Hästhagenskolan har under läsåret 2015-2016 inte haft några elever som läst enligt grundsärskolans kursplan.
1.8 Organisationens ”Förbättringshistoria” – beskriv större förändringar och utvecklingsarbeten under de senare åren.
Hästhagenskolans förbättringshistoria
Hästhagenskolan byggdes i början på 70-talet. Den enskilde läraren har haft ett stort friutrymme att utveckla och förbättra elevernas lärande. Klassrummet har varit den arena där den enskilde läraren har agerat i vardagen. Lärarens intresse för arbetet i klassrummet har varit i centrum. Stöd- och hjälpfunktioner var viktiga. Samarbetet mellan lärarna har initierats av lärarna själva. Informella kontakter har tagits mellan lärare och olika lärargrupper. Arbetslagen har under åren fått en förändrad funktion från att ha varit parallellarbetslag årskursvis till att en grupp pedagoger tar ansvar för elever i flera årskurser.
Förskoleklass och fritidshem finns sedan början av 90-talet integrerade på
Hästhagenskolan. Nya yrkesgrupper såsom förskollärare och fritidspedagoger medförde nya utmaningar för alla på skolan. Det tog tid att utveckla nya samarbetsformer,
förståelse för varandras verksamheter och se fördelarna med en helhetssyn på elevernas utveckling och lärande. Hästhagenskolans gemensamma förbättringsarbete påbörjades steg för steg. Skolans ledning spelade en viktig roll i planeringsarbetet. För att ett förbättringsarbete ska bli framgångsrikt måste alla på skolan ha förståelse och insikt om vikten av att lära sig om det nya.
2007 genomfördes en ny organisation för elevhälsan i kommunen. Ett elevhälsoteam inrättades på varje enhet. Specialpedagog anställdes och en elevhälsoplan upprättades.
Skolsköterska, kurator, psykolog och rektor som leder arbetet i enhetens elevhälsoteam.
Syftet var att lägga större fokus på elevernas hälsa.
Målet för skolans förbättringsarbete är ökad måluppfyllelse och en förbättrad
lärandemiljö för alla elever. Vår vision är att vi tillsammans skapar framtiden för alla våra elever!
Arbetslag
De senaste åren har skolledningen intensifierat arbetet med att skapa väl fungerande arbetslag på skolan. Hästhagenskolan har tre arbetslag där olika lärarkategorier har ett nära samarbete kring den vardag som de tillsammans ska få att fungera.
Förbättringsarbetet ska utgå ifrån elevernas trivsel, trygghet och att utmana elevernas lärpotential. Arbetslagen driver processerna framåt. De leds av skolans förstelärare och en lärare i grundskolan.
Inkludering – extra anpassningar och åtgärdsprogram
Skolan har de två senaste åren arbetat aktivt med extra anpassningar och
åtgärdsprogram. All personal har deltagit i kompetensutveckling kring lågaffektivt bemötande och arbetsmetoder och tydliga strukturer i undervisningen. Alla pedagoger har deltagit i föreläsningar om elever med neuropsyiatiska funktionshinder. Pedagoger på skolan har arbetat med”Vilsesamtal i skolan” av Ross Greene och ”Beteendeproblem i skolan” av Bo Heijlskov. Vi behöver ytterligare kompetens för att få en tydlighet i arbetet med extra anpassningar och när ett åtgärdsprogram ska utarbetas. Skolans specialpedagog har en viktig roll i detta arbete för att säkerställa att alla elever får sina behov av extra anpassningar tillgodosedda.
IKT
Digital dokumentation av elevernas sociala utveckling och lärande i UNIKUM är en naturlig del av arbetet på skolan. Under året har vi arbetat vidare med att använda fler funktioner i UNIKUM såsom elevmapp, pedagogisk planering och bedömningsmatriser.
Vi fortsätter implementeringen av formativ bedömning, och IKT för ett omdefinierat lärande på skolan. Digitala lärverktyg används i viss utsträckning i åk 1-3 samt på fritidshemmen och i förskoleklassens verksamhet. Tillgången till digitala verktyg är under uppbyggnad, särskilt för de yngre eleverna.
Entreprenöriellt förhållningssätt
Entreprenöriellt lärande är ett prioriterat område i Sektor lärande. Detta arbete ser olika ut inom kommunen och även på skolan. Entreprenöriellt lärande är ett begrepp som kan tolkas på flera sätt. Att utveckla elevernas olika förmågor står i centrum för allt lärande.
Att arbeta tematiskt är ett sätt att utveckla elevernas förmågor för att möta en framtid som är okänd. Ansvar, inflytande, kreativitet, mod att pröva är viktiga förmågor i detta arbete. Hösten 2016 ska alla pedagoger på skolan delta i en utbildningsinsats om Entreprenöriellt lärande som leds av Enheten för elevhälsa och utveckling.
Läslyftet
Läsåret 2015-2016 har vi främst fokuserat på Läslyftet. Lässtrategier, såsom”En läsande klass”, har sedan tidigare används både i förskoleklass och i grundskola. Läslyftet har under året bidragit till ett ökat kollegialt lärande vad gäller elevernas läs- och
skrivfärdigheter. Denna kompetensutveckling fortsätter i mindre omfattning även under kommande läsår. En av kommunens handledare i Läslyftet arbetar som förstelärare på Hästhagenskolan, vilket är en stor tillgång och möjlighet för alla lärare på
Hästhagenskolan. Under våren 2016 har specialpedagogerna i område Floda utarbetat en screeningplan för svenska, matematik och engelska som underlag för bedömning av elevernas kunskaper för riktade insatser för ökad måluppfyllelse. Planen gäller för förskoleklass-åk 9
Socioekonomisk fördelning
Hästhagenskolan har tilldelats 295 859 kr, baserat på socioekonomiskt index för 2016.
En del av eleverna med utländsk härkomst har bott i Sverige sedan flera år tillbaka medan andra är relativt nyanlända.
Cirka 10% av skolans elever har vårdnadshavare som är födda utomlands.
Under läsåret 2015-2016 har vi ökat lärartätheten för att ge elever det stöd de behöver för att utveckla svenska språket, både vad gäller läs- och skrivförmåga. Vi vet att elevernas läsförmåga har en avgörande betydelse för hög måluppfyllelse i alla ämnen.
Eleverna har fått stöd både i grupp och enskilt. Läromedel har anpassats efter elevers behov.
Mentorer ansvarar tillsammans med specialpedagogen, för att fånga upp elevernas behov av undervisning i svenska som andra språk. Rektor och specialpedagog samråder för att erbjuda möjlighet till undervisningen i nära samarbete med undervisande lärare.
Uppföljning och utvärdering av insatserna görs av undervisande lärare tillsammans med specialpedagog.
Dessa insatser förväntas ge eleverna möjlighet att nå hög måluppfyllelse i svenska.
Resultaten på nationella prov (NP) för åk 3 visar att eleverna nått målen i svenska.
1.9 Lokaler, utrustning och skolbibliotek
Hästhagenskolan har i stort sett de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Klassrummen är rymliga och väl utrustade.
Skolan är byggd på 70-talet och saknar utrymmen för olika grupperingar av elever under dagen. Skolan är trångbodd eftersom elevtalet ökat de senaste åren. Det är trångt i tamburer och studiehall i byggnaden där eleverna i åk 3-5 går. Under läsåret beslutades om en ny paviljong med två klassrum med tillhörande grupprum till skolan inför läsåret 2016-2017. Bullerdämpande åtgärder i studiehall genomförs under hösten 2016. Åk 3 har sitt fritidshem i en del av studiehall med närliggande klassrum. Fritidsklubbens lokaler ligger i den andra delen av studiehallen. Eleverna har också tillgång till klassrum i nära anslutning till klubben. Fritidshemmen för elever i f-2 har mer rymliga och
ändamålsenliga lokaler. Ändamålsenliga lokaler är en viktig resurs i undervisningen.
Hästhagenskolan har en stor skolgård som ligger väl avgränsad från trafik. Skolgården gränsar till gångbanor och har naturen inpå knutarna. Utomhusmiljön är väl utrustad med flera klätterställningar, gungor, småhus, pingisbord och fotbollsplan som inbjuder till fysisk aktivitet.
Skolan har två slöjdsalar, en musiksal och en idrottshall. Dessa är väl utrustade för den undervisning de är avsedda för.
Skolbiblioteket finns i byggnaden där elever i åk 3-5 går och används främst av dessa elever, men periodvis även av elever i åk 1-2. Böckerna i skolbiblioteket används i första hand för att erbjuda eleverna ett skönlitterärt urval utifrån olika läsnivåer men där finns också faktaböcker inom olika ämnesområden. Det är viktigt att böckerna i
biblioteket förnyas och rensas ut kontinuerligt för att bidra till elevernas
läslust.Biblioteket är relativt välutrustat med ett digitalt utlåningssystem som är kopplat
till kommunens bibliotek. Skolbibliotekarie saknas. I åk 1-2 finns klassrumsbibliotek. I alla klassrum finns projektorer som möjliggör att visa filmer och andra dokument.
Hästhagenskolan har god tillgång till informationsteknik. Trådlöst nätverk finns i stort sett i alla lokaler på skolan. Pedagogerna på skolan har personaldator. Eleverna i åk 4 -5 har ett eget lärverktyg, iPads, som de använder i undervisningen. Alla klasser på skolan har tillgång till iPads i viss omfattning. I arbetslagen finns en klassuppsättning med iPads. På skolan finns även ett antal elevdatorer fördelade i olika klasser. Tillgången på läromedel är god.
1.10 Elevhälsa
1.10.1
På Hästhagen-Uddaredsenheten finns ett gemensamt elevhälsoteam för de två skolenheterna Hästhagenskolan och Uddaredsskolan. Elevhälsoteamet består av ansvariga rektorer, specialpedagog, kurator, skolpsykolog och skolsköterska. Under hösten 2016 är tjänsten som skolpsykolog vakant. Vid behov har utredningar köpts in av en konsult. Skolläkartjänsten bemannas under höstterminen 2016 av en konsult.
Elevhälsans uppdrag
- Förutom de yrkesspecifika arbetsuppgifterna för medlemmarna i elevhälsan, skall alla bidra till en trygg lärmiljö och arbeta hälsofrämjande och
förebyggande. Arbetet skall präglas av mod och utmaning. Alla i elevhälsoteamet skall vara en stödjande funktion i verksamheten.
Alla i Elevhälsoteamet skall:
- I allt arbete utfå från skolans övergripande mål
- Ärenden till elevhälsan följer bestämd struktur enligt framtagen arbetsgång.
- I elevhälsan bestäms vem som koordinerar respektive ärende.
- Alla insatser skall vara utifrån varje individs och/eller grupps behov.
- Söka relevant information och samverka i varje specifikt ärende med pedagoger och övrig personal.
- Arbeta tvärprofessionellt
- Söka relevant information från arbetslagen
- Ha spetskompetens (aktuell forskning och lagstiftning)
- Delta vid behov i överlämningar utifrån respektive profession.
- Samverka med intressenter och myndigheter.
- Delta i diskussion av resurser till elever i behov av särskilt stöd.
- Delta i nätverk
- Ansvara för att revidera aktuella planer
Specialpedagog
På skolorna Hästhagenskolan och Uddaredskolan finns en specialpedagog som arbetar med elever i årskurs 1 – 5 på heltid och en specialpedagog som arbetar i F-klass. De arbetar 60% respektive 12% på Hästhagenskolan.
Elevhälsans medicinska insatser;Skolsköterska och Skolläkare
På Hästhagenskolan och Uddaredskolan finns en skolsköterska på 90 procent, varav 60% på Hästhagenskolan.
Skolkurator
På skolorna Hästhagenskolan och Uddaredskolan finns en skolkurator på en heltidstjänst som delas mellan fyra olika skolor i Floda. Hästhagenskolan har kuratorstjänst på 30%.
Skolpsykolog
Vakant tjänst. Tjänsten är en heltidstjänst som delas mellan skolorna Hästhagenskolan och Uddaredskolan (50 %) och skolor i Gråbo.
Elevhälsopedagog
Förskole- och skolområde Floda har tillgång till två Elevhälsopedagoger, EHP, som arbetar utifrån inkomna uppdrag på de olika enheterna i området. De har sin respektive chef på Uddaredsskolan respektive Alleskolan.
Speciallärare
Skolorna har en gemensam speciallärattjänst som är fördelad enligt 60 procent på Hästhagenskolan och 40 procent på Uddaredskolan.
Utöver ovan beskrivna funktioner så har vi också tillgång till Enheten för elevhälsa och utveckling. Där finns centralt placerade professioner där vi kan ansöka om stöd och kompetensutveckling.
För att få ett helhetsperspektiv på våra elever arbetar alla f-5 skolor tillsammans med förskolorna och mottagande 6-9 skola för att få till en så tydlig röd tråd för våra barn och elever. Vi arbetar aktivt med att få till så bra övergångar som möjligt mellan våra verksamheter.
1.10.2 Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete
Från och med hösten 2016 har Elevhälsoteamet påbörjat ett nytt arbetssätt med en ny struktur för elevhälsan på skolorna.
Elevhälsoteamet träffar varje arbetslag vid tre tillfällen under en termin på deras arbetslagsmöten. Arbetslagen väljer vilket ärende (individ, grupp, organisation) de önskar ta upp på mötet och informerar Elevhälsoteamet via specialpedagog i förväg.
Mötet, som kallas för Elevhälsoteam- och Arbetslag (EHA), har en specifik struktur som bygger på modellen NÖHRA (Nuläge, Önskat läge, Hinder, Resurs, Aktioner) där man börjar med att beskriva nuläget för att slutligen landa i överenskomna aktioner som sedan utvärderas fortlöpande. Dokumentation sker hos arbetslagen och elevhälsoteamet enligt fastställd rutin. Vi fokuserar på ett område och kan därmed gå mycket djupare i vår analys och hur vi skall arbeta vidare.
Elevhälsoteamet arbetar förebyggande och stödjande utifrån enhetens Barn- och elevhälsoplan. De handleder pedagogerna i deras arbete med eleverna.Vid behov görs utredningar av skolpsykolog och/eller specialpedagog.
1.11 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Barn- och elevhälsoplan
Arbetet med barn i behov av stöd utgår från Barn- och elevhälsoplan.Ledstjärnorna i detta arbete är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Alla elever ska ges den ledning och den stimulans som de behöver för att nå så långt det är möjligt i sin kunskapsutveckling.
Screeningplan
Elevhälsoteamen har i området Floda arbetat fram en screeningplan i svenska och matematik för alla elever från förskoleklass till åk 9. Genom denna screeningplan säkerställer vi att pedagoger och elevhälsoteam fångar upp de barn som behöver t.ex.
extra anpassningar. Mottagande 6-9 skola får också en mycket bra bild från alla den f-5 skolor som de tar emot barn från.
Kartläggning
Vid två tillfällen under läsåret (november/mars) görs i varje arbetslag en inventering av vilka elever som kan behöva särskilt stöd. Inventeringen lämnas för analys och
återkoppling till elevhälsoteamet. Resultatet av inventeringen ligger till grund för hur skolans resurser fördelas.
Rektor ser till att elevens behov av stöd skyndsamt utreds. Om utredning visar att en elev är i behov av stöd i stor omfattning eller är i behov av varaktigt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas för eleven.
Extra anpassningar
Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjligt att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Klassläraren ansvarar tillsammans med specialpedagogen för att extra anpassningar i lärmiljön och vid behov att ett åtgärdsprogram upprättas.
Åtgärdsprogram
Rektor fattar beslut om åtgärdsprogram ska eller inte ska upprättas. Uppföljning av åtgärdsprogram görs kontinuerligt under läsåret. Utvärdering av åtgärdsprogram sker vid behov. Utifrån elevens behov görs en fördelning av skolans resurser.
Resursfördelningen revideras under året. Stödinsatser kan ske i klassen, i flexibla grupperingar, enskilt, i grupp eller genom andra insatser, främst inom arbetslagets ram.
Hästhagenskola har en speciallärare ca 60 % och en resurslärare 40% som arbetar med att ge stöd till elever. Elevernas behov styr de insatser som genomförs.
1.12 Studie- och yrkesvägledning
Frågor om studie- och yrkesvägledning lyfts fram i Lgr -11 2.6 Skolan och omvärlden.
Alla som arbetar i skolan har ett särskilt ansvar att ta upp frågor som rör närsamhället och dess arbetsliv samt att ge eleverna kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning.
Elevernas frågor i vardagen som handlar om framtiden och val av yrke/studier tas tillvara på och bemöts av lärare i alla årskurser. Skolan ska verka för att elevernas studie- och yrkesval inte påverkas av kön eller social eller kulturell bakgrund.
Så snart det ges tillfälle inbjuder skolan föräldrar att komma och berätta om sitt yrke för eleverna i olika sammanhang, ex temarbeten. Många föreningar önskar besöka skolan för att informera om sin verksamhet. Floda har ett rikt föreningsliv där många föräldrar och elever är engagerade. Nääs med omgivningar är ett närområde som eleverna på skolan ofta besöker. Många av skolans elever deltar i Kultusskolans olika aktiviteter.
Kontakter med närsamhället, kultur- och föreningsliv är ett område som skolan kan utveckla än mer.
1.13 Inflytande och samråd
Vår ambition är att eleverna ska ha inflytande över och vara delaktiga i utformandet av undervisningen och det som berör hela deras skolvardag Utöver
undervisningssituationen har eleverna möjlighet till inflytande i utvecklingssamtal, klassråd och elevråd.
Utvecklingssamtal
På utvecklingssamtalen ska eleverna aktivt medverka vid utformningen av sina individuella mål för såväl kunskaper som för social utveckling.
Klassråd
I klassråden behandlas frågor som rör eleverna och klassen. Eleverna är bland annat med och påverkar utformningen av skolans ordningsregler och hur de vill ha det för att alla ska känna trygghet och trivas på skolan. Där kan eleverna också lyfta frågor som de vill ska tas upp på elevrådet på skolan.
Elevråd
Elevrådet träffas en gång i månaden och leds av rektor. I elevrådet har eleverna
möjlighet att påverka frågor som rör arbetsmiljö, likabehandling, trygghet och studiero.
Kommunikation med vårdnadshavare
En bra kommunikation med vårdnadshavarna är en av de viktigaste förutsättningarna för att lyckas med elevers motivation, lust för lärande och måluppfyllelse.
Vårdnadshavarna ska ha god kunskap om skolans undervisning och övrig verksamhet.
De ska vara delaktiga och kunna framföra sina synpunkter. Det sker i vardagliga möten, på föräldramöten, via bloggar och regelbundna informationsbrev och utvecklingssamtal.
Öppet forum
Alla vårdnadshavare på skolan bjuds in till Öppet forum med föreläsare inom något aktuellt område. Därefter ges det möjlighet till vårdnadshavarna att ställa frågor till rektor av övergripande karaktär på skolan. Det kan gälla frågor som rör budget, läroplan, verksamhet, utvärdering, organisation, miljö och framtidsfrågor.
Öppet forum med efterföljande tillfälle att ställa frågor till rektor är en ny form för enhetsråd som prövats under de senaste åren. Under 2015-2016 har vi inbjudit till Öppet forum vid två tillfällen. Hästhagen-Uddaredsenheten har inbjudit till föreläsningar om”Elevhälsans arbete” och ”Kemikaliers påverkan i vardagen”. Intresset har varit svalt.
1.14 Trygghet och studiero
På Hästhagenskolan arbetar vi ständigt med att försäkra oss om att våra elever har en trygg skolmiljö som präglas av trygghet och trivsel.
Hösten 2014 förändrades skolans ordningsregler från att ha varit många regler för olika företeelser till centrala begrepp som ska tillämpas i alla sammanhang. Elever i åk 5 tog fram en bild i form av en hand, där varje finger representerar ett viktigt begrepp. Mitt i handen står det skrivet ”Vi är här för att lära och låta andra lära” som är grunden för att eleverna ska trivas och känna trygghet på skolan. Lyssna, ansvar, vara en god
medmänniska, hållbar utveckling och respekt är de begrepp som handens fem fingrar representerar. Dessa begrepp fungerar som ledord i olika sammanhang där vi samtalar om hur vi ska ha det på skolan för att alla ska trivas.
Eleverna har på olika sätt, i faddergrupper och i andra kostellationer i arbetslagen, samlats för att samtala om vad dessa begrepp står för.
”Handen” finns uppsatt på väggarna i våra lokaler på skolan som en påminnelse om hur vi ska vara mot varandra för att alla ska trivas och lära.
Tillsammansdagar genomförs minst tre dagar per läsår. Eleverna träffas i faddergrupper från F-5 och ägnar sig åt gemensamma aktiviteter med fokus på värdegrundsfrågor.
Eleverna i åk 5 tar ett särskilt ansvar och är ledare i grupperna.
1.15 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel.
Varje läsår upprättas en årlig likabehandlingsplan. Den årliga likabehandlingsplanen omfattar förskoleklass, grundskola och fritidshem. Likabehandlingsplanen grundas på utvärdering och analys av föregående läsårs likabehandlingsarbete och analys av enkäter. Planen revideras och upprättas av skolans trygghetsgrupp tillsammans med rektor. Likabehandlingsplanen diskuteras i arbetslagen i början av läsåret.
I skolenhetens likabehandlingsplan beskrivs det främjande, förebyggande, utredande och det åtgärdande arbetet vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Stor vikt läggs vid det förebyggande arbetet. Likabehandlingsplanen revideras minst en gång/år.
Vårdnadshavarna informeras om likabehandlingsplanen på läsårets första föräldramöte.
Vi erbjuder vårdnadshavarna delaktighet och inflytande. Eleverna tar del av och har möjlighet att påverka likabehandlingsplanen en gång/år. Likabehandlingsplanen publiceras på skolans hemsida och information om detta går hem till alla
vårdnadshavare. Likabehandlingsplanen och trygghetsarbetet presenteras också för alla elever av trygghetsgruppen.
Likabehandlingsarbetet leds av skolans trygghetsgrupp. Trygghetsgruppen arbetar främjande, förebyggande och utredande utifrån skolans plan för att främja
likabehandling. I trygghetsgruppen ingår lärare, fritidspedagoger, rektor och specialpedagog.
Trygghetsgruppens pedagoger har i uppdrag att utreda vid uppkomna incidenter.
Trygghetsgruppen sammanträder en gång i månaden samt vid behov. På dagordningen kan följande finnas: Rastvärdsverksamheten, analys av enkäter kring trivsel och trygghet och dialog om vad som framkommit på elevrådsmöten.
För att skapa en tryggare utemiljö har vi rastvärdar ute på alla raster. Rastvärdarna bär reflexvästar som gör det lättare för eleverna att se de vuxna och vid behov ta kontakt.
Några dagar i veckan har vi extra rastverksamhet på förmiddagsrasten.
Två gånger/läsår besvarar eleverna anonymt en Trivselenkät. Lärarna sammanställer klassens resultat. Analys sker i trygghetsgruppen och återkoppling sker till klasslärare och arbetslag. I årskurs 4-5 görs också Örebroenkäten.
Vi vill att alla elever ska uppleva våra en trygg arbetsmiljö med studiero och åtgärdar snarast de brister som uppkommer. I enkäter framkommer det att det stora flertalet elever trivs, finner studiero och känner sig trygga på skolan.
1.16 Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning
Undervisning i modersmål har till syfte att utveckla elevernas kunskaper i och om sitt modersmål. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla sin kulturella
Undervisning i modersmål har till syfte att utveckla elevernas kunskaper i och om sitt modersmål. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla sin kulturella