Intentionen att använda journalsystemet och användarbeteendet

Intentionen vid användandet av journalsystemet grundar sig på samtliga variabler som TAM2 beskriver. Variabeln beskriver den intention en användare har inför användandet av ett system (Dwivedi, Wade & Schneberger 2012). Vårdpersonalen har som tidigare nämnt ett tvång som är positivt ställt, vilket grundar sig i den höga acceptans som finns för systemet. Vårdpersonalen ser journalsystemet som ett naturligt verktyg i deras arbete och går in med intentionen av att systemet hjälper dem i deras arbete.

Variabeln det faktiska användandet beskriver hur användarna arbetar och utför sina uppgifter i journalsystemet. Samtliga variabler skapar beteendet som vårdpersonalen applicerar på systemet. Beteendet kan beskrivas som professionellt och positivt med utgångspunkt i att arbetet måste hålla en hög kvalitet.

7 Diskussion

I följande kapitel ges en diskussion om resultatet som undersökningen gav, vilket är disponerat i fem avsnitt. Det presenteras även en metodreflektion om undersökningens metodval och genomförande.

7.1 Resultat

Avsnittet påbörjas med att diskutera resultatet av undersökningen i relation till det teoretiska ramverk som har använts. Vidare ställs resultatet även mot tidigare forskning. Därefter presenteras effekter på den digitala arbetsmiljön samt vilka bidragande faktorer det är som skapar den höga acceptans vårdpersonal upplever. Avslutningsvis ges en redogörelse för resultaten i relation till den tidigare presenterade problemsituation som initialt togs upp i början av arbetet.

7.1.1 Acceptans – resultatet i relation till analys

Resultatet från undersökningen pekar på en väldigt positiv syn av lasarettets journalsystem. I undersökningen har under analysfasen TAM2´s variabler ställts mot den insamlade empirin för att sedan appliceras i modellen. Resultatet av denna process visar på en hög acceptans för systemet. Enligt teorin influerar erfarenhet och uppfattad användbarhet intention att använda ett system (Dwivedi, Wade & Schneberger 2012). Denna influens innebär i praktiken att desto längre en användare exponeras för ett journalsystem, desto mer ökar insikten i värdet av att använda systemet. Detta orsakas av den tydliga intentionen av att använda ett journalsystem, då syftet med ett journalsystem är att skapa journaler, vilket är lätt att förstå. Genom att förstå syftet skapas ett smalare användbarhetsperspektiv för vårdpersonalen. Detta perspektiv blir således influensen som leder till den höga uppfattade användbarheten. Även intentionen att använda journalsystemet blir som tidigare nämnt mer positiv och framförallt begriplig. Ett system vars syfte och användbarhet är lätt definierad leder till en bättre intention av användning (Dwivedi, Wade & Schneberger 2012). Denna förståelse ger vårdpersonalen förmågan att på förhand kunna se ett journalsystems funktioner i sitt arbete.

Vidare är frivilligheten en moderator som kraftigt påverkar intentionen av att använda ett system. Teorin menar på att om ett tvång tillämpas vid användningen av ett system kommer användarnas acceptans att påverkas (Dwivedi, Wade & Schneberger 2012). Detta tvång påverkar ofta användaren negativt vid själva intentionen att använda systemet, vilket skapar en olustig situation för användaren där ett tvång på användning finns, men intentionen saknas eller uteblir.

I undersökningen påträffades ett starkt tvång på att använda journalsystemet eftersom vårdpersonalen själva inte kan välja system. Påverkan är dock inte negativ utan snarare positiv i detta fall. Anledningen till detta grundar sig i att personalen inte upplever tvånget som negativt. Detta främst på grund av att det finns tidigare sämre erfarenheter av ett annat journalsystem, men även att de sociala influenserna på lasarettet är positiva till användandet av det nuvarande journalsystemet.

Figur 3: Faktisk acceptans genom TAM2

I analysen påvisades relationen mellan sociala influenser och kognitiva processer genom TAM2 (Venkatesh & Davis 2000). Detta innebär att den faktiska acceptansen blir resultatet av dessa två variabeltyper som illustreras i figur 3. Det teoretiska ramverket ger därför en mer nyanserad bild av vad acceptansen egentligen innehåller. Det blir således en blandning av influenser som kommer från sociala kontexter tillsammans med subjektiva kognitiva kontexter, vilket resulterar i en mer komplex bild av vad acceptans egentligen innebär.

7.1.2 Tidigare forskning mot resultatet

Från att ha analyserat resultatet av undersökningen kan författarna se tydliga samband med tidigare forskning. Som presenterat av Carayon et al. (2011) är tid och design två viktiga faktorer för att fastställa acceptans för digitala journalsystem. Av resultatet på undersökningen framkom det att acceptansen för journalsystemet hade växt fram som ett resultat av att vårdpersonal hade använt det under en längre tid. Således finns det ett tydligt samband mellan tidigare forskning och undersökningens resultat i avseendet att tid utgör en viktig faktor för acceptans.

Vidare presenterar tidigare forskning att design av digitala journalsystem är ytterligare en faktor som påverkar acceptansen. Från att kontinuerligt lyssna på feedback från slutanvändare kan design av digitala journalsystem optimeras som därmed höjer användarvänlighet och användbarhet vilket således ökar acceptans. I relation till undersökningens resultat identifierades även detta samband mycket tydligt. Trots att majoriteten av informanterna uppfattade journalsystemet som utan några större problem, förekom det dock ett fåtal som menade att navigeringen i systemet kunde förbättras. Därav kan författarna konstatera att även design blir en faktor som spelar en avgörande roll för acceptans i digitala journalsystem.

7.1.3 Effekter på den digitala arbetsmiljön

Undersökningen påvisar att vårdpersonalens digitala arbetsmiljö kan delas upp i två kategorier. Den första är den planerade verksamheten, vilket innebär patientbesök som är inplanerade och strukturerade efter ett schema. Denna typ av digital arbetsmiljö upplevs som mindre stressig då den är anpassningsbar och schemalagd. Den planerade vården innebär även att viss del av journalförandet kan genomföras i förtid, redan innan patienten vårdas. Detta leder till en mer kontrollerad digital arbetsmiljö med möjlighet till planering av journalförandet.

Den andra kategorin är den mer stressiga och omständliga digitala arbetsmiljön. Denna är kopplad till akutvården. Här finns inte samma schemaläggnings- och kontrollmöjligheter som i den planerade vården, vilket skapar en mer stressig digital arbetsmiljö där vårdpersonalen inte på samma sätt kan förbereda sina processer inför vårdandet. Ofta är det just i dessa akuta situationer som journalsystemet upplevs som ett stressigt moment. Det är i dessa situationer som den höga acceptansen kommer in i bilden, eftersom vårdpersonalen har så hög acceptans för journalsystemet och ser det som en självklarhet i deras digitala arbetsmiljö. Denna acceptans leder till att systemet inte drabbas utan att denna stress istället landar på den akuta vården. Denna upplevelse är delad av samtliga informanter som menar på att det sällan känns stressigt att utföra sina digitala arbetsuppgifter genom journalsystemet, utan att det istället är påfrestningarna från andra delar av arbetet som leder till den stressiga arbetssituationen.

7.1.4 Faktorer som skapar acceptans

Undersökningen har tagit fasta på ett antal faktorer som påverkar och influerar acceptansen för journalsystem inom sjukvården. Dessa faktorer som påverkar acceptansen för journalsystem är följande:

• Tid och Kultur - Erfarenhet och subjektiva normer influerar användaren under den period som hen arbetar med systemet. Ofta blir denna påverkan positiv då förståelsen för systemets funktioner och effekt ökar i takt med att användaren arbetar med systemet.

• Design och användarvänlighet - Implementation och anpassningsbarheten bygger på hur journalsystemet kan anpassa sig till lokala vårdenheter eller personal. Det bör finnas möjlighet att kunna anpassa och arbeta med journalförandet på det vis som passar enheten eller individen bäst. Systemet bör stödja de redan etablerade arbetsprocesser som finns på vårdenheten eller kunna bidra med förbättring.

• Tillgänglighet - Hur, när och var? Vid vilken tid eller plats kan vårdpersonalen utföra sitt arbete med journalsystemet? Problematiken med fixerade journalstationer är bland annat tiden det tar att invänta en ledig station. Exempel på innovation inom området är mobil journalföring vid patientens sida.

• Skapa nytta genom användbarhet - I vilken utsträckning som journalsystemet kan skapa nytta för vårdgivaren och patienten till skillnad

från andra system eller analoga arbetsmetoder. Systemet bör exempelvis kunna öka patientsäkerheten eller förbättra kvaliteten i journalerna.

• Enhetlighet mellan vårdgivare - Att region och kommun har en gemensam digital arbetsmiljö och system för journalhantering är kanske den mest betydande faktorn för acceptansen. Detta då denna faktor underlättar enormt för vårdpersonalen, som då kan arbeta med andra vårdenheter på kommunal nivå utan att behöva byta journalsystem.

Dessa faktorer leder enligt undersökningen till mer omtyckta och bättre implementerade informationssystem inom vården. Acceptans är enligt författarna något som är starkt subjektivt och som är påverkningsbart.

Undersökningen påvisade en stark koppling mellan acceptans och vårdpersonalens personliga tycke för systemet. Detta visade sig vid analysfasen genom TAM2 där variablerna påvisade en koppling mellan acceptans och tycke. När en variabel påvisade hög acceptans var ofta den subjektiva bilden av systemet kopplat till det område som TAM2-variabeln studerar väldigt god, vilket i praktiken innebär att om acceptansen är hög är individens personliga tycke om systemet god.

7.1.5 En omskriven digital vårdsituation

I introduktionsdelen av uppsatsen lyftes den aktuella vårdsituationen kopplat till ämnet journalsystem. Denna uppmålade bild av den digitala arbetsmiljön är fylld av stress, krångliga system och en önskan om innovation. Vid undersökningen för studien påträffades dock en helt annan stämning vid lasarettet, nämligen ett lasarett vars anställda inte alls upplever den omtalade situationen. Vårdpersonalen vid lasarettet hade egentligen inget konkret negativt att uttala sig om gällande sitt arbete med sitt journalsystem. De menade att det finns utrymme för förbättring och innovation, men inga brister som inte varje digital arbetsmiljö består utav. Belastningen och arbetsbördan är mycket representerade jämfört med andra mindre vårdinrättningar i Sverige. Men ändå bedöms den digitala arbetsgången inte alls så kritisk och kaotisk på det undersökta lasarettet, som populärvetenskapen talar om. En förklaring till varför lasarettet upplevs mer skonat tycks bero på enhetligheten mellan region och kommun. Detta då oavsett hur frustrerande ett system kan upplevas är det alltid bättre än två olika system som upplevs frustrerande.

7.2 Metodreflektion

För att besvara uppsatsens frågeställning och således uppnå uppsatsens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie. Författarna ansåg detta vara en lämplig metod för datainsamling då intervjuer bygger på en kvalitativ ansats. Enligt Cresswell och Cresswell (2018) är den kvalitativa ansatsen inriktad på att utforska och förstå hur individer eller grupper tolkar situationer och problem.

Då journalsystem är ett omdiskuterat ämne som har cirkulerat i populärvetenskapliga tidskrifter med en aning negativ bemärkelse ville författarna undersöka om denna bild stämmer överens med användarnas egen uppfattning. Således blev en intervjustudie

ett lämpligt tillvägagångssätt för att fånga de upplevelser och åsikter som vårdpersonal hade i samband med acceptans för journalsystem.

Gällande genomförandet av undersökningen anser författarna att detta gjorts på ett lämpligt och bra sätt där flera riktlinjer och etiska krav har följts. Från att ha skickat ett informationsbrev till avdelningen baserat på det format som Linnéuniversitetet skapat förmedlades studiens syfte men även etiska krav som informerat samtycke. Författarna utformade även ett intervjuprotokoll till intervjustudien vilket var ett bra komplement till när undersökningen genomfördes på Ljungby lasarett. Intervjuprotokoll innehåller enligt Cresswell och Cresswell (2018) flertalet viktiga komponenter för en intervju. Protokoll av denna typ innehåller grundläggande information om en intervju, introduktion för syftet med studien, öppnande frågor till informant, undersökningsfrågor och slutligen avslutande instruktioner. Bilaga 3 ger en illustration på hur intervjuprotokollet är utformat.

Med hjälp av intervjustudien har en djupare inblick givits i hur vårdpersonal vid Ljungby lasarett upplever deras journalsystemet samt vilka effekter användarvänlighet har på sjukvårdens digitala arbetsmiljö. Det finns ett tydligt samband mellan tidigare forskning och svaren från denna intervjustudie.

8 Slutsats

Som nämnt i kapitlet problemformulering var själva syftet med uppsatsen att undersöka om den svenska vårdens digitala journalsystem upplevs som accepterade eller till och med omtyckta av vårdpersonal. Detta utfördes genom att undersöka nedanstående forskningsfråga:

• Vilka faktorer påverkar vårdpersonalens acceptans för digitala journalsystem inom Region Kronoberg?

Efter avslutad analys identifierades fem faktorer som skapar mer omtyckta och accepterade journalsystem. Dessa faktorer är följande:

• Tid och kultur - Hur användaren blir influerad under tid genom kulturen på sin arbetsplats samt förståelsen för journalsystemet ökar med tiden.

• Design och användarvänlighet - Journalsystemets anpassningsmöjligheter till lokala enheter eller individer, genom att stödja eller förbättra arbetsprocesser.

• Tillgänglighet - Användaren bör kunna föra journal när det passar hen bäst och inte vara bunden till plats eller tid.

• Skapa nytta genom användbarhet - Journalsystemet behöver kunna förse vården med förbättringar som faktiskt genererar värde för både patient och vårdhavare, exempelvis ökad patientsäkerhet.

• Enhetlighet mellan vårdgivare - Använda samma journalsystem inom region och kommun.

Genom att identifiera vilka faktorer det är som påverkar acceptans för vårdpersonal i digitala journalsystem, kan således beslutsfattare och utvecklare av sjukvårdsteknologi ta det här i beaktning vid kommande förändringar.