterfrågat flest tjänster från stiftelsen, både för att tillgodose verksamhetens kortsiktiga behov och, framför allt, för att på medellång sikt få underlag till funderingar kring kommissionens framtida inriktningar på området yrkesutbildning och arbetsmarknadssatsningar i medelhavsländerna.

GD Yttre förbindelser har också efterfrågat vissa tjänster från stiftelsen, särskilt för att underlätta dialogen mellan associerade partnerländer i Medelhavsregionen och kommissionen. Dessutom har GD Utbildning och kultur bett stiftelsen om hjälp med att utveckla ett initiativ som skall användas i partnerländer i Medelhavsregionen för att främja metoder som har visat sig fungera väl på yrkesutbildningsområdet i EU (i synnerhet metoder som bygger på Leonardo da Vinci-programmet).

Exempel på viktiga arbetsuppgifter som har utförts under 2002 är följande:

– Stiftelsen har slutfört en analytisk översikt över yrkesutbildnings- och arbetsmarknadssituationen i Marocko och påbörjat motsvarande arbete i Tunisien och Egypten. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt yrkesutbildningens roll som del i en aktiv arbetsmarknadspolitik.

– Stiftelsen har fortsatt att bygga upp partnerländernas kapacitet att utforma och genomföra ändamålsenliga reformer på yrkesutbildningsområdet, i synnerhet genom fortsatt tekniskt stöd till utvecklingen av ett pilotprogram för lärlingsutbildning i Syrien i linje med kommissionsdelegationens strategi.

– Stiftelsen har lämnat Europeiska kommissionen startrapporter och genomförbarhetsrapporter för att hjälpa kommissionen att utforma ett reformprojekt på yrkesutbildningsområdet i Marocko och Egypten. Respektive kommissionsdelegation har därefter bett stiftelsen om stöd till den inledande etappen av dessa projekt.

– Stiftelsen inkallades för att hjälpa Europeiska kommissionen att utveckla den politiska dialogen mellan EU och partnerländerna. Detta gjorde stiftelsen genom att delta i utformningen av ramarna för en dialog om sysselsättningspolitik och genom att lämna tekniskt stöd till dialogen om utbildningsfrågor mellan kommissionen och Tunisien.

För att utöka dialogen mellan EU och partnerländerna i Medelhavsregionen har stiftelsen på begäran av GD Utbildning och kultur införlivat relevanta exempel på bästa metoder från Leonardo da Vinci-programmet i de ovan nämnda arbetsuppgifterna.

(9)

2.1.2. Insamling och analys av information

Det övergripande syftet med utvecklingen av ”observatoriefunktionen” är att öka kapaciteten hos de olika partnerländerna i medelhavsområdet, i synnerhet genom nätverksuppbyggnad för befintliga nationella strukturer. Denna metod har validerats genom en inventering av den befintliga kapaciteten i hela regionen. Inventeringen slutfördes under 2002 av Maghrebregionen och resulterade i pilotinsatser för att bygga upp kapaciteten i Algeriet.

Liknande insatser har påbörjats i Jordanien och Syrien, där kapacitetsuppbyggnaden har utformats på basis av den institutionella miljön i respektive land. Västbanken/Gaza och Libanon åtnjuter observatörsstatus. Denna första etapp, som syftar till att höja medvetenheten och inrätta nationella samarbetsgrupper, kommer under 2003 att leda till upprättandet av ett samordnat nätverk för nationella aktörer, vilket gör det lättare att tillgodose de nationella beslutsfattarnas och det internationella samfundets behov av information.

2.1.3. Utvecklingsverksamheter

Även om merparten av de verksamheter som stiftelsen har utfört på många sätt bidrar till att bygga upp stiftelsens kunskaper om de olika dimensionerna av reformprocesser på yrkesutbildningsområdet, kan det vara värt att nämna ett antal initiativ som genomfördes under 2002:

– En regional studie har utförts om tillgången på lärare och utbildare i Maghreb- och Mashrekregionen. För ett effektivt genomförande av reformen av yrkesutbildningen krävs det att det finns lärare och utbildare. I Medelhavsregionen, där den demografiska situationen och begränsade ekonomiska resurser utgör konkreta problem, saknades en integrerad metod för administrering av lärare och utbildare.

Denna publicerade studie, som syftar till att förbättra kunskaperna om dessa frågor, skall ligga till grund för beslutsfattandet och planeringen av politiken.

– På liknande sätt kan frågorna på yrkesfortbildningsområdet i Maghrebregionen lösas genom ”internutbildning”. Dessa länder, som ofta befinner sig i ett mer framskridet skede av reformen av yrkesutbildningen/arbetsmarknadssystemet, skulle tjäna på ett bredare sätt att se på den annorlunda dimension som yrkesfortbildning kan tillföra deras system, vilket framgår av utvecklingen inom EU under de senaste decennierna.

För att underlätta denna process har en särskild studie genomförts av den nuvarande yrkesutbildnings- och arbetsmarknadssituationen samt utvecklingspotentialen i Marocko, Tunisien och Algeriet.

– För att öka det effektiva samarbetet mellan länderna i Medelhavsregionen har särskild uppmärksamhet ägnats åt vidareutvecklingen av bästa metoder i regionen, t.ex. att skapa möjligheter till dialog mellan Maghrebländer om riktlinjer för yrkesfortbildningen. Tunisien har stått värd för ett studiebesök där syriska tjänstemän fick tillfälle att lära sig om lärlingssystem i medelhavsländer. Liknande metoder används för att utveckla ”observatoriekapaciteten” i Mashreqregionen, där Jordanien är kontaktpunkt för Syrien, Västbanken och Gaza samt Libanon.

Under andra halvåret 2002 diskuterade stiftelsen och Världsbanken ett förslag om en serie temastudier, som skulle bidra till diskussionerna om reformen av yrkesutbildningen i länderna i regionen. Tre frågor som är av särskild vikt, men som ofta försummas, är följande:

(10)

– Administrering och finansiering av utbildningsinstitut, och i synnerhet främjandet av en flexibel och decentraliserad förvaltning.

– Arbetsmarknadens parter bör delta mer i utformningen, finansieringen och tillhandahållandet av utbildning.

– Den informella sektorns roll för förvärvande och utveckling av kompetens.

I slutet av 2002 utvecklades dels ett koncept, dels avtalsenliga verktyg för att under 2003 möjliggöra utarbetandet av landsrapporter för fem länder i Medelhavsregionen. Stiftelsens styrelse godkände detta arbete i arbetsprogrammet för 2003.

2.2. Västra Balkan

2.2.1. Stöd till kommissionen

Under 2002 satsade Europeiska kommissionen betydligt mer på personalutveckling på västra Balkan. Detta betyder att stiftelsen nu har utvidgat sina insatser från 4 till 15 Cardsprojekt, vilket har inneburit en avsevärt större arbetsbelastning. Alla förvaltningsområden på västra Balkan har nu minst ett Cardsprojekt i vilket stiftelsen deltar i den förberedande etappen.

Stiftelsen har lämnat kommissionen projektblad och/eller projektanvisningar för dessa projekt och har medverkat i utvärderingen av flera anbud. I länder där genomförandet av Cardsprojekt har påbörjats, t.ex. Bosnien och Hercegovina samt FYROM, har stiftelsen bistått kommissionen samarbetsgruppledare och lämnat råd om utvecklingen av innehållet i projektet.

Den 30 januari 2002 organiserade stiftelsen ett utbildningsseminarium om personalutveckling i samband med projektcykeln för kolleger i EuropeAid. Dessutom har översikter över de framsteg som gjorts med reformen av yrkesutbildningen och arbetsmarknaden överlämnats till berörda personer i kommissionen.

På grundval av resultaten av den externa utvärderingen av Phare-observatorier har stiftelsen närmat sig en resultat-/produktbaserad finansiering av observatorierna. Ett av de resultat som producerades 2002 var den nationella rapporten om yrkesutbildning. Efter diskussioner med observatorierna fattades beslut om en övergång till ett system med utförliga nationella rapporter vart tredje år. Under de mellanliggande två åren kommer fokus att ligga på framsteg och utvecklingstendenser under året. Betydande framsteg har gjorts med insamlingen av nyckelindikatorer för yrkesutbildningen på västra Balkan och detta arbete har lett till publiceringen av ”Key indicators on vocational education and training” (nyckelindikatorer för yrkesutbildning) i oktober. Dessutom ingicks ett avtal med observatorierna om förbättring av den uppsättning nyckelindikatorer som skall samlas in och analyseras under 2003.

Det serbiska observatoriet, som inrättades under första halvåret 2002, är nu i full gång. Det har producerat flera rapporter, däribland en omfattande rapport om yrkesutbildningen i Serbien.

(11)

Projektet för sakkunnigbedömning, en förenklad version av OECD:s granskningar av utbildningen, lanserades i februari 2002 i Ljubljana. Fokus för arbetet, som skall utföras i nära samarbete med utbildnings- och arbetsmarknadsdepartement, skall enligt överenskommelse ligga på genomförandet av riktlinjerna, decentralisering och anställbarhet. Fem bedömningsgrupper bestående av sakkunniga från EU, blivande medlemsstater och västra Balkan besökte Albanien, Kroatien, Kosovo, Montenegro och Serbien och utarbetade rapporter om utvärderingen av initiativen till reform av yrkesutbildningspolitiken och rekommendationer till nationella beslutsfattare. Dessa rekommendationer kommer att diskuteras vid nationella seminarier i början av 2003, och därefter kommer slutliga rapporter att sammanställas. Projektet syftar också till att bygga upp kapaciteten samt att öka utbytet av erfarenheter och samarbetet mellan sakkunniga, beslutsfattare och andra intressenter på yrkesutbildningsområdet. Rekommendationer kan utgöra ett värdefullt bidrag till Cards programcykel.

Det första mötet för nätverket för lärar- och utbildarutbildning i Sydösteuropa hölls i Sofia i mars 2002. Företrädare för utbildningsdepartement, institut och skolor för lärarutbildning i tio länder enades om att reformen av utbildningen för lärare och utbildare i regionen har en framträdande roll i uppbyggandet av nätverket och i utbytandet av erfarenheter och tankar om utbildningen av lärare och utbildare. Ett kompendium med bra metoder på detta utbildningsområde har publicerats på stiftelsens webbplats. Nätverkets andra möte kommer att hållas i Dubrovnik i februari 2003.

I Bosnien och Hercegovina inleddes ett projekt för kompetensutveckling i små och medelstora företag. Projektet bygger på det nära samarbete som redan har etablerats med det befintliga Cards-projektet för ekonomisk återuppbyggnad. I de företag som deltog i Cardsprojektet behandlades företagsbaserad ledarutveckling och konsulttjänster. Ett annat projekt för små och medelstora företag, finansierat av italienska staten, har genomförts i Albanien.

För Ekonomiska och sociala kommitténs räkning genomfördes ett partnerskapsprojekt för arbetsmarknadens parter, som under ett antal seminarier och konferenser stärkte sin förmåga att föra en dialog och förhandla på olika nivåer. Dessutom kommer en nationell rapport om dialogen mellan arbetsmarknadens parter i nio länder att ligga till grund för en samlad analys av hur dialogen fungerar i dessa länder. Resultaten av denna analys kommer att publiceras i början av 2003.

2.3. Östeuropa och Centralasien 2.3.1. Stöd till kommissionen

På begäran av Byrån för samarbete EuropeAid, GD Yttre förbindelser och delegationerna, lämnade stiftelsen under loppet av 2002 stöd till olika etapper av kommissionens projektcykel i hela Tacisprogramregionen. Stödet omfattade bistånd till nationella vägledande program och handlingsprogram (i Ryska federationen, Ukraina och Centralasien), medverkan i utvärderingar av projekt (i Armenien), utarbetande av projektblad och projektanvisningar för projekt (i Armenien, Ryska federationen, Ukraina och alla centralasiatiska länder) och medverkan i anbudsutvärdering (i Ryska federationen).

(12)

Dessutom bad kommissionens delegation i Moskva stiftelsen att bidra till kontrollen av innehållet i Delphi II-projektet . Det ökade antalet sådana förfrågningar under 2002, som också är en följd av avtal om regionala ramar för stiftelsens stöd till kommissionen i regionen, förväntas få en betydande effekt på avdelningens arbetsbelastning under 2003.

Nätverket för de nationella observatorierna, som upprättats i vart och ett av länderna i region Östeuropa och Centralasien, är stiftelsens huvudkälla till aktuell information. Nätverket tillhandahåller information om nyckelindikatorer och analyser av trender och utvecklingstendenser samt sprider information om internationella bästa metoder i regionen.

Efter den externa utvärdering som var klar i slutet av 2001, har stiftelsen under det gångna året arbetat med att utveckla en övergripande strategi för nätverket. Syftet med denna strategi är att ytterligare förstärka nätverkets inflytande i partnerländerna och att bringa verksamheten mer i samklang med kommissionens riktlinjer och prioriteringar samt att öka resultatens hållbarhet.

Satsningen på strategiutveckling under 2002 har producerat ett antal viktiga resultat. Fokus och räckvidd för de nationella observatoriernas arbete har preciserats i form av nationella ramar för perioden 2003–2005, med direkta kopplingar mellan Tacis-prioriteringar, stiftelsens regionala ramar och stiftelsens och observatoriernas årliga verksamheter. Större uppmärksamhet har ägnats åt observatoriernas styrkommittéer och de tjänster som observatorierna kan erbjuda ett bredare urval av kunder och intressenter för att bidra till moderniseringen av yrkesutbildningen och arbetsmarknaden. Särskilda samarbetsgrupper, bestående av gruppledare från olika observatorier och stiftelsens personal, har tillsatts för att under en kortare tid arbeta med viktiga strategiska frågor och lämna rekommendationer om nätverkets vision och uppdrag, dess modus operandi, kärnprodukter och ”företagsimage”.

Dessa samarbetsgrupper skall även arbeta med strategier för att sprida resultat och utarbeta en ny webbplats för nätverket samt en ny metod för insamling och analys av nyckelindikatorer etc.

2002 genomfördes den sista etappen av det treåriga, bilaterala, bidragsgivarfinansierade reformprojektet för yrkesutbildningen i Ukraina. Projektet har resulterat i att nya läroplaner har utarbetats och är färdiga att införas i skolor, att utbildningskurser för lärare har slutförts och att en studie har inletts om lärarutbildningen. Syftet med denna studie är att få fram en aktuell handbok för lärarutbildningen. Sedan styrkommitténs möte i november 2002, i vilket även ett antal företrädare för utbildnings- och vetenskapsdepartementet deltog, har det stått klart att projektet har bidragit till att föra upp yrkesutbildningen på den politiska dagordningen i Ukraina.

De viktigaste resultaten av reformprojektet för yrkesutbildningen i nordvästra Ryssland diskuterades och godkändes av utbildningsministeriets ledningsgrupp. Gruppens ordförande, utbildningsminister Filippov, konstaterade att detta är det projekt som har bidragit mest till de senaste 10 årens process för att modernisera yrkesutbildningen. Genom ett antal pilotsatsningar har erfarenheterna från projektet legat till grund för utvecklingen av omfattande regionala och federala riktlinjer för yrkesutbildningen. Mötet resulterade i ett beslut som förpliktar utbildningsministeriet att förstärka och sprida projektresultaten till alla regioner i Ryska federationen i syfte att förbättra hållbarheten hos resultaten och göra dem tillgängliga för de aktörer på det ryska yrkesutbildningsområdet som inte har deltagit.

(13)

Via Internet förmedlade styrelsen kursen "Consolidating knowledge in the field of project evaluation through eLearning – the EU approach" till en grupp bestående av 21 ryska, armeniska och kazakstanska deltagare – vuxenutbildare och pedagoger med erfarenhet av projektledning och genomförande av projekt på nationell och internationell nivå.

Specialistutbildare informerade deltagarna om olika studiematerial som med hjälp av dedicerad programvara är tillgängligt på webben.

Utbildningsprojektet för företagsutveckling, som omfattade flera länder, inbegrep en granskning av cirka 400 små och medelstora företag i Kazakstan, Kirgizistan och Uzbekistan inklusive en makalös kompetensrevision hos över 200 företag i Kirgizistan. Observationerna vid dessa studier lades till grund för en serie praktiska seminarier om företagsutbildning för hundratals högre chefer i de tre länderna. Projektets avslutningskonferens hölls i Kirgizistan i juni 2002 parallellt med nätverksmötet för regionala rådgivande grupper och nationella observatorier. I konferensen deltog bl.a. företrädare för arbetsgivarorganisationer, huvudintressenter och internationella bidragsgivare som är verksamma i regionen.

Konferensen tog upp kopplingarna mellan yrkesutbildning och företagsutveckling, som stiftelsen har identifierat som en prioritet för reformen av yrkesutbildningen i de nya oberoende staterna och Mongoliet.

2.4. Kandidatländer 2.4.1. Stöd till kommissionen

Under 2002 koncentrerade stiftelsen sin verksamhet i kandidatländerna främst på att informera länderna om EU:s diskussioner och policyutveckling på yrkesutbildnings- och sysselsättningsområdet. Stiftelsen lämnade regelbundet aktuell information till länderna och organiserade möten om utvecklingen av ”Brügge-/Köpenhamnsprocessen” om ökat EU- samarbete på yrkesutbildningsområdet. Under andra halvåret 2002 gavs kandidatländerna möjlighet att delta fullt ut i denna process.

Exempel på möten för kandidatländerna under 2002:

– Konferens i januari om ”erkännande och validering av kompetens som förvärvats genom yrkesverksamhet” i samarbete med det franska myndigheterna.

– Seminarium i februari om ”mobilitet och genomsynlighet för yrkeskvalifikationer”.

– Seminarium i februari om ”yrkesutbildningsreform mot bakgrund av ett livslångt lärande”.

– Rapporteringsmöte i september för FMS om Brügge-/Köpenhamnsprocessen.

Dessutom har stiftelsen undersökt godkännandet av icke-formellt och informellt lärande, e- lärande och yrkesvägledning och yrkesrådgivning. Diskussioner har förts med GD Utbildning och kultur och Cedefop om utvecklingen av ett kunskapshanteringssystem och upprättandet av en databas för livslångt lärande som innehåller exempel på bra metoder.

På begäran av GD Sysselsättning och socialpolitik utarbetades monografier om systemen för yrkesutbildning och arbetsförmedling för nio kandidatländer. Dessutom har en preliminär syntesrapport avseende länderna publicerats och lagts fram vid flera konferenser.

Monografierna gör det lättare att kontrollera uppföljningen av de gemensamma

(14)

prioriterade områden som socialfonden skall stödja. För Bulgarien, Lettland och Rumänien, de tre resterande länderna, beräknas monografierna vara klara under våren 2003.

Stiftelsen har ägnat särskild uppmärksamhet åt Bulgarien, Rumänien och Turkiet, där stiftelsen har lämnat stöd till genomförandet av Phare-, Meda- eller föranslutningsprojekt. I Turkiet har tre större projekt utarbetats på yrkesutbildnings- och sysselsättningsområdet samt en bakgrundsstudie av sysselsättningen. Dessa projekt kommer att diskuteras vid ett seminarium på hög nivå i februari 2003. I Rumänien gjorde stiftelsen en utvärdering av ett antal personalutvecklingsprojekt inom ramen för 1998 års Phareprogram för regional politik och social sammanhållning. Den allmänna slutsatsen är att projekten har haft en positiv effekt på den lokala förmågan att genomföra initiativ för att utveckla de mänskliga resurserna. I Bulgarien avslutades Phares ledarutbildningsprogram med en konferens den 11 oktober i Borovets.

Ett projekt för institutionsuppbyggnad i de tre länderna riktade in sig på huvudintressenter som arbetar med att förbereda mottagandet av europeiska strukturfonder. Verksamheten gav deltagarna tillfälle att se hur strukturfondernas policy och organisation fungerar i en EU- medlemsstat. Dessa erfarenheter har genom nationella seminarier förmedlats till andra nyckelaktörer.

I Turkiet har villkoren för att starta Leonardo da Vinci-programmet uppfyllts först på senaste tiden och därför kommer förberedande åtgärder att vidtas först 2003.

De nationella observatorierna i kandidatländerna har deltagit aktivt i många av de ovan beskrivna verksamheterna och fyller funktionen som kontaktpunkt mellan stiftelsen och lokala beslutsfattare. Genom ett avtal med Cedefop har stiftelsen ordnat det så att observatorierna kan delta i Cedefops verksamhet.

Stiftelsen, Cedefop och det danska undervisningsministeriet organiserade en konferens om

”lärare och utbildare i de blivande medlemsstaternas yrkesutbildning” i november i Aalborg. I centrum för evenemanget stod frågan om framtida utmaningar och prioriteringar, inklusive blivande medlemsstaters uppkoppling till Cedefops nätverk för lärare/utbildare 2003. I april avslutades stiftelsens och Danmarks projekt om utbildningen av lärare och utbildare i Lettland och Litauen med en konferens i vilken den litauiska presidenten deltog.

Projekt om utveckling av strategier för livslångt lärande på regional nivå lades ned därför att det inte gick att finna några medfinansierare. Stiftelsens medel överfördes till stiftelsens temagrupp för livslångt lärande, som skall använda medlen till att utarbeta och publicera monografier, sprida information om Sloveniens erfarenheter av Phares yrkesutbildningsreform till länderna på västra Balkan, och genomföra en jämförande studie av yrkesutbildningsreformen i Litauen och Lettland.

2.5. Tekniskt bistånd till Tempusprogrammet

Stiftelsen fortsatte att lämna tekniskt bistånd till GD Utbildning och kultur för Tempusprogrammet. Under 2002 utökades antalet länder med behörighet att delta i programmet med följande parter i Medelhavsregionen: Algeriet, Egypten, Jordanien, Libanon, Marocko, Palestinska myndigheten, Syrien och Tunisien. En förutsättning för Israels deltagande i Tempusprogrammet är att Israel själv finansierar sitt deltagande.

(15)

I den nuvarande etappen av Tempus bidrar programmet till reformen och administreringen av institutioner för högre utbildning genom riktade projekt på klart preciserade områden:

läroplansutveckling, högskoleförvaltning, institutionsuppbyggnad och multiplikatorprojekt.

Dessutom kan så kallade individuella mobilitetsanslag (resestipendier) tilldelas enskilda personer från alla länder som är behöriga att delta i Tempus III.

2.5.1. Urval av Tempus Cards, Tacis och Meda – gemensamma europeiska projekt

År 2002 var den 15 december den sista ansökningsdagen för gemensamma europeiska projekt. 507 ansökningar om gemensamma europeiska projekt inkom. Av dessa gällde 264 Tacis partnerländer, 123 Meda-partners och 120 Cards-partnerländer.

2.5.2. Urval av Tempus Cards och Tacis – individuella mobilitetsanslag

2002 ändrades de individuella mobilitetsanslagen till att även omfatta nya typer av verksamheter, t.ex. utarbetandet av gemensamma europeiska projekt, närvaro vid ett särskilt evenemang eller deltagande i omskolning. För de individuella mobilitetsanslagen fastställdes dessutom en ny tidsplan, som medger upp till tre ansökningsomgångar per år. Till den sista ansökningsdagen i juni 2002 hade sökandena möjlighet att för första gången inge ansökningsblanketter via Internet.

Till den sista ansökningsdagen i juni respektive oktober 2002 inkom sammanlagt 220 ansökningar, varav 86 avsåg Cards och 134 Tacis. 47 individuella mobilitetsanslag avseende Cards beviljades ekonomiskt stöd med totalt 63 042,00 euro, och 70 individuella mobilitetsanslag avseende Tacis beviljades ekonomiskt stöd med totalt 126 241,00 euro.

Fr.o.m ansökningsomgången i februari 2003 kommer även Medapartner att ha rätt att ansöka.

2.5.3. Kontroll

Projektkontrollen inom både Tempus Phare och Tempus Tacis omfattade de ordinära funktionerna: avtalsförvaltning, skrivbordskontroller, förebyggande kontroller och generellt stöd till pågående projekt.

Efter bedömningen av framstegsrapporterna beviljades årliga anslag (totalt 825 utbetalningar) till nuvarande Tempusprojekt. Framstegsrapporterna bedömdes av de kontrollansvariga (totalt 136 rapporter). Flera hundra Cards- och Tacisprojekt gavs stöd och råd.

Vid två möten som hölls i Bryssel i februari respektive oktober 2002 gav stiftelsen logistikstöd och utbildning till sammanlagt 297 projektföreträdare för nyutvalda Cards- och Tacisprojekt. Utbildningsmaterial utarbetades och ställdes till förfogande på webben och dokumentationen över Tempus avtalsförvaltning utarbetades i samarbete med kommissionen.

Kontrollverksamheten omfattade också ekonomisk bedömning av projekt, i synnerhet av utgiftsredovisningen (i både årsrapporter och slutrapporter – sammanlagt 335 rapporter), utarbetandet av akter för processer och samordning av externa revisioner av projekt. Under 2002 gjordes en större ”upprensning” och merparten av de öppna och utestående rapporterna följdes upp och avslutades. Denna verksamhet gällde alla typer av projekt, däribland gemensamma europeiska projekt, individuella mobilitetsanslag, kompakta åtgärder, kompakta projekt och förberedande gemensamma europeiska projekt och alla länder i Phare-, Cards- och Tacis-regionerna.

(16)

2.5.4. Datorutveckling

Efter en grundlig analys utarbetades en ny Tempus-webbsida som lanserades i maj 2002.

Nyutvecklade datortillämpningar installerades, bl.a. den nyutvecklade Tempus-databasen som skall säkerställa att det finns en strukturerad förvaringsplats för all viktig kontroll- och betalningsinformation för kontrollrutinerna i samband med gemensamma europeiska projekt.

Dessutom utvecklades säkerhetsfunktionerna i syfte att kontrollera åtkomsten av databasen och säkra dataskyddet.

Business Objectsã (BO) implementerades som ett rapporterings- och beslutstödssystem som gör det möjligt att ta fram och jämföra projektinformation i större skala.

Blanketter för Internetansökningar om individuella mobilitetsanslag och en ”Inbjudan att lämna in ansökan i samband med expertförteckningen” introducerades med framgång och integrerades i Tempus-databasen och på Tempus-webbplatsen.

I samarbete med GD Utbildning och kultur påbörjade stiftelsen i slutet av 2002 arbetet med inledande genomförbarhetsstudier och åtgärder avseende användningen av Symmetry- systemet, ett IT-system som kommissionen har tagit fram för projekt- och informationshantering.

2.5.5. Information och publikationer

En ny ”Handledning för sökande” producerades för perioden 2002–2006. Handledningen finns både i pappersformat och i elektroniskt format.

Efter det att Tempusprogrammet utvidgats till Medelhavsregionen, har ett Meda-tillägg till Tempus handboken publicerats på de elva officiella EU-språken samt på ryska och arabiska.

För att dra fördel av och informera om Tempusprogrammets resultat i de 10 kandidatländerna publicerades studien ”Tempus @ 10”. Denna studie visar att Tempusprogrammet har nått goda resultat under den tid, i vissa fall i över ett decennium, som programmet har använts i dessa länder för att underlätta reformen av den högre utbildningen och förbereda integreringen med Europeiska unionen.

En skrift med titeln ”Tempus in the Western Balkans” utarbetades och publicerades under 2002 för att sprida information om resultaten av tre regionala Tempus-seminarier som hölls i slutet av 2000 och under 2001 i Sarajevo, Skopje och Tirana.

En annan studie som inleddes 2002 behandlar reformer inom universitetsförvaltning och universitetsundervisning samt stöd till projekt för institutionsuppbyggnad i Ungern, Polen, Bulgarien och Rumänien.

2.5.6. Särskilda evenemang

Stiftelsens Tempusavdelning gav GD Utbildning och kultur stöd i samband med organiserandet av möten för Tempus informationsenheter och nationella kontaktpunkter i Bryssel i april respektive oktober 2002.

(17)

Stiftelsens Tempusavdelning var representerad vid det möte för Tempuskommittén som kommissionen anordnade i juni 2002. Personal från Tempusavdelningen deltog i flera informationsdagar och även i informationskampanjer som organiserades av kommissionen och partnerländer

(18)

3. SAMARBETE MED ÖVRIGA EU-INRÄTTNINGAR

Stiftelsen fortsätter sitt nära samarbete med andra EU-inrättningar i frågor av gemensamt intresse. Stiftelsens direktör deltog i de två möten för inrättningschefer som anordnades under 2002 för diskussion av bl.a. lednings-, finansierings-, personal- och administrationsfrågor.

Under flera år har stiftelsen haft ett nära samarbete med yrkesutbildningscentrumet Cedefop, särskilt när det gäller arbetet med kandidatländerna. Stiftelsen anpassar sin verksamhet i dessa länder efter den övergripande anslutningsprocessens krav, vilket bl.a. innebär att stiftelsen hjälper länderna att förbereda sig för deltagande i sådana EU-inrättningar som Cedefop.

Under 2002 kom stiftelsens och Cedefops styrelser överens om en lista över gemensamma aktiviteter under 2003. Under 2002 anordnades ett flertal möten mellan de båda inrättningarna.

Under 2002 kom Eurydice-nätverket, Cedefop och stiftelsen överens om en gemensam ram för sitt samarbete, som återfinns i respektive organisations årliga arbetsprogram för 2003.

Närmare samarbete behövs, inte bara på grund av att EU:s verksamhet inom allmän utbildning och yrkesutbildning utvidgas till att omfatta även kandidatländerna, utan i första hand därför att dessa områden snabbt integreras allt mer i Europa.

Stiftelsen samarbetar nära med Europeiska byrån för återuppbyggnad i de f.d. jugoslaviska republikerna Makedonien, Serbien, Montenegro och Kosovo angående Cardsprojekt för utveckling av mänskliga resurser. Samarbetet innebär utarbetande av projektblad och projektanvisningar, deltagande i utvärdering av anbud och bistånd till projektkontrollen.

Stiftelsen samarbetar också nära med andra EU-inrättningar angående många olika frågor, t.ex. när det gäller administrativa och centrala funktioner, informations- och kommunikationsstrategier, webbplatsens administrering och säkerhet, rekrytering och dator- och IT-system. Stiftelsen deltar i den gemensamma styrkommittén för stödtjänster, där tolv inrättningar och institutioner samarbetar om utvecklingen av SI2-systemet för budget- och ekonomistyrning.

(19)

4. EKONOMISK RAPPORT

4.1. Finansieringskällor

Stiftelsen får varje år ett bidrag från EU:s budget som skall täcka de administrativa kostnaderna och kostnaderna för verksamheterna i det årliga arbetsprogrammet. År 2002 uppgick detta bidrag till 16,8 miljoner euro.

Stiftelsen fortsatte också att förvalta medel från EU:s olika biståndsprogram. Dessa medel överförs till stiftelsen inom ramen för avtal med kommissionen om förvaltning av Phare/Cards- och Tacisprogram på kommissionens vägnar. År 2002 förvaltade stiftelsen omkring 2,1 miljoner euro från Phare- och Tacis-avtal för yrkesutbildningsprojekt. Dessutom ger stiftelsen tekniskt bistånd till Europeiska kommissionen för Tempusprogrammet; under året förvaltade stiftelsen omkring 152 miljoner euro från Tempus Phare och 91 miljoner euro från Tempus Tacis.

4.2. Genomförandet av budgeten

Automatiska och obligatoriska ökningar av personalkostnaderna innebar att stiftelsen anställde färre personer under 2002 än vad som förutsågs i de första planerna (-4 %), och detta kommer också att påverka antalet anställda under 2003. Trots dessa problem genomfördes budgeten i sin helhet planenligt.

Vissa besparingar gjordes för att täcka utgifter och översättningskostnader och en reallokering gjordes genom en ändringsbudget som godkändes av styrelsen i oktober. Besparingarna uppstod genom att ett styrelsemöte och det föreslagna mötet för den rådgivande Medagruppens regionala undergrupp inställdes. Medel frigjordes också genom en utestående kreditpost hos Europeiska översättningscentrumet.

Följande överföringar gjordes under 2002:

– 20 000 euro överfördes från kapitel 25 (styrelsemöten) till kapitel 31 (verksamheter i arbetsprogrammet) för att täcka nya förfrågningar om stöd från kommissionen i Meda- och Tacisregionerna.

– 75 000 euro överfördes från kapitel 30 (punkt 3040, kostnader för översättning) till kapitel 31 (verksamheter i arbetsprogrammet) av samma skäl som nämns ovan.

– 60 000 euro överfördes från kapitel 30 (punkt 3050, den rådgivande gruppens möten) till kapitel 31 (verksamheter i arbetsprogrammet) av samma skäl som nämns ovan.

Tabellen nedan visar läget för genomförandet av budgeten (i euro) per den 31 december 2002.

Observera att siffrorna varken inbegriper de åtaganden för vilka finansieringen dragits tillbaka eller de ”regleringar” som gjorts under 2003 i utarbetandet av årsbokslutet för 2002.

(20)

2002 Budget (ändrad)

A

Åtaganden

B

Utbetalat

C

Automatisk överföring

D

Summa utgifter

E=C+D

%

F=E/A Avd. 1 10 530 000 10 529 279 10 152 812 356 331 10 509 143 99,80

Avd. 2 1 366 050 1 364 484 805 051 541 141 1 346 192 98,54

Avd. 3 4 903 950 4 902 223 2 307 115 2 594 966 4 902 081 99,96 SUMMA 16 800 000 16 795 986 13 264 978 3 492 438 16 757 416 99,74

4.3. Upphandling

All upphandling i stiftelsen administreras centralt av stiftelsens enhet för rättsliga frågor.

Under 2002 utfärdades sammanlagt 73 anbudsinfordringar och 113 avtal behandlades. Antalet beviljade anslag minskade avsevärt mellan 2001 och 2002, nämligen från 68 till 20. Denna minskning berodde huvudsakligen på det faktum att stiftelsens nationella observatorier kontrakterades genom ramavatal.

Stiftelsens rådgivande kommitté för upphandling och avtal sammanträdde vid tre tillfällen under 2002 och behandlade totalt 7 rapporter och 10 informationsblad.

4.4. Ekonomi- och ledningssystem

Stiftelsen slutförde integreringen mellan budget- och bokföringsprogramvara och lanserade ett automatiserat elektroniskt betalningssystem.

Internt utarbetades dessutom en ny ansökan för administreringen av stiftelsens fasta och rörliga tillgångar av icke ekonomisk art. Detta inventeringssystem är nu i drift och gör det möjligt att presentera och redovisa avskrivning av fasta tillgångar i enlighet med kommissionens förordning 2909/2000 och i linje med de rekommendationer som Europeiska revisionsrätten nyligen har lämnat.

Budgetredovisningssystemet vidareutvecklades så att stiftelsens personal skall ha möjlighet att i elektroniskt format och till varje budgettransaktion i SI2-systemet bifoga all stöddokumentation. Detta innebär en förbättring av den ekonomiska disciplinen, genomsynligheten och effektiviteten eftersom alla ekonomiska aktörer kan gå ut på Internet och titta på varje budgettransaktion i realtid och även har tillgång till bakomliggande stöddokumentation.

(21)

5. PERSONAL

Vid utgången av 2002 hade stiftelsen ungefär 94 tillfälligt anställda. Uppgifter om personalens kategoritillhörighet och nationalitet finns nedan.

5.1. Personal- och organisationsplan 5.1.1. Tillfälligt anställda

5.1.2. Tabell A: Antal tillfälligt anställda per den 31 december 2002 (uppdelade efter kategori och nationalitet)

Nationalitet/kategori A B C Summa

Belgien 2 7 2 11

Danmark 3 - - 3

Finland 1 1 1 3

Frankrike 5 3 1 9

Grekland 2 - - 2

Irland 1 2 - 3

Italien 8 9 3 20

Luxemburg - - 1 1

Nederländerna 6 2 - 8

Österrike 1 3 - 4

Portugal - - 1 1

Spanien 2 1 - 3

Sverige - 1 1 2

Storbritannien 8 5 1 14

Tyskland 6 2 2 10

SUMMA 45 36 13 94

Förklaring:

(1) I stiftelsens halvtidsprognos för personalresurser 2002–2004 (ETF-GB00-043) anges 105 tillfälligt anställda (TA) för 2002. Fr.om. den 1 januari 2003 hade antalet tillfälligt anställda minskat till 99.

(2) I mitten av 2002 beslutades om tillfällig anställning av ytterligare 5 personer med uppgift att lämna tekniskt stöd till Tempus Medaprogrammet fr.o.m. 2003. Detta innebar att det totala antalet tillfälligt anställda fr.o.m. den 1 januari 2003 uppgick till 104. Denna siffra överensstämmer även med det antal tillfälligt anställda som anges för 2003 (104) i stiftelsens tjänsteförteckning.

(22)

(3) I avvaktan på nyanställningar av personal under 2002 täckte 11 tillfälliga anställningskontrakt skillnaden mellan de 94 tillfälligt anställda i tjänst och de 105 tjänster som anges i halvtidsprognosen för personalresurser 2002-2004.

5.1.3. Tabell B: Förändringar i personalens sammansättning under 2002

Kategori Läge per 01- 12-31

Avgångar Nyrekrytering Läge per 02-12- 31

A 45 -3 +3 45

B 43 -7 36

C 14 -1 13

SUMMA 102 -11 +3 94

5.1.4. Tabell C: Antal och kategori för övrig personal inom stiftelsen vid utgången av 2002

Lokalt anställda 11

Utstationerade nationella experter 7 5.2. Personalinitiativ

Under 2002 gjorde stiftelsen följande:

– Antog sin personalstrategi.

– Införde det nya prestationsbedömningssystemet för stiftelsens personal. Detta system är baserat på individuella mål som avtalas mellan den anställda och den rapporterande tjänstemannen, och omfattar individuell kompetens och individuella utbildningsbehov.

– Antog en kompetenskarta som visar kärnkompetensområden för alla anställda och särskilda tekniska kompetensområden för alla funktioner i stiftelsen.

– Utförde en individuell kompetensbedömning av alla anställda på grundval av kompetenskartan.

– Införde det årliga befordringssystemet för stiftelsens personal.

– Införde den årliga utbildningsplanen för stiftelsens personal.

(23)

6. STYRELSEN OCH DEN RÅDGIVANDE GRUPPEN

6.1. Styrelsen

Stiftelsens styrelse sammanträdde den 26 november 2002. I mötet deltog också observatörer från samtliga kandidatländer.

Vid mötet gjorde styrelsen följande:

– Godkände utkastet till stiftelsens arbetsprogram för 2003 och den rullande planen för stiftelsens verksamhet på västra Balkan och i de nya oberoende staterna 2003–2005.

– Godkände budgetförslaget för 2003 – som också skall godkännas av den budgetansvariga myndigheten.

– Godkände genomförandet av artikel 21 i budgetförordningen.

– Beviljade styrelsens direktör ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för 2001.

– Beviljade stiftelsens räkenskapsförare och biträdande räkenskapsförare ansvarsfrihet för upprättandet av resultaträkningen för 2001.

– Tog del av kommande förändringar av stiftelsens budgetförordning.

– Diskuterade resultaten av stiftelsens externa utvärdering 2002.

– Tog del av stiftelsens personalpolitik och uppföljning av personalutvecklingsplanen.

– Tog del av stiftelsens ekonomistyrningsreform.

– Tog del av syntesrapporten om kandidatländernas monografier.

6.2. Den rådgivande gruppen

Den rådgivande gruppens viktigaste uppgift är att avge yttranden till styrelsen om utkastet till arbetsprogram för stiftelsen under det påföljande året.

Den rådgivande gruppen består av fyra regionala undergrupper som företräder kandidatländerna, Sydösteuropa, Östeuropa och Centralasien respektive partnerna i Medelhavsregionen. Under de två första åren av gruppens treåriga mandatperiod sammanträffar de regionala undergrupperna en gång per år. År 2003 kommer alla fyra undergrupperna att gemensamt samlas i Turin.

Under 2002 sammanträdde tre regionala undergrupper för att granska genomförandet av stiftelsens strategi och verksamheter i respektive region och för att börja utforma arbetsprogrammet för 2003 genom att ge råd om behoven i regionen. Undergruppernas möten under 2002 ägde rum enligt nedan:

(24)

6.2.1. Undergruppen för Östeuropa och Centralasien: 13 –15 juni, Kirgizistan

Mötet kombinerades med årsmötet för stiftelsens nätverk för nationella observatorier och den avslutande konferensen för det av stiftelsen finansierade projektet för utbildning för företagsutveckling. Mötet samlade ett hundratal deltagare från alla länder i region Östeuropa och Centralasien samt från EU, vilket gör detta möte till det största internationella evenemang som stiftelsen har organiserat i region Östeuropa och Centralasien. Blandningen av arbetsgivare, arbetsgivarorganisationer, företrädare för utbildningssystemen, politiska beslutsfattare, företrädare för internationella projekt och internationella organisationer samt experter från EU och region Östeuropa och Centralasien fungerade väl, och resulterade i en mycket givande konferens.

6.2.2. Undergruppen för Sydösteuropa: 20 –21 juni, Montenegro

Prioriteringarna i stiftelsens föreslagna arbetsprogram för 2003, i synnerhet tyngdpunkten på regionalt samarbete och processen för att sprida erfarenheter från kandidatländerna till västra Balkan, vann stöd hos den regionala undergruppen. Utbildningen av lärare och utbildare, livslångt lärande och föreslagna initiativ beträffande strukturen för nationella kvalifikationer, var de moment som bedömdes vara mest relevanta för regionen. Det kombinerade mötet med de nationella observatorierna var nyttigt eftersom det gav den rådgivande gruppen och de nationella observatorierna tillfälle att knyta kontakter.

6.2.3. Undergruppen för kandidatländerna: 6 –8 oktober, Bulgarien

Undergruppen stödde de föreslagna prioriteringarna för stiftelsens arbetsprogram för 2003, i synnerhet samarbetsarrangemangen med Cedefop och den föreslagna spridningen av erfarenheter från kandidatländer till västra Balkan.

Deltagarna diskuterade den möjliga integreringen av kandidatländers nationella observatorier med Cedefops Refer-nätverk och välkomnade rapporten om den senaste utvecklingen på yrkesutbildningsområdet i EU och presentationen av viktiga observationer som stiftelsen gjort under sitt arbete med monografier.

(25)

BILAGA 1: Tabell över stiftelsens verksamhetsresultat

Region: Meda - resultat av verksamheten 2002

LAND/PARTNER VERKSAMHET RESULTAT

Budget 02 (stif- telsen)

Åtaganden 02

1. Stiftelsen – Stöd till kommissionen (3100)

B01 DZ, MA, TN, EG, IL, JO, LB, PS, SY, TR,

CY, MT Regionalt Europa-Medelhavsnätverk för specialister på

yrkesutbildning (ordinarie regionalt möte för den rådgivande gruppen)

Det planerade mötet inställdes och medlemmarna i Medas rådgivande grupp informerades.

Samrådsförfarande om arbetsprogrammet 2003 inleddes. Total enighet om föreslagen strategi och föreslagna åtgärder.

60 000 0

B02 DZ, MA, TN, EG, IL, JO, LB, PS, SY Utarbetande av översikt över yrkesutbildningssystem och deras kapacitet att tillgodose arbetsmarknadens behov av mänskliga resurser

70 000 187 290

TN Utarbetande av översikt över yrkesutbildningssystemet i TN

och dess kapacitet att tillgodose arbetsmarknadens behov av mänskliga resurser

Studiebesök.

Tjänsteresa till TN (18-27 nov). Rapportering i Bryssel (28 okt).

MA Utarbetande av översikt över yrkesutbildningssystemet i

MA och dess kapacitet att tillgodose arbetsmarknadens behov av mänskliga resurser

Studie (papper/elektronisk version) publicerad (nov).

EG Utarbetande av översikt över yrkesutbildningssystem i EG

och dess kapacitet att tillgodose arbetsmarknadens behov av mänskliga resurser

Första undersökning utförd i EG. Skrivbordsarbete utfört. En andra undersökning förberedd.

Kommissionens delegation informerad.

Jemen Utarbetande av översikt över yrkesutbildningssystem i

Jemen och dess kapacitet att tillgodose arbetsmarknadens behov av mänskliga resurser

Resurser identifierade.

Projektanvisningar utarbetade och avtalade med både kommissionen och Världsbanken.

Avtalsförfaranden slutförda och expert rekryterad.

B03 DZ, MA, TN, EG, IL, JO, LB, PS, SY Förstärka nationella huvudintressenters kapacitet att utforma och genomföra strategier för reform av yrkesutbildningen

70 000 255 734

SY Förstärka nationella huvudintressenters kapacitet att

utforma och genomföra strategier för reform av yrkesutbildningen: stiftelsen ger stöd till införandet av

Tjänsteresor gjorda enligt planerna. Preliminär handlingsplan för 2003 avtalad med syriska intressenter under avrapporteringsmöte. Kommissionens delegation informerad om framsteg och utmaningar samt om huvuddragen i insatsen under 2003.

(26)

Åtaganden 02

IL Stöd till associeringsavtalet mellan IL och EU Verksamheten omformad (nu i två etapper, studier och seminarium). Projektanvisningar för expert (studie av läget vad gäller e-lärande i IL) utarbetade. Expert identifierad, kontrakterad och informerad.

B04 DZ, MA, TN, EG, IL, JO, LB, PS, SY Lämna Europeiska kommissionen genomförbarhets-

/urvalsanalyser för Meda-projekt under utarbetande 200 000 145 265

MA Genomförbarhets-/urvalsanalyser för Medaprojekt under

utarbetande för MA

Besök i MA för urval (7-26 januari). Besök i MA för genomförbarhetsanalys (4-23 februari) och rapportering godkänd. Besök i Belgien (17-21 april): Stöd till kommissionen (AidCo B4) i förhandlingar med de marockanska myndigheterna. Besök i Belgien (17-19 juni).

Ekonomiska avtal och bilagor utarbetade och diskuterade. Besök i MA på begäran av delegationen (2-10 okt): Projektanvisningar utarbetade.

SY Genomförbarhets-/urvalsanalyser för Medaprojekt under

utarbetande för SY Planenlig tjänsteresa. Presenterat undersökning och urval för syrisk huvudman. Statlig planeringsnämnd föreslagen som syrisk samarbetspart till projektgruppen.

Projektanvisningar utarbetade tillsammans med AIDCO/B4. Särskilt rapporteringsmöte organiserat vid kommissionens delegation i december för att presentera projektet för den nya ansvariga personen. Rapport kommer att publiceras på webben.

EG Urval, genomförbarhet och bedömning av Medaprojekt

under utarbetande för EG

Kommissionens projekt för reform av yrkesutbildningen i EG (utformat av stiftelsen) godkänt av Medakommittén i juli. Förhandlingar pågår mellan kommissionen och egyptiska myndigheter om arrangemangen för projektets genomförande. Ingen särskilt begäran från kommissionens sida angående stiftelsens framtida roll i projektet (avvaktar diskussioner).

DZ, MA, TN, EG, IL, JO, LB, PS, SY, TR, CY, MT

Preliminära analyser för regionala Medaprojekt under utarbetande om utbildning för anställning

Stiftelsen gav teknisk rådgivning till AidCo och extern entreprenör om erfarenheter av viktiga framgångs-/riskfaktorer vid regionalt samarbete.

Information om erfarenheter och dokumentation av projekt för observatoriefunktionen har lämnats.

B05 DZ, MA, TN, EG, IL, JO, LB, PS, SY Löpande kontroll av reformen av yrkesutbildningssystemen (inklusive effekten av kommissionens projekt på reformprocesser)

100 000 48 950

(27)

Åtaganden 02

DZ Förberedande analys för att underlätta institutioners

kapacitet att kontrollera reformen av yrkesutbildningssystemen och göra prognoser för arbetsmarknadens behov.

Detta initiativ är kopplat till utvecklingen av en observatoriefunktion för sysselsättning och utbildning som kommer att utvecklas genom ett projekt i Medaprogrammet (se B 07 nedan).

Internationellt expertuppdrag utfört. Lokal expert utsedd. Expertuppdrag utfört för uppföljning av handlingsplanen. Rapport skriven om prognos för kompetensbehov hos pågående mikroindustriell verksamhet.

B06 DZ, MA, TN, EG, IL, JO, LB, PS, SY Stöd till Europeiska kommissionen vid harmoniseringen av strategier och metoder för verksamheten

Utformning av ramar för yrkesutbildnings-/arbetsmarknadsstrategi. Organiserat idékläckningsmöte på Medaavdelningen.

0 0

2. Insamling och analys av information (3110)

B07 DZ, MA, TN, EG, IL, JO, LB, PS, SY Utveckling av observatoriefunktionen 300 000 194 866

MA, TN Projektanvisningar klara för MA. Expert utsedd.

DZ Utveckling av observatoriefunktionen: Uppbyggnad av

kapacitet i Algeriet Studiebesök i Spanien och Frankrike. Expertrapport (Frankrike) klar. Seminarium för lansering av observatoriefunktionen uppskjutet till mars 2003.

EG, JO, LB, PS, SY Utveckling av observatoriefunktion: Uppbyggnad av kapacitet i andra länder

B07-3-1 (SY): Rapportutkast om syrisk samarbetsgrupp klart och presenterat i JO. Syriskt deltagande i seminarium i JO enligt plan. Uppmuntrande tecken på regionalt samarbete under 2003. B07-3-2 (Jord/Pna/Lib): Rapportutkast om samarbetsgrupp och handlingsplan klart. Valideringsseminarum i JO. Rapport från expertuppdrag klar. Möte mellan jordanska och syriska samarbetsgrupper. B07-3-3 (Egyp): Uppdrag i EG utfört.

DZ, EG, JO, LB, PS, SY Utveckling av observatoriefunktion: Regionalt/subregionalt nätverksarbete

P.g.a. den svåra situationen i regionen och de olika utvecklingsstadierna i länderna har den regionala verksamheten skjutits upp.

(28)

Åtaganden 02

DZ, MA, TN, EG, IL, JO, LB, PS, SY Utveckling av observatoriefunktion: Nyckelindikatorer för

Medstat. Utkast till strategidokument klart.

3. Utvecklingsverksamheter (3120)

B08 EG, IL, JO, LB, PS, SY Innovativa metoder för utbildning av lärare och utbildare (etapp 2)

0 98 556

EG, IL, JO, LB, PS, SY Innovativa metoder för utbildning av lärare och utbildare

(etapp 2): Inventering Mashrek Experter rekryterade. Fältbesök (31 augusti-5 september). Slutlig version av rapporten skall vara klar i början av januari 2003.

DZ, MA, TN Innovativa metoder för utbildning av lärare och utbildare etapp 2: Syntesrapport

Utkast till syntesrapport klart. Syntesmöte organiserat i Turin (31 maj). Syntesrapport godkänd. Syntes-/landsrapporter publicerade.

B09 DZ, MA, TN, EG, IL, JO, LB, PS, SY Utveckling av system för fortbildning och yrkesutbildning 0 144 048

DZ, MA, TN Utveckling av system för fortbildning och yrkesutbildning:

Inventering Maghreb

Experter utsedda. Rapporteringsmöte i Turin (13 juni). Studiebesök i 3 länder av de 2 experterna (i DZ, i TN och i MA). Landsrapporter (DZ, MA & TN) och syntesrapporter godkända. Seminariet om utveckling av omfattande fortbildningssystem för Maghreb- regionen uppskjutet till februari 2003.

DZ, MA, TN, EG, IL, JO, LB, PS, SY Seminarium om fortbildning och yrkesutbildning i små och medelstora företag

Experter utsedda. Seminarium om yrkesfortbildning i små och medelstora företag.

b10 DZ, MA, TN, EG, IL, JO, LB, PS, SY Samarbete med andra bidragsgivare. 0 89 999

Medelhavsregionen Gemensam studie av stiftelsen/Världsbanken om kunskap och kompetensutveckling i Mellanöstern och Nordafrika

Diskussioner om projektförslag och avtal om stiftelsens ekonomiska bidrag. ”Log-frame”

utarbetad. Utkast till dokument om den begreppsmässiga basen utarbetat. Utkast till projektanvisningar utarbetat. Konsult utsedd, kontrakterad och informerad.