För att uppnå målen i Agenda 2030 skall vi som kommun arbeta med samtliga mål. Mål 12 om
”Hållbar konsumtion och produktion” är det mål som till största delen ligger till grund för
återvinning. Vi bör så snart som möjligt uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket.
Därutöver skall vi avsevärt minska utsläppen till luft, vatten och mark i syfte att minimera negativa konsekvenser för människors hälsa och för miljön.
I Hudiksvall har vi ett stort antal ideella organisationer som jobbar enligt Agenda 2030 målen, inom ramen för det viktiga återbruket. Ett stort antal av dessa organisationer har under 2019 och 2020 uttryckt oro för att deras arbete försvåras och tas över mer och mer av Ulvberget.
Vi i Centerpartiet anser att arbetet för att nå målen i Agenda 2030 skall vara så offensivt och kostnadseffektivt som möjligt. Av den anledningen ställer vi följande frågor:
1. Vad är den totala kostnaden för ombyggnationer inne på området Ulvberget under åren 2018 till 2020?
2. Vad är den totala kostnaden för ombyggnad av vägsystemen som ansluter till Ulvberget från Väg 84?
3. Vad är totala kostnaden för personal knuten till Ulvberget 2020 samt som jämförande år 2018?
4. Varför försvåras och fördyras arbetet som de ideella organisationerna gör gällande Återbruk?
5. Varför blir det ingen förändring gällande öppettider för Återvinningsstationen i Delsbo?
Idag är det endast öppet dagtid och väldigt få timmar.
Hudiksvall 23 januari 2021
Caroline Schmidt
Oppositionsråd för Centerpartiet Hudiksvall
Interpellation
Till Tekniska nämndens ordförande
Hur möter kommunen behovet av tillfälliga parkeringsplatser för husbilar nära stadskärnan?
Svårigheten för gästande turister i husbilar att besöka Hudiksvalls centrum för handel eller andra förströelser i stadskärnan har visat sig vara ett problem i och med att möjligheten att utnyttja Kattvikskajen försvunnit efter det att området tagits i anspråk för exploatering.
För gästande husvagnsturister som har möjlighet att frigöra sitt dragfordon genom att parkera sin
husvagn på en närbelägen husvagnscamping är situationen naturligtvis helt annorlunda. Dessa kan enkelt ta sig in till stadskärnan i eget fordon för att, vid behov, uträtta sina ärenden efter det att fordonet frigjorts från sitt släp.
För att resenärer i husbil skall kunna besöka stadskärnan finns alltså ett tydligt behov av tidsbegränsade parkeringsplatser i närheten av stadskärnan. Om tidsbegränsningen regleras genom betalning eller med parkeringsskiva är en smaksak i sammanhanget.
Mot bakgrund av detta vill vi kristdemokrater ha svar på nedanstående fråga:
Vilka planer har Tekniska nämnden för att möta behovet av tillfälliga parkeringsplatser för husbilar för att förenkla för husbilsresenärerna att besöka stadskärnan?
Peter Åkerström Kristdemokraterna
Inskickat av: GUNNAR NÄSLUND
Ditt förslag kommer efter vårt godkännande att publiceras å hudiksvall.se. Förslag som innehåller diskriminering, hot,p olaglig verksamhet eller liknande kommer inte att publiceras. Undvik också personuppgifter och känslig information.
Rubrik
Ändring av tid då hastighetsgräns gäller mm.
Beskrivning av förslaget
För ett antal år sedan ändrades hastighetsgränserna på flera ställen på kommunens vägar.
Vid Idenorsskolan ändrades 30- gränsen från att gälla under skoltid till att gälla dygnet runt året runt.
Tidigare var skyltningen, om jag minns rätt, vardagar kl. 07-17. Dessutom täcktes skyltarna över under lov. Det är enligt min mening helt rätt att ha begränsningen vid skolan, men det skall kännas motiverat att hålla den, vilket det inte gör under helger, kvällar, nätter och skollov. Detta gör att respekten för 30 på platsen urholkas!
Jag vet att flera som ofta kör den aktuella vägen tycker som jag och jag vill ha en återgång till tidigare regel.
Efter samma vägsträcka närmare centrum finns en gammal viadukt, f.d. Dellenbanan. Där är körbanan smal, ca 3,8 m. Vid möte mellan oskyddad trafikant och fordon (tunga lastbilar och bussar är 2, 6 m breda + backspeglar) uppstår ibland, speciellt då vägen är hal och spårig, stor risk för tillbud! Därför bör vägen breddas för att undanröja den nämnda olycksrisken. Jag känner till att frågan tidigare varit uppe, men då ansåg man viadukten var värd att behålla. Hur länge ska den var kvar? 50 år, 100 år? Nej riv bort den innan det händer något!
Med vänlig hälsning Gunnar Näslund, Saltvik.
Bifogade 3 filer visar 30-gräns västerifrån, viadukten med bil och fotgängare (trängre när buss passerar) och aktiviteten vid skolan under lov.
Sida ( 2 2) Inskickat av: GUNNAR NÄSLUND
(Signerad)
Här kan du bifoga en eller flera filer som ytterligare beskriver ditt förslag (maximalt 5 st med en sammanlagd storlek om högst 50 mb).
4A8F89A6-9A36-4E3D-978A-A79BDBA9475D.png (6,89 MB) 7580A05A-13AB-4990-B80E-02F1F93E3E2E.png (7,46 MB) D4B4FB1B-6250-4B5F-B609-A66F22950EDE.png (6,47 MB) Samtliga filer ovan finns bifogade i detta dokument, se bifogade filer.
Signering
Följande parter har signerat detta ärende.
GUNNAR NÄSLUND
Inskickat av: MIKAEL MAHLBERG
BRUNNSGATAN 5 C LGH 1003 För- och efternamn
Ditt förslag kommer efter vårt godkännande att publiceras å hudiksvall.se. Förslag som innehåller diskriminering, hot,p olaglig verksamhet eller liknande kommer inte att publiceras. Undvik också personuppgifter och känslig information.
Rubrik
Trygghet för våra äldre som brukar omsorgen i Hudiksvalls kommun
Sida ( 2 2) Inskickat av: MIKAEL MAHLBERG
(Signerad)
Säkerställt att SAMTLIGA anställda i Hudiksvalls kommun som tar hand om våra gamla kan god Svenska.
Ett krav på goda kunskaper i Svenska för att få jobba med våra äldre finns i många delar av Sverige, men tråkigt nog inte alla.
Ska man till exempel kunna uppfatta om någon haft en stroke och talet inte fungerar, krävs det att man behärskar språket själv. Att så fort som möjligt uppfatta vad som hänt i en sådan situation innebär ofta skillnaden mellan liv eller död.
Hur ska man ens som gammal och sjuk kunna förklara för någon som inte kan svenska att eller vart man har ont?
Att våra äldre dementa som redan lever med svårighet att kommunicera ska tvingas leva sin sista tid i livet utan att ens kunna prata med den som sköter även väldigt intima saker som blöjbyte, intimtvätt osv är helt orimligt. Då har samhällskontraktet helt klart brutits. Ett helt liv av hårt arbete och inbetalda skatter för att bygga upp tryggheten i Sverige betyder i så fall noll och ingenting.
Man kan läsa i Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS2011:12 (S)
Citat. Kommunikation kunskap om hur sättet att kommunicera kan anpassas till olika situationer och till olika individers förutsättningar och behov samt förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet förmåga att kommunicera med närstående förmåga att kommunicera med personer ur olika yrkesgrupperförmåga att förstå, tala, läsa och skriva svenska. Slut citat.
Kommunalanställdas förbund har tagit fram en rapport (Svenska språket a och o inom äldreomsorgen) som behandlar många fler aspekter av vikten av att behärska svenska för alla som jobbar med äldre. Vikten av att kunna kommunicera med vårdtagares anhöriga och sina arbetskamrater finns bla. med. Att kunna skriva avvikelserapporter, inte lägga extra belastning på sina redan hårt belastade kollegor osv.
Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har rapporterat om kvalitetsbrister som rör personalens språkliga kompetens i sina iakttagelser. IVO understryker vikten av att personalen kan förstå muntliga direktiv, dokumentera och kommunicera.
Så gott som alla arbetsplatser har i dag handlingsplaner och instruktioner av olika slag som man måste förstå för att på ett säkert sätt klara av arbetet. Jag kan bara anta att i dessa tider med Covid 19 har dessa inte minskat i antal i åldringsvården, utan antagligen ökat och blivit ännu viktigare att förstå och följa.
För att hindra att våra anhöriga dör i onödan måste ALLA som jobbar i omsorgen kunna läsa och förstå vad som gäller.
I Hudiksvalls kommun ska ingen behöva vara orolig för sina anhörig och att dom ska behöva råka illa ut eller leva i otrygg miljö pga. att anställda inte kan god svenska.
God svenska ska vara ett krav för att få jobba inom äldreomsorgen i Hudiksvalls kommun.
Signering
Följande parter har signerat detta ärende.
MIKAEL MAHLBERG
Inskickat av: KARL BYLIN
Ditt förslag kommer efter vårt godkännande att publiceras å hudiksvall.se. Förslag som innehåller diskriminering, hot, p olaglig verksamhet eller liknande kommer inte att publiceras. Undvik också personuppgifter och känslig information.
Rubrik
RÄDDA KLIMATET OCH JUNGFRUKUSTEN!
Gör som övriga europa - lägg vindkraften långt ut till havs.
Beskrivning av förslaget
RÄDDA KLIMATET OCH JUNGFRUKUSTEN!
Gör som övriga europa - lägg vindkraften långt ut till havs.
Bifoga fil
Här kan du bifoga en eller flera filer som ytterligare beskriver ditt förslag (maximalt 5 st med en sammanlagd storlek om högst 50 mb).
Medborgarförslag 20201207hudiksvall.pdf (140 KB) Samtliga filer ovan finns bifogade i detta dokument, se bifogade filer.
Sida ( 2 2) Inskickat av: KARL BYLIN
(Signerad) Ärendenummer
#22391 Datum
2020-12-12 22:00
Organisationsnr 212000-2379 Bankgiro 991-1967 Telefon
0650-190 00 vx Fax
0650-381 50 Hemsida
www.hudiksvall.se E-post
kommun@hudiksvall.se Besöksadress
Trädgårdsgatan 4 Postadress
Hudiksvalls kommun Trädgårdsgatan 4 824 80 Hudiksvall Signering
Följande parter har signerat detta ärende.
KARL BYLIN Namn:
194303017513 Person ID:
2020-12-12 22:00 Datum:
7A365EA435BC1F60DF51547AE0931C34298BD775 Signerad checksumma:
MEDBORGARFÖRSLAG: RÄDDA KLIMATET OCH JUNGFRUKUSTEN!
Om planer att etablera kustnära vindkraft
Jungfrukusten och dess skärgård utgör unika värden för Gävleborgs län och hela Sverige. Idag hotas området av storskaliga och outredda planer för etablering av havsbaserad vindkraft i områden som pekades ut för över 10 år sedan, under en tid då kunskap om havsbaserad vindkraft var låg.
Industriell skala på ”ny generation” havsbaserad vindkraft längst Jungfrukusten Upp till 8 havsbaserade vindkraftsparker planeras utmed Jungfrukusten, motsvarande ca 1 000 vindkraftsverk över en yta på över 1 000-1 500 km2 nära kusten, från Hudiksvall ner till Gävle:
• 5 av dessa ligger inom 25 km till fastlandet, ofta endast några km från bebodda samhällen – 2 parker (Sylen/B143, Fyrskeppet/ B147) ligger mer än 50 km från kusten;
• Upp till 300 verk planeras inom 15 km från fastlandet.
En ny generation icke-kommersialiserad vindkraftsverk, med total höjd upp till 350 m - högre än Eiffeltornet - blir synbara på avstånd upp till 70 km.
Geografisk koncentration i Gävleborg strider mot Nationella Vindkraftsstrategin Nya Nationella Vindkraftsstrategin1 har som mål en bred geografisk fördelning av vindkraft, till land och till havs; lyfter vikten att effektivisera elnätet och lokalisera elproduktion där behovet är mest akut, dvs i södra Sverige; samt skall respektera miljömål för Hav i Balans och Levande Kust och Skärgård.
Hur förklarar man att Havsplanerna2 parallellt låter Södra Bottenhavet bära i princip hela Sveriges nationella satsning på havsbaserad vindkraft? Enligt förslaget till regeringen ligger 5 av 8 utpekade riksintressen för vindbruk - s.k. ”E” områden - i havsområdet (6 av 11 inkl. områden inom utredning).
Koncentrationen blir helt disproportionerlig: Södra Bottenhavet står i förslaget för 89% av all havsyta som tas i anspråk av ”E” riksintressen, och anses leverera 89% av elproduktionen.
Utred huruvida Jungfrukusten kan ”bära en otestad storskalig etablering”
Den teknologiska utvecklingen inom havsbaserad vindkraft är oerhört snabb och går allt mer mot 1) industriell skala, total höjd och turbiners effekt har tredubblats på 10-15 år; 2) hållbarhet, bl.a.
utveckling mot flytande vindkraftsteknologi för flexiblare placering och mindre ingrepp på havsmiljö; 3) utveckling av andra användningsområden, t.ex. vätgas.
Samtidigt är underlaget bristfällig i många viktiga avseenden:
• Bristande kunskap om nästa generations teknologi och dess påverkan på natur och människor
• Äldre, ibland föråldrade, underlag, forskning och beslut, t.ex. utpekande av riksintressen för vindbruk som går tillbaka 10-15 år i tiden3
Hur kan då myndigheter och kommuner fatta informerade beslut och besvara följande frågor:
”Hur påverkas Jungfrukusten? Vad blir konsekvenserna för djurlivet, våra historiska kulturmiljöer, unika friluftsområden och naturreservat?”
1Strategi för Hållbar Vindkraft, Naturvårdsverket 2019-10-21
2 Hållbarhetsbeskrivning av havsplaner, Underlag till regeringen Dnr 3628-2019
3 Inom Gävleborg är ett flertal områden preliminärt utpekade under 2000 talet av Länsstyrelsen, Energimyndigheten, och antagna i kommunala översiksplan; antagna i Havsplanerna (2019) på basen av antagande om lägre konflikt med andra intressen snarare än på utvärdering av egna meriter (brist på kompletterande studier eller forskning om dessa specifika områden)
Utred löften om lokala arbetstillfällen och andra positiva ekonomiska effekter Alla kommuner välkomnar etableringar som lovar nya arbetstillfällen. Samtidigt beskriver
verksamhetsutövare möjligheten till nya jobb i positiva men vaga termer - fokus ligger på ”indirekta”
positiva effekter, dvs arbetstillfällen som skapas utanför själva vindkraftsindustrin.
Det är kommunens uppgift att granska huruvida dessa lokala arbetslöften är realistiska, speciellt mot bakgrund av ökad automatisering och effektivisering vid byggnation. Ännu viktigare är det att
uppskatta vad nettoeffekten blir, dvs antal jobb som antas skapas minus antal jobb som kan gå förlorade vid en etablering.
När Jungfrukustens lokala företag och boende tillfrågas är det få som delar verksamhetsutövarnas bild om en framtida ”Vindkrafts Disney World” som skulle locka tio tusentals turister årligen. Många ser i stället slutet på den historiska fiskenäringen; slaget mot den lokala turismnäringen som de senaste åren visat en stark tillväxt; värdedeprecieringen på kustnära fastigheter; accelererad utvandring och risk för irreversibel skada för lokala samhället.
Det finns en bättre lösning: rädda klimatet OCH Jungfrukusten
För att lyckas måste en regional satsning på havsbaserad vindkraft blicka framåt och identifiera de bästa förutsättningar ur teknologisk, hållbarhet, ekonomisk och samhällsekonomisk synpunkt.
Det finns lösningar. Vindkraftsindustrin bygger idag internationellt allt längre ut till havs, ca 60 km från kust. De största projekten planeras och byggs idag närmare 100 km+ från kust4.
Ett sådant exempel i våra vatten är Sylen, ett gigantisk område (678 km2), ca 60 km från land, med:
• Bättre vindförutsättningar, preliminärt bra djupförhållanden5
• Större: rymmer alla 6 andra kustnära vindkraftsparker … och antagligen mer
• Högre klimateffekt: potential att leverera ca 15 % av rikets totala elkonsumtion6 Andra prospekteringsområden inkluderar Fyrskeppet och Eystrasalt.
Vi yrkar att:
• Hudiksvalls kommun motsätter sig etableringar av kustnära vindkraftsparker - menat inom 50 km från fastland, 30 km från bebodda skärgårdssamhällen, utmed Jungfrukusten.
• Hudiksvalls kommun utreder och driver frågan om möjlighet till storskalig etablering längre ut till havs, i syfte att uppnå en mer effektiv påverkan på klimatet och en bättre resursanvändning av den infrastruktur som krävs, samt positiva effekter för vår lokalekonomi.
• Hudiksvalls kommun inleder samarbeten med andra kommuner utmed Jungfrukusten för att driva frågan på regional och nationell nivå, då regeringen ansvarar för frågor gällande etablering utanför territorialvatten.
• Hudiksvalls kommun stärker skydd och klassificering av Jungfrukusten som en unik tillgång för Gävleborg gällande dess potential för natur, kulturmiljövård, friluftsliv och turism.
4 Källa: Windeurope Offshore Wind Trends and Statistics 2019
5 Källa: Sveavind Ansökan om undersökning Vindpark Sylen 2018-11-27, djup 10-65m, stora delar 15-30m
6 Källa: Sveavind Ansökan om undersökning Vindpark Sylen 2018-11-27, beräknad produktion 18-24TWh;
Havsplanerna använder lägre antagande om 8TWh
En9laine
Vi står alla inför klimatutmaningar som vi måste hantera så ansvarfullt och klokt som möjligt.
I Hudiksvalls kommuns Energi- och klimatstrategi 2017–2050 slår kommunfullmäktige fast att
Hudiksvalls kommun vill ”bidra till att nationella och internationella mål för energi- och klimatpåverkan kan uppnås”. I och med detta har vi åtagit oss att minska användandet av fossil energi till lägsta möjliga nivå. Att transportsektorn står för mer än hälften av CO2-utsläppen står klart. För att nå dessa uppsatta mål är utfasningen av fossila bränslen i fordonstrafiken till förmån för mer klimatskonsammare alternativ en nyckelfråga.
Även om det energieffektivaste alternativet, som dessutom är stadd i snabb utveckling, är batteridrivna fordon, så anser sakkunnig expertis att det är nödvändigt att fler energislag för fordonsdrift utnyttjas för att vi ska komma bort från beroendet av fossil energi. Ett av utvecklingsspåren är utvecklingen av fordon med bränslecellsteknik eller vätgasdrift. Redan idag finns fordon framtagna som drivs på vätgas men för att tekniken ska få rätta förutsättningar att komma till användning, krävs en utbyggd infrastruktur med vätgasmackar. Förutom den vätgasmack som planeras i Sandviken så finns det idag ingen vätgasmack på sträckan Stockholm – Umeå. Därför anser vi att Hudiksvalls kommun bör vara offensiv för att bidra till att möjliggöra ett ökat bruk av fordon med bränslecellsteknik genom att utarbeta förslag på lämpliga placeringar av vätgasmack.
Även om vätgasmackar anses vara säkra och att explosionsrisken ska vara minimal så kan man trots allt inte bortse från att sådan risk kan föreligga. Därför kan det vara nödvändigt att en vätgasmack i
Hudiksvalls omedelbara närhet bör placeras på behörigt avstånd från annan verksamhet där många människor är i rörelse. Trots detta är det viktigt att trafikanterna inte upplever att tankstationen är onödigt svårtillgänglig.
I och med att sakkunnig personal är mest kompetent för att föreslå var vätgasmack bör ligga utifrån såväl säkerhets- som tillgänglighetsperspektiv så åligger det oss inte att lägga förslag på placering.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår Kristdemokraterna att kommunfullmäktige beslutar:
Att Hudiksvalls kommun utarbetar förslag på alternativa placeringar för vätgastankstation i Hudiksvalls närhet.
För Kristdemokraterna i Hudiksvall
Peter Åkerström Monica Stigås
Kent Sjöberg Lars Österberg