I avsnitt 4.2 tolkades ”Kom igen Lena!” med hjälp av en närläsning av texten. När texten passerat ett intertextuellt filter kan det tänkas att nya tolkningar upptäcks, eller att de som gjorts får andra djup och bottnar. För att undersöka detta ska den initiala tolkningen sättas i relation till de intertextuella kopplingar som gjorts.
I den intertextuella analysen av ”Kom igen Lena!” finns kopplingar både till kärlekstexter (”American Girl”, ”Come on Eileen” och ”Visa till Veronica”) och samhällskritiska texter (”A town called Malice” och ”Visa till Veronica”) och även kontextuella kopplingar som inte är strikt textmässiga, då med tanke på Bob Dylans klassiska musikvideo, men som passar bra in under ett vidgat textbegrepp. I den här nya belysningen skulle man kunna läsa ”Kom igen
27 I en intervju med brittiska Uncut säger Rowland: ”I remember reading a review of ’Eileen’, and it said the cover was a rip off. That it was “reminscent of St Dominics Preview”. But it wasn’t actually – it was actually inspired by the cover of the Freewheelin’ Bob Dylan!”
Lena!” med större samhällskritiskt fokus, i stället för förälskelsetemat. Här kan formuleringar som ”det ljuva livet” handla om en strävan efter ett bättre liv, utan fattigdom och vedermödor, och en uppgivenhet i att detta liv inte går att nå. Eftersom det är hopplöst att önska sig ett mer meningsfullt liv kan man lika gärna ge sig hän åt flyktiga relationer, droger och alkohol. Den här längtan och uppgivenheten återkommer i fler bitar av ”American Girl” som Hellström inspirerats av på ett mycket tydligt sätt. Innan de direkt översatta raderna sjunger Petty: ”She couldn’t help thinkin’ / that there was a little more to life somewhere else”. Det förstärker ytterligare temat längtan efter något bättre, drömmen om ett annat liv, det som Hellström manar Lena att sluta tänka på. Det blir ett mörkare skimmer över texten när dessa intertextuella kopplingar läggs på analysen. Det som tidigare kunde tolkas som ett liv fyllt av fest och lycklig berusning, kan i stället läsas som en flykt från en hård och karg verklighet. En dekadens som är snubblande nära destruktivitet.
De vidare tolkningsmöjligheterna och den fördjupade förståelsen som en intertextuell analys ger till just den här texten, är applicerbara på litteratur i allmänhet. Genom att träna sig i intertextuell analys kan man se texter i nya perspektiv, lättare placera dem i eller utanför kontext och se hur de är beroende av varandra. En författare kan antingen välja att säga mer med sin text än det som skrivs, genom medvetna intertextuella kopplingar, hyllningar till tidigare författare eller inklippta bitar, citat, allusioner. Men en författare kan också hamna i samma samtal som tidigare författare inlett, antingen medvetet eller omedvetet. Texten står ofrånkomligen i relation till andra texter. En låttext är tacksamt att börja med, när man ska arbeta med intertextuell analys. En text som är så pass kort kan ha band till många andra verk och ofta sträcker sig de banden långt i både tid och rum. ”Kom igen Lena!” ter sig i ljuset av ovanstående som ett gott materialval att utgå ifrån i svenskundervisningen på gymnasiet. I nästa avsnitt kommer resultaten sammanställas.
5 Resultat
Syftet med den här uppsatsen har alltså varit att undersöka hur ”Kom igen Lena!” kan användas i litteraturundervisningen i Svenska 1 och huruvida låttexter kan räknas som litteratur och i så fall som en relevant del av undervisningsmaterialet i Svenska 1. Här kommer resultaten presenteras med utgångspunkt i de tre frågeställningarna: Vilka intertexter kan hittas i ”Kom igen Lena!” och hur kan man se att dessa har influerat Håkan Hellström? och Hur ryms intertextualitet i svenskundervisningen på gymnasiet och hur kan låttexter användas i den undervisningen?
Den intertextuella analysen av ”Kom igen Lena!” visar att Hellström hämtat inspiration från tidigare textförfattare, emellanåt övertydligt, men också genom att ingå i ett större sammanhang av vispoesi och -tradition med gemensamma teman och symboler. De intertexter som är tydligast är citat, plagiat och allusioner från tidigare verk. De intertexter som är mindre uppenbara är de teman Hellström har gemensamt med tidigare författare – samhällskritik, alkoholromantik och flykt.
Genomgående kan sägas att den forskning som tagits upp visar att lärare både i teori och praktik lyfter det skönlitterära verket framför annan litteratur. Huruvida detta minskat eller ökat efter Skolverkets omformuleringar i styrdokumenten tycks oklart. Däremot är det klart att intertextualitet är en relevant del av svenskundervisningen på gymnasiet, dels eftersom det ingår i ämnets syfte och centrala innehåll, men också – kanske framför allt på grund av detta – eftersom det formuleras som en del av det som ska betygsättas.28 Det finns alltså med som ett kunskapskrav att eleverna ska kunna visa på samband mellan olika litterära verk och författare. På samma gång menar Skolverket att dessa verk kan vara av skönlitterär karaktär, men även ljud, bild och andra medier. Det gör att intertextualitet är relevant i litteraturundervisningen på fler sätt än genom det skönlitterära läsandet.29 Genom att studera intertexter i populärmusik kan eleverna få ett närmre förhållande till materialet och få ökad förståelse för hur texter existerar i ett stort sammanhang. Forskningen som togs upp i uppsatsens bakgrundsavsnitt visar att lärare anser att användning av elevernas egna kulturella preferenser i undervisningen kan vara både svårt, osäkert och oändamålsenligt (Bergman, 2008, s. 303ff). Medan andra lärares erfarenheter visar att arbetet med litteratur som utgår från elevernas egna erfarenheter och kunskaper främjar
28 Se avsnitt 2.5
29 När NE.se ska definiera intertextualitet avslutar de med orden ”Intertextualitet är en term som dock inte bara är förbehållen litteraturstudiet; med ett vidare textbegrepp låter sig andra kulturella former och genrer studeras utifrån en intertextuell synvinkel, t.ex. film och teater, men också populärkultur, reklam och nya kulturella distributionsformer som nätbunden hypertext.” (ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/intertextualitet, läst 2020-04-28)
inlärning (ibid. 2008, s. 321) och ökar entusiasmen hos elever som kanske i vanliga fall ser läsning och skrivning i svenska på gymnasiet som komplicerat, otillgängligt eller irrelevant (Nordberg (2019, s. 56).
Sammantaget visar analysen att ”Kom igen Lena!” definitivt kan användas som en del i litteraturundervisningen på gymnasiet. Det finns intertexter i låttexten som är enkla att finna, och intertexter som innebär en större utmaning och en djupare analys. Här ges alltså utrymme till en progression för eleverna som studerar texten ur ett intertextuellt perspektiv. Texten är också lämplig att studera genom närläsning, då verserna vid en första anblick kan tyckas vara lika varandra, men när de studeras närmre hittas nyansskillnader som är avgörande för tolkningen. Genom den intertextuella undervisningen kan också lärare och elever finna vägar till ytterligare läsning av annan litteratur, både skönlitterär och av annan karaktär. Exempel på hur den undervisningen kan utformas kommer tas upp under nästa avsnitt.
5.1 ”Kom igen Lena!” i Svenska 1: didaktiska möjligheter
Som togs upp i ”avsnitt 2.1” finns det redan nu i läromedel för Svenska 1 på gymnasiet färdiga arbetsuppgifter som bygger på låttexter.30 Att arbeta på det här sättet är således ingenting som är nytt eller på något sätt kontroversiellt. Genom att välja ut en låttext och gå på djupet i analys och tolkning har den här uppsatsen visat att ett sådant material kan ge stor utdelning i undervisningen. Möjligheterna är flera, då man dels kan använda sig av en mer traditionell diktanalys, men också för att introducera begreppet intertextualitet – tillsammans med andra litteraturteoretiska begrepp – för en elevgrupp. Analysen av ”Kom igen Lena!” har visat att den kan vara ett utmärkt inslag i en intertextuell undervisningssituation, många av intertexterna är så pass tydliga att det blir en bra ingångsövning i hur en intertextuell analys kan gå till. Om man senare fortsätter kan även samma låttext användas som fördjupning i intertextualitet och även som startskottet på ett undervisningsområde som inbegriper både skrivande och läsande uppgifter.
Utifrån kunskapskraven i Svenska 1, och med inspiration från de läromedel som anfördes i avsnitt 2.1, samt Olle Nordbergs artikel, finns här formulerat ett antal vägar man som lärare kan ta för att använda sig av just ”Kom igen Lena!” i sin litteraturundervisning. Både för att arbeta med konkret intertextualitet likt Genettes definition, och i bredare bemärkelse enligt Kristevas.
● Intertext-racet. Hur långt bort från originalet kan du hamna? Genom att söka sig vidare från den första intertexten till nästa, till nästa, när hamnar man slutligen hos Bob Dylan? Eller Shakespeare? Gå så långt i antingen form – från sång till teater eller roman – eller tid – 1600-talets Shakespeare inspirerar ännu idag – som det är möjligt. Eleverna får förklara vilka steg de tagit och vilka kopplingar de gjort, samt motivera dessa.
Håkan Hellström Cornelis Vreeswijk ______________ ______________ ______________
”Kom igen Lena!” ”Town called Malice” ______________ ______________ ______________
● Skriv ett svar. Eleverna får skriva en dikt/låttext som svarar på Håkan Hellströms ”Kom igen Lena!” ur Lenas perspektiv. Att ge textens apostrof en möjlighet att göra sin röst hörd.
● Texter ur ett samhällsperspektiv. Hur kan ”Kom igen Lena!” analyseras i en samhällskontext? Kopplingar till bland annat punkens The Jam, singer-songwritern Bob Dylan och vissångaren Cornelis Vreeswijk – tre tydliga kopplingar i tre olika samhällskontexter. Vad är gemensamt för de fyra? Vad skiljer sig? Hur kommer det sig att man kan se likheter mellan dessa verk?
● Vilka teman hittas i ”Kom igen Lena!” – kärlek, längtan, drömmar. Hur framställs de? ● Att använda ”Kom igen Lena!” som väg in i vidare läsning. Med utgångspunkt i någon av ovanstående övningar. Läs boken du finner, läs något av författaren du finner. Återkoppla sedan det du läst till ”Kom igen Lena!” – kan man se inspirationen tydligare?
I läromedlet Svenska 1 Helt enkelt, har man en färdig analysmodell för hur eleverna kan analysera en valfri svensk låttext. De ska använda sig av frågor för att formulera sin analys, bland annat ska de identifiera och analysera symboler, stilfigurer och värdeladdningar (Nilsson & Winqvist 2018, s. 48). Skulle den uppgiften genomföras med ”Kom igen Lena!” som motiv för analysen skulle en elev till exempel kunna arbeta med närläsning och -lyssning för att besvara frågorna och skriva en egen analys.
6 Slutord
Sammantaget finns mycket som talar för en användning av låttexter i svenskundervisningen på gymnasiet och inga egentliga hinder för att använda sig av detta. Tvärtom tillåts det enligt Skolverkets styrdokument och kan låsa upp dörrar till vidare läsning. När både Bob Dylan och Håkan Hellström lånar från William Shakespeare31 synliggörs arvet från klassikerna och visar prov på det stora litterära samtalet som förs, också över litterära gränser, epoker och språk. En tydlig fördel som Olle Nordberg redogör för är att elever som i vanliga fall inte är engagerade i litteraturundervisningen kan ledas in och engageras med hjälp av lyrik och låttexter. Lärare kan tycka att detta är komplicerat och tidskrävande, vissa lärare kommer tycka att det är utanför den skönlitteratur som de anser viktigast att undervisa i. Här kan en fråga vara på sin plats: För vem sker undervisningen och varför? De didaktiska frågorna vägleder lärare varje dag, varje lektion. Så också här. Undervisningen är till för eleverna, för att de ska ta till sig kunskap och bör därför anpassas på ett sådant sätt att de gör det. Samtidigt är en lärares arbetssituation många gånger trängd och stressad och det kan kännas nödvändigt att prioritera viktiga texter ur litteraturkanon – hur inofficiell den kanon än är – framför exempelvis låttexter. Där kan låttexterna motiveras ur elevernas egna perspektiv, att lärande många gånger föds ur engagemang och att en lärares arbete inte enbart är undervisning i det stoff som anses vara viktigast, utan också att entusiasmera elever och så frön till eget lärande och utveckling.