Samtalet ska vara framåtsyftande och är elevledda. Elevens individuella utvecklingsplan dokumenteras i Unikum. Elever och vårdnadshavare ska inför samtalet besvara och kommentera de frågeställningar som finns i elevens individuella utvecklingsplan.
De nationella målen beskrivs i IUP-verktyget Unikum och tas upp på
utvecklingssamtalet en gång per termin. Lärarna kommunicerar målen regelbundet med eleverna. Kursplanerna är kopplade till elevernas digitala IUP-verktyg - Unikum och där markerar lärarna om eleverna har förväntade kunskaper i de olika ämnena. Det förs dialog kring elevernas kunskapsutveckling som följs upp genom den individuella utvecklingsplanen, IUP. Där samtalas det också om den sociala utvecklingen. IUP-samtalen följs upp av berörda lärare i arbetslagen.
2 Resultat
2.1 Grundskolan – kunskapsresultat
Hästhagen 2016
Totalt Flickor Pojkar
NKI 87 93 84
Åk 2 Trivsel och trygghet 96 90 98
Delaktighet och inflytande 90 79 95
Skolmiljö 66 59 69
Kunskap och lärande 92 83 97
Bemötande 94 88 98
Fritidshem 84 84 88
Åk 5 NKI 88 87 90
Trivsel och trygghet 93 94 96
Delaktighet och inflytande 73 70 87
Skolmiljö 66 67 70
Kunskap och lärande 91 93 96
Bemötande 90 90 100
Fritidshem 90 Inget värde
Inget värde
3 Strategisk del
3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2015 års kvalitetsrapport
2015-2016 var följande områden prioriterade i skolans systematiska kvalitetsarbetet:
Läslyftet
Inkludering/KASAM Entreprenöriellt lärande IKT
Bedömning för lärande
Läslyftet
Alla lärare i grundskolan och lärare i förskoleklass deltog under läsåret i Läslyftet.
Lärarna var indelade i två grupper, lärare i fsk-åk 2 samt lärare i åk 3- 5. Två handledare ansvarade för kompetensutbildningen, en för vardera gruppen. Lärarna på
Hästhagenskolan har valt att arbeta med modulerna”Läsa och skriva i alla ämnen åk 1-3”, ”Stimulera läsintresse åk 3-5”samt ”Samtala om text åk 3-5”.
Inkludering/KASAM
Vi har under läsåret 2015-16 gått på flera föreläsningar för ökad kompetens om elever med neuropsykiatiska funktionshinder, NPF. Skolan deltar Lär/NPF, ett projekt som initierats av Enheten för elevhälsa och utveckling. En enkät, Inclusio, har genomförts för att få syn på kompetens och behov av utveckling inför framtida insatser inom området. Skolans specialpedagog har informerat och handlett arbetslagen i extra anpassningar för att möta alla elever utifrån deras förutsättningar. Boken
Problembeteende i skolan av Bo Hejlskov Elvén har använts som underlag vid samtal om behov av extra anpassningar.
Entreprenöriellt lärande
Under läsåret har arbetet kring förmågorna lyfts fram i undervisningen på ett mer tydligt sätt än tidigare. Vi vet att elevernas delaktighet och inflytande i undervisningen är avgörande för motivation och lust att lära. Ökad delaktighet leder till ökad kreativitet, nyfikenhet, känsla av meningsfullhet och ökad förmåga att omsätta idéer i handling. I medarbetarsamtal framkommer det att pedagogerna har olika syn på vad begreppet EL står för. En dialog om begreppet har förts i arbetslagen där de också formulerat nya mål inom området.
Bedömning för lärande
Under våren 2016 har frågan om bedömning och bedömningsmatriser aktualiserats på skolan. Formativ bedömning utgår från feedback som möjlighet för eleven att göra förbättringar för ökad måluppfyllelse. Syfte och kunskapskrav ska vara tydliga för alla elever. För att kunna göra bedömningar måste det finnas tydliga pedagogiska
planeringar.
IKT
Användandet av digitala lärresurser utgår från ledorden; lära, skapa, kommunicera och kunskapssöka. En av våra förstelärare på skolan har haft workshops och föredragningar i olika forum på skolan utifrån de behov som finns i verksamheten.
3.2 Strategier för 2016- 2017
Utifrån våra resultat och analyser har vi identifierat följande områden som områden med utvecklingspotential och behov av förbättringar:
1. Utveckla metoder och förhållningssätt kring inkludering
- För att nå vår vision Tillsammans skapar vi framtiden för varenda elev behöver vi fortsätta vårt arbete kring inkludering. Hästhagenskolan skall vara en skola där alla elever når så långt de kan utifrån sina förutsättningar.
- Fortsatt kompetensutveckling kring elever med NPF-problematik. Föreläsningar och riktade insatser till arbetslagen.
- Beteendeproblem i skolan av Bo Hejlskov Elvén används som studiematerial i arbetslagen för allt bättre möta alla elever utifrån deras förutsättningar.
- För att säkerställa en trygg lärmiljö för alla elever, oavsett föutsättningar.
Arbetet med att motverka elevtrakasserier måste intensifieras.
- Förändrat arbetssätt med elevhälsoteamet som kommer att leda till ett mer närvarande elevhälsoarbete. Elevhälsoarbete i arbetslagen, EHA, introducerats under kommande läsår. När vi trffar arbetslagen utgår vi från samtalsmodellen NÖHRA samtal. (Nuläge, Önskat läge, Hinder, Resurser och Agera)
- Intensifiera vårt arbete med rutiner för extra anpassningar och åtgärdsprogram tillsammans med specialpedagog Lena Olausson. Vi planerar fortsatta
workshops och utbildning i Unikum.
- I arbetslagens verksamhetsplan utgår vi från och med i år från NÖHRA-modellen för att få en tydligare analys. Vi har då med alla våra fokusområden och har under året flera avstämningsperioder..
Utvärderas: Genom det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagen. Genom att utvärdera och analysera resultaten i verksamhetsplanen. Utvärdera de aktioner vi satt in för kompetensutveckling.
2. Utveckla entreprenöriella metoder och förhållningssätt Åtgärder:
- Ta tillvara på de kunskaper vi nu fått till oss under våren kurs i entreprenöriellt lärande från sektor lärande
- Hösten 2016 deltar all personal på Hästhagenskolan i en utbildningsinsats om fyra tillfällen i entreprenöriellt lärande. Workshops och föreläsningar utgår från
boken Entreprenöriellt lärande- i praktik och teori. Enheten för elevhälsa och lärande är ansvarig för utbildningen. Två lärare från andra skolor är handledare i kompetensutvecklingen.
- Skolans tre förstelärare har ett särskilt uppdrag att driva entreprenöriellt lärande så att det genomsyrar allt arbete på skolan. Arbetet ska utgå från boken
Entreprenöriellt lärande- i praktik och teori i pedagogiska diskussioner och utbyte av erfarenheter.
- Entreprenöriellt lärande är ett prioriterat område i vårt pedagogiska utvecklingsarbete på skolan. Utgör en självklar del i arbetslagens verksamhetsplaner.
- Entreprenöriellt lärande lyfts kontinuerligt på kategorimöten och i arbetslagen.
- Vi har då med alla våra fokusområden och har under året flera avstämningsperioder.
Utvärderas: Genom det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagen. Genom att utvärdera och analysera resultaten i verksamhetsplanen. Genom att använda oss av GR-enkäten och här fokusera på frågorna som handlar om elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande.
3. Utveckla bedömningsarbetet för lärande
Det är angeläget att lärarna på skolan känner sig bekväma i bedömningar, både
summativa och formativa. Pedagogiska planeringar är en förutsättning för bedömningar, både summativa och formativa. För att veta vart man ska, måste man veta var man befinner sig. Eleverna skall veta var de är och vad deras nästa steg är. Unikum är ett verktyg, både för pedagogiska planeringar och bedömningar. Där synliggörs
lärandemålen och kunskapskraven för eleverna.
Åtgärder:
- Avsätter tid för pedagogiska planeringar, både på kategorimöten och på studiedagar
- Kollegialt lärande genom samplanering med lärarna på Uddaredskolan - Gemensamt enats om modeller för pedagogiska planeringar och
bedömningsmatriser.
- Vidareutveckla metoder inom ramen för bedömning för lärande, som t.ex. vikten av att ha höga förväntningar.
- Vi kommer att fortsätta arbeta aktivt med bedömning för lärande utifrån det som vi lärt oss tidigare.
- Kontinuerligt arbete med dessa frågeställningar för att omsätta dem i praktiken tillsammans med eleverna
- Stanna upp och utvärdera elernas lärande vid flera tillfällen under läsåret.
- Bedöma elevers lärande och följa vår gemensamma screeningplan i Floda.
- Särskilt beakta elevernas språkliga medvetenhet så att eleverna tidigt blir medvetna om kopplingen ljud och bokstav och sammansättningen av ljud, dvs fonologisk medvetenhet. I område Floda kan vi se, genom systematisk screening av eleverna läsförmåga i förskoleklass, åk 1 och 2, att detta är ett
förbättringsområde.
- Utvärderingen i matematik i åk 2 visar att Tals användning är ett utvecklingsområde för elever i åk 1 och 2.
- Kompetensutveckling kring UNIKUM
- I vår verksamhetsplan utgår vi från och med i år från NÖHRA-modellen för att få en tydligare analys. Vi har då med alla våra fokusområden och har under året flera avstämningsperioder.
Utvärderas: Genom det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagen och genom att utvärdera och analysera resultaten i verksamhetsplanen.
4. Utveckla pedagogers kunskap om IKT så att det blir ett naturligt arbetsredskap
Åtgärder:
- Utarbeta ny IKT plan för Hästhagenskolan. Ansvariga är skolans
utvecklingsgrupp tillsammans med en av skolans förstelärare. Vi utgår från arbetslagens självskattning LIKA
- Pedagogerna får fortbildning genom workshops, på APT:n samt på skolmöten och studiedagar.
- De digitala verktygen underlättar lärandeprocessen, vilket kommer att leda till en högre måluppfyllelse.
- Arbeta än mer intensivt med UNIKUM. Det öppnar upp möjligheterna för att eleverna sak bli mer medvetna om sitt eget lärande och därmed nå högre resultat.
- Verka för att alla klasser använder bloggen i UNIKUM.
- I vår verksamhetsplan utgår vi från och med i år från NÖHRA-modellen för att få en tydligare analys. Vi har då med alla våra fokusområden och har under året flera avstämningsperioder.
Utvärderas: Genom det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagen. Genom att utvärdera och analysera resultaten i verksamhetsplanen.