Enligt Spades modell för utvärdering av åtgärder som föreslås i syfte att förbättra situationen för utsatta grupper, ska inledningsvis åtgärdernas konsekvenser för de mest marginaliserade inom den berörda gruppen övervägas. Av utredningar och rapporter som behandlar transpersoners livssituation, framkommer att ickebinära är en särskilt utsatt grupp som ofta mår sämre än andra transpersoner. Dessa individer upplever störst svårigheter när det gäller förutsättningarna att leva i enlighet med könsidentiteten, och känner sig ofta osynliggjorda och ifrågasatta i ett samhälle som genomsyras av en binär syn på kön.297 I enlighet med Spades analysmodell bör därför lagförslagets innebörd för ickebinära analyseras närmare.
Det kan konstateras att det nya ansökningsförfarandet för byte av juridiskt kön, där ingen utredning ska krävas vid en första ansökan, och där binära formuleringar och krav på ett visst uppträdande utmönstras ur kriterierna vid upprepade ansökningar, innebär förbättringar avseende ickebinära personers rättsställning. Att formuleringen ”det andra könet” tas bort när
296 Lagrådsremiss, 2018, s. 60 och 96.
85 det gäller personens upplevelse av könsidentiteten i förhållande till det juridiska könet, syftar enligt regeringen till att öppna upp bestämmelsen så att även ickebinära personer ska kunna byta juridiskt kön.298 Ickebinära som upplever att ett byte av juridiskt kön skulle vara tryggare mot bakgrund av exempelvis omgivningens normativa tolkningar av könsuttrycket, kan enligt den nya föreslagna regleringen genom en enkel process genomföra ett sådant byte. Detta får anses innebära en förbättring i förhållande till nuvarande rättsläge. Kön konstrueras inte heller som binärt i den föreslagna nya lagstiftningens språkliga utformning, vilket på sikt kan tänkas främja en samhällsutveckling där tvåkönsnormen försvagas i detta avseende. Synen på kön som binärt med två klart avgränsade alternativ, drabbar ickebinära personer särskilt hårt, varför en utveckling där denna norm försvagas får anses vara av stor vikt för gruppen.
Genom att den föreslagna nya lagen om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen, till skillnad från den nu gällande könstillhörighetslagen, inte innehåller binära formuleringar avseende könsidentiteten (”han eller hon”, ”det andra könet”), och inte heller avseende könsorganen (”göra dem mer lika det andra könets”), omfattas även ickebinära transpersoner. Könsidentiteten behöver inte vara man eller kvinna för att beviljas underlivskirurgi, och ingrepp i könsorganen behöver inte syfta till att göra dessa mer lika ”det andra könets”. I stället handlar det om att förändra könsorganen så att de överensstämmer med personens könsidentitet, oavsett vilken könsidentitet personen har. Det som krävs för att beviljas ingrepp är en upplevelse av att kroppen inte stämmer överens med könsidentiteten, och att denna könsidentitet måste antas bestå framöver.299
Den nya föreslagna lagstiftningen öppnar således upp för underlivskirurgi som frångår antagandet att alla transpersoner önskar könsorgan som utseendemässigt helt ligger i normativ överensstämmelse med ett av de två binära könen utifrån tvåkönsnormen. Detta kan tänkas förbättra situationen för de ickebinära som önskar genomgå könsbekräftande underlivskirurgi, men vilkas önskan inte är att utseendemässigt nå sådan fullständig normativ överensstämmelse. Mer normbrytande utseenden avseende könsorganen än vad som i dag är möjligt skulle därmed kunna förekomma, vilket kan tänkas bidra till en utveckling där de strikta ramarna för könade kroppar i viss mån luckras upp. Att underlivskirurgi görs tillgängligt utan krav på en ansökan om byte av juridiskt kön, innebär också att lagstiftningen öppnar upp för att en persons olika aspekter av kön inte nödvändigtvis måste tillhöra samma kategori utifrån det könsbinära systemet, vilket på sikt kan tänkas bidra till att försvaga detta normsystem på ett samhälleligt plan. En sådan utveckling får anses gynna gruppen ickebinära.
298 Lagrådsremiss, 2018, s. 95–96.
86 Den föreslagna regleringen innebär dock inga ändringar rörande hur juridiskt kön framgår av folkbokföringen, det vill säga genom personnumret. Denna ordning förändras inte genom lagförslaget, och även fortsättningsvis skulle det endast finnas två juridiska kön: man och kvinna.300 Detta, mest grundläggande uttryck för tvåkönsnormen, skulle således kvarstå i lagstiftningen även om de föreslagna lagändringarna genomfördes. Då ickebinära könsidentiteter fortfarande inte erkänns rättsligt, får lagförslagen anses innebära ett fortsatt osynliggörande i rätten av dessa identiteter. Den av regeringen i lagrådsremissen så starkt betonade rätten till självbestämmande avseende könsidentiteten, tycks ännu inte omfatta ickebinära könsidentiteter.
I betänkandet från 2017 av Utredningen om stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner, föreslås att regeringen bör tillsätta en utredning avseende möjligheten att införa ett tredje juridiskt kön, förutsättningarna för att införa könsneutrala personnummer och förekomsten av möjliga alternativ rörande hur juridiskt kön kan registreras i folkbokföringen.301 Någon sådan utredning har dock inte tillsatts. Omkring fyra månader innan regeringens lagrådsremiss offentliggjordes, röstade riksdagen ned ett flertal motioner som lagts fram avseende utredning och införande av ett tredje juridiskt kön. 302 I lagrådsremissen framkommer att flera remissinstanser under lagstiftningsarbetet poängterat behovet av förändringar av folkbokföringslagstiftningen för att möjliggöra rättsligt erkännande av ickebinära könsidentiteter. Regeringen konstaterar dock att dessa frågor inte varit möjliga att utreda inom ramen för lagstiftningsarbetet, och att de behöver analyseras vidare.303 Det återstår att se huruvida en sådan utredning kommer att tillsättas framöver.
Avseende risken för att förslaget eller dess retorik marginaliserar någon transperson, det vill säga någon annan än de mest marginaliserade inom gruppen, får konstateras att för gruppen i stort är lagförslaget och det språk som omgärdar det betydligt mer bekräftande avseende kroppar, identiteter och uttryck bortom tvåkönsnormen än nuvarande rättsläge. Detta får anses främja goda livsvillkor för gruppen genom att tillgången till könsbekräftande åtgärder förbättras, samtidigt som lagförslaget inte i samma utsträckning konstruerar, reproducerar och upprätthåller det normsystem som leder till utsatthet för transpersoner.
300 Lagrådsremiss, 2018, s. 145.
301 SOU 2017:92, s. 488–489.
302 Se bet. 2017/18:KU34, s. 21–24; rskr. 2017/18:270.
303 Lagrådsremiss, 2018, s. 84. I Folkbokföringsutredningens delbetänkande från 2008 beräknades ett införande av könsneutrala personnummer, med separat uppgift om kön i folkbokföringen, kosta ca 10 miljoner kronor för Skatteverket och ta omkring ett år att genomföra. Fördelen med ett sådant system sades vara att personnumret inte behövde ändras efter ett byte av juridiskt kön, medan nackdelar för könsbaserad statistik och forskning befarades, SOU 2008:60, s. 77–78. I SOU 2017:92, s. 489, uttalades dock i fråga om den könsspecifika statistiken och forskningen, att ett tredje juridiskt kön skulle innebära att denna blev mer korrekt.