Rex och Teodor är bästa kompisar och leker alltid tillsammans.
Teodor: Jag tycker om att leka med Rex, eftersom Rex leker med mig. Emma: Vem leker du med när Rex inte är här?
Teodor: Ibland med någon annan eller själv, men det tycker jag inte om. Emma: Varför tycker du inte om det?
Teodor: För det är tråkigt och jag vill hellre leka med Rex. Emma: Varför är det tråkigt?
Teodor: De gillar inte att leka samma lekar som jag. Jag saknar Rex då.
I ovanstående avsnitt (5.2 och 5.3) uttrycker barnen att det finns en betydelse av att ha kamrater att leka och ha roligt med. Deras kamrater är av mening för att de vill ha någon att dela sin vardag med. Att ha någon är viktig i form av att slippa vara ensamma och utan kamrater. Från tidigare avsnitt har vi fått uppfattningen att barnen anser att ha någon att leka med tyder på att de är kamrater. För barn, så som Lisa och Filippa, är det viktigt att veta att man är någons kamrat och att man har en kamrat.
Lisa: Jag tycker om Filippa Filippa: och jag tycker om Lisa Lisa: Vi är vänner
Filippa: Ja. Vi leker alltid
Det viktigaste för kamrater är att vara tillsammans. Ihrskog skriver (2006) att känslan att känna sig behövd, omtyckt och älskad för den man är, medför att man känner att man betyder
något för någon. Att betyda något för någon annan betyder att man kan medföra att man bidrar med något till någon annans identitetsutveckling.
”Vi tycker om att leka tillsammans och när Olga inte är här så vet jag inte vad och med vem jag ska leka med?” I citatet kan man se att Albert har svårt att välja vem han ska leka med när hans trogna kamrat inte är på förskolan. Han tycker om att leka med Olga och berättar för oss att Olga också tycker om att leka med honom. Det vill säga, han anser, att deras kamratrelation är ömsesidig, båda vill delta i leken. ”När vi leker tillsammans brukar vi leka mamma-pappa-barn”, berättar Olga. Albert fyller i att han inte tycker om att leka denna lek när Olga inte deltar. ”Jag tycker bara om leken när jag och Olga leker mamma-pappa-barn”. Under samtalet framkommer det att det är Olga som brukar bestämma i leken. ”Det är jag som bestämmer i leken.” Leken får en speciell och roligare utformning när Olga bestämmer den, än när andra barn eller han själv bestämmer.
Sandra: Vad gör man när en kompis är ledsen? Fredrik: Man kan pussas, kramas och leka. Sandra: Varför gör man det?
Fredrik: Om någon är ledsen kan man göra det för att kompisen ska bli glad igen. Hampus: Om jag är snäll mot någon så blir den glad och då mår den bra.
Detta är Fredriks och Hampus svar på hur en kamrat är när någon är ledsen. Genom att pussa, krama och leka med sin kamrat, speciellt när kamraten är ledsen, tolkar vi att Fredrik tycker det är viktigt eftersom kamraten ska bli glad igen. För Hampus är denna del viktig eftersom han bryr sig om sin kamrats känslor och han vill att kamraten ska må bra. Båda pojkarna visar att de bryr sig om sina kamrater och att de inte vill att de ska må dåligt. I vårt material kan vi bara tolka det barnen säger och hur de berättar hur en kamrat ska vara i olika situationer. Därför kan vi inte veta om barnen anser att ens kamrat ska kunna relatera till alla känslor som kamraten har. Däremot vet vi utifrån ovanstående exempel att några av barnen i vår studie tycker att det är viktigt att en kamrat finns där som stöd när behovet upplevs. Till exempel när man är ledsen. Vi tror att det finns en betydelse av att ha någon som tröstar en eftersom barnen uttrycker att de vill ha någon som tröstar en när man är ledsen och när de ser att någon är ledsen så vill de trösta den. Det framkommer i ett samtal med Axel att han ibland är ledsen och att han då vill att hans kamrat Melina ska trösta honom, han berättar också att han vill trösta Melina när hon är ledsen eftersom det är så kamrater gör enligt honom. I både Fredriks
och Hampus berättande samt Axel och Melina är känslor väldigt centrala för barnen, något som Ihrskog (2006) också hävdar som något hon ser tydligt i sin studie.
”Jag tycker om att leka tillsammans med Rikard för att han är alltid snäll mot mig. Rikard vill leka med mig också, det har han sagt. […] Vi brukar leka med många olika saker, det är alltid det vi tycker om att göra. Vi leker inte så ofta det som är tråkigt.” I detta exempel beskriver Patrik varför han tycker om att leka tillsammans med Rikard. Som vi också har nämnt tidigare beror relationen även i detta fall på att kamraten är snäll. För barnen är det viktigt att leka tillsammans och göra det som är roligt. I samtalet med pojkarna framkommer det också att de stöttar varandra när de inte mår bra. ”När Patrik är ledsen brukar jag prata med honom. Och när Rikard är ledsen brukar vi först prata och sen brukar vi leka med det vi känner för.” Eftersom alla kamratrelationer är identitetsskapande ur ett sociokulturellt perspektiv blir det synligt i vår empiri att Rikard och Patrik är medskapare i varandra identitetsskapande. Deras kamratrelation relaterar vi till den sociokulturella teorin, eftersom de kan genom leken utvecklas tillsammans. Till exempel genom att man stöttar någon så kan man bidra till att man stärker någon annans färdigheter, till exempel ”du är bra på fotboll”. Detta bidrar med att barnet får en uppfattning hur andra ser på en och i dessa relationer skapas en positiv identitet (Hundeide, 2006).
Sammanfattningsvis vill vi lyfta att barn anser att deras kamrater är viktiga för dem och att relationen till någon annan kan vara ett stöd under bra och dåliga dagar. Det framkommer också att individen som stöttar en är en god kamrat som gör att barn kan känna förtroende för varandra. Detta gör att barnen vågar berätta saker för varandra som andra inte behöver veta om. Det kan också vara genom kommunikation med varandra som man skapar sin egen identitet genom att ta del av varandras värderingar och uppfattningar. Identitetsskapande handlar om att man får ta ställning till andras synpunkter samt till sina egna, genom andra individer kan man ta ställning till vem man är.
6. Diskussion
Under detta avsnitt kommer vi att diskutera arbetet som en helhet, syftet med studien och vilka slutsatser vi har kommit fram till. Det kommer också finnas med en diskussion kring valet av metod, en sammanfattning av våra slutsatser och vi kommer också lyfta förslag på fortsatt forskning.