8. Diskussion
8.5. Konklusion
En rad slutsatser har dragits utifrån detta projekt. I detta avslutande avsnitt vill vi lyfta de viktigaste som allesammans kopplas till kampanjens huvudsyfte: att påverka vanecyklister som inte använder hjälm. En tydlig beskrivning av målgruppens mentala utgångsläge, dvs. deras attityder, normer och beteende, skapar en god grund för kampanjens framgång.
• Denna kampanjs målgrupp – vanecyklister utan hjälm –premierade frihet och bekvämlighet framför skaderisken.
• Utvärderingen kunde ge en tydlig bild av kampanjens effekt, eftersom frågorna i enkäten har en stark koppling till intention som i sin tur enligt teorin påverkar beteendet.
• Budskapen, varför det är bra att använda hjälm tilltalar den primära målgruppen särskilt väl. De behöver trovärdiga skäl för att ändra sitt beteende.
• Budskap som inte bygger på hot, skrämsel eller pekpinnar har god effekt. • Budskapen upplevdes som mer trovärdiga i den primära målgruppen. • Budskapen har störst effekt i grupper som är intresserade av frågan.
• Användandet av både TPB och TTM visar på behovet av att inte enbart fokusera på beteendet utan även utvärdera s.k. sekundära effekter (attityder, normer m.m.). Detta ger också
ytterligare stöd för argumentet att en kampanj inte räcker utan att man behöver arbeta långsiktigt.
Kombinationen av kampanjinsatsen och företagets (Ericssons) stöttning, är en indikation på att framtida insatser bör vila på en kombination av olika insatser, såväl kommunikativa som fysiska eller regelmässiga. Ytterligare en slutsats för framtiden är vikten av att t.ex. tydligt kommunicera de förbättringar av den fysiska miljön som görs för att främja säker cykling. Sådana insatser – kan i kombination med insatser t.ex. på större arbetsplatser, leda till att hjälmanvändning kommer högre upp på den personliga agendan; de styrande tar sin del av ansvaret för ökad säkerhet och minskade risker. Figur 42 presenterar en sammanställning av kampanjprocessen över tid där de olika delarna redovisade i detta avsnitt ingår.
Enligt figur 42 inleds arbetet med det förberedande arbetet som kan ta upp till 3 månader. Eftersom kampanjen handlar om användningen av cykelhjälm bör den implementeras då cykelsäsongen påbörjas. Efter implementeringen genomförs eftermätningen följt av rapportering. Enligt denna plan tar hela processen 12 månader.
Referenser
Ajzen, I., & Fishbein, M. (1980). Understanding attitudes and predicting social behaviour. Englewood Cliffs: Prentice-Hall.
Ajzen, I. (1991). The theory of planned behaviour. Organizational Behavior and Human Decision
Processes, 50, 179–211.
Ajzen, I. (2005). Attitudes, personality and behaviour. Maidenhead: Open University.
Andreasen, A. (1995). Marketing social change: changing behaviour to promote health, social
development, and the environment. San Francisco, CA: JosseyBass.
Bambach, M. R, Mitchell, R. J, Grzebieta, R. H, & Olivier, J. (2013). The effectiveness of helmets in bicycle collisions with motor vehicles: a case-control study. Accident Analysis and Prevention, 53, 78-88.
Bailey, T. J., & Wundersitz, L. N. (2019). Evaluating behaviour change communication campaigns in
health and safety. A literature review. Centre of Automotive Safety Research, University of
Adelaide, Australia.
Berger, C. R., & Chaffee, S. H. (1987). (Ed), Handbook of Communication Science. London: Sage Publ., Inc.
Björnstig, U., & Andersson, P. (1993). Cykelhjälmskampanj riktad till tonåringar och vuxna: Attityder
och resultat. Umeå: Norrlands Universitetssjukhus.
Burgoon, M. (1989) Messages and persuasive effects. I Bradac, J.J. (Red.). Messages effects and
Communication Science.
Burgoon, M., Hunsaker, F. G., & Dawson, E. J. (1994). Human Communication. Sage Publication. Chataway, E.S.Kaplan, S., Nielsen, T. A. S., & Prato, C. G. (2014). Safety perceptions and reported
behavior related to cycling in mixed traffic: A comparison between Brisbane and Copenhagen.
Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 23, 32-43.
Conway, M., & Dubé, L. (2002). Humor in persuasion on threatening topics: Effectiveness is a function of audience sex role orientation. Personality and Social Psychology Bulletin, 28, 863-873.
Cykelfrämjandets. (2018). Cykelfrämjandets kommunvelometer. https://cykelframjandet.se/wp- content/uploads/2019/05/cf_kommunvelometer_2018_low_reviderad.pdf.
DeBono, K. G. (1987). Investigating the social-adjustive and value-expressive functions of attitudes: Implications for persuasion processes. Journal of Personality and Social Psychology, 52, 279-287.
Delaney. A., Lough, B., Whelan, M., & Cameron, M.
(2004). A review of Mass Media Campaignsin Road Safety. Report 220. Monash University Accident Research Centre.
Delhomme P., Vaa, T., Meyer, T., Harland, G., Goldenbeld, C., Järmark, S., Christie, N., & Rehnova, V. (1999). Evaluated road safety media campaigns: an overview of 265 evaluated campaigns and
some meta-analysis on accidents. European Commission RDT programme of the 4th Framework
Programme. Contract No.RP-97-SC.2235.
Delhomme, P., De Dobbeleer, W., Forward, S., & Simões, S. (Eds.). (2009). Manual for Designing,
Implementing, and Evaluating Road Safety Communication Campaigns. In Campaigns and Awareness Raising Strategies in Traffic Safety (CAST project), Cast Project, 6e PCRD. Belgian
Road Safety Institute (IBSR-BIVV), Brussels.
DiGuiseppi, C. G., Rivara, F. P., & Koepsell, T. D. (1990). Attitudes toward bicycle helmet ownership and use by school-age children. American Journal of Diseases of Children, 144, 83-86.
Dozier, D. M. et al, (2001). I Rice, R.E., & Atkin, C.K. (Red.). Public Communication Campaigns. Third edition.Elofsson, S. A. (1968). Uppföljning av olycksdata i samband med
högertrafikomläggningen i Sverige 1967. Tätort. Sammanfattning av utredningsarbetet samt beskrivning av analysplan. Rapport, Analyskontoret, Trafiksäkerhetsverket, Stockholm.
Elvik, R. (1995). Påvirkning av fart: En vurdering av politiovervåking, automatisk trafikkontroll, sanksjoner mot regelbrudd, informasjons-kampanjer, individuell og kollektiv tillbakemelding. TÖI
notat 1006/1995. Oslo: Transportökonomisk institutt. Stiftelsen Norsk senter för
samferdselforskning.
Elvik, R. (2016). A theoretical perspective on road safety communication campaigns. Accident
Analysis and Prevention, 97, 292-297.
Elvik, R. & Vaa, T. (2004). The handbook of road safety measures. Elsevier. London.
Eriksson, L., & Forward, S. (2011). Is the intention to travel in a pro-environmental manner and the intention to use the car determined by different factors? The importance of subjective and descriptive norms. Transportation Research Part D, 16, 372-376.
Esmaeilikia, M., Radun, I., Grzebieta, R., & Olivier, J. (2019). Bicycle helmets and risky behaviour: A systematic review. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 60, 299-310. Finch, C. F. (1996). Teenagers’ attitudes towards bicycle helmets three years after the introduction of
mandatory wearing. Injury Prevention, 2, 126-130.
Fishbein, M., & Ajzen, I. (1975). Belief, attitude, intention and behaviour: An introduction to theory
and research. Reading, MA: Addison-Wesley.
Folksam. (2018). Analys av dödsolyckor med cyklister på statligt och kommunalt vägnät. https://www.folksam.se/media/analys-av-dodsolyckor-med-cyklister-2018_tcm5-37450.pdf. Forward, S., & Kazemi, A. (Eds.) (2009). A theoretical approach to assess road safety campaigns:
Evidence from seven European countries. Cast Project. Belgian Road Safety Institute (IBSR-BIVV),
Brussels.
Forward, S. E., & Lewin, C. (2006). Medvetna felhandlingar i trafiken: En litteraturundersökning. VTI rapport 534. Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI), Linköping, Sverige. Fyhri, A. Sundfør, H.B., Weber, C., & Phillips, R.O. (2018). Risk compensation theory and bicycle
helmets – Results from an experiment of cycling speed and short-term effects of habituation.
Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 58, 329-338.
Gerike, R., de Nazelle, A., Wittwer, R., & Parkin, J. (2019). Special Issue “Walking and Cycling for better Transport, Health and the Environment”. Transportation Research Part A: Policy and Practice, 123, 1-6. https://doi.org/10.1016/j.tra.2019.02.010.
Hanberger, A., Gyllencreutz, L., & Saveman, B.-I. (2013). Studies of effects of local safety policy: An
overview and narrative synthesis. Research reports 1403-8048. Umeå Centre for Evaluation Research.
Hovland, C. I., Janis, I. L., & Kelley, H. H. (1953). Communication and Persuasion: Psychological
studies of opinion change. New Haven, CT, Yale University Press.
Høye, Al. (2018). Bicycle helmets - To wear or not to wear? A meta-analyses of the effects of bicycle helmets on injuries. Accident; analysis and prevention, 117, 85-97.
Jarlbro, G. (1996) Det drabbar inte mig. I Jarlsbro, G. (Red.) Ungdomars opinioner. Samhälle – opinion – samhälle. Rapport nr. 15. Göteborgs universitet, SOM-institutet.
Järmark, S. (1992). Kan vi påverka trafikanternas beteende med information? VTI-meddelande 709- 1992. Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI), Linköping.
Karl, F.M., Smith, J., Piedt, S., Turcotte, K., & Pike, I. (2018). Applying the health action process approach to bicycle helmet use and evaluating a social marketing campaign. Injury Prevention,24, 288-295.
Kazemi, A., & Forward, S. (2009). En del beslut gäller hela livet, En utvärdering av en
Kotler, P. (1975). Marketing for Non-Profit Organizations. Englewood Cliffs: Prentice-Hall. Lewis, I., Forward, S., Elliott, B., Kaye, S-A., Fleiter, J. J., & Watson, B. (2019). Designing and
evaluating road safety advertising campaigns. In N. Ward, B. Watson, & K. Fleming-Vogl. (Red.).
Traffic Safety Culture: Definition, foundations and application: Emerald Publishing Limited.
Linderholm, I. (1997). Målgruppen och budskapet. En modell för målgruppsanalys och utformning av
budskap om trafiksäkerhet till unga manliga trafikanter. Lund: Lund University Press. (Akademisk
avhandling).
Linderholm, I. (1999). Själv Säker 1996, 1997 och 1998. En utvärdering av tre års
trafiksäkerhetskampanj riktad till unga trafikanter i Skaraborgs län. Media and Communication
Studies. Research Report 1999:1.
Linderholm, I. (2000). Själv Säker 2000. Den femte utvärdering av en trafiksäkerhetskampanj i Region Väst riktad till unga trafikanter i åldern 18–24 år. Trivector Information Rapport 2000:7.
Lorenzo, E., Szeszulski, J., Todd, M., Mama, S. K., & Lee, R. E., (2020). Health Is Power: Active Transportation, Physical Activity, and Cardiometabolic Health Among Ethnic Minority Women.
Journal of Physical Activity and Health, 17, 323-330. doi:10.1123/jpah.2019-0098.
Lyttle, J. (2001). The effectiveness of humor in persuasion: The case of business ethics training. The
Journal of General Psychology, 128, 206-216.
McKenna, F. P. (1993). It won't happen to me: Unrealistic optimism or illusion of control? British
Journal of Psychology 84, 39-50.
Marková, I., & Power, K. (1992) Audience, Response and Health Messages about AIDS. I Edgar, T. Fitzpatrick, M.A. (Red.). AIDS. A Communication Perspective. Routledge, USA.
Mendelsohn, H. (1973). Some Reasons Why Information Campaigns Can Succeed. Public Opinion
Quarterly (1973–1974) Vol. 39 (1): 50–61.
Messiah, A., Constant, A., Contrand, B., Felonneau, M. L., & Lagarde, E. (2012). Risk Compensation: A Male Phenomenon? Results from a Controlled Intervention Trial Promoting Helmet Use among Cyclists. American Journal of Public Health, 102, S204-S206.
http://dx.doi.org/10.2105/Ajph.2012.300711
Miller, G. R. (1987). Persuasion. I Berger, C. R., & Chaffee, S. H. (1987) (Red.). Handbook of
communication science. Beverly Hills: Sage publications.
Morales, C. A. C., m. fl. (2017). Association between active commuting and incident cardiovascular disease, cancer, and mortality: prospective cohort study. British Medical Journal, 357, 1456, Open access. https://doi.org/10.1136/bmj.j1456.
Niska, A., Gustafsson, S., Nyberg, J., & Eriksson, J. (2013). Cyklisters singelolyckor. Analys av
olycks- och skadedata samt djupintervjuer. VTI rapport 779, Linköping.
Nolén, S. (2004). Increased Bicycle Helmet Use in Sweden: Needs and Possibilities. Linköping University Medical Dissertation No. 857.
Nolén, S., & Lindqvist, K. (2002). A local bicycle helmet ‘law’ in a Swedish municipality – the structure and process of initiation and implementation, Injury Control and Safety Promotion, 9, 89-98. DOI: 10.1076/icsp.9.2.89.8695.
Nolén, S., & Lindqvist, K. (2003). Effekter av åtgärder för ökad cykelhjälmsanvändning. En
litteraturstudie. VTI rapport 487. Linköping: VTI.
Nolén, S., & Lindqvist, K. (2004). A local bicycle helmet ‘law’ in a Swedish municipality – the effects on helmet use. Injury Control and Safety Promotion, 11, 39-46. DOI: 10.1076/icsp.11.1.39.26314 NTF. (2018a) Norska insatser för cykelhjälmsanvändning. Rapport 2018:1.
NTF. (2019). Användning av cykel- och mopedhjälm 2019. NTF Rapport 2019:4. https://ntf.se/media/39668/ntf-rapport-hjalm-2019-4_191120.pdf
OECD (1993) Marketing of Traffic Safety. Paris: Organisation of Economic Co-Operation and Development.
O’Keefe, D. J. (1990). Persuasion. Theory and Research. Second Edition, Sage publication.
Ohlin M., Strandroth J., & Tingvall C. (2017) The Combined Effect of Vehicle Frontal Design, Speed Reduction, Autonomous Emergency Braking and Helmet Use in Reducing Real Life Bicycle Injuries. Safety Science, 92.
Olivier, J., & Walter, S. R. (2013). Bicycle Helmet Wearing Is Not Associated with Close Motor
Vehicle Passing: A Re-Analysis of Walker, 2007. PLoS ONE, 8:e 75424.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0075424.
Olivier, J., Esmaeilikia, M., & Grzebieta, R. (2019). Bicycle Helmets: Systematic Reviews on
Legislation, Effects of Legislation on Cycling Exposure, and Risk Compensation. University New
South Wales, Australia.
Paisley, W. (1989) Public Communication Campaigns: the American Experience. I Rice. R.E. & Atkin, C.K. (eds.) Public Communication Campaigns. Second edition. Newbury park: Sage publ., Inc.
Palm, L. (1994). Övertalningsstrategier. Att välja budskap efter utgångsläge. Studentlitteratur, Lund. Palm, L., & Hedin, A. (2001). Hälsoinformatörens handbok. Folkhälsoinstitutet, Stockholm.
Permer, K & Permer, LG (1989): Psykologi – en grundbok. Studentlitteratur, Lund.
Petty, R. E., Kasmer, J. A., Haugtvedt, C. P., & Cacioppo, J. T. (1987). Source and message factors in persuasion: a reply to Stiff's critique of the elaboration likelihood model. Communication
Monographs, 54, 233-49.
Phillips, R. O., Ulleberg. P., & Vaa, T. (2009). Do road safety campaigns work? A meta-analysis of road safety campaign effects. I: Forward, S., & Kazemi, A. (Red.). A theoretical approach to assess
road safety campaigns: Evidence from seven European countries. Cast Project. Belgian Road Safety
Institute (IBSR-BIVV), Brussels.
Phillips, R.O., Ulleberg, P., & Vaa, T. (2011). Meta-analysis of the effect of road safety campaigns on accidents. Accident Analysis & Prevention, 43 (2011) 12041218.
Prochaska, J. O., & DiClemente, C. C. (1983). Stages and processes of self-change of smoking. Toward an integrative model of change. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 51, 390- 395.
Prochaska, J. O., DiClemente, C. C., & Norcross, J. C. (1992). In search of how people change: Applications to addictive behavior. American Psychologist, 47, 1102-1114.
Radun, I., Radun, J., Esmaeilikia, M., & Lajunen,T. (2018). Risk compensation and bicycle helmets: A false conclusion and uncritical citations. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and
Behaviour. 58, 548-555.
Rizzi, M., Stigson, H., & Krafft, M. (2013). Cyclist Injuries Leading to Permanent Medical Impairment in Sweden and the Effect of Bicycle Helmets. Paper presented at the IRCOBI
Conference 2013, Gothenburg. http://www.ircobi.org/wordpress/downloads/irc13/default.htm.
Regeringskansliet. (2017). En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling – som bidrar till ett
hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet. Näringsdepartementet, artikelnummer:
N2017.19.
https://www.regeringen.se/498ee9/contentassets/de846550ff4d4127b43009eb285932d3/20170426_c ykelstrategi_webb.pdf.
Rogers, R. W. (1975). A protection motivation theory of fear appeals and attitude change. The Journal
of Psychology, 91, 93-114.
Rogers, R. W., Everett, R., & Storey, D. (1987). Communication Campaigns. I Berger, C. & Chaffee, S. H. (Red.), Handbook of Communication Science. London: Sage Publ., Inc.
Roser, C., & Thompson, M. (1995) Fear Appeals and the formation of Actice Publics. Journal of
communication, 45, 103-121.
Salmon, C. T., & Murray-Johnsson, L. (2001). Communication Campaign Effectiveness: Critical Distinctions. I Rice, R. E. & Atkin, C. K. (Red.). Public Communication Campaigns (tredje upplagan). Thousand Oaks: Sage Publ. Inc.
Salmon, C. T. (1989). Campaigns for Social “Improvement”: An Overview of Values, Rationales and Impacts. I Salmon, C. T. (red.), Information Campaigns: Balancing Social Values and Social
Change. Newbury Park: Sage Publications, Inc.
Saunders, L. E., Green, J. M., Petticrew, M. P., Steinbach, R., Roberts, H. (2013). What are the health benefits of active travel? A systematic review of trials and cohort studies. PLoS One, 8:e, 69912. doi:10.1371/journal.pone.0069912.
Schifter, D. E., & Ajzen, I. (1985). Intention, Perceived control, and weight loss: An application of the theory of planned behaviour. Journal of Personality and Social Psychology, 49, 843-851.
Sjöberg, L. (1995). Riskupplevelse. I Grimvall, G. & Lindgren, O. (Red.) Risker och riskbedömningar. Lund: Studentlitteratur.
Solomon, D. S. (1989). A Social Marketing Perspective on Communication Campaigns. I Rice, R. E. & Atkin, C. K. (Red.), Public Communication Campaigns (Andra upplagan). Newbury Park: Sage Publications, Inc.
Spolander, K. (1968). Översikt av resultaten från effektmätningen på TSV informationsverksamhet
våren 1968. Rapport, Analyskontoret, Trafiksäkerhetsverket, Stockholm.
Stockholmskällan. (nd). Högertrafikomläggningen 1967. Händelser i Stockholm.
https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/stockholmshandelser/hogertrafikomlaggningen-1967/. Svensson, M. (2008). Sociala normer och regelefterlevnad: Trafiksäkerhetsfrågor ur ett
rättssociologiskt perspektiv. Lund, Sverige: Rättssociologiska institutionen, Lunds universitet. ISBN 91-7267-271-4.
Thompson, D. C., Rivara, F., & Thompson, R. (2003). Helmets for preventing head and facial injuries in bicyclists. The Cochrane Library, 1, 1-27.
https://www.abc.net.au/mediawatch/transcripts/1521_cochrane.pdf.
Thorslund, S. (1974). Erfarenheter av trafikinformation via massmedia: Trafikanternas problem före, under och efter högertrafikomläggningen som objekt för informationsarbete. Studier i ekonomisk
psykologi, 86. Ekonomiska Forskningsinstitutet, Stockholm. Trafikanalys. (2020). Vägtrafikskador Statistik 2020:10 2019.
https://www.trafa.se/vagtrafik/vagtrafikskador/
Trafikverket (2011): Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2010, Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020. Publikationsnummer 2011:093. Trafikverket. (2016). Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2015. Målstyrning av
trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020. Publikation 2016:077. Borlänge, Sverige.
Trafikverket. (2018). Gemensam inriktning för säker trafik med cykel och moped. Trafikverket.
Trafikverket. (2019). Trafiksäkerhetsmål och indikatorer. https://www.trafikverket.se/for-dig-i- branschen/samarbete-med-branschen/Samarbeten-for-trafiksakerhet/tillsammans-for-
Transportstyrelsen. (2012). Vanligast att skada armar och ben vid cykelolycka.
https://www.transportstyrelsen.se/sv/Nyhetsarkiv/2012/Vanligast-att-skada-armar-och-ben-vid- cykelolycka/
Vaa T., Assum, T., Ulleberg, P., & Veisten, K. (2004). Effekter av informasjonskampanjer på atferd
og trafikkulykker - forutsetninger, evaluering og kostnadseffektivitet. TØI Rapport. 727/2004.
Institute of Transport Economics. Oslo.
Walker, I. (2007). Drivers overtaking bicyclists: Objective data on the effects of riding position, helmet use, vehicle type and apparent gender. Accident Analysis & Prevention, 39, 417–425. Windahl, S. & Signitzer, B. (19929 Using Communication Theory. An Introduction to Planned
Communication. Newbury Park: Sage Publ., Inc.
Witte, K., & Allen, M. (2000) A Meta-Analysis of Fear Appeals: Imoplications for Effective Public Health Campaigns I Health Education and Behaviour (October 2000).
Ytterstad, B., & Sogaard, A. J. (1995). The Harstad Injury Prevention Study: prevention of burns in small children by a community-based intervention. Burns, 21, 259-266.