Inställningen till cykling och cykelhjälm

Ett antal frågor var knutna till ett scenario som beskrevs enligt följande i enkäten:

Det är sensommar och du ska cykla till arbetet. Vädret är fint och cyklingen sker mestadels på cykelbana, men ibland även där det finns biltrafik.

Syfte med dessa frågor var att undersöka den allmänna inställningen till cykelhjälm och inte specifikt i gruppen som cyklar till arbetet. Av den anledning svarade alla på dessa frågor. Detsamma gällde om de som cyklade till arbetet inte normalt brukade cykla i en sådan situation. Deltagarna ombads besvara frågorna som följde och markera det svarsalternativ som bäst stämde överens med den åsikt man hade. Med cykelhjälm avses i det följande förutom traditionell hjälm, även Mips och Hövding.

Risken för att en allvarlig7 _{cykelolycka skulle inträffa i den beskrivna situationen bedömdes som liten}

av de allra flesta (medelvärde=2,4; standardavvikelse=1,4), se figur 15.

Figur 15. Hur stor risken bedömdes vara för att råka ut för en allvarlig cykelolycka i den beskrivna situationen (n=318).

Attityden till ett antal påståenden kopplade till om man bar cykelhjälm i den beskrivna situationen undersöktes genom att respondenterna fick markera på en sjugradig skala hur starkt man instämde/tog avstånd från påståendet, se figur 16, som redovisar de möjliga positiva följderna av hjälmanvändning.

Figur 16. Attityden till påståenden om användning av cykelhjälm i den beskrivna situationen (n=318).

En majoritet instämde i dessa påståenden och så gott som alla instämde med påståendet att hjälmen skyddar huvudet (93 % angav svarsalternativen 1 och 2). I figur 17 visas de potentiellt negativa effekterna av hjälmanvändning.

Figur 17. Attityden till påståenden om användning av cykelhjälm i den beskrivna situationen (n=318).

Resultatet visar att en relativt stor andel av respondenterna inte kände sig löjliga (69 procent anger svarsalternativen 6 och 7), att frihetskänslan inte minskar (52 procent anger svarsalternativen 6 och 7), samt att det inte är obekvämt att använda hjälmen (42 procent anger svarsalternativen 6 och 7). Med hjälp av ytterligare ett par påståenden undersöktes eventuella hinder för hjälmanvändning, se figur 18.

Figur 18. Hur troligt det var att hjälm skulle användas om respondenten cyklade till jobbet under sensommartid under olika förutsättningar (n=308).

Det var minst troligt att man skulle sätta på sig hjälmen i en situation då man hade bråttom att komma iväg (27 procent angav svarsalternativen 6 och 7) och mest troligt om hjälmen var bekväm (65 % anger svarsalternativen 1 och 2).

Hur man uppfattade den närmaste omgivningens syn på den egna hjälmanvändningen undersöktes i en fråga genom att respondenten fick uppskatta hur viktigt dessa personer ansåg det vara att respondenten bar hjälm när han/hon cyklade till arbetet, se figur 19.

Figur 19. Grad av instämmande i påståendet ”De flesta personerna som står dig nära anser att det är viktigt att du använder hjälm då du cyklar till arbetet”.

Sett ur partnerns och barnens synvinkel antogs det vara av större vikt att hjälmen användes jämfört med deras arbetskamrater.

Hur man trodde att de närmaste personerna själva skulle bete sig i en liknande situation undersöktes också, se figur 20.

Figur 20. Hur troligt man ansåg det vara att de närmaste personerna skulle använda hjälm i en liknande situation.

Hälften av respondenterna ansåg att det var troligt att kollegorna skulle använda cykelhjälm (51 procent markerade 1 eller 2 på skalan), medan ca 65–70 procent hade samma uppfattning gällande familjemedlemmarnas beteende.

Två kunskapsfrågor ställdes i enkäten som handlade om cyklisters singelolyckor och hur mycket en hjälm kan reducera risken för skallskador i en olycka, se figur 21.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Dina barnbarn (n=43) Dina barn (n=220) Din partner (n=251) Dina arbetskamrater (n=306)

Figur 21. Svarsfördelning på två kunskapsfrågor (n=304).

De korrekta svaren på dessa frågor är att 80 procent av cykelolyckorna är singelolyckor (inga andra fordon är inblandade) och att risken minskar med 74 procent för skallskador i en cykelolycka om hjälm används (Transportstyrelsen, 2012). De flesta av de svarande underskattade som synes andelen som var singelolyckor men hade en mer korrekt bild av hjälmens potential att reducera skallskador vid en olycka. Ytterligare analyser genomfördes för att se om det fanns något samband mellan attityden till cykelhjälm och hur de svarade på kunskapsfrågorna. Resultaten visade att det inte fanns något samband mellan den om singelolyckor och attityder däremot fanns det flera signifikanta samband mellan attityd till hjälm och hur de uppskattade hjälmens skadereducerade effekt. De som inte trodde att hjälmen minskade risken i lika hög grad som andra ansåg att hjälmen minskade deras frihet (p<0,01), var obekväm (p<0,05), fick dem inte att känna sig lika trygga (p<0,01) och kloka (p<0,01) som andra. Däremot fanns det inget samband med om de hade för avsikt att använda hjälm.

Respondenterna fick sedan ta ställning till två generella påståenden om hjälmanvändning, se figur 22.

Figur 22. Attityden till två allmänna påståenden om hjälmanvändning (n=304).

Samtidigt som tre av fyra menade att vuxna cyklister alltid bör använda hjälm, var det under 40 procent som skulle få dåligt samvete om man cyklade utan hjälm (markerat 1 eller 2 på skalan). Slutligen undersöktes var i förändringsprocessen respondenterna befann sig. Denna fråga är inte enbart kopplad till arbetsresor, se figur 23.

Figur 23. Vilket förändringsstadium man enligt TTM befann sig i när det gäller användning av cykelhjälm (n=304).

I hela gruppen var det 38 procent som alltid använde cykelhjälm och hade gjort så en längre tid. Var tionde använde aldrig hjälm och hade inte för avsikt att börja göra det, medan övriga hade funderingar på att börja använda hjälm eller redan gjorde det regelbundet eller nästan alltid sedan ett halvår.