För att förklara interaktionen mellan redovisningsekonomen och RPA ligger utgångspunkten i metaforen för överlappning mellan mänsklig och teknisk handling, vilket har sin utgångspunkt från Leonardi (2011). Denna studies datamaterial indikerar att utvecklaren som utformar tekniken har en viktig roll i denna överlappningsprocess. Majoriteten av redovisnings- ekonomerna valde att lyfta införandet av RPA i sina berättelser där det framkom att RPA inte ansågs vara färdigutvecklad när den skulle införas som hjälpmedel i redovisningsarbetet. Detta resulterade i att somliga redovisningsekonomer valde att inte använda tekniken tills de större bristerna var åtgärdade. Det teoretiska ramverket antyder i linje med detta att utvecklarna av tekniken som skapar materialiteten i en specifik ordning kan påverka användarnas beteende och därmed överlappningen (Leonardi, 2011).
Med utgångspunkt från stycket ovan visas att en överlappning mellan den mänskliga och den tekniska handlingen inte skedde i den mån det var avsett att ske. Det innebär att utvecklarens roll i att framställa teknikens funktioner kan vara en faktor som påverkar användandet. Studiens datamaterial visar samtidigt att instruktionerna från den som utvecklat tekniken blir viktig då det påverkar hur tekniken sedan används, utan dennes instruktioner finns risken för att det inte resulterar i samma tekniska interaktion som avsetts. Detta i linje med Orlikowski och Barley (2001) som beskriver att användare formar användandet när de interagerar med den i deras vardagliga arbete. Trots de implikationer som fanns vid införandet visar redovisnings- ekonomerna en acceptans för robotens nuvarande funktioner.
En vidare aspekt som i denna studie visat kan ha en inverkan på överlappningsprocessen är interaktionen mellan kollegorna, med avseende på RPA. Användandet av en ny teknik medför att det skapas tillfälle för kollegor att utbyta tankar och känslor mellan varandra. Beroende på hur det talas om tekniken kan det få påverkan på individers upplevelser av den. Inställningen till robotar och automatisering kan i detta avseende därmed lyftas som en viktig faktor i hur interaktionen mellan redovisningsekonomen och RPA ser ut. Detta visar att de människor som finns närvarande under överlappningsprocessen således tillsammans kan influera och påverka kombinationen mellan teknisk och mänsklig handling.
6. Slutsatser
I detta kapitel besvaras studiens forskningsfrågor genom det resultat som analysen genererat. Bevarandet av frågeställningar leder i sin tur till att studiens syfte uppfylls.
Syftet med denna studie var att identifiera hur RPA påverkar redovisningsarbete i praktiken. För att uppfylla detta syfte formulerades följande frågeställningar som besvaras enligt följande. Med fokus på den första frågeställningen; Hur upplever redovisningsekonomer RPA med
avseende på deras arbetsuppgifter? dras slutsatsen att redovisningsekonomer upplever RPA
som en nödvändig och viktig teknik i det dagliga arbetet. Utifrån de arbetsuppgifter som redovisningsarbetet utgörs av är RPA en teknik som till stor del anses underlätta arbetet. Den beskrivs som ett hjälpmedel och en integrerad del i arbetet. Redovisningsekonomer känner ett behov av RPA i arbetsprocessen för att kunna utföra arbetet enligt arbetsbeskrivningar. Med utgångspunkt från detta förväntar de sig också att roboten ska fungera vilket också kan förklara den frustration som uppstår när den inte gör det. Detta kan i sin tur förstås beskriva varför det endast talas om roboten när den inte fungerar. Denna studie visar dessutom att utvecklare av RPA har en viktig roll i hur RPA upplevs av redovisningsekonomer. Både med avseende på utvecklande av funktioner samt vid överförandet av information och kunskap om roboten.
Med avseende på den andra frågeställningen; Hur har redovisningsarbetet förändrats till följd
av införandet av RPA? dras slutsatsen att monotona och tidskrävande moment i
redovisningsarbetet som tidigare utförs av redovisningsekonomer istället kan utföras av en robot. De arbetsuppgifter som inte kräver den mänskliga faktorn har istället lämnats över till RPA. Det handlar främst om att den kan hämta data från olika system samt utföra enklare bokföring. Detta har i sin tur medfört att arbetsprocessen förändras. Anpassningen till ett nytt arbetssätt innefattar en avlastning, vilket är av värde med avseende på att det är ett tidspressat arbete. Arbetsuppgifter har ersatts av roboten vilket medför att det frigörs tid och att redovisningsekonomen kan lägga ned den tiden på mer kvalificerade arbetsuppgifter som tidigare behövt prioriterats bort. Det regelstyrda arbetet som redovisningsekonomen utför kan underlättas då arbetet kan utföras mer noggrant och med mindre stress. Arbetet kan utföras mer grundligt och med mer precision eftersom RPA skapar tid för analys och problemlösning.
Att RPA är en del av arbetet medför dock att redovisningsekonomernas helhetssyn påverkas. Till följd av att arbetsuppgifter lyfts bort från arbetet innebär det att redovisningsekonomen inte får samma helhetssyn på arbetet. Detta gäller främst medarbetare som endast lärt sig använda RPA. Dessa redovisningsekonomer lär sig inte det manuella arbetet och får således mindre förståelse för hela arbetsprocessen. Detta visar att RPA tidvis kan skapa svårigheter att fullfölja det regelstyrda arbetet.
7. Diskussion
Studiens bidrag till organisationsforskningen diskuteras och slutsatserna lyfts från undersökningskontexten med syfte att abstrahera resultaten. Därefter presenteras förslag till framtida forskning.
Med utgångspunkt från organisationsforskningens intresse har denna studie bidragit genom att se till en specifik teknik och dess påverkan i praktiken (Barley, 1986; Leonardi & Barley, 2010; Orlikowski, 2000; Zammuto et al., 2007). Tidigare har forskning om tekniker och dess påverkan på organisationer har fokuserat på informationssystem och vilken påverkan det kan ha på organisering (Leonardi, 2011; Orlikowski, 2000, 1996). RPA är istället en teknik som automatiserar och studien visar faktorer där tekniken får påverkan på arbetssätt och rutiner samt hur detta kan belysas med utgångspunkt från slutanvändaren. Kunskapen från denna studie kan visa en tekniks påverkan på arbete utifrån en mer specificerad studie. Förståelsen för hur RPA påverkat redovisningsarbete kan i sin tur bidra till förståelsen för hur organisationer förändras på sikt (Barley & Kunda, 2001).
Utifrån denna studies slutsatser kan kunskapen om RPA och dess påverkan på arbete visas vara av intresse för organisationer. Detta kan uppnås genom att lyfta studiens resultat från den studerade kontexten och därmed generalisera resultaten. RPA är en teknik som underlättar arbetet och innefattar en anpassning till ett förändrat arbetssätt. Delar av arbetets totala bredd blir osynligt, det vill säga specifika processer, som en följd av att tekniken ersätter delar som tidigare utförts manuellt. RPA kan i sin tur bidra med en minskad helhetssyn och minskad förståelse för samtliga delar av arbetsprocessen. Med avseende på detta kan tekniken komma att få konsekvenser genom att delar inte kan kontrolleras i lika hög grad. Eftersom arbetssättet förändras lär sig nyanställda endast att arbeta med de nya arbetsprocesserna vilket innebär att organisationen, i takt med personalomsättning, tappar anställda med kunskap kring helheten. Hantering av nyanställda blir således viktiga aspekter för organisationen. Det kommer vara av vikt för organisationer att ha anställda med helhetssyn när RPA används med syftet att bibehålla förståelse för samtliga delar av arbetsprocessen.
Vid införande av RPA behöver medarbetare vara anpassningsbara varpå en god grundläggande inställning till automatisering kan underlätta. Automatiseringen medför samtidigt att arbetsuppgifter lyfts bort och till viss del ersätter tekniken medarbetarens arbete. Detta är något som generellt kan skapa en risk för att medarbetare känner oro över att deras arbetsuppgifter försvinner och vad detta i sin tur kan få för konsekvenser. Denna studie tyder däremot på att automatisering inte behöver ses som negativt från medarbetarnas perspektiv i form av rädsla eller oro över att bli ersatt. RPA är inte en teknik som utifrån dess funktioner kan ersätta
människan med hänsyn till att mänskliga faktorn fortfarande kommer behövas, vilket kan stödja denna studies resultat. Istället kan det ses som positivt och eftersträvat att arbetet avlastas.