6 DISKUSSION
6.1 Internet i undervisningen
Skolan har enligt läroplanen (Skolverket, 2006) som mål att uppnå att undervisa eleverna i ”vilken roll medier har i samhället” (Skolverket, 2006) samt lära eleverna att använda informationsteknik. Det står inte att det handlar om just Internet, men i dagens informationssamhälle anser jag att det är en självklarhet att Internet ska räknas med. Det är upp till den enskilda skolan hur detta tolkas, vilket kan leda till att undervisning i Internetkunskap kan skilja mellan olika skolor (Skolverket, 2006). Argument som stödjer Internets självklara plats i undervisningen är bland annat Deweys teori om att undervisningen i skolan bör anpassas till verkligheten vi lever i. Verkligheten dvs. samhället förändras hela tiden men just nu lever vi i ett informationssamhälle där Internet intar en självklar plats. Dewey menar även att undervisningen bör vara praktisk och bygga på barnens erfarenheter (Andersson, 2001). Enligt Veen (2007) har eleverna större Internetkunskaper än vad många vuxna tror och skolan får inte undervärdera elevernas kunskaper, utan bör istället ta tillvara på dem i undervisningen (Veen, 2007).
6.1.1
Lärarnas förhållningssätt
Av studien framkommer att lärarna ser Internet som ett komplement till fakta i framför allt orienteringsämnen, men även till viss del i andra ämnen. Internet är med andra ord inte det första lärarna tänker på när de ska planera ett arbete, men de ställer sig ändå positiva till att eleverna använder sig av Internet i undervisningen. Den positiva inställningen till Internet i undervisningen går även att finna i KK-stiftelsens
undersökningar 2003 och 2006. Undersökningarna visar även på att det är ett förhållningssätt som ökar bland lärarna. Det som förvånar mig är att lärarnas uppfattningar skiljer sig i så stor grad vad gäller Internet i undervisningen, då lärare med en positiv inställning ser Internet som en ”självklarhet” i undervisningen medan lärare med en negativ inställning tycker raka motsatsen. Hur kan åsikterna skilja sig så mycket åt? Jag tror att anledningen till denna skilda uppfattning bland lärarna kan ha att göra med vilken tillgång de har till datorer i undervisningen. Lärare som visade sig positiva till Internet i undervisningen hade också tillgång till ett större antal datorer än lärare som höll en mer negativ inställning.
6.1.2
Tillgången till datorer
Både regeringen och KK-stiftelsen har gått in med ekonomiska satsningar i skolan för att öka skolans tillgång till datorer (KK-stiftelsen) och en ökning av tillgång till datorer i skolan har skett, det visar en rapport som skolverket har sammanställt (skolverket, 2001). Men trots denna ökning av tillgången till datorer anser lärarna i studien att de har tillgång till alldeles för få datorer för att på ett bra sätt kunna använda sig av Internet i undervisningen. Bristen på datorer i skolan är ett problem som även KK.stiftelsen (2002) och Skarin (2007) tar upp i sina undersökningar. Det framkommer i studien att bristen på datorer kan leda till att lärare väljer att inte använda sig av Internet i undervisningen, men de anser att de borde undervisa eleverna mer i Internetkunskap. I studien tycker jag mig se en skillnad mellan de lärare som har god tillgång till datorer och de som inte har det. De lärare som har god tillgång till datorer passar också på att använda sig flitigt av Internet i undervisningen. Jag frågar mig om detta kan vara en ren tillfällighet eller om det är en rättvis bild av hur det förhåller sig på skolorna. Lärarna i studien löser bristen på datorer genom att låta eleverna turas om att arbeta vid datorerna eller att eleverna får arbeta i grupper. En annan lösning som en av skolorna visade på var att satsa på modern teknik där lärarna till exempel kan undervisa eleverna i Internetkunskaper på en storbildsskärm.
6.1.3
IT kunskaper och Intresse
Kunskap och intresse är två andra faktorer som jag tror har stor inverkan på hur lärarna ställer sig till Internet i undervisningen. De lärare som tycker sig ha utbildning i och intresse för Internet använder det också mer i undervisningen, medan de lärare som inte anser sig ha den utbildningen eller det intresse som krävs inte använder Internet i undervisningen i lika stor grad. Lärarna i kommunen kommer inom den närmaste framtiden påbörja en treårig webbaserad utbildning i Internetkunskap, vilket jag tror kommer att leda till att Internet i undervisningen kommer att öka (Myndigheten för skolutveckling). Enligt KK-stiftelsen anser majoriteten av svenska lärare att de har brist i IT kompetens (KK-stiftelsen 2003), men det är inte endast ett problem bland svenska lärare, utan det är även ett internationellt problem visar en undersökning där 27 länder deltar (Skarin, 2007).
Enligt ett nordiskt forskningsprojekt framkommer att brist på kompetens kan leda till att lärare väljer bort Internet i undervisningen (Ramböll Management, 2006). Det är med andra ord viktigt att lärare känner att de har kompetens inom IT för att de ska våga använda sig av det i undervisningen. I ett brittiskt forskningsprojekt där man lät lärarna få tillgång till egna datorer framkom att lärarna vågade experimentera mer i undervisningen med Internet ju mer säkra de kände sig med datorn (Becta 2001). Ett liknande projekt genomfördes i USA, men där fick även eleverna tillgång till datorer och lärarna fick förutom tillgång till datorer även handledning i IT hantering. Det framkom av studien att både lärares och elevers kunskapsnivå ökade, vilket i sin tur gav högre kvalitet på Internetundervisningen (Silvernail, 2004).
6.2
Källkritik i Internetundervisningen
Skolan har enligt läroplanen (skolverket, 2006 ) till uppdrag att ”lära eleverna att kritiskt granska fakta och förhållanden de möts av” Skolan ska även sträva mot att lära eleverna att ”göra medvetna etiska ställningstaganden”(Skolverket, 2006). Detta tycker jag talar för att det är oerhört viktigt att skolan undervisar eleverna i källkritik av Internetkällor.
6.2.1
Lärarnas förhållningssätt
Det framkommer av studien att lärarna inte är helt säkra på vad källkritik av Internetkällor innebär, men majoriteten av lärarna anser sig ändå undervisa eleverna i källkritik. Det är framför allt den traditionella källkritiken lärarna undervisar i, dvs. källkritik för till exempel litteratur. Lärarna menar att källkritik för Internetkällor är något de tar upp om ett eventuellt problem uppstår. Enligt Dunkels (2007) är barn mycket väl medvetna om farorna med Internet och de anser sig kunna hantera dessa på egen hand. Det är väldigt bra att barnen har denna inställning, men det innebär inte att vi vuxna har rätt att frångå vårt ansvar att lära barnen hur de ska hantera denna fakta. Vi kan inte heller förlita oss på att lagar, regler och tekniska filter hindrar barnen att ta del av denna icke önskvärda fakta. Risken med att införa det är att vi blir passiva. Vi kan inte lösa etiska frågor med tekniska filter. Det handlar i stället om att installera etiska filter i eleverna (Rask, 2003). Vi måste låta barnen utforska verkligheten de lever i, vilket även Piaget förespråkar. Han menar att världen inte är färdigupptäckt ännu, och att barnen måste få upptäcka den genom att utforska den på egen hand för att kunna anpassa sig till den (Piaget, 1976).
6.2.2
Tillgången till datorer
Även när det gäller källkritik av Internetkällor så har tillgången till datorer en stor betydelse enligt studien. Lärarna menar att bristen på datorer innebär att de inte undervisar eleverna i källkritik i den nivå de anser skulle behövas, eller att de rent av inte undervisar eleverna i källkritik överhuvudtaget. Samtidigt som tillgången till datorer är viktig för att lärarna ska kunna undervisa eleverna i källkritik så är det även viktigt
med att skolan har förhållningsregler till Internetanvändandet. Det ger signaler till eleverna hur de bör förhålla sig till Internet (Truedson, 2000).
6.2.3
Kunskap och intresse
I dagens samhälle där vi hela tiden matas av information, inte minst på Internet, är det oerhört viktigt att vi lär oss att hantera denna information. Det är lärare och föräldrar som bär ansvaret att visa barnen hur de bör förhålla sig till informationen på Internet (Rask, 2003). Kunskap ger det bästa skyddet menar Truedson (2000). Det är viktigt att vi lär eleverna hur de ska förhålla sig till informationen i stället för att blunda för eventuella problem (Rask, 2003).
Det framgår, som även står nämnt tidigare, av studien att lärarna inte är säkra på hur de ska förhålla sig till källkritik av Internet, men genom den webbaserade utbildningen som lärarna i kommunen kommer att genomgå får de även kunskaper i hur Internetkällor kan granskas källkritiskt (Myndigheten för skolutveckling).
I studien så framgår att lärarna önskar ha tillgång till en sajt med bra länkar att använda sig av i undervisningen. Denna sajt ska hela tiden hållas fräsch genom att nya länkar läggs till och gamla länkar tas bort, då länkarna är en färskvara. Denna idé förespråkar även Andersson (2005) som menar att det borde vara en självklarhet att lärarna har tillgång till speciella läromedelssajter, där lärarna kan ta del av information som är kvalitetssäkrad (Andersson, 2005).