Tillförlitlighet och validitet

För att kunna genomföra en kvalitativ undersökning och även ge ett trovärdigt intryck krävs det att data som samlats till rapporten är tillförlitlig och giltig. Tillförlitligheten grundas i hur trovärdig viss data är, i kvantitativa samanhang kallas detta reliabilitet. Tillförlitligheten är större om mätinstrumentet motstår slumpens inflytande väl. Hur giltig data är benämns som validitet, detta innebär att vi måste veta att vi mäter det som avses att mätas. Detta är liksom reliabilitet främst ett kvantitativt begrepp, vi har dock valt att använda begreppet även för vår kvalitativa studie. (Patel & Davidson, 1994) Då vi främst utnyttjat intervjuer i datainsamlingen ligger tillförlitligheten och validiteten i att utföra dessa på ett sådant sätt att yttre omständigheter inte påverkar resultaten i någon högre grad. Vidare har vi haft ett behov av att göra ett urval av respondenter vilka har tillgång till den information som vi avsett införskaffa med vår datainsamling. Några konkreta exempel på vad som kan ha påverkat vår tillförlitlighet och validitet kommer dels av diskussionen ovan, det vill säga urvalsmetodiken och bearbetningen. Vidare kommer vi nedan att gå närmare in på faktorer som kan ha påverkat tillförlitligheten och validiteten. Detta sker genom att se till intervjutillfället samt genom en koppling till vår syn på verkligheten.

Intervjutillfället

Vi har valt att genomföra totalt 43 intervjuer vilka bestått av både personliga intervjuer och telefonintervjuer, med en stark övervikt för de personliga intervjuerna. Att både personliga intervjuer och telefonintervjuer använts är något som kan ha gett upphov till svårigheter att göra tillförlitliga jämförelser i analysen. Vi alternerar intervjuformerna av praktiska skäl, vilket Lantz (1993) beskriver som ett baklängesresonemang baserat på undersökningsgruppernas storlek och utformande. Redan vid vår

datainsamling var vi medvetna om skillnaderna som föreligger mellan de två intervjuformerna. Detta har gjort det möjligt att under datainsamlingens gång verka för att resultaten skall kunna jämföras i så stor utsträckning som möjligt. Visserligen kan framhållas att jämförbarheten mellan intervjuerna skulle bli bättre om samtliga intervjuer utfördes i samma form, som i fallet med kommunerna där alla intervjuer skulle kunnat hållas per telefon eller varit personliga, något som vi till viss del håller med om. Dock menar vi att de personliga intervjuerna generellt håller en högre kvalitet och tillförlitlighet, främst på grund av möjligheten till en bättre interaktion med respondenten. Vi anser detta vara överordnat jämförbarhetsaspekten.

De ramförutsättningar som föreligger vid intervjutillfället har påverkat utfallet både vid telefonintervjuer och personliga intervjuer. Det rör sig främst om intervjusituationen och de kontextuella förutsättningarna. Det vill säga vart intervjuerna utförts och hur situationen sett ut tidsmässigt. Vidare rör detta den professionella relationen samt respondentens förståelse för intervjuns syfte. (Lantz, 1993) Våra intervjuer har skett då respondenterna befunnit sig vid sitt arbete, vilket också är den miljö vi ställt frågor kring. Detta kan ha påverkat tillförlitligheten då lojalitet mot arbetsgivaren möjligen begränsar det fria utrymmet för svar. Vi har med detta i vårt medvetande försökt skapa ett förtroende för att den specifika situationen inte skall begränsa svaren i allt för stor utsträckning. Det som varit till vår fördel är det kontextuella samanhanget där vi som studenter kunnat få ett större förtroende än andra icke oberoende parter. Att vi utlovat en fullständig anonymitet till respondenterna ser vi också som gynnsamt för att de skall känna att de kan svara fritt. Vidare har det sällan förekommit någon tidspress vilket gjort att svaren i en klar majoritet av fallen varit uttömmande och tillfredställande för både respondenten och för

oss som intervjuare. Detta är en aspekt vi strävat efter genom att tidigt boka in intervjuerna och be respondenterna avsätta tillräckligt med tid.

Även samspelet mellan oss som intervjuar och respondenterna är en faktor som skulle kunna skapa vissa hinder för validiteten (Lantz, 1993). Dock har vi under intervjuerna upplevt samspelet mellan oss som intervjuare och respondenten som mycket god. En förklaring skulle kunna vara det gemensamma intresse för området enteral nutrition som framför allt uppvisas ute i landsting och kommuner men även hos tillverkarna. Även att vi ansträngt oss för att alltid leta upp rätt person för intervjuerna har gjort att vi uteslutande har kunnat ställa och få svar på de frågor vi haft avsikt att framföra något som vi anser har förbättrat validiteten avsevärt.

En ytterligare aspekt av situationen för intervjuer är hur de utformas av de som intervjuar. Det kan ske mer strukturerat respektive mer öppet. Vi har valt att i enlighet med vår kvalitativa ansats hålla våra intervjuer mer öppna. (Lantz, 1993) Dock lämnar vi inte utrymme för fullständig öppenhet åt respondenten utan har valt att styra situationen med hjälp av våra frågor i viss utsträckning. Orsaken till detta val är att vi genomför ett relativt stort antal intervjuer och vill ha en god ram för att kunna jämföra dessa resultat. Detta bör enligt oss öka validiteten i insamlad data.

Synen på verkligheten

Vidare påverkas tillförlitligheten och validiteten av synen på verkligheten, både med avseende på respondenten och på oss som intervjuar. Då vi valt att utföra intervjuer som till viss del är öppna ges det i svaren utrymme för respondentens egen förförståelse. Även om vi vid intervjuerna varit medvetna problematiken kring denna fråga är det omöjligt att vara

förutsättningslös. Vad det gäller respondenterna speglas deras svar av egna värderingar, erfarenheter och uppfattningar. (Lantz, 1993) Ett exempel på detta har visat sig vara synen på konkurrensfördelar där vår egen uppfattning om begreppet speglar en förförståelse som baseras i akademiska studier kring ämnet och tar sig uttryck i ekonomiska termer. Ett flertal av respondenterna har haft en annorlunda syn, vilken tar sig uttryck genom ”mjukare” faktorer. Dock föreligger det en risk att vår syn på verkligheten omedvetet har styrt intervjun till att passa vårt syfte med rapporten samt det kunskapsbidrag vi velat ge. Det föreligger en fara för validiteten och tillförlitligheten i detta om vi som undersöker ett fenomen låser oss vid ett statiskt tankesätt. Detta istället för att följa den hermeneutiska ansatsen att utöka vår förståelse utifrån ny och utvidgad kunskap. Det har därför varit av största vikt att tolka den egna förförståelsen och aktivt arbeta för att formulera frågorna på rätt sätt, det vill säga inte allt för styrda av egna åsikter (Lantz, 1993). Samtidigt har vi också lagt en stor vikt vid det som Eriksson och Wiedersheim-Paul (1997) förespråkar vid bearbetningen av data genom att försöka härleda vad som är respondentens egna värderingar och hur det påverkat svaren.

För att utveckla frågan om den egna synen på verkligheten kan det vara relevant att nämna objektivitet som en viktig del i avseende att hålla en god tillförlitlighet och validitet. Som inledningsvis diskuterats i detta kapitel är det inte möjligt att vara fullständigt objektiv, dock bör det eftersträvas en viss objektivitet för att komma så nära sanningen som möjligt. (Molander, 1988) Vi har också strävat mot en hög grad av relevans vilket vi menar inte går att kombinera med en fullständig objektivitet. Vi har därför valt att prioritera öppenhet kring våra tolkningar och vår datainsamling framför en fullständig objektivitet vilken endast skulle kunna nås av helt styrda

intervjuer. Vi anser att detta inte bör påverka tillförlitligheten negativt då öppenheten enligt oss kan ersätta objektiviteten i vår strävan att närma oss sanningen.

En del av syftet med denna rapport är att resultatet skall kunna ge ett kunskapsbidrag till den generella förståelsen för konkurrensfördelar på en offentligt upphandlad marknad både empiriskt och teoretiskt. För detta syfte krävs det att insamlad data präglas av validitet och tillförlitlighet. (Eriksson& Wiedersheim-Paul, 1997) Ett exempel är hur vi tidigare visat till möjlig kritik av de urval som skett gällande landsting och kommuner. Vår tillförlitlighet och validitet skulle kunna höjts med ett större urval, något som skulle kunnat innebära en större spridning i de olika variabler som påverkar organisationernas beteenden. Därigenom hade även möjligheten att kunna hävda att våra resultat är applicerbara på hela marknaden förbättrats. Vi anser dock att vi i vår strävan efter att nå en hög grad av validitet och tillförlitlighet har nått ett bra resultat. Utifrån detta vore det felaktigt att hävda att det som diskuterats och framkommit i denna rapport vore generaliserbart, i enlighet med en positivistisk ansats, på alla marknader där offentlig upphandling existerar. Dock anser vi att utifrån vår värdeneutralitet, det vill säga att göra tolkningar utifrån en så värderingsfri bakgrund som möjligt, gör att rapportens innehåll kan anses utveckla förståelsen, teoretiskt och empiriskt, för konkurrensfördelar på en offentligt upphandlad marknad och i synnerhet på vår valda marknad i fallstudien, enteral nutrition.