I detta kapitel följer en beskrivning av studiens metodologiska ansats som använts vid datainsamling och intervjuanalys. Efter presentationen av det vetenskapsteoretiska perspektivet redovisas studiens urvalsstrategi och datainsamling, kodningsprocessen, forskningsetik och forskningsetiska principer. Avslutningsvis redogörs en metoddiskussion om den metodologiska ansatsens styrkor och svagheter.
4.1 Metod- och forskningsansats
Studien utgår från en fenomenologisk metodansats som inriktar sig på att beskriva individers sätt att förstå fenomen i vardagslivet och syftar till att bidra med en fördjupad förståelse av individens egna uppfattningar (Fejes & Thornberg, 2015, s. 180). Detta görs genom att närma sig subjektets verklighet och förstå hur deras vardagsliv utspelar sig, upplevs och beskrivs av individen. Det fenomenologiska angreppssättet som sätter fokus på individens perspektiv undersöker därmed inte enbart olika händelser och objekt, utan även på sättet individen upplever olika fenomen. Eftersom fenomenologins utgångspunkt är att livet manifesteras i själva upplevelserna eftersöks mönster av meningar i erfarenheter och strukturer samt genom att synliggöra individens unika erfarenheter (Dahlberg, Dahlberg & Nyström, 2008, s. 95).
Genom att undersöka materialet utifrån det fenomenologiska perspektivet är syftet att lyfta fram hur individens egna erfarenheter, emotioner och upplevelser kan förklara studiens centrala fenomen. En fenomenologisk tolkning anses vara relevant att utgå ifrån i denna studie då det centrala fokuset ligger på informanternas personliga värld för att på så sätt kunna ta del av dennes subjektiva erfarenheter (Smith, Jarman & Osborn, 1999, s. 218). I och med att huvudfokus varit intervjupersonernas egna beskrivningar och erfarenheter, samt att hitta meningar i deras berättelser genom att bortse från våra egna förkunskaper, har hermeneutik som metodologisk inriktning valts bort i studien då hermeneutiken bygger på tolkningar av meningar som urskiljs i materialinsamlingen och utgår från forskarens egna förförståelse av innehållet. Eftersom hermeneutiken till skillnad från fenomenologin analyserar intervjuer utifrån innehållet och inte tar hänsyn till intervjusituationen och dess subjektivitet ansågs inriktningen inte vara lämplig för denna form av studie (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 67–70) då vi syftar till att med ett öppet förhållningssätt synliggöra intervjupersonernas erfarenheter och egna berättelser och inte genom tolkning av intervjumaterialet.
I fenomenologiska undersökningar brukar datainsamlingen vanligtvis genomföras med hjälp av intervjuer och därmed anses kvalitativa intervjuer vara den mest lämpliga metoden för att kunna fördjupa sig i informanternas upplevelser och erfarenheter. Dessa fenomenologiska intervjuer kan antingen vara ostrukturerade eller semistrukturerade och innebär att forskaren använder sig helt eller delvis av öppna frågor och försöker skapa en dialog med
intervjupersonerna (Fejes & Thornberg, 2015, s. 152–153). Ett annat alternativ är att använda sig av etnografi som också brukar utgå från intervjuer som insamlingsmetod och innebär att forskaren observerar deltagare under en längre tidsperiod (Bryman, 2008, s. 413). Inför denna studie anses dock etnografi inte vara praktiskt för insamling av det empiriska materialet på grund av den begränsade tidsramen, och eftersom intresset ligger i att synliggöra
informanternas perspektiv av sina subjektiva erfarenheter gjordes bedömningen att intervjuer är lämpligast. Utifrån den fenomenologiska metodologin har studien utgått från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. En kvalitativ intervjustudie har valts på grund av att studien ämnar få en djupare förståelse för kvinnornas upplevelser kring sina arbetsrelaterade relationer och hur de upplever att de bemöts av sin omgivning.
Förutbestämda intervjufrågor lämpar sig därmed för att kunna besvara studiens
frågeställningar, men eftersom informanternas upplevelser är det centrala i studien har det funnits möjlighet till följdfrågor. Kombinationen mellan vägledande intervjufrågor och öppna följdfrågor bidrar således till möjligheten att få mer utvecklade och fördjupade intervjusvar (Aspers, 2011, s. 143).
4.2 Urvalsstrategi och datainsamling
Studien bygger på ett målinriktat urval som innebär att materialinsamlingen har valts med relevans till studiens forskningsfrågor (Bryman, 2008, s. 434). Urvalet har eftersökts med hjälp av ett inlägg på offentliga grupper på olika Facebooksidor med hundratusentals kvinnliga medlemmar och därefter har en kontakt etablerats med studiens medverkande, då studien avser att få en djupare förståelse för hur intervjupersonerna upplever att de bemöts av sin omgivning och hur deras arbetsrelaterade relationer är. Studiens kvalitativa intervjuer baseras på tio intervjupersoner som uppfyller förutbestämda kriterier för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar där det främsta fokuset har varit inrikesfödda kvinnor med utrikesfödda föräldrar med minst en treårig universitetsutbildning, som idag arbetar inom olika kvalificerade yrken. Under processens gång insåg vi att det att det var svårt att hitta informanter som uppfyllde de specifika villkoren som söktes vilket medförde att vi även valde att inkludera utrikesfödda kvinnor med utrikesfödda föräldrar. Datainsamlingen skedde under en tvåveckorsperiod och de genomförda intervjuerna har varit mellan ca 45–60 minuter
beroende på antalet följdfrågor som uppkommit. Anledningen till beslutet av urval samt antalet intervjuer beror dels på studiens begränsade tidsram men även för att antalet intervjupersoner ansågs vara tillräckligt många för att vi som forskare ska få en fördjupad förståelse av deras egna uppfattningar och upplevelser av fenomenet. Studiens inriktning av enbart kvinnor och deras erfarenheter som har utländsk bakgrund kan relateras till studiens tidigare forskning som visar att allt fler kvinnor högutbildar sig och etablerar sig på
arbetsmarknaden och att det samtidigt verkar förekomma diskriminering och motverkande krafter baserat på individens etnicitet. Genom denna avgränsning får studien en central utgångspunkt och blir mer lätthanterlig.
4.3 Kodningsprocessen
Dataanalys i kvalitativa studier handlar om att undersöka och systematiskt bearbeta datamaterial för att urskilja det betydelsefulla från den stora mängd data som finns och identifiera centrala mönster. Detta görs med syfte att beskriva olika fenomen utifrån
individens subjektiva uppfattningar och erfarenheter (Fejes & Thornberg, 2015, s. 36–37). För att kunna använda materialinsamlingen för vidare analys har den förberetts genom att hela materialet först transkriberats (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014, s. 31). För att minimera risken att personlig inverkan skulle påverka kodningsarbetet inleddes textanalysen med en genomläsning av intervjumaterialet ett flertal gånger, med åtanke att försöka urskilja preliminära koder utan att ta hänsyn till studiens frågeställningar (Hjerm et al., 2014, s. 38–
39). Vid kodningsprocessen av transkriberingarna som bygger på de genomförda intervjuerna har vi har även tagit hänsyn till känslor och begrepp för att kunna hitta eventuella samband mellan dem (Smith, Jarman & Osborn, 1999, s. 220–222). För att kunna återspegla det väsentliga i materialet har intervjuerna dessutom transkriberats samma dag de genomfördes för att inte riskera att våra viktiga reflektioner utelämnas (Aspers, 2011, s. 155–156).
Kodningsprocessen inleddes först med att intervjumaterialet lästes igenom för att skapa en överblick av innehållet och därefter har olika aspekter av informanternas upplevelser urskilts.
Sedan genomfördes en analys av de betydelsefulla aspekter som identifierats i de 10
intervjuerna genom att relatera dessa till varandra och urskilja centrala teman som återkommit i intervjumaterialet. När innebörden av dessa viktiga aspekter identifierades och tolkades kunde tre centrala teman urskiljas för att kunna beskriva informanternas erfarenheter. De centrala teman som är återkommande under intervjuerna handlar om egenskaper som
produceras på arbetsplatsen utifrån etnicitet och bakgrund, formella och informella regler på arbetsplatsen och den normerande diskrimineringen på arbetet.
Parallellt har ett induktivt angreppssätt tillämpats i kodningsprocessen vilket syftar till en process med öppen kodning. En induktiv kodning innebär att koder har skapats efter materialinsamlingen genom att generera preliminära koder som utgör studiens slutsatser (David & Sutton, 2016, s. 274). Eftersom tolkningsanalysen av intervjumaterialet utgår från ett induktivt angreppssätt som innebär ett öppet förhållningssätt till informanternas
erfarenheter utan härledning av studiens teori, har ett deduktivt angreppssätt inte ansetts vara relevant för studien då det deduktiva angreppssättet innebär att studiens teoretiska ramverk härleder kodningsprocessen och analysen (Fejes & Thornberg, 2015, s. 24). Det finns även olika analysinriktningar som forskare kan utgå ifrån och eftersom denna studie syftar till att undersöka informanternas subjektiva erfarenheter, anses det inte lämpligt eller relevant att utgå från till exempel en diskursanalytisk ansats eller en kvalitativ innehållsanalys. Den diskursanalytiska ansatsen fokuserar på språkets betydelse och maktrelationer (Hsieh &
Shannon, 2005, s. 1278) och den kvalitativa innehållsanalysen fokuserar på tolkningar av centrala budskap och meningar i textdatat (Winther Jørgensen & Phillips, 2002, s. 2). Dessa två inriktningar uteslöts därmed då studien ämnar undersöka informanternas subjektiva erfarenheter och inte på centrala meningar som återfinns i textmaterialet eller
intervjupersonernas språk.
4.4 Forskningsetik
Validitet och reliabilitet är viktiga aspekter att ta hänsyn till i forskningsstudier och handlar om studiens relevans och tillförlitlighet (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 327). I och med att detta är en kvalitativ studie som avser att förstå intervjupersonernas subjektiva erfarenheter och inte syftar till att kunna generalisera resultaten kommer begreppet reliabilitet inte vidareutvecklas nedan. Begreppet validitet handlar om i vilken utsträckning studien undersöker det som ska studeras, och innebär vidare att om det föreligger brister i
datainsamling och analys kommer forskningsresultaten påverkas (Fejes & Thornberg, 2015, s.
274–277). Det finns forskare som har ett kritiskt förhållningssätt till begreppet validitet eftersom de anser att begreppen tillförlitlighet, äkthet och trovärdighet är mer lämpade för kvalitativ forskning (Bryman, 2008, s. 351–353; Fejes & Thornberg, 2015, s. 274–277).
Begreppen handlar om hur systematisk och noggrann forskningsprocessen har varit, det vill säga hur tillförlitliga forskningsresultaten är till följd av studiens datainsamling och
dataanalys. En väl genomförd kvalitativ undersökning förutsätter därmed kvalitet som inkluderar ett systematiskt och noggrant arbetssätt i relation till ett kritiskt förhållningssätt.
Forskaren har således en betydelsefull och påverkande roll under hela forskningsprocessen vilket ställer specifika krav på forskaren (Fejes & Thornberg, 2015, s. 274–277).
En hög validitet i studien förutsätter åtgärder för att minimera risken för egna tolkningar men även kontroll av intervju och analys (Fejes & Thornberg, 2015, s. 329). För att säkerställa detta skickades den preliminära intervjuguiden till en senior forskare för att se till att
intervjudesignen utformades på ett sätt som kan mätas och med relevans till studiens syfte och frågeställningar. Ett av våra primära mål under uppsatsens gång har varit att vara helt
transparenta för läsaren gällande forskningsprocessen för att uppnå så hög trovärdighet som möjligt. Detta har uppnåtts genom en grundlig presentation av alla steg som gjorts under processens gång och genom att upplysa om våra tankar och reflektioner som förekommit under arbetet (Ahrne & Svensson, 2015, s. 25).
4.5 Forskningsetiska principer
Utöver validitet finns det forskningsetiska principer som forskaren måste förhålla sig till.
Dessa huvudkrav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informations- och samtyckeskravet innebär att forskaren informerar
undersökningspersonerna om studiens övergripande syfte och som därefter ger sitt samtycke till att frivilligt delta i undersökningen. Studiens deltagare informeras även om att de har rätt att avbryta sin medverkan när som helst under forskningsprocessen (Bryman, 2008, s. 131).
Konfidentialitetskravet innebär att undersökningspersonerna får information om vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa deras anonymitet. Detta innebär främst att personuppgifter förvaras på ett säkert sätt och att obehöriga inte har tillgång till
informationen. Den sista forskningsetiska principen är nyttjandekravet vilket innebär att studiens deltagare informeras om att all information enbart kommer användas i
forskningssyfte (Bryman, 2008, s. 132).
För att säkerställa att de forskningsetiska principerna uppfylls i studien har alla
undersökningspersoner fått information om hur studien är uppbyggd och därefter har de gett sitt samtycke till att medverka i intervjuerna. Informanterna har även fått information om att de är anonyma och att den insamlade data kommer redovisas utan deras personuppgifter. För att säkerställa informantens anonymitet valde vi att utesluta dennes arbetsplats och bostadsort eftersom dessa uppgifter inte ansågs vara relevanta för analysen och studien i sin helhet (Trost, 2005, s. 107-108). I och med informationskravet som ges till de som ska medverka kan funderingar uppkomma för forskaren kring hur detaljerad informationen som delas med informanterna bör vara. Detaljerad information gällande studien och dess syfte kan medföra att intervjupersonernas tankar styrs åt något håll omedvetet (Trost, 2005, 105) vilket medför
att vi som forskare måste välja den information vi väljer att dela med oss till våra informanter med omsorg, för att inte riskera att få missvisande resultat. Vi har även valt att fingera
informanternas namn då vi vill säkerställa deras anonymitet i största möjliga mån.
4.6 Metoddiskussion
Det finns ett flertal för- och nackdelar med en fenomenologisk studie. Det är en fördel att utgå från en fenomenologisk utgångspunkt när studien undersöker individers olika subjektiva erfarenheter med hjälp av kvalitativa intervjuer, eftersom metoden möjliggör att kunna
synliggöra detaljer och djupgående perspektiv inom det studerade fältet (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 321). Å andra sidan kan kvalitativa undersökningar anses vara för subjektiva
eftersom forskningsresultaten bygger på forskarens egna uppfattningar och utifrån de aspekter som forskaren anser är betydelsefulla (Bryman, 2008, s. 368). Det betyder att forskaren utgår mer från sitt egna perspektiv än från den intervjuades synvinkel och för att undgå detta är det ytterst viktigt att under intervjun ställa följdfrågor för att förstå hur meningar är uppbyggda (Aspers, 2011, s. 140, 142). Kvalitativa forskningsresultat är även svårare att generalisera till andra situationer än till det som studeras då denna undersökningsform vanligtvis utgår från ostrukturerade intervjuer med ett fåtal individer från en specifik miljö. Det blir därför nästintill omöjligt att kunna generalisera forskningsresultaten till andra miljöer (Bryman, 2008, s. 369). Dock bidrar semistrukturerade intervjuer till utrymme för fördjupning av intervjusvaren vilket är en fördel, och med hjälp av fördjupande följdfrågor tillför intervjupersonernas egna berättelser en ökad förståelse och inblick i deras verklighet.
Urvalet och dess strategi är också aspekter som är betydelsefulla att belysa och diskutera kring då den medför både för- och nackdelar för studien och det empiriska materialet.
Eftersom vi valt att intervjua kvinnor med utrikesfödda föräldrar och som minst har en treårig universitetsutbildning kunde vi inte använda oss av vilket urval som helst. Genom det
målinriktade urvalet är forskarens syfte att få ett urval som är informationsrikt, och genom att välja ut informanter steg för steg under processens gång kan forskaren nå den målsättningen (Ahrne & Svensson, 2015, s. 59). Genom ett målinriktat urval innebär det även att forskaren får tag på de intervjupersoner som önskas (Trost, 2005, s. 119). Nackdelen med denna urvalsmetod är att det kan medföra att forskaren genom andra måste hitta informanter då det kan vara problematiskt att hitta de som eftersöks (Trost, 2005, s. 119). Av de 10 intervjuerna som utfördes, skedde 9 av dem genom videosamtal och en via telefonsamtal, och det etiska problemet som uppstår är att det blir mer formellt med dessa tillvägagångssätt (Ahrne &
Svensson, 2015, s. 44). Trots formaliteten som uppstår vid telefon- och videosamtal upplever
vi intervjuerna vara vällyckade i och med att intervjupersonerna uppfattades lugna och att de fritt kunde dela med sig av sina upplevelser.
Ett annat etiskt problem som kan uppkomma är den påverkan forskarens egna relation till informantens livsvärld kan ha på intervjupersonerna och tolkningen av resultatet. Den tolkning som görs utgår endast från forskaren kunskapsbasen denne har om området som studeras (Aspers, 2011, s. 142). Efter de genomförda intervjuerna upplevde vi att vår relation till många av de som intervjuades livsvärld var mycket nära och vi sporadiskt kunde sätta oss in i deras upplevelser i och med att vi själva har icke-västerländska föräldrar. Vid vissa tillfällen kändes det som en fördel då informanten upplevdes öppna upp sig men vid andra tillfällen tycktes de nästan anta att vi förstod deras livserfarenheter. Vid några tillfällen upplevdes det problematik kring bias, vilket innebär att de svar informanten ger påverkas av den som intervjuar, vilket i princip är ofrånkomligt (Aspers, 2011, s. 144–145). Under dessa tillfällen uttryckte ett fåtal informanter att de var medvetna om vilken information som eftersöktes i studien och att de ville bidra med korrekta svar på intervjufrågorna men de uppmanades att inte analysera de ställda frågorna, och enbart besvara frågeställningarna.