RAPPORTENS MÅL OCH OMFATTNING
Internrevisionstjänstens uppdrag är att ge kommissionen oberoende och objektiva garantier samt att tillhandahålla konsulttjänster som ska ge mervärde till och förbättra kommissionens verksamhet. Internrevisionstjänsten hjälper kommissionen att nå sina mål genom ett systematiskt och disciplinerat arbete för att utvärdera och ge rekommendationer om hur riskhantering, kontroller och styrningsprocesser kan effektiviseras. Dess uppgifter omfattar att utvärdera och ge lämpliga rekommendationer för hur styrningsprocessen kan förbättras vid genomförandet av följande mål: att främja lämplig etik och lämpliga värderingar inom organisationen, säkerställa en effektiv hantering av organisationens resultat och ansvar samt en effektiv kommunikation av risk- och kontrollinformation till lämpliga delar av organisationen. Därigenom främjas en kultur av effektiv och ändamålsenlig hantering inom kommissionen och dess avdelningar. Internrevisionstjänstens oberoende är förankrat i budgetförordningen3 och i den uppdragsstadga4 som kommissionen har antagit. Internrevisionstjänsten rapporterar om alla sina revisioner till kommittén för revisionsuppföljning. Kommittén för revisionsuppföljning bistår kommissionskollegiet genom att säkerställa att kommissionens avdelningar beaktar internrevisionstjänstens och Europeiska revisionsrättens arbete och följer upp det på lämpligt sätt.
Internrevisionstjänsten utför sitt arbete i enlighet med budgetförordningen, de internationella riktlinjerna för yrkesmässig internrevision och de yrkesetiska riktlinjerna från Institute of Internal Auditors.
Internrevisionstjänsten utför inte revisioner av medlemsstaternas system för kontroll av EU-medel. Sådana revisioner som omfattar enskilda stödmottagare, utförs av medlemsstaternas internrevisorer, nationella revisionsmyndigheter, andra generaldirektorat vid kommissionen och Europeiska revisionsrätten.
Internrevisionstjänsten utför dock revisioner av åtgärder som vidtas av kommissionens avdelningar för att övervaka och granska organ i medlemsstaterna och andra organ som ansvarar för utbetalning av EU-medel, exempelvis FN. Enligt budgetförordningen kan internrevisionstjänsten utföra dessa uppdrag på plats, även i medlemsstaterna.
3 Artikel 100 i budgetförordningen.
4 Ref. C(2017) 4435 final av den 30 juni 2017, Communication to the Commission, Mission Charter of the Internal Audit Service of the European Commission (Meddelande till kommissionen – Uppdragsstadga för Europeiska kommissionens tjänst för internrevision – ej översatt till svenska).
4 3. ÖVERSIKT AV REVISIONSARBETET
3.1. Genomförande av revisionsplanen för 20175
På brytdagen den 31 januari 2018 hade 98 %6 av de planerade åtagandena i 2017 års uppdaterade revisionsplan fullgjorts vid kommissionen och dess avdelningar och genomförandeorgan7.
Totalt slutfördes 148 uppdrag (inklusive revisioner, uppföljningar, granskningar och konsultuppdrag), fördelade enligt följande:
2017 2016 2015
Uppdrag Rapporter Uppdrag Rapporter Uppdrag Rapporter
Revision 54 58 52 60 38 528
Den ursprungliga planen för 20179 innehöll 66 revisionsuppdrag (inklusive revisioner, granskningar och konsultuppdrag men inga uppföljningar) som skulle vara klara senast under brytdatumet den 31 januari 2018. Planen innehöll vidare 38 uppdrag som skulle påbörjas före det brytdatumet och slutföras under 2018. Planen för 2017 uppdaterades10 vid halvårsskiftet. Både den ursprungliga och den uppdaterade planen beaktades av kommittén för revisionsuppföljning.
I enlighet med sin stadga och de internationella standarderna samt för att säkerställa att revisionsplanen genomförs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt planerar internrevisionstjänsten sitt revisionsarbete på grundval av en riskbedömning och en kapacitetsanalys. Genomförandet övervakas sedan regelbundet och justeras efter behov.
5 Se även internrevisionstjänstens årliga verksamhetsrapport för 2017.
6 Alla uppdrag (revisioner, rådgivning och uppföljning) hade slutförts, med undantag för en förvaltningsskrivelse. Utfärdandet av förvaltningsskrivelsen med en sammanfattning av resultaten från olika revisioner av personalresurser inom kommissionen sköts upp till 2018.
7 Arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar innehåller en översikt över alla slutförda revisions- och uppföljningsuppdrag.
8 Vissa revisioner, särskilt revisioner som rör flera generaldirektorat, kan ligga till grund för fler än en revisionsrapport.
9 Utfärdad den 16 februari 2017.
10 Utfärdad den 28 juli 2017. Den innehåller en beskrivning av ändringar av planen på grund av minskad kapacitet och en ny bedömning av generaldirektoratens/avdelningarnas riskexponering.
5
3.2. Statistik om internrevisionstjänstens rekommendationer11
Antalet rekommendationer från internrevisionstjänsten (inklusive antalet godtagna rekommendationer) under 2017 var följande:
Nya
rekommendationer Helt godtagna Delvis godtagna12 Ej godtagna
Prioritet Nr Nr % Nr % Nr % godtagna eller delvis godtagna rekommendationer. Handlingsplanerna lämnades in till internrevisionstjänsten och bedömdes vara tillfredsställande.
I sin årliga internrevisionsrapport för 2017 som meddelades kommissionen i maj 2018 rapporterade internrevisionstjänsten att två handlingsplaner ännu saknades vid den tidpunkten (baserat på brytdatumet den 31 januari 2018)13. Efter utfärdandet av den rapporten har båda handlingsplanerna lämnats in till internrevisionstjänsten som bedömt dem som tillfredsställande, och åtta rekommendationer (alla kopplade till revisionen av kommissionens
11 En omfattande översikt över internrevisionstjänstens rekommendationer finns i den rapport som riktar sig till kommittén för revisionsuppföljning daterad den 27 mars 2018.
12 Följande två rekommendationer godtogs delvis under 2017:
- En rekommendation om indikationer på arbetsbelastning, som bedömdes som viktig, riktad till genomförandeorganet för innovation och nätverk vid revisionen av hanteringen av personalresurser vid organet. Den handlingsplan som tillhandahölls av genomförandeorganet för innovation och nätverk bemötte dock rekommendationens alla delar (inklusive den del som avvisats).
- En rekommendation om fastställandet av kontrollplaner, som bedömdes som viktig, riktad till generaldirektoratet för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar vid revisionen av upphandling enligt instrumentet för stöd inför anslutningen – fas II. Denna rekommendation diskuterades vid ett möte den 10 januari 2018 i beredningsgruppen för kommittén för revisionsuppföljning. Efter mötet bekräftade generaldirektoratet för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar för internrevisionstjänsten att man höll med om principen i de två delrekommendationerna (del av rekommendation nr 1) från internrevisionstjänstens revision.
Generaldirektoratet gav även internrevisionstjänsten ytterligare förklaringar till varför dessa delrekommendationer inte kunde omvandlas till operativa åtgärder i detta skede (vilket ledde till att rekommendationen delvis avvisades).
I regel föreslår internrevisionstjänsten att rekommendationer som (delvis) har avvisats tas upp för diskussion i kommittén för revisionsuppföljning. Detta kan leda till att generaldirektoraten omprövar sin inställning.
13 De två handlingsplanerna avsåg revisionerna av följande:
- Kommissionens förvaltnings-/tillsynssystem för riskhantering, finansiell rapportering och efterhandskontroller/revisioner. För denna revision inkom de enheter som varit föremål för revision med en handlingsplan i september 2018. Internrevisionstjänsten bedömde denna handlingsplan som tillfredsställande.
- Organisationsram för it-styrning och portföljhantering. För denna revision meddelades i juni 2018 en handlingsplan, som internrevisionstjänsten bedömde som tillfredsställande.
6
/tillsynssystem för riskhantering, finansiell rapportering och efterhandskontroller/revisioner) har helt godtagits av de enheter som varit föremål för revision.
Genomförandet av de godtagna rekommendationer som gavs under perioden 2013–
2017, enligt bedömning från de enheter som varit föremål för revision14, per den 31 januari 2018, var följande:
14 I denna tabell anges bedömningarna av rekommendationerna vid brytdatumet. De kan skilja sig från bedömningen i den ursprungliga rapporten om internrevisionstjänsten anser att de åtgärder som vidtagits av den enhet som varit föremål för revision är tillräckliga för att delvis minska de identifierade riskerna och om rekommendationen därmed har nedprioriterats.
7
Sammantaget anser de enheter som varit föremål för revision att 1 476 eller 80 % av det totala antalet godtagna rekommendationer som getts under perioden 2013–
2017 är genomförda, vilket gör att totalt 359 oavslutade rekommendationer (eller 20 %) återstår. Av dessa 359 oavslutade rekommendationer bedömdes en som absolut nödvändig15, och 133 av rekommendationerna bedömdes som mycket
15 Efter ett uppföljningsuppdrag som internrevisionstjänsten utförde i mars 2018 har bedömningen av denna absolut nödvändiga rekommendation nedgraderats till ”mycket viktig”.
8
viktiga (23 % av det totala antalet godtagna rekommendationer som ansågs vara absolut nödvändiga och mycket viktiga).
Av de 359 oavslutade rekommendationerna var 121 försenade, vilket motsvarar 6,6 % av det totala antalet godtagna rekommendationer. Bland dessa ingår 12 mycket viktiga rekommendationer som var mycket försenade (mer än sex månader jämfört med den ursprungliga genomförandedagen). Dessa representerade endast 0,7 % av det totala antalet godtagna rekommendationer under perioden 2013–2017.
Det totala antalet rekommendationer som utfärdats under perioden 2013–2017 för vilka en uppföljningsrevision hade utförts uppgår till 1 361 jämfört med de 1 476 som de enheter som varit föremål för revision rapporterat som ”klara för granskning”.
Av det totala antalet rekommendationer som följts upp under denna period hade internrevisionstjänsten avslutat 1 296 (95 %). Detta innebär att internrevisionstjänsten gjorde bedömningen att i genomsnitt 5 % av rekommendationerna inte kunde anses vara genomförda på ett ändamålsenligt sätt, och de har därför inte avslutats efter att uppföljningsrevisionen slutförts.
Sammantaget anser internrevisionstjänsten att läget avseende genomförandet av revisionsrekommendationerna är tillfredsställande och jämförbart med tidigare rapporteringsperioder. Detta visar att kommissionens avdelningar är noga med att genomföra de mycket viktiga rekommendationerna och därmed minska de risker som identifierats. Det är ändå nödvändigt att uppmärksamma de enskilda rekommendationer som bedöms vara mycket viktiga och är mycket försenade, dvs.
mer än sex månader. En särskild rapport har upprättats och skickats till kommittén för revisionsuppföljning16. En sammanfattning av rapporten ingår i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som medföljer denna rapport.
16 En omfattande översikt över internrevisionstjänstens rekommendationer finns i den rapport som riktar sig till kommittén för revisionsuppföljning daterad den 27 mars 2018.
9
4. SLUTSATSER BASERAT PÅ DET REVISIONSARBETE SOM UTFÖRTS UNDER 2017 4.1. Slutsatser om resultatrevisioner
Till följd av kommissionens övergång till en resultatbaserad kultur och större fokus på värde för pengarna fortsatte internrevisionstjänsten att utföra resultatrevisioner17 och revisioner som omfattar viktiga resultatelement (övergripande revisioner) under 2017 som en del i den strategiska revisionsplanen 2016–2018.
Internrevisionstjänsten gjorde i överensstämmelse med sina metoder och bästa praxis en indirekt bedömning av resultaten, dvs. om och i så fall hur ledningen har inrättat kontrollsystem för att mäta och säkerställa resultatet (effektiviteten och ändamålsenligheten) i den egna verksamheten. På detta sätt vill internrevisionstjänsten säkerställa att generaldirektoraten och avdelningarna i första hand har inrättat lämpliga resultatramar och använder verktyg, nyckeltal och övervakningssystem för att mäta resultatet. Detta beror delvis på att ett stort antal av de rättsliga grunderna föreskriver mål som är bredare än vad kommissionen själv kan uppnå. Detta innebär i sin tur att mål och riktmärken enligt SMART-modellen (Specific, Measurable, Achievable, Relevant, Time-Bound – specifika, mätbara, uppnåbara, relevanta och tidsbundna mål) först måste fastställas på kommissionsnivå för att så långt det är möjligt särskilja kommissionens egna bidrag från andra stora aktörer som bidrar till att EU-fondernas mål genomförs och uppnås (medlemsstaterna, regionerna, tredjeländer, internationella organisationer etc.).
I följande avsnitt anges internrevisionstjänstens slutsatser om de olika resultataspekterna av de revisioner som utfördes 2017.
4.1.1. Resultat för kommissionens generaldirektorat, avdelningar och genomförandeorgan: horisontella processer
4.1.1.1. Styrningsprocesser
I oktober 2016 utfärdade Europeiska revisionsrätten sin särskilda rapport N °27/2016 Europeiska kommissionens förvaltning – bästa praxis?. Domstolen rekommenderade bland annat att kommissionen skulle uppmana internrevisorn att utföra mer revisionsarbete avseende styrningsfrågor på hög nivå18. Som svar antog kommittén den 11 januari 2017 ett beslut (ref. C(2017) 4 final) där man efterfrågade att internrevisorn skulle genomföra en revision av kommissionens förvaltnings-/tillsynssystem när det gäller riskhantering, finansiell rapportering och efterhandskontroller/revisioner. Internrevisionstjänsten genomförde denna revision under 2017, utöver flera sedan tidigare planerade revisioner av styrningsprocesser (på hög nivå) inom andra områden vid kommissionen. Resultaten från dessa revisioner visar att det finns en många viktiga svagheter i de olika
17 Internrevisionstjänsten utförde totalt 47 resultatrevisioner och övergripande revisioner. Mer information finns i arbetsdokumentet.
18 God styrning handlar om att ha lämpliga processer/strukturer för att informera, hantera och övervaka de aktiviteter som organisationen utför för att uppnå sina mål. Översyn handlar om att säkerställa att dessa processer/strukturer övervakas på ett effektivt sätt, oberoende av operativ hantering.
10
styrningsarrangemangen på både organisationsnivå och operativ nivå. Med tanke på EU-sammanhangets nuvarande utmanande natur och behovet av att förbättra medborgarnas förtroende för EU:s politik och institutioner, drog internrevisionstjänsten slutsatsen att kommissionen borde ta möjligheten att ytterligare förbättra sina styrningsarrangemang och därmed också sin möjlighet att uppnå sina mål.
Efter den administrativa reformen 2000 gjorde kommissionen betydande framsteg med att stärka sin ansvarighet, sitt ansvar och sina förfaranden för att bygga upp rimliga garantier. Det finns god förståelse för den decentraliserade modellen för finansiell hantering och den är inbyggd i organisationens kultur. Det finns tydliga ansvarighetsinstrument kombinerat med ett robust förfarande för att bygga upp rimliga garantier. I oktober 2017 antog kommissionen dessutom ett meddelande om styrning i Europeiska kommissionen. På organisationsnivå fastställde ändå internrevisionstjänsten ett behov av proportionella förbättringar av de nuvarande förvaltnings- och tillsynssystemen, särskilt i fråga om riskhantering och mer allmänna aspekter av styrningens organisation.
Vidare har man gjort väsentliga framsteg inom it-styrning på organisationsnivå sedan 2015 när nya strukturer för it-styrning infördes. Trots denna utveckling har man emellertid identifierat betydande svagheter som kräver ett proportionerligt men nödvändigt svar för att ytterligare förstärka styrningen inom detta område. De rekommenderade förbättringarna syftar till att komplettera och förstärka befintliga strukturer inom kommissionen och ge it-gruppen ytterligare befogenhet. Man ska även definiera en tydlig it-strategi för organisationen samt förbättra dess översikt över it-investeringsportföljen inom kommissionen.
Generaldirektoratet för personal och säkerhet, byrån för löneadministration och individuella ersättningar och Europeiska gemenskapernas byrå för uttagningsprov för rekrytering av personal äger en mängd informationssystem på organisationsnivå som är avgörande för den dagliga funktionen vid kommissionen samt vissa andra europeiska institutioner, EU:s genomförandeorgan och decentraliserade byråer och andra EU-organ. Inom detta område identifierades väsentliga svagheter i styrnings- och projektledningsarrangemangen för dessa system. Centrala förbättringar behövs för att säkerställa strategisk överensstämmelse både på personalområdet och med generaldirektoratet för informationsteknik, som är primär leverantör av it-system och service, och därigenom optimera det värde man får av it-investeringar.
Bristande styrning är också en grundläggande orsak till de väsentliga svagheter som identifierats i produktionsförfarandet och vad gäller kvaliteten på statistik som inte tagits fram av Eurostat. Internrevisionstjänsten bekräftar att vissa åtgärder redan har vidtagits, inom gränserna för det nuvarande ramverket och respektive ansvarsområden för involverade aktörer, både på organisationsnivå (Eurostat) och operativ nivå (generaldirektorat/avdelning) för att samordna och hantera generaldirektoratens/avdelningarnas produktionsförfarande i syfte att förbättra kvaliteten. Vidare har de operativa generaldirektoraten förfaranden och verksamheter, med olika grader av formalisering och komplexitet, för att se till att deras behov av statistik uppfylls antingen av externa leverantörer eller genom att internt behandla redan tillgängliga uppgifter. Det ramverk som för närvarande finns på plats inom kommissionen är dock inte tillräckligt robust för att säkerställa att kvaliteten på statistik som är producerad av Eurostat håller tillräcklig standard i stort och att de olika processer som för närvarande används är hållbara på sikt.
11
4.1.1.2. Hanteringsprocesser för personalresurser
På personalområdet har internrevisionstjänsten granskat flera generaldirektorat och genomförandeorgan för att se om de har utformat och genomfört lämpliga personalstrategier i syfte att hantera de utmaningar som följer av nya prioriteringar, omorganisationer och förändringar av bemanningsnivåerna. Generellt sett ledde revisionerna till slutsatsen att generaldirektoraten och genomförandeorganen har vidtagit tillräckliga åtgärder för att hantera alla utmaningar de ställs inför på personalområdet. Svagheter identifierades dock inom strategisk personalhantering vid generaldirektoratet för migration och inrikes frågor samt genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur, vid fördelning av personalresurser vid generaldirektoratet för migration och inrikes frågor samt generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor samt inom organisationsstrukturen och urvalsprocessen för kontraktsanställda vid genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur.
4.1.1.3. Processer för it-hantering
Vid flera it-revisioner drogs slutsatsen att det finns utrymme för förbättring när det gäller säkerhetens effektivitet inom kommissionen. Cybersäkerhet, eller it-säkerhet, är avgörande för att se till att informationen inom en organisation är skyddad mot utlämning till icke auktoriserade användare (sekretess), otillbörliga ändringar (integritet) och vägrad tillgång, när så behövs (tillgänglighet).
I revisionen av it-säkerhet inom generaldirektoratet för informationsteknik drog internrevisionstjänsten slutsatsen att mognadsgraden mellan de olika analyserade teknikerna varierar, även om de förebyggande kontrollerna har lämplig utformning och är effektiva. Det finns dessutom väsentliga svagheter vad gäller integritetskontroller, som är mindre systematiska och effektiva i praktiken.
På operativ nivå hanterar generaldirektoratet för energi flera it-system som stöder bokförings- och inspektionsprocesser av kärnämnen, vilket innebär hantering av sekretessbelagda uppgifter enligt Europeiska atomenergigemenskapens kärnämneskontroll och för vilka väsentliga problem måste bemötas. Särskilt gäller det de nuvarande säkerhetsarrangemang som främst utarbetats utifrån en bedömning från ungefär 16 år tillbaka i tiden, som inte har uppdaterats. Dessutom noterades organisatoriska svagheter i styrningsarrangemangen, säkerhetsplanerna och kontrollerna för it-säkerhet inom det säkra nätverket.
Europeiska byrån för bedrägeribekämpning hanterar en stor mängd känslig information i sina it-system med särskilda krav för sekretess och integritet.
Internrevisionstjänsten bekräftar att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning tillämpar ett antal goda rutiner för att minska de inneboende säkerhetsrisker som den är utsatt för. Internrevisionstjänsten identifierade dock ett antal svagheter som ledde till slutsatsen att de befintliga kontrollerna inte är tillräckliga för att minska säkerhetsriskerna inom it-området. Särskilt behöver systemet för innehållshantering, som är det centrala system som används dagligdags av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning för hantering av ärenden, och mer generellt strukturen för it-säkerhetsstyrningen, förbättras väsentligt.
12 4.1.1.4. Övriga processer
Internrevisionstjänsten övriga revisioner på olika områden visade att ytterligare åtgärder behövs för att förbättra det övergripande resultatet från de reviderade processerna.
Delegerade utanordnare behöver överväga kontrollernas kostnadseffektivitet vid inrättandet av interna kontrollsystem vid sina generaldirektorat och behovet av att rapportera om kontrollernas kostnadseffektivitet i sina årliga verksamhetsrapporter medan kommissionen behöver uppskatta kostnader och fördelar med kontrollsystem vid ändring eller presentation av nya budgetförslag. Revisionen av flera generaldirektorat gällande kommissionens ramverk/arrangemang för uppskattning, bedömning och rapportering av kontrollernas kostnadseffektivitet avslöjade väsentliga svagheter i det nuvarande organisatoriska ramverket, som väsentligen minskar användbarheten för rapporterade resultat om kostnader och fördelar av kontroller för både kommissionens hantering och externa intressenter.
Det finns centrala delar i ramverket som måste förbättras väsentligt för att göra processen mer användbar och relevant.
Hanteringen av jordbruksmarknader, inklusive marknadskriser, är ett av de centrala ansvarsområdena för generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling, som kommer av de gemensamma målen för jordbrukspolitiken. Generaldirektoratet har infört lämpliga processer som har gjort det möjligt för det att i god tid reagera på marknadskriser. Dock finns en väsentlig svaghet vad gäller i vilken mån generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling drar lärdom av sådana situationer i fråga om riskhantering och uppföljning av krisåtgärderna.
Inom området för beredskap inför livsmedelssäkerhetskriser fann internrevisionstjänsten att generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet inte hade uppdaterat den allmänna planen för krishantering på livsmedelsområdet samt relaterade förfaranden och arrangemang på regelbunden basis. Generaldirektoratet hade inte heller testat planen med majoriteten av de främsta intressenter som ansvarar för krishantering på medlemsstats- och kommissionsnivå och hade inga konkreta planer för att verkställa planen. Vidare avslöjade revisionen brister i kommunikationen. Detta medför risker för effektiviteten och ändamålsenligheten vad gäller krisberedskap.
Syftet med Europeiska unionens konkurrenspolitik är att säkerställa att konkurrensen på den fria inre marknaden inte snedvrids, vilket man gör genom att förebygga eller korrigera beteenden som strider mot konkurrensreglerna inom området antitrust, sammanslagningar och statligt stöd. I ett system där både Europeiska kommissionen och medlemsstaterna har befogenheter vad gäller genomförandet av EU:s antitrustpolitik är samordning mellan dem avgörande för politikens effektivitet. Det finns väsentliga svagheter vad gäller samarbetet med nationella domstolar på grund av begränsat informationsflöde från dem.
Kommissionen har inte fått fullständig information från vissa medlemsstater om innehållet i nationella domar relaterade till genomförandet av EU:s antitrustlag, enligt kravet i förordning 1/2003. Denna situation hindrar kommissionen från att inkomma med observationer där en av parterna överklagar domen och att identifiera och bedöma svagheter eller avvikelser i genomförandet av EU:s konkurrenslagstiftning.
13
Bland kommissionens avdelningar är det generaldirektoratet för miljö som hanterar en av den största andelen fall av klagomål och överträdelser. Under de senaste tio åren har generaldirektoratet gjort betydande ansträngningar för att förbättra genomförandet av mycket komplex EU-lagstiftning på miljöområdet. Trots arbetet för att förbättra hanteringen av det stora antalet klagomål och överträdelser har
Bland kommissionens avdelningar är det generaldirektoratet för miljö som hanterar en av den största andelen fall av klagomål och överträdelser. Under de senaste tio åren har generaldirektoratet gjort betydande ansträngningar för att förbättra genomförandet av mycket komplex EU-lagstiftning på miljöområdet. Trots arbetet för att förbättra hanteringen av det stora antalet klagomål och överträdelser har