1. Vad gör företaget med den el som produceras av solcellerna från byggnaden? Svar: Företaget ETC-sol äger solcellerna på byggnaden vilket innebär att all överskottsel skickas via elnätet till en solcellspark i Katrineholm där den kan lagras för att sedan skickas tillbaka till bygganden under den period där solcellerna inte producerar tillräckligt för att försörja huset.
2. Varför köper man inte in el under de perioder som behövs istället för att lagra? Svar: För att minimera kostnader, det är billigare att lagra el istället för att sälja och sedan köpa tillbaka el från elnätet. Totalt för sol-elen beräknas vi betala 0,25kr/kWh.
3. Då vi fått ta del av energikalkylen från projektet i Västerås upptäckte vi att energibalansen är negativ med ungefär -7kWh/m2, men enligt ett uttalande på ETC:s hemsida har man valt att kalla dessa byggnader för plusenergihus. Finns det en tydlig definition av plusenergihus?
Svar: Nej det finns ingen sådan definition, men kalkylvärdena är schablonvärden och vi tror att dessa byggnader kommer att klassas som plusenergihus i
verkligheten, men där kommer mätningar att utföras och dessa får avgöra mer exakt. MDH har gjort anslag om att få göra energimätningar på byggnaden, där dessa mätningar kommer att löpa under två år.
Följdfråga till fråga 3. Så du tror att mätvärdena kommer att vara bättre än vad som står i kalkylen?
Svar: Ja de kommer att visa sig vara bättre än vad kalkylen säger, det är vi övertygade om! Om jag kikar tillbaka på ett annat projekt jag var delaktig i 2001 som ligger i Lindås, Göteborg hade vi liknande schablonkalkyler där det visade sig att i slutet var värdena mycket bättre än kalkylen. Den mätningen omfattade 20 lägenheter.
4. Hur fungerar värmesystemet i byggnaderna?
Svar: Byggnaden kommer att använda sig av en värmepump som kommer förse byggnaden med värme. Ventilationssystemet kommer att återvinna ventilationen från frånluften och förse den nya luften med värme. Varje lägenhet kommer att inneha en vattenburen konvektor, detta för att kunna reglera temperaturen med några grader.
Då byggnaderna är passivhus kommer inga radiatorer att installeras, uppvärmningen kommer att ske via personvärme och uppvärmd tilluft från ventilationssystemet. Vill man ha en lägre temperatur får man se till att öppna fönstret.
Svar: Vi på ETC har valt att köra på bergvärme då vi anser att fjärrvärmen i Västerås inte är miljövänlig. Soporna som används innehåller mycket plast, där man även importerar sopor från Skottland som innehåller mycket plast. Detta leder till att fjärrvärmen i Västerås inte är fossilfri. Dessa byggnader behöver inte
tillföras mycket värme och med sol-el som försörjer värmepumpen är detta mycket gynnsamt, vilket även minimerar kostnaderna.
6. Kommer bergvärmen enbart att få el från den sol-el som produceras på taket eller behövs det köpas in el för att hålla värmepumpen igång?
Svar: Vi räknar med att den sol-el som produceras på taket kommer att kunna användas under hela året eftersom denna kan lagras i en batteripark i Katrineholm. Därför kan vi sprida ut elen under året som försörjer värmepumpen.
7. Klassar man byggnaden som eluppvärmd i detta fall? Svar: Ja byggnaden kommer ju att klassas som eluppvärmd.
8. Kollar man på certifiering enligt FEBY kommer inte byggnaderna uppnå det som krävs för att nå guld?
Svar: Nej vi kommer inte att certifiera dessa byggnader alls. Men vi följer FEBY 18:s riktlinjer för energiberäkningar för dessa byggnader.
Följdfråga: Finns det någon anledning till att man inte valt att certifiera byggnaderna enligt FEBY?
Svar: ETC äger dessa byggnader och därför anser man inte att byggnaderna behöver certifieras då detta inte har någon betydelse. Det är möjligt att byggnaderna certifieras i efterhand men det kan jag tyvärr inte svara på nu. Följdfråga: Det är inte så att man skulle kunna locka till sig hyresgäster genom att certifiera byggnaderna enligt FEBY?
Svar: Nej det tror jag inte, vi har idag 160 sökande på de 30 lägenheter som byggs nu, så det tror jag inte. Alla lägenheter är redan uthyrda. Eftersom vi producerar sol-el på fastigheten tar vi steget längre än FEBY.
9. Tror du att era hyresgäster kommer att tänka på att de bor i ett klimatsmart hyreshus i form av energiförbrukning av hushållselen?
Svar: Vi räknar med att de hyresgäster som valt att bo i dessa klimatpositiva byggnader har ett bättre miljötänk. Där vi tror att hushållsels förbrukningen kommer att vara mindre om man jämför med normalvärdena.
Svar: Vi hade problem med att få bygglov för balkongerna till byggnaderna. Balkongerna är fristående och byggs upp utan att vara kopplat till byggnaden konstruktion. Detta skapade problem vid bygglovsansökan.
11. Varför tror du inte att fler byggentreprenörer bygger klimatpositiva byggnader? Svar: Den frågan har jag ställt mig själv sedan 70-talet, något jag upplever är att många i byggindustrin saknar är att bygga med hög kvalitét. Det krävs att byggnaderna har ett litet luftläckage 0,20 liter/sekund m2 och bygger man enligt BBR finns inga sådana krav, då man i BBR endast skriver att man skall bygga tätt. Förr hade man krav i BBR på byggnaders luftläckning där man hade ett krav på 0,8 l/s m². Dessa byggnader har en luftläckning på 0,2 l/s m² och för att uppnå detta krävs det att man bygger tätt.
Jag skall även säga det att byggindustrin har börjat inse värdet i att bygga byggnader med god lufttäthet. Det är viktigt att sätta höga krav för att utveckla klimatpositivt byggande!
Följdfråga: BBR ställer som sagt inga krav på detta, men tror du att det skulle vara bra att införa krav på byggnaders lufttäthet?
Svar: Ja det tycker jag att man ska, FEBY har vart på boverket i över 10 års tid om detta, där man anser att detta borde ha lufttäthet som krav men även bygga med hög kvalité.
Byggnaderna i Västerås skall även genomgå en fuktmätning i väggarna där vi fått medel från Boverket för att genomföra och utvärdera dessa mätningar.
12. Varför tror du inte fler bygger enligt passivhus modellen?
Svar: Det tror jag har att göra med alla kvalitetskraven som ställs. En annan orsak är att man säger att det blir dyrare att bygga efter dessa krav. Projekterar man efter passivhuskraven behöver inte byggnaderna bli dyrare, snarare tvärt om. Inga radiatorer behövs installeras vilket är en stor kostnad, drift och värmekostnader blir mycket lägre, vilket ger stora besparingar över tid. Det som kostar mer är den extra pengen man får lägga på mer isolering vilket inte blir jättemycket i sådana projekt som dessa i Västerås. Man kan säga att byggnadernas konstruktion ser liknande ut oavsett vilket krav man vill uppnå. Det som spelar roll är hur mycket isolering man väljer att ha i väggarna.
Idag är det krav på att byggnader skall ha värmeväxling för att spara energi, vi däremot valt att använda oss av en värmeväxlare med mycket god kvalitét som därav kostar mer. Dörrar och fönster har även det en stor betydelse, där vi använder oss av fönster med ett u-värde på 0.8 W/(m2·K).
Alla dessa extrakostnader blir lite högre med det vägs upp mot den slutliga kostnaden och där har man då fått en byggnad med mycket god kvalitét!
Svar: Ja man får ett bättre mervärde genom att bygga med bättre kvalitét. Projektet i Lindås visade det sig att de boende uppskattade den höga komforten. Man påpekade att vid -20 grader kallt och stod vid ett fönster upplevde man inget kallras, detta är en av de delar man tog upp! RISE gjorde mätningar på detta
projekt efter 10 års drift och intervjuer med de boende och där fick man väldigt goda synpunkter på den goda komforten. Rapporten finns tillgänglig att läsa på RISE hemsida.
14. Hur ser framtiden ut för energipositiva byggnader?
Svar: Jag tror att fler aktörer i Mellansverige kommer att använda denna teknik med passivhus i flerbostadshus. På fler ställen i Sverige har man börjat använda denna teknik eftersom stora energibesparingar går att göra!