• No results found

5 RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNING

6.3 Inställning kontra praktiskt arbete

Om man skall se till huruvida lärarnas inställning till individualisering går att koppla med deras praktiska arbete med individualisering i undervisning så menar jag att det går att se ett samband. Men det finns även tecken på att inställning till individualise- ring samt praktiskt användande behöver vara den samma. Som resultatet av del ett på enkäten visade så var matematiklärare den ämnesgrupp som var mest negativt in- ställd till individualisering. Jag tycker mig också kunna se att det är just denna äm- nesgrupp som också arbetar minst med olika former av individualisering. Detta spe- ciellt då den största fokusen på individualisering gäller just inom tidsindividualise- ring, detta precis som forskningen också påpekar. En mycket stor del av matematik- lärarna vet heller inte vilka lärstilar som deras elever innehar. Detta ser jag som ett stort problem då möjligheterna att planera undervisningen med individualisering som grund blir i stort sett omöjligt om man inte har kunskap gällande detta. En relativt stor andel låter heller ej eleverna söka information själva vilket enligt både Dewey och Vygotskij främjar elevens inlärning. Detta kan dock vara av samma anledning som tidigare diskuterades gällande matematikämnet och dess statiska uppbyggnad. Vidare anser jag att man kan se hur ett ämne dock skiljer sig något ifrån detta resul- tat, nämligen samhällskunskapslärarna. Vid analysen av resultatet från del 1 kom det fram att just samhällskunskapslärarna var i huvudsak mycket positiva till individuali- sering. Den direkta tanken efter detta var att det då är samhällskunskapslärarna som arbetar allra aktivast med just individualisering. Detta visar dock inte resultatet i del 2 på. För det första så har samhällskunskapslärarna högst andel katederundervisning av ämnesgrupperna. Hela 20% av samhällskunskapslärarna låter ej eleverna påverka

66

vilken tid de vill lägga ner på en uppgift och då hela 100% av samhällskunskapslä- rarna vet vilka lärstilar eleverna har så är det förvånande att enbart 13 % instämmer helt med påståendet att de planerar sina lektioner utifrån detta. Vidare är också sam- hällskunskapslärarna den enda ämnesgruppen som har lärare som ej använder sig av elevers närmiljö och erfarenheter i undervisning, hela 27 % av lärarna gör inte detta. Detta resultat visar enligt mig på att inställning till individualisering inte behöver ha ett samband med hur lärarna arbetar praktiskt med det i undervisningen. Resultatet visar också på att inställning och praktiskt arbete faktiskt kan ha ett samband. Både matematiklärarna och svensklärarna visar på detta, medan samhällskunskapslärarna visar på andra resultat.

REFERENSLISTA

Boström, L (2007) Så arbetar du med lärstilar. Brain Books AB; Jönköping Ejvegård, R (2003) Vetenskaplig metod. Studentlittratur: Lund

Elemroth, E mfl. (2006) Från Kronos till Kairos: Studentlitteratur; Lund Gustavsson, B (2002) Vad är kunskap? En diskussion

om praktisk och teoretisk kunskap: Skolverket

Hartman, S (1995), Lärares kunskap, Traditioner och idéer i svensk undervisningshi-

storia. Linköpings universitet; Linköping

Hörberg, K (1970), Vägar till individualisering, Sveriges lärarförbund; Stockholm

Kernell, L-Å (2002) Att finna balanser. Studentlitteratur; Lund

Skolverket (2006) Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet

Lindqvist, M (2003) Individulaisering, att kliva ur och vara i gemenskap. Linköpings Universitet; Linköping

Martin, N (2007) Psychology, third edition, Pearson Education Limited; Harlow Merriam, B (2006) Fallstudien som forskningsmetod, Studentlitteratur;Lund Stensmo, C (1994), Pedagogisk filosofi, Studentlitteratur; Lund

Trost, J (2007) Enkätboken. Studentlitteratur; Lund

Vernersson I.(2006) Specialpedagogik i ett inkludrande perspektiv. Studentlitteratur; Lund

Vinterek, M (2006), Individualisering i ett skolsammanhang. Liber Distribution; Stockholm

Vygotskij, L (1978) Mind in society, the development of higher psychological proc-

Del 1. Lärares attityder till en individualiserad undervisning.

1. Vilken skola arbetar Du på? ___________________________ 2. Vilket ämne undervisar Du i?__________________________ 3. Jag anser att det är viktigt att individualisera all undervisning.

Instämmer Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls 4. Jag anser att det är möjligt att bedriva en undervisning där alla

elever lär sig efter sina egna förutsättningar.

Instämmer Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls 5. Jag anser att det är lättare att individualisera i andra ämnen.

Instämmer Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls 6. Jag upplever det svårt att individualisera undervisningen.

Instämmer Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls 7. Jag anser att individualisering kan ses som ett hinder i

undervisningen.

Instämmer Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls

Instämmer Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls

Del 2. Individualisering av undervisningen

1.

Jag har ofta traditionell katederundervisning större delen av lektionstillfället.

Instämmer Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte

Instämmer inte alls

2. Jag har traditionell katederundervisning en viss tid av lektion och därefter får eleverna arbeta självständigt.

Instämmer Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte

Instämmer inte alls

3. Jag lägger upp min undervisning så att eleverna själva kan påverka den tid som de lägger ner på en speciell uppgift.

Instämmer Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte

specificerat område.

Instämmer Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte Instämmer inte alls 5. Jag anser mig veta vilka lärstilar mina elever har.

Instämmer Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte

Instämmer inte alls

6. Jag planerar mina lektioner utifrån vetskapen om mina elevers olika lärstilar.

Instämmer Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte

Instämmer inte alls

7. Jag använder mig av olika läromedel och medier i min undervisning.

Instämmer

Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte

Instämmer inte alls

8. Jag anser att det sociala samspelet mellan elever och lärare är viktig i elevernas lärprocess.

Instämmer Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte

Instämmer Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte

Instämmer inte alls

10. Jag använder mig ofta av elevernas närmiljö och erfarenheter när jag undervisar.

Instämmer Instämmer delvis Vet ej/obestämd Instämmer inte

Instämmer inte alls

Related documents