För att säkra det vetenskapliga värdet av ett arbete måste frågor som intersubjektivit och intrasubjektivitet behandlas. Forskningsresultat skall i möjligaste mån vara oberoende av den
34 forskare som utför studierna. En annan forskare skall kunna besvara samma frågeställningar med samma metod och komma fram till samma resultat (Esaiasson, Giljam, Oscarsson, & Wängnerud, 2007, s. 24).
Ett steg i den riktningen är att jag redovisar hur de olika textanalyserna har gått till.
Analyserna av de olika texterna har gjorts efter den enklaste formen av innehållsanalys vilket är räknandet av förekomsten av utvalda ord. I det första dokumentet från de båda serierna (Energidialogen respektive Joint Summit Statements) har de båda parterna proklamerat vad som utgör grunderna och syftet med respektive dialoger. Dessa grundläggande teman har sedan kategoriserats i ett antal kodord som utgör basen för innehållsanalysen.
Innehållsanalysen av de båda dialogerna redovisas i varsin tabell. Utgångspunkten för
innehållsanalysen är de angivna kodorden och texterna har genomsökts digitalt efter delar av, eller hela, ord. Förekomst av de utvalda orden har noterats i tillhörande tabell.
Undantag gjordes för Energidialog nummer 6 till 8 då dessa texter visade sig vara inscannade och inte digitala. Därför fick innehållsanalyserna av dessa texter ske för hand. För att
säkerställa viss intrasubjektivitet har jag bifogat min pilotstudie som gjordes någon vecka före den slutgiltiga innehållsanalysen. Med hjälp av pilotstudien går det att se att dokumenten har kodats lika vid två olika tillfällen. Jag har inte bett någon annan göra en kodning av mitt material.
9.5 Validitetsdiskussion
Litteraturen kring statsvetenskaplig metod brukar definiera begreppet validitet på ett eller flera av följande sätt: (1) överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator, (2) frånvaro av systematiska fel, och slutligen (3) att det som mäts är det som avses att mätas. De båda första definitionerna mäter det som kan kallas för begreppsvaliditet medan den tredje definitionen istället avser vad som kallas resultatvaliditet (Esaiasson, Gilljam, Oscrasson, & Wängnerud, 2007).
När det gäller begreppsvaliditet är den kritiska punkten hur de teoretiska begreppen operationaliseras. Som en riktlinje kan sägas att avgörande för begreppsvaliditeten är avståndet mellan den teoretiska definitionen och den operationella indikatorn. Den
35 fall omfattar Buzans teorier begrepp som intersubjektivhet, språkliga handlingar,
säkerhetsfrågor, internationella relationer. Jag menar att de dokument som ligger till grund för min analys, det vill säga Energidialogen respektive Gemensamma uttalanden, har en närhet till de begrepp som Buzans teori genererar.
Som ett mått på resultatvaliditet kan man jämföra resultaten från två likadana undersökningar. För att säkra resultatvaliditeten har jag därför jämfört pilotstudiens analys med huvudstudiens analys för att se att resultaten överensstämmer. Vilka ord som rent konkret väljs ut och kodas i en innehållsanalys är ett ständigt ämne för diskussion. Kodorden som valdes för
innehållsanalysen av de Gemensamma uttalanden baserades på det första gemensamma uttalandet där de grundläggande principerna lades fast (EU - Russia summit, Maj 2000). I detta dokument framhölls demokrati, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och ekonomisk tillväxt. Som en sammanfattning av de tre första begreppen har jag också valt att har jag valt att använda mig av Tjetjenien som ett kodord (Democracy, Rule of Law, Human Rights, Chechnya). Det fjärde begreppet, ekonomisk utveckling, har blivit ett centralt begrepp i min innehållsanalys av energidialogen och då kopplat till energi och miljöfrågor (Security of Energy, Development of Russian Economy, Russian Energy Resources, European Market, Enviroment).
Kodorden för de båda innehållsanalyserna överensstämmer således inte med varandra utan är istället båda nära förankrade såväl i de teoretiska begreppen som i de grundläggande
principerna för den gemensamma relationen mellan EU och Ryssland.
9.6 Källkritik
De fyra reglerna för källkritik; äkthet, oberoende, samtidighet och tendens bör alltid tas i beaktning vid vetenskapligt arbete (Esaiasson et. al, 2007). Äkthetskriteriet begrundar huruvida den text man besitter verkligen är vad den utger sig för att vara. I mitt fall är jag övertygad om att den tidigare forskningen, teorin samt det empiriska materialet är vad det utger sig för att vara. Huruvida jag som författare uppfyller oberoende kriteriet bör
demonstreras under tidigare forskning då forskning som till viss mån strider med min egen hypotes har pressenterats på ett fullgott vis. Allt material som pressenteras under tidigare forskning och empiri är producerat under den tid som är aktuellt forskningen. Endast den teoretiska grunden för arbetet var etablerat innan år 2000, vilket endast ger ytterligare
36 vetenskaplig tyngd till arbetet. Det fjärde och sista kriteriet; tendens beaktar möjligheten att materialet kan ha utformats på ett sådant sätt som återspeglar verkligheten på ett felaktigt sätt för att påverka läsaren. Att, som författare, vara medveten om detta kriteriet hjälper en att undvika denna fallgrop.
37
10. Resultatredovisning
Energidialogen mellan Ryssland och EU institutionaliserades som tidigare nämnts 2000. Bakgrunden till energidialogen var att EU ville säkerställa energitillförseln från Ryssland. Dialogen hade således som syfte att upprätta en dialog mellan EU och Ryssland för att hjälpa till att stabilisera den annars ganska osäkra energimarknaden.
I det inledande dokumentet för energidialogen etablerades vissa principer för den kommande dialogens innehåll. Parterna enades om fem olika teman. Dessa fem teman avser att
sammanfatta vad de båda aktörerna värderar att vara energidialogens viktigaste områden. Det är kring dessa fem teman som dialogen förväntas uppehålla sig vid. De fem temana
formulerades enligt följande, utan inbördes rangordning: - Säkerställandet av energitillgången för Europa. - Utvecklandet av den ryska ekonomins stora potential - De ryska energiresurserna
- Möjligheterna som den paneuropeiska marknaden innebär. - Utmaningen som klimatförändringar medför
Nedanstående tabell sammanfattar förekomsten av de fem temata dels i kodifierad form (vänsterspalten) des dess förekomst i de åtta energidialogdokumenten mellan 2000 och 2007.
38
10.1 Innehållsanalys av Energidialogen
Tabell 10.1: Energidialogen Rapport / Förekomst av utvalda fraser 1st Progres s Report 09/2001 2nd Progres s Report 05/2002 3rd Progres s Report 11/2002 4th Progres s Report 11/2003 5th Progress Report 11/2004 6th Progress Report 10/2005 7th Progress Report 11/2006 8th Progres s Report 10/2007 Security of Energy 10 7 5 4 3 1 4 6 Developement of Russian Economy 4 1 0 1 0 0 0 0 Russian Energy Resoucses 3 0 0 0 0 3 2 0 European (energy) Market 10 2 5 4 4 4 0 4 Enviroment (of nature, greenhouse effects) 2 4 1 3 5 2 1 5Det tema som ständigt varit i fokus i energirapporterna har varit säkerheten kring
energiutvinningen och energileveranser men även den legala säkerheten kring energihandel. Genom rapporterna har säkerhetsbegreppet rört sig från att handla om läckor och tillsyn av de olika momenten kring energileveranser till att i senare rapporter även diskutera terrorism och leveranssäkerhet.
Energisäkerhet omnämns särskilt under de två rubrikerna ”Legal Security for Long Term Supplies” och ”Security of the Transport Networks” i de tre första rapporterna för att sedan bytas ut mot “Safety of Energy Transport Networks” i den fjärde rapporten och efter det inte finnas med i någon rubrik fram till sjunde rapporten. I den första rapporten väljer man att lyfta fram Rysslands pålitlighet som energileverantör de senaste 30 åren. Vidare så tydliggörs vikten av långtidskontrakt för handel och investeringar i gas där riskerna fördelas mellan importör och producent för att gynna energisäkerheten (Synthesis Report (First progress report), September 2001).
39 I den andra energirapporten hävdas det att ett legalt ramverk för långtidskontrakt har ett fundamentalt värde för båda parterna i energidialogen. Det sägs även att märkbar framgång har gjorts i diskussionen kring hur ”destinationsklausuler” skall hanteras i framtida
handelskontrakt samt att båda parterna framhåller sin beslutsamhet i att finna en lösning som är godtagbar för både EU och Ryssland (Second Progress Report, Maj 2002).
I den tredje rapporten har tonläget i frågan förändrats. Det går att läsa att de båda parterna ”erkänner” att långtidskontrakt för gashandel har bidragit till skapandet av den europeiska gasmarknaden, men när det gäller tolkningen av långsiktiga gaskontrakts relation till EU-rätt är man oense. Ryssland anser att besluten kring långtidsgaskontrakten inte står i motsättning till EU:s lagar medan EU-kommissionen å sin sida understryker behovet av att alla långsiktiga kontrakt står överensstämmelse med EU:s lagrum.
”Russia believes that the conclusion and implementation of long-term gas supply contracts do not contradict Community Law.
The European Commission underlines that all long-term contracts need to be in conformity with Community law.” (Third Progress Report, November 2002)(s2).
Citatet vittnar om de båda parternas bestämda åsiktsskiljaktigheter i ett dokument som annars karaktäriseras av kortfattad slätstrukenhet. Något som är extra intressant är att efter det här citatet i den tredje rapporten så återkommer inte diskussionen kring den legala
energisäkerheten vilket kan tyckas vara lite udda då energidialogen har beskrivits som
konstruktiv och rättfram av dess förespråkare (Sixth Progress Report, Oktober 2005)samtidigt som den här frågan inte framstår som fullständigt utredd.
Som vi kan se här är att många av de från början centrala teman har tonats ner kraftigt. Den första rapporten behandlade utvecklingen av den ryska ekonomin ganska grundligt. Det kan antas att detta har sitt ursprung från Rysslands vacklande ekonomi i slutet av 1990-talet. ”Development of Russian Economy” förekommer som vi ser ovan bara i det första, andra och fjärde dokumentet för och då i en väldigt svepande kontext som handlade om att ökad
energihandel mellan parterna och bättre infrastruktur för energi skulle leda till utvecklande av den ryska ekonomin. Efter 2003 års rapport togs ämnet inte upp igen.
40 Liknande förskjutning går att se gällande säkerställande av Rysslands energitillgångar som till viss mån speglar verkligheten utanför energidialogen. Det var år 2000 som Putin tillträdde och en av hans första handlingar som sittande president var att ta upp kampen med landets oligarker. Att Rysslands kontroll över landets energitillgångar inte ens nämns i den andra rapporten från 2002 är förvånande men kan möjligen förklaras av att den ryska staten vid det laget i stort kontrollerade alla de kända ryska energitillgångarna. När Rysslands energiresurser åter kommer på tal är det nu i ett nytt perspektiv. Från 2005 energifrågan framförallt i ett miljöperspektiv.
Nästa kodord som är centralt så väl för min innehållsanalys som för energidialogen är ”The European Energy Market”. Nedan återges ett citat från den första energirapporten som även ger en bild av förhållningssättet parterna emellan.
”The EU energy market is now becoming the world’s largest and most integrated market; Russia deserves to gain access to it. In this respect, there are a number of prerequisites, such as enough generating capacity for the Russian market, cost-based pricing, environmental protection and, for electricity, a high level of nuclear safety comparable to that of the EU Member states (First Progress Report, September 2001, s6)”
Tonen i texten ovan antyder att nästan alla EU:s handlingar har sitt ursprung ur ren godhet från EU:s sida. Men det skulle också kunna antyda att EU egentligen är oroliga för att mista Ryssland som en pålitlig energileverantör även om man inte erkänner det som ett argument utan framhåller istället Rysslands behov av EU:s stöd.
I den andra rapporten omnämns Europas energimarknad bara två gånger och då i ett annat sammanhang - Det går att läsa hur de båda parterna är överens om hur viktigt det är med en god konsument- och producent relation gällande oljemarknaden i en värld där det
internationella oljeprisets kraftiga svängningar skadar både Rysslands och EU:s ekonomi (Second Progress Report, Maj 2002). För att råda bot på den här utvecklingen anser de att en dialog bör föras kring hur gemensamma ansträngningarna skulle kunna bidra till högre marknadsstabilitet samt vilken påverkan aktier har på den svajiga oljemarknaden (Second Progress Report, Maj 2002).
I den tredje rapporten avhandlas EU:s energimarknad i samband med den ryska naturgasen och resonemanget inleds med att den ryska sidan är rädd för att EU:s medlemsstater skulle ha
41 en maxgräns på energiimport från enstaka icke EU- medlemsstater som skulle motsvara 30% av landets konsumtion (Third Progress Report, November 2002). Kommissionen har då svarat med att sammanställa en expertgrupp som kom fram till att någon kvantitativ importkvot från Ryssland inte kunde åberopas av något EU- medlemsland.
Vidare så var parterna nöjda över resultatet av ett möte mellan kommissionen och ryska tjänstemän gällande generella energifrågor och policybeslut som hölls i Bryssel den 4 oktober 2002. Både EU och Ryssland menar att fortsatta möten av samma karaktär skulle bidra till en bättre transparens inom såväl den Ryska energimarknaden som EU:s då marknaderna öppnas för konkurens och lösa problem varefter de uppstår, då speciellt inför den stundande
utvidgningen (Third Progress Report, November 2002).
Det sista som nämns gällande EU:s energimarknad i den tredje rapporten är att Ryssland ber om en indikation av att EU:s framtida policy skall inbegripa öppnandet av EU:s gas- och elektricitetsmarknad på ett sätt som inte på något sätt skulle hindra Rysslands konkurrenskraft och närvaro på den europeiska energimarknaden (Third Progress Report, November 2002). Något svar eller godkännande från EU finns inte att finna i dokumentet.
I den fjärde och femte rapporten är det framförallt elektricitet som behandlas när den europeiska energimarknaden omnämns. Det talas mycket om den potential som ett
välintegrerat elektricitetsnätverk skulle ha samt att för att komma vidare i samarbetet måste ett gemensamt perspektiv på regler, mål och miljökrav etableras (Fourth Progress Report,
November 2003).
I den sjätte rapporten talas det om harmonisering av EU och Rysslands energipolicys och än en gång trycker de på hur viktigt det är med ett jämlika konkurrensförutsättningar för aktörer både i Ryssland och i EU (Sixth Progress Report, Oktober 2005).
I den sjunde energidialogen har diskussionen kring den europeiska energimarknaden helt uteblivit för att sedan återupptas i den åttonde där kodningen för energimarknaden noterades fyra gånger vilket även är mediannivån för energimarknadsdiskussionen (se tabell ovan). Här återses resonemanget om att alla potentiella eller faktiska hinder för investeringar inom den
42 ryska eller EU:s energimarknad måste bekämpas oberoende om de är politiska, ekonomiska, legala eller av teknisk natur (Eighth Progress Report, Oktober 2007).
Det enda huvudtemat som har diskuterats mer i senare rapporter än i ursprungsdokumentet är miljöfrågor och energins påverkan på klimatet vilket kan tyckas vara väldigt tidstypiskt.
43
10.2 Innehållsanalys av gemensamma uttalanden som gjorts efter
respektive toppmöten mellan EU och Ryssland under perioden 2000
– 2007
Inom ramen för PCA (Partership and Cooperation Agreement) träffas ledarna för EU och Ryssland regelbundet. Efter varje sådant sammanträde görs ett gemensamt uttalande och det är dessa uttalanden som den här innehållsanalysen grundar sig på. Under tidsperioden 2000 till 2007 så har 15 stycken sådana uttalanden publicerats.
Vissa värden har formulerats av samarbetets ledare som särskilt viktiga för dialogens mål, som är ett välmående och stabilt Europa. Dessa värden uttrycks i termer av demokratiska principer, respekt för mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och marknadsekonomi.
Mot bakgrund av min hypotes tillsammans med Buzans säkerhetiseringsteori samt
ovanstående grundläggande principer för dialog mellan Ryssland och EU har följande kodord valts ut för denna analys: Democracy, Rule of Law, Human Rights och Chechnya. Att
använda ett konkret ord som Tjetjenien (Chechnya) är ett försök att komma bortom de högtidliga försäkringarna om samarbete och istället utröna om, och i vilken utsträckning, konkreta kontroversiella frågor tas upp. Tjetjenien kan i det här fallet ses som en
44
10.3 Innehållsanalys av Joint Statements
Tabell 10.2 Förekomst av kodord i Joint Statements
Democracy Rule of law Human Rights Chechnya Uttalandets storlek (ord) Maj 2000 3 2 3 1 2235 Oktober 2000 3 0 2 1 1544 Maj 2001 8 3 1 4 3116 Oktober 2001 6 3 1 4 4690 Maj 2002 1 0 0 0 3152 November 2002 3 1 1 5 3103 Maj 2003 0 1 1 1 1557 November 2003 0 0 0 0 1120 November 2004 0 0 0 0 696 Maj 2005 1 1 3 1 961 Oktober 2005 0 0 1 1 629 Maj 2006 0 0 0 0 1291 November 2006 0 0 0 0 775 Maj 2007 0 0 0 1 215 Oktober 2007 0 0 1 0 930
Tabellen ovan visar i vilken utsträckning de olika kodorden har förekommit. Tabellen visar sig emellertid vara ganska svåröverskådlig. För att få en bättre överblick över materialet har jag därför i följande tabell sammanfört resultaten i tre lika stora block organiserade i
kronologisk ordning. De femton gemensamma uttalanden som analyserats har således delats in i tre olika block med fem uttalanden i varje.
45
Tabell 10.3 Förekomst av kodord sorterade blockvis
Democracy Rule of Law Human Rights Chechnya Uttalandets storlek (ord) Block 1 (Maj 2000 – Maj 2002) 21 8 7 10 14737 Block 2 (November 2002 – Maj 2005) 4 3 5 7 7437 Block 3 (Oktober 2005 – Oktober 2007) 0 0 2 2 3840 Totalt: 25 11 14 19 26014
I tabellen ovan finns samma material som redovisats i tabell 10.2, fast nu presenterad i en mer koncentrerad form genom sammanslagning av fem uttalanden i varje block. På så vis framgår de ganska stora konstrasterna mellan de olika rapporterna.
Det första kodordet ”demokrati” har registrerats 21 gånger i det första blocket. Därifrån har förekomsten av begreppet demokrati sedan drastiskt minskat till fyra registrerade
omnämnanden i det andra blocket för att inte nämnas över huvud taget i det tredje blocket.
Rättssäkerhet, Rule of Law, är nästa begrepp som har kodats i innehållsanalysen.
Rättssäkerhet omnämns åtta gånger i det första blocket, fyra gånger i det andra blocket och omnämns inte alls i det tredje och sista blocket.
Mänskliga rättigheter, som är det tredje kodordet, förekommer sju gånger i första blocket, fem gånger i andra blocket och två gånger i tredje blocket. Mänskliga rättigheter är därmed ett begrepp förekommer genom alla tre blocken. Som framgår av tabell 10.2 är mänskliga rättigheter det enda av de utvalda kodorden som omnämns i det gemensamma uttalandet oktober 2007, det vill säga det sista av de uttalanden som ingår i undersökningen.
Det fjärde kodordet, Tjetjenien omnämns tio gånger i det första blocket, sju gånger i det andra blocket och två gånger i det tredje blocket. Frågan om Tjetjenien är det näst mest diskuterade
46 kodordet ämnet efter demokrati. Till skillnad från kodordet demokrati så har diskussionen kring Tjetjenien haft en mer kontinuerlig nedgång jämfört frågan om demokrati som istället föll kraftigt efter första blocket för att inte nämnas alls i tredje blocket.
Variationen i omfånget av de olika uttalandena noteras. Som framgår av kolumn 5 i tabellen, den längst till höger, så omfattar uttalandena inom block ett dubbelt så många ord jämfört med uttalandena inom block två vilka i sin tur är dubbelt så stora till sitt omfång jämfört med uttalanden i block tre.
Det är inte bara förekomsten av kodorden som förändras över tid utan även innebörden av orden kan också förändras över tid. Ett exempel är hur olika uttalanden om ”The Common Space on Freedom, Security and Justice” varierar mellan maj 2005 och oktober 2005:
”The underlying principles of the common space of freedom, security and justice are democracy, the rule of law, respect of human rights and fundamental freedoms, including free and independent media and the effective application of common values by independent judicial systems” (Joint Statement – May 2005)
“The Common Space on Freedom, Security and Justice envisages agreements on visa facilitation and
readmission, the taking back of people found to be illegally on the territory of the other party. … Implementation of this Space will also address the fight against terrorism, law enforcement, migration and border management.” (Joint Statement – October 2005)
Detta är ett tydligt exempel på hur tonläget snabbt kan förändras i dessa uttalanden. I det första citatet från Maj 2005 framhålls en ganska ambitiös strävan efter demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet. Fem månader senare, oktober 2005 beskrivs samma värden fast på ett väldigt instrumentellt sätt. Strävan efter något mer går inte att finna i texten utan det handlar uteslutande om parternas säkerhet och välmående snarare än individens säkerhet och välmående.
47
11. Analys
Syftet med föreliggande uppsats är att studera om, och i så fall på vilket sätt, EU:s politiska uttalande gentemot Ryssland har förändrats över tid samt om denna förändring kan antas ha någon koppling till den ökade energihandeln mellan parterna över samma tidsperiod. Utifrån syftet har jag därför ställt frågan om det finns ett samband mellan energihandeln mellan EU och Ryssland och EU:s och Rysslands politisk-retoriska förhållningsätt.
Utifrån Buzans teori (Buzan, Weaver, & de Wilde, Security: A new framework for political analysis, 1998) om relationen mellan regional säkerhetsteori och multisektoriell
säkerhetsagenda kan jag nu placera in EU och Ryssland som en relation mellan två nivåer, ett
internationellt subsystem i form av EU och en enhet som kan särskiljas från andra liknande
enheter det vill säga nationen Ryssland. Att det är möjligt att göra en analys som inbegriper två olika analysnivåer beror på att EU i den här frågan uppträder närmast som en enhet genom EU-kommissionen och Europeiska rådet som företrädare för enheten EU. Vidare representerar föreliggande problemformulering följande tre sektorer enligt Buzans
sektorsindelning. Dels ställs en ekonomisk säkerhetssektor i fokus, vilken berör tillgång till