Utbildning är i dagens samhälle ett ämne som alla mer eller mindre stöter på då det råder skolplikt för alla barn. I tidig ålder introduceras utbildning som något betydelsefullt och nödvändigt för den individuella utvecklingen som bidrar till integrering i samhället.
Kvalifikationer för att ha möjligheten till en universitetsutbildning varierar avsevärt mellan individer och enligt studier har inrikes- och utrikesfödda med utrikesfödda föräldrar helt andra förutsättningar att införskaffa sig en utbildning- och yrkeskarriär i jämförelse med etniska svenskar, vilket främst beror på föräldrarnas begränsningar gällande kulturella och
ekonomiska resurser (Roman & Udehn, 2009, s. 269, 271). Bakgrunden och
familjeförhållanden en individ har spelar därav en central roll i vuxenlivet och bidrar till den position som individen får gällande karriär och motgångar i både utbildning och arbetsliv (Roman & Udehn, 2009, s. 271). Parallellt med de olika förutsättningar som finns visar forskning i största allmänhet en signifikant skillnad i vilka som väljer att vidareutbilda sig på universitetsnivå gällande genus. Forskning visar att under de cirka 50 senaste åren har det skett en global förändring inom utbildningsnivåer där kvinnor idag i större utsträckning tenderar att ha en högre utbildning än män (Becker et al., 2010, s. 203).
Könsskillnader bland högutbildade kan även ses i Sverige där kvinnor idag i genomsnitt har högre utbildningsnivå än män. Idag har cirka 1,5 miljoner av den svenska befolkningen en universitetsutbildning och bland kvinnor i åldersgruppen 25–44 år har cirka 50 procent av dem en eftergymnasial utbildning (SCB, 2019). Detta belyser det intressanta i att fokusera på just kvinnor och att studera sammankopplingen mellan bakgrund och utfall i form av
utbildning- och yrkeskarriär. Men hur ser karriärmöjligheterna egentligen ut för kvinnor med utländsk bakgrund som efter sin utbildning etablerar sig på arbetsmarknaden och hur upplever de bemötandet i relationerna som skapas inom arbetsplatsen? I och med att det finns tidigare forskning som visar att det förekommer etnisk diskriminering i arbetslivet (Augustsson, 1996) är det ytterst intressant att undersöka hur kvinnor upplever relationerna på arbetsplatsen.
Karriärmöjligheter och anpassningsstrategier för vuxna med utländsk bakgrund är således en aktuell debatt eftersom effekten av detta på arbetsmarknaden påverkas av den diskriminering som existerar på arbetsmarknaden oavsett utbildningsnivå (Roman & Udehn, 2009, s. 272–
273).
Arbetsmarknaden som redan utgörs av konkurrens och där utbildningsnivå möjligtvis inte räcker till kan medföra att arbetsgivaren eftersöker vissa specifika individuella egenskaper och meriter, men kan även värdera huruvida individer förmedlar det “rätta” intrycket (Roman
& Udehn, 2009, s. 272). En viktig samhällsfråga i relationen till social bakgrund är om inrikes- och utrikesfödda med utrikesfödda föräldrar har sämre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och nå framgång, vilket skulle innebära att de per automatik träder in i en sämre position (Roman & Udehn, 2009, s. 272). Ifall en individs sociala bakgrund och
utländska bakgrund påverkar karriär och de möjligheter som finns på en arbetsplats skulle detta indirekt även kunna påverka de relationer denne har på arbetsplatsen. De förutsättningar individen har vid etablering på arbetsmarknaden har en viss påverkan i karriären och det är av intresse att studera kring hur inrikes- och utrikesfödda med utrikesfödda föräldrar upplever sina arbetsrelaterade relationer och vilka strategier de använder för att anpassa sig till specifika arbetsplatser och situationer.
I och med att genus och etnicitet kan ha inverkan på huruvida individen vidareutbildar sig och etablerar sig på arbetsmarknaden syftar denna studie till att öka förståelsen för hur kvinnor med utländsk bakgrund som arbetar inom kvalificerade yrken upplever sina arbetsrelaterade relationer och hur de bemöts av sin omgivning. För att kunna undersöka detta kommer
Goffman och Hochschilds teorier, som utgår från att individen intar olika roller och agerar för att passa in i den givna sociala situationen, användas som analysunderlag.
1.1 Begreppsdefinition
Nedan definieras förklaringar på centrala begrepp som kommer användas i studien. Dessa begrepp förtydligas för att hjälpa läsaren att förstå vad begreppen syftar på.
• Utländsk bakgrund: Begreppet syftar på ett ursprung från länder utanför Sverige. När vi refererar till informanternas och vår egna utländska bakgrund syftar vi dock på ursprung från icke-västerländska länder.
• Inrikes- och utrikesfödd med utrikesfödda föräldrar: Begreppen syftar till individer med ursprung från icke-västerländska länder. Informanterna är antingen födda i Sverige eller utomlands, och samtliga har föräldrar som är födda i icke-västerländska länder.
• Etnisk svensk: Begreppen syftar på individer som har en etnisk svensk bakgrund gentemot intervjupersonerna som antingen är inrikes- eller utrikesfödda med utrikesfödda föräldrar.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att genom en djupare analys skapa förståelse för hur kvinnor med utländsk bakgrund som arbetar inom kvalificerade yrken förhåller sig till sina roller på sina arbetsplatser, och hur de upplever att de bemöts av sin omgivning utifrån sin etnicitet samt hur de upplever sina arbetsrelaterade relationer. För att uppnå syftet kommer följande frågeställningar besvaras:
1. Hur upplever kvinnor att de förhåller sig till sin roll på arbetet utifrån deras etnicitet?
2. Hur uppfattar kvinnor att de anpassar sig till sin roll på arbetsplatsen gentemot omgivningen?
1.3 Uppsatsens disposition
Efter det inledande kapitlet följer kapitel 2 med en presentation av tidigare forskning som belyser könsskillnader på utbildningsnivå, diskriminering inom arbetsmarknaden utifrån etnicitet, arbetsrelaterade strategier utifrån etnicitet samt integration och anpassning på arbetsmarknaden. De fyra första avsnitten under tidigare forskning bygger på 15 studier som presenteras under olika teman och har valts ut för att hjälpa läsaren att få en bättre förståelse för studiens centrala forskningsämne där huvudfaktorerna är utbildning, diskriminering samt etnicitet och kan förknippas till olika arbetsrelaterade relationer på arbetsmarknaden. Det femte och sista avsnittet under tidigare forskning presenterar en sammanfattning och
diskussion kring ämnet. Därefter presenteras kapitel 3 som behandlar det teoretiska ramverket som används som underlag i resultatkapitlet. I kapitel 4 redogörs sex avsnitt som presenterar studiens metod- och forskningsansats, urvalsstrategi och datainsamling, kodningsprocess, forskningsetik, forskningsetiska principer och slutligen förs en diskussion om validitet, reliabilitet och etiska aspekter då dessa har en betydelsefull roll för studiens trovärdighet. I kapitel 5 presenteras tre avsnitt som redogör för studiens bearbetade resultat där olika teman som identifierats i kodningsprocessen presenteras utifrån det empiriska materialet. Slutligen presenteras kapitel 6 utifrån sex avsnitt som redogör en sammanfattning av studiens resultat, och därefter följer fyra avsnitt som berör studiens resultat och analys i relation till teori,
tidigare forskning, metod och framtida forskning. Slutligen presenteras en avslutande diskussion.