Insamling av data

Vårt angreppssätt till datainsamlingen har påverkats av att rapporten utförs i form av en fallstudie. En fallstudie innebär att ett fåtal objekt undersöks på djupet utifrån ett flertal variabler. Genom att närmare analysera ett fall skapas en god förmåga att avbilda verkligheten. (Eriksson & Wiedersheim- Paul, 1997) Det studerade fallet i denna rapport, marknaden för enteral nutrition, kan i vissa avseenden anses vara omfattande. Det skulle kunna hävdas att en tvärsnittsstudie, det vill säga att studera ett flertal fall utifrån ett fåtal variabler, hade passat vårt syfte på ett så omfattande område bättre (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 1997). Dock har vi bedömt det möjligt att utföra en god analys utifrån marknaden som ett fall och ansett fördelarna av att göra en mer djupgående undersökning vara övervägande. Detta främst till följd av att det lämnar större utrymme för oss att tolka och utveckla en komplett förståelse för svaren. Risken som vi tror föreligger med en tvärsnittsstudie, en studie som försöker belägga något genom en bred och ett mer ytligt tillvägagångssätt (Lekvall & Wahlbin, 1993), är att vi inte får

ett tillräckligt djup i informationen, något som även kan leda till misstolkningar då konkurrensfördelar är ett vitt begrepp med många infallsvinklar.

För denna fallstudie har vi samlat in viss sekundärdata, det vill säga data som sammanställts av andra forskare (Lekvall & Wahlbin, 1993). Främst har detta skett vid vår litteratursökning för den teoretiska referensramen i form av facklitteratur gällande det teoretiska område vi studerat. Sekundärdata har utöver detta bestått i artiklar och böcker kring ämnesområdena offentlig upphandling samt enteral nutrition i syfte att skapa en klarare bild över det studerade fallet. Den huvudsakliga informationen har dock varit primärdata, data som inte finns samanställd utan kräver någon form av insamlande aktivitet från forskaren (Lekvall & Wahlbin, 1993). Denna data har vi fått tillgång till genom intervjuer med anställda på relevanta företag och organisationer som sedan skrivits ut och bearbetats. De respondenter som intervjuats har valts med utgångspunkten att de har en funktion inom företaget eller organisationen som är relaterad till enteral nutrition, detta i form av bland annat beslut och användande. Främst har primärdata från fyra grupper använts, landsting, kommuner, tillverkare samt distributörer. Hur detta skett redogörs för nedan i den ordning de här nämnts samt att en generell diskussion gällande urvalet förs.

Landstinget

Landstingen i Sverige utgör den största kunden på marknaden för enteral nutrition och faller under lagen om offentlig upphandling. Detta gör dem till en ytterst relevant källa för information. Det finns idag 20 landsting i Sverige (www.lio.se, 2002), vi har gjort ett urval på fyra av dessa då vi i

vårt arbete begränsas i möjligheten att studera samtliga landsting av tid och tillgången på ekonomiska mede. Urvalet baseras dels på information från landstingsförbundet om vad dessa anser utgöra ett representativt urval. (Sailor, 2002) Vidare baseras urvalet även på vår egen uppfattning om vad som kan anses spegla verkligheten. Datainsamling har skett från Landstinget i Östergötland, Stockholms läns landsting, Västra Götalands läns landsting samt Västmanlands Landsting. De fyra landstingen varierar i storlek så till vida att antalet sjukhus och vårdenheter är olika dem emellan. De varierar även i antalet vårdplatser samt i fråga om hur mycket deras årliga kostnad för enteral nutrition uppgår till. Datainsamlingen från detta kundsegment har skett genom personliga intervjuer ute på sjukhusen. De personliga intervjuerna har gett oss fördelar av att de sker under kontrollerade former, det har underlättat vid framförandet av komplicerade frågor, den personliga kontakten har gett utrymme för vidare svar samt att möjlighet funnits att följa upp frågor (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 1997). Vi har försökt att i så stor utsträckning som möjligt intervjua medlemmar i referensgruppen för enteral nutrition, en sakkunnig grupp som med extra kunskap inom området deltar i utvärdering och beslut kring vilka produkter som skall upphandlas. Dessa har kontaktats efter samtal med inköpsenheten i landstinget. Dessutom har sjuksköterskor och undersköterskor samt kökschefer, vilka har daglig kontakt med enterala produkter intervjuats i så stor utsträckning som möjligt. Den information som landstinget främst har tillfört gäller användandet av den enterala nutritionen samt deras relationer med de andra aktörerna på marknaden.

Kommuner

Vad det gäller kommunernas roll i denna fallstudie är den andra av de två största kunderna på marknaden för enteral nutrition. Likt landstingen sker

deras upphandling utifrån LOU och de är därmed en viktig källa till data för vår studie. Det finns 289 kommuner i Sverige (www.svekom.se, 2002) varav vi valt att närmare studera tio stycken. Urvalet består av kommunerna Alingsås, Enköping, Göteborgs stad, Hallstahammar, Linköpings, Norrköpings, Stockholms stad, Södertälje, Trollhättans samt Västerås. Dessa kommuner ligger samtliga inom regionen för de fyra valda landstingen, Stockholms Läns Landsting, Västra Götalands läns landsting, Landstinget i Östergötland och Landstinget Västmanland. Denna grund för urvalet baseras på att vi ämnat göra vissa kopplingar i analysen mellan kommuner och landsting i fråga om offentlig upphandling och konkurrensfördelar. Skulle vi då studera kommuner som befinner sig i landsting vilka ej varit föremål för vårt urval skulle dessa kopplingar inte vara möjliga. Ett exempel på detta är att en del kommuner väljer att följa landstingens avtal, ett avtal vi utan detta urval inte skulle kunna klargöra orsakerna bakom och därmed ej de konkurrensfördelar som ligger till grund för det samma.

För att erhålla en så bra spridning som möjligt av kommunerna har två landsting blivit representerade av tre kommuner och de övriga två landstingen av vardera två kommuner. Datainsamlingen har utifrån denna grupp skett främst genom personliga intervjuer samt i en mindre utsträckning även genom telefonintervjuer. Fördelarna med att kunna intervjua via telefon är förutom tidsfrågan och kostnadsfrågan att svarsfrekvens har varit hög och att det har varit lätt att följa upp frågorna (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 1997). Nackdelen med telefonintervjuer är att det kan vara svårt att hålla intresset uppe under hela intervjuperioden samt att tillförlitligheten i svaren ofta blir lägre än motsvarande personliga intervjuer då det talande kroppsspråket hos respondenten uteblir. Av denna

andledning har vi så långt det varit möjligt försökt att genomföra personliga intervjuer och endast då detta inte var möjligt ersattes dessa med telefonintervjuer. Våra främsta källor i kommunerna har varit de som är ansvariga för inköpen av enterala nutritionsprodukter samt i den mån det funnits även personer ur referensgruppen. De områden där kommunerna huvudsakligen tillfört information är liksom i landstinget användandet samt deras egna uppfattningar om relationerna till de övriga aktörerna på marknaden.

Tillverkare

För att kunna ge en god bild av marknaden för enteral nutrition och rapportens problemfrågor har utöver de offentliga kunderna också de privata aktörerna i form av distributörer och tillverkare intervjuats. Utifrån information från Apotekets (2001) katalog har vi kunnat utläsa att det finns fem större tillverkare av kosttillskott och sondnäring, något som vidare bekräftats under arbetets gång av övriga aktörer på marknaden. Personliga intervjuer har utförts med ansvariga för enteral nutrition hos dessa tillverkare, det vill säga Abbott, Fresenius-Kabi, Novartis, Nutricia och Semper. Tillverkarna tillförde främst information gällande marknadens utseende och hur de upplevde att relationerna var till de övriga aktörerna på marknaden.

Distributörer

För urvalet av distributörer påpekade Apoteket (2001) och Jarheden (2002) att Kronans Droghandel och Tamro är stora inom området enteral nutrition. Detta då dessa två är de enda i Sverige som tillåts att distribuera läkemedel till sjukhus och apotek vilket gör att de även samdistribuerar enterala produkter i stor utsträckning. De övriga studerade distributörerna Servera

och ICA Menyföretagen har valts utifrån den data vi fått av de intervjuade tillverkarna, landstingen och kommunerna. Med detta urval har vi kunnat samla information från de stora livsmedelsgrossisterna och tredjepartsdistributörerna på marknaden. Personliga intervjuer har uteslutande använts och den information som distributörerna främst tillförde till rapporten gällde marknadens utseende, distributionskanalerna och relationerna de har till de övriga aktörerna på marknaden för enteral nutrition.

Urval

Både urvalet av landsting och kommuner skulle kunna betraktas som begräsade i sitt antal. Då urvalet i stor utsträckning sker utifrån våra egen syn på verkligheten, bland annat genom vår förförståelse, präglas även resultaten av forskaren. Ett alternativt angreppssätt är att göra ett statistiskt säkrat slumpmässigt urval. (Johanson & Tsui, 1998) Vi anser dock att det valda tillvägagångssättet är bättre motiverat i denna fallstudie då vi främst söker en djupare syn och med ett hermeneutiskt angreppssätt försöka förstå helheten genom delarna. Att statistiskt säkerställa urvalet skulle kunnat ge ett resultat som gjort det nödvändigt att uppsöka kommuner och landsting i delar av Sverige som är mycket avlägsna. Detta fanns det varken medel eller tid till vilket gjort att ett mer skönhetsmässigt urval använts. Dock menar vi att osäkerheten minskas kring dessa eventuella begränsningar som kan komma ur det skönhetsmässiga urvalet genom en stor medvetenhet om de eventuella problem som skulle kunna uppstå genom ett snedfördelat urval. Vad det gäller urvalet av tillverkare och distributörer uppstod inte denna urvalsproblematik i samma utsträckning då samtliga relevanta aktörer undersökts.