Internationellt perspektiv

Vid en eventuell fortsättning i projektet skulle det förmodligen vara intres- sant att göra en kartläggning av aärsmöjligheterna ur ett internationellt perspektiv. Om det nns behov av ett verktyg av den här typen i Sverige borde det rimligtvis nnas ett behov även i andra länder. Det kan därför vara aktuellt att utforma applikationen efter dessa förutsättningar.

Kapitel 8

Slutsats

Vilka problem löste applikationen MedEko och i vilken utsträck- ning är de aktuella idag?

MedEko gjorde det möjligt att tillämpa en omfattande beräkningsmodell för att beräkna kostnader för specika undersökningar baserat på dess för- brukning av olika resurser. Denna beräkningsmodell kräver ett omfattande dataunderlag som bl a innefattar detaljerad förbrukningsdata för den eg- na verksamheten. MedEko löste i huvudsak problemen med inmatning och strukturering av dataunderlaget, exekvering av själva beräkningsrutinerna, samt presentation av resultatet i form av en prislista med detaljerad infor- mation om de underliggande kostnaderna.

Det grundläggande problemet som beräkningsmodellen angriper är fort- farande aktuellt idag och för att tillämpa den krävs ett datorbaserat verktyg av den typ som MedEko är. Förutsättningarna för kostnadsberäkningarna har förändrats men principen gäller fortfarande.

Tillför en applikation som motsvarar en modern version av MedE- ko något värde i samband med verksamhetsplanering på en rönt- genavdelning?

Det primära värdet med att använda ett verktyg som motsvarar MedEko är möjligheten att kunna beräkna och analysera kostnader för undersökning- ar, baserat på verksamhetens bentliga produktionsdata, i samband med prissättning. Det gör det möjligt att veriera att de priser man sätter på un- dersökningar speglar den faktiska självkostnaden. Detta är speciellt viktigt i samband med upphandlingar där konkurrensen är hård och priserna spelar en avgörande roll.

Ett annat värde är att kunna simulera förändrade förutsättningar för produktionen och analysera vilken eekt det har på kostnader och hur verk- samheten påverkas. Det kan exempelvis motivera nya investeringar eller om- fördelningar av resurser.

Vilka möjligheter nns det att integrera en applikation som mot- svarar MedEko med Sectras bentliga informationssystem och vil- ka värden medför det?

En stor del av arbetsbördan med att använda MedEko var att samla och mata in dataunderlaget. Den information som är svårast att samla in är den som beskriver undersökningarnas förbrukning av olika resurser. Resultatet av valideringen tyder på att värdet i en potentiell produkt är starkt kopplat till hur pass enkel och eektiv insamlingen av detta klinikspecika dataunderlag kan göras. Om denna information kan hämtas direkt från bentliga informa- tionssystem skulle det vara av stort värde. Det här examensarbetet har dock inte innefattat någon utredning av vilken av den efterfrågade informationen som nns att tillgå i de informationssystem som Sectra utvecklar.

Litteraturförteckning

[1] Intervju med Anders Persson. chef, CMIV Linköping, 2010-09-07. [2] Intervju med Lars-Åke Johansson. utvecklingschef, Diagnostikcentrum

Universitetssjukhuset Linköping, 2010-09-22.

[3] Studiebesök vid röntgenkliniken, Universitetssjukhuset Linköping. Pia Säfström, verksamhetschef, 2010-09-03.

[4] Nils Bruzelius. Om poäng och priser i medicinsk service. Produktion av laboratorietjänster: analys av olika styrsystem. Tech. rapp., Företagse- konomiska institutionen, Lunds Universitet & Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, 1987.

[5] Mervyn D. Cohen, Donald R. Hawes, Gady D. Hutchins, William D. McPhee, Michael B. LaMasters, & Robert P. Fallon. Activity-based Cost Analysis: A Method of Analyzing the Financial and Operating Perfor- mance of Academic Radiology Departments. Radiology, 215(3):708716, 2000.

[6] Bengt Dahlin & Jan Kuuse. Öppen vård i Mittenälvsborg då, nu och sedan, med fokus på Lerum - Del 2 Primärvårds- tiden. http://www.bengtdahlin.se/HoSstoryn2/filer_del2A/Del_ 2A_beginning.pdf (hämtat 2011-03-21), 2006.

[7] Kim Goodwin. Designing for the Digital Age: How to Create Human- Centered Priducts and Services. Wiley Publishing, Inc., 2009.

[8] Lotta Holm & Thure Holm. SPRI-rapport 299, Beräkning av kostnader för radiologiska åtgärder. Tech. rapp., SPRI, 1990.

[9] Henrik Kniberg. Scrum and XP from the Trenches. lulu.com, 2007. [10] Steinar Kvale. Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur,

1997.

[11] J. Laurila, I. Suramo, & M. Brommels et al. Activity-based costing in radiology - Application in a pediatric radiological unit. Acta Radiologica, 41(2):189195, 2000.

[12] Michael McCurdy, Christopher Connors, Guy Pyrzak, Bob Kanefsky, & Alonso Vera. Breaking the Fidelity Barrier - An Examination of our Current Characterization of Prototypes and an Example of a Mixed- Fidelity Success. I Proceedings of ACM CHI 2006 Conference on Human Factors in Computing Systems, sid. 12331242. ACM New York, 2006. [13] Anders Persson. MEDEKO - Version 3.0 för Windows NT 4, 2006. [14] Marc Rettig. Prototyping for Tiny Fingers. Communications of The

ACM, 37(4):2127, April 1994.

[15] Sectra. Årsredovisning 2009/2010, 2010.

[16] Josh Smith. WPF Apps With The Model-View-ViewModel Design Pat- tern. http://msdn.microsoft.com/en-us/magazine/dd419663.aspx (hämtat 2011-04-14), Februari 2009. MSDN Magazine.

[17] Socialstyrelsen. Klassikation av radiologiska åtgärder 1991, 1991. [18] Thomas Tullis & William Albert. Measuring the User Expecience: Col-

lecting, Analyzing, and Presenting Usability Metrics. Morgan Kaufmann Publishers, 2008.

Bilaga A

Appendix

Otto

•

Delaktig i verksamhetsplaneringen för en röntgenklinik och har som uppgift att analysera undersökningskostnader och ta fram ett kostnadsunderlag inför fastställande av prislistan för kommande verksamhetsår.

•

Är i botten radiolog med begränsad ekonomisk expertis.

•

Kliniken använder Sectras RIS och PACS

Målsättning

• Få fram detaljerad information om den faktiska kostnaden för varje undersökningtyp baserat på verksamhetens nuvarande produktionsfaktorer.

• Verifiera och justera de nuvarande undersökningspriserna baserat på den kostnadsinformation han tagit fram.

Scenario

1. Otto startar ExamCost och börjar med att importera produktionsdata för det senaste året från RIS:et. Det innefattar alla undersökningskoder, antal utförda undersökningar och

labbeteckningar. Eftersom det inte är första gången han använder verktyget finns redan tidsvärden angivna för de fyra tidsattribut som finns definierade: Apparattid, Us-tid

Sjukvårdspersonal, Us-tid Radiolog och Granskningtid. Några undersökningar saknar tidsvärden och Otto väljer att importera referenstider för dessa tillsvidare.

2. Otto har under det senaste halvåret gjort en kartläggning av hur lång tid som läggs på

dubbelgranskning för antal av undersökningstyperna och skapar därför ett nytt tidsattribut. Han döper det till Dubbelgranskning och kopplar det till personalkategorin Radiologer. Därefter anger han manuellt tidsvärden för det nya tidsattributet för alla berörda undersökningstyper. 3. Personalkategorin Sjukvårdspersonal har hittills bara bestått av posten Vårdpersonal som

sammanfattade all personal (läkare undantaget) som på olika sätt arbetar i direkt koppling till undersökningar. Otto delar nu upp den i posterna Undersköterskor och Sjuksköterskor eftersom kostnadsunderlaget för dessa båda personaltyper är separerat. Han matar därefter in årlig arbetstid, årlig kostnad och uppskattad administrativ tid för de båda personaltyperna. Båda tillhör fortfarande personalkategorin Sjukvårdspersonal. Samma information matas även in för personalkategorin Radiologer.

4. Under det senaste året han man bytt ut två modaliteter mot nya och Otto lägger till kostnadsinformation för den nya utrustningen i respektive av de två berörda labben. Ett av labben bytte beteckning i samband med modalitetsutbytet och därför ligger även den gamla labbet med den gamla utrustningen kvar i verktyget. Otto raderar det och får frågan om han även vill radera utrustningen som är kopplad till labbet. Han svarar ja och går sedan igenom de resterande labben och uppdaterar kostnadsunderlaget efter behov. Vissa av lokalerna har fått en förhöjd hyreskostnad per kvadratmeter efter att man renoverat delar av

ventilationssystemet på sjukhuset.

5. Otto går därefter igenom listan med de förbrukningsmaterial som finns definierade. Han uppdaterar kostnaden per förbrukad enhet för ett antal olika poster. För vissa undersökningar har man ändrat mängden kontrastvätska och Otto gör därför motsvarande uppdateringear av förbrukad mängd kontrastvätska. För att effektivisera inmatningen markerar han flera undersökningar åt gången och anger kontrastvätksa och mängd i en och samma inmatning. 6. Nu återstår bara alla indirekta kostnader. De består i huvudsak av olika overhead-kostnader som

samtliga finns inmatade sedan tidigare och Otto behöver bara uppdatera

kostnadsinformationen för respektive kostnadspost. Tidigare har man använt konceptet med att fördela de indirekta kostnaderna på antalet besök vid kliniken, där den indirekta kostnaden har utgjort ett baspris per besök vid kliniken. Av olika anledningar vill man nu istället fördela de indirekta kostnaderna på alla undersökningar och ta bort baspriset per besök. Otto väljer därför att fördela vissa av de indirekta kostnaderna jämt över alla undersökningar och vissa i

förhållande till direkt kostnad.

7. I prislistan finns nu alla undersökningar listade med undersökningskod, beskrivande text, total direkt kostnad, indirekt kostnad och total kostnad. Otto väljer att lägga till information om totalt antal utförda undersökningar och exporterar sedan prislistan till Excel. Därefter väljer han att visa detaljerad kostnadsinformation där även de specifika direkta- och indirekta

kostnadsposterna finns med i prislistan. Även denna lista exporterar han till Excel för att skapa diagram och jämföra med föregående års kostnadsinformation.

Lisbeth

•

Verksamhetschef för en större röntgenklinik

•

Kliniken använder Sectras RIS och PACS

•

Planerar att investera i ett nytt CT-labb och behöver incitament för att få igenom förslaget.

Målsättning

• Simulera och analysera effekterna av ett nytt CT-labb, både ekonomiskt och produktionsmässigt. • Att veta hur många undersökningar man måste göra, och till vilket pris, för att det ska bli

lönsamt.

• Simluera olika planerade förändringar i produktionen för att trimma effektiviteten.

Scenario

1. Lisbeth börjar med att skapa ett nytt labb med den nya modaliteten. Hon har sen tidigare tagit fram offerter på vad investeringen skulle kosta och utifrån den informationen matar hon in data som avgör hur mycket det nya labbet med dess utrustning kommer kosta per år. 2. Den nya labbet gör det möjligt för kliniken att erbjuda en rad nya undersökningstyper och

hon lägger därför till dessa och uppskattar hur många undersökningar de ska göra under det kommande året. Hon uppskattar även hur lång tid de olika undersökningarna kommer allokera på labbet. Ett antal av de mest erfarna radiologerna vid kliniken har fått uppskatta en genomsnittlig granskningstid för de nya undersökningarna och dessa värden matas också in.

3. Hon kan nu se hon att arbetstiden för personalkategorin Läkare är överbelagd vilket innebär att hon antingen behöver omfördela sina resurser elle göra justeringar i produktionen, alternativt anställa fler Läkare.

4. Eftersom de nya undersökningstyperna kommer ersätta ett antal andra undersökningstyper minskar hon antalet undersökningar för dessa och då ändras personalbeläggningen för kategorin Läkare så att den inte längre är överbelagd.

In document Verktyg för kostnadsberäkning av röntgenundersökningar (Page 59-67)