Enligt Hans Eek (personlig kommunikation, 2020-05-08) förutsätter ETC sig att de boende kommer att ha en mindre energianvändning i jämförelse med medelvärdet för privat
energiförbrukning. Företaget har intervjuat tilltänkta hyresgäster för att sedan välja vilka som får bo i deras lägenheter, på så vis tror företaget att detta bidrar till att bland annat den individuella energiförbrukningen är mindre än det normala. Genom att installera varje blandare i kök och badrum med munstycken för minskar vattenanvändningen bidrar även det till en minskad energiförbrukning, då mängden varmvatten minskas.
7 DISKUSSION
I detta kapitel presenteras diskussioner om hur arbetet har genomförts, samt om det redovisade resultatet.
7.1 Resultatet
Genom förändrade förutsättningar som givits av Europakommissionen och regeringen har kraven ökat på byggnaders energianvändning. Detta ligger till grund för den klimatfråga som drivs allt mer idag, där stora förändringar i byggnadsbeståndet kan resultera till det bättre i miljöperspektiv. Europakommissionen har ställt högre krav på sina medlemsländer genom en ökad kravställning men att länderna får tolka dessa krav enskilt. Där av har begreppet Plusenergibyggnad introducerats i byggsektorn till följd av definitionen nollenergibyggnader.
Ekonomi
Att jämföra ETC:s byggnader med BBR krav samt referensobjektet skapade en tydligare förståelse för vad låg energiförbrukning resulterar i för ekonomiska vinster. Denna
jämförelse visade att fallstudieobjektet kan spara så mycket som strax över 70 000 kronor per år jämfört med kraven i BBR. Om den summan till exempel skulle dras av från
lägenhetshyrorna skulle det innebära 2400 kronor lägre hyra per år för varje lägenhet. Det är givetvis förenklat då den här jämförelsen enbart beaktar kostnaden för energiförbrukningen och inte de eventuella ökade kostnader som tillkommer för att uppfylla den låga
förbrukningen. Dock menar Hans Eek (personlig kommunikation, 2020-05-08) att det inte behöver bli dyrare att bygga energieffektivt, utan i vissa fall till och med tvärt om då till exempel värmesystemet kan byggas mer kostnadseffektivt utan radiatorer.
Gällande återbetalningstiden för solcellerna kan tiden komma att bli kortare i verkligheten än vad som beräknats. En faktor som kan bidra till det är om alternativkostnaderna ökar, till exempel om fjärrvärmepriserna stiger. I en sådan situation är solenergin fördelaktig och opåverkad. Det finns även möjligheten att solceller producerar mer energi än vad som uppskattats vilket också skulle leda till en kortare återbetalningstid. Likväl kan
återbetalningstiden tänkas öka om det skulle visa sig krävas reparation eller utbyte av enheter.
Energi
I den ämnesmässiga referensramen framförs energianvändningskraven från BBR, dessa krav måste uppnås för att byggnaden skall vara godkänd. Förutsättningarna har ändrats efter EU:s direktiv om att byggnader skall ha en mindre påverkan på klimatet, vilket har lett till mer skärpta regler kring energianvändandet. EU-kommissionen och Sveriges regering har under åren försökt att definiera vad en nollenergibyggnad är och vilka förutsättningar som krävs för att en byggnad skall få kallas nollenergibyggnad. Genom denna definition har det
som avsikt att beskriva byggnader med väldigt låg energianvändning. Begreppet plusenergihus menas att en byggnad producerar mer energi än vad den förbrukar.
Plusenergihus begreppet kan i vissa termer vara missvisande eftersom byggnader med hög energianvändning tillsammans med solceller kan ge ett resultat som tyder på att byggnaden producerar mer än förbrukas. Därav kan begreppet plusenergihus användas på fel sätt.
Klimatpåverkan
Resultatet visar en uppskattad besparing på närmare 80 procent och drygt sex ton koldioxid per år och byggnad jämfört med kraven i BBR, vilket är signifikant. Det motsvarar ungefär samma utsläpp som en medelstor bil avger genom att köra ett varv runt jorden. En osäkerhet kring denna uppskattning är om fjärrvärmen i framtiden kommer kunna göras mer
miljövänlig, i så fall skulle siffrorna se väldigt annorlunda ut. En annan osäkerhet är frågan om huruvida solcellerna behöva bytas ut i framtid och hur det i så fall skulle påverka klimatavtrycket.
Certifiering
Som presenterat i resultatet kommer byggnaderna troligtvis inte att certifieras trots uppfyllande av ställda krav med anledning av att byggnaderna ägas av samma företag som byggt dem (ETC). Hans Eek (personlig kommunikation, 2020-05-08) tror inte att en certifiering av byggnaderna nödvändigtvis lockar till sig hyresgäster och menar att alla lägenheter redan idag är uthyrda, med mer än ett halvår kvar till inflyttning.
En certifiering kan tänkas vara mer aktuell om en bostadsförvaltare anlitar en utomstående entreprenör att utföra arbetet för att få redovisat att riktlinjerna faktiskt följs. En annan tanke kan vara att en certifiering leder till högre marknadsvärde i och med att kvalitén säkerställs.
Något som även skulle ligga till grund att inte certifiera är de kostnader som tillkommer vid en certifiering, med tanke på att ETC kommer står som ägare för bostäderna finns ingen anledning till att certifiera dessa. En annan aspekt som kan ligga till grund för att företaget inte väljer att certifiera sina byggnader kan ha att göra med att ETC själva vill förknippas med klimatpositivt byggande, vilket kan vara en orsak till att företaget utelämnat certifieringar av byggnaderna.
lägenhet i form av uppvärmning av varmvatten. Sådana lösningar är mer troligt att implementera för att minska och ändra hos de boende vanor vilket kan bidra till minskad energianvändning.
7.2 Metod
För att besvara de frågeställningarna som ställs i arbetet gjordes först en litteraturstudie, följt av granskning av referensobjektet ”Mesanseglet”. Till sist gjordes en analys av fallstudiens objekt.
Litteraturstudie
Vid arbete som rör energifrågor finns det väldigt många aspekter att ta hänsyn till, såsom krav för byggande, statistik för energianvändning samt miljöpåverkan orsakat av framtagning av energin. För att skapa en pålitlig grund till den aktuella studien och resultatet har därför dessa aspekter, som ansetts ha en koppling till resultatet, presenterats i detta avsnitt. Det gör att de flesta av källorna är baserade på myndigheter och organisationer, vilket har varit nödvändigt för att kunna genomföra och sammanställa de beräkningar och resultat som presenterats i arbetet.
Vidare har ett antal vetenskapliga artiklar och rapporter använts för att ge en bättre koppling till verkliga utmaningar och problem. För att öka förståelsen kring vad som påverkar de studerade byggnadernas energiförbrukning har även byggnadsteknik studerats och presenterats tillsammans med olika komponenters egenskaper.
Fallstudie
Något som underlättade arbetet med fallstudien var företaget ETC:s totala transparens där de flesta dokument som vi behövde för att genomföra studien fanns tillgängliga på företagets hemsida. På så vis kunde vi ta del av beräkningar, energikalkyler samt kostnader.
En intervju genomfördes med passivhusexperten Hans Eek, som har varit delaktig i
projektet. Intervjun hjälpte oss att förstå vilka fördelar som finns med projektet, samt var till stor hjälp vid tolkandet av resultatet.
Det som var bristande i fallstudien var platsbesöket som genomfördes, då vi tyvärr inte tilläts vistas på arbetsplatsen på grund av säkerhetsskäl. Istället granskades byggnaderna enbart utifrån, vilket inte bidrog mer än att det kunde fotograferas samt konstateras att projektet verkligen var i full gång. Dock anser vi att detta inte påverkar resultatet då energifrågor inte kan besvaras vid ett platsbesök utan mätningar, något som oavsett inte kunde ha genomförts då byggnaderna vid skrivandet av detta arbete inte var täta. Istället baseras resultatet på kalkylvärden. Det skulle kunna vara något missvisande enligt Hans Eek (personlig
Referensobjekt
För att bredda både vårt och läsarens perspektiv valde vi att granska ett referensobjekt, nämligen Bostads AB Mimers flerbostadshus ”Mesanseglet”. Att lägga till detta objekt som en jämförelse i resultatet bidrar till att öka förståelse om vilka besparingar som är rimliga att förvänta sig vid energieffektivt byggande. Om fallstudieobjektet enbart hade jämförts med kraven i BBR skulle det kunna ge en missvisande bild som pekar på orimliga
besparingsmöjligheter. Detta eftersom inte alla byggnader byggs efter de lägsta kraven, som tillexempel Mesanseglet, som ligger en bra bit under gränsvärdena i BBR.
8 SLUTSATSER
Syftet med detta examensarbete var med hjälp av verkliga projekt och indata jämföra vilka besparingar som kan åstadkommas genom att följa specifika riktlinjer för energieffektivt byggande, med fokus på fallstudieobjektet ETC hyreshus. Resultatet visar att utan större tilläggskostnader kan stora besparingar möjliggöras för byggnadernas energikostnader, samt inte minst för dess miljöpåverkan. Resultatet visar att det är möjligt att minska
miljöpåverkan orsakad av energiförbrukning med 78 procent vid byggande enligt FEBY guld istället för kraven i BBR. Samma jämförelse visar att en ekonomisk besparing på 76 procent också är möjlig tack vare den minskade energiförbrukningen. Vid den utförda jämförelsen mellan kraven i FEBY Guld och referensobjektet (Miljöbyggnad silver) visades en möjlig besparing av miljöpåverkan på 39 procent samt en ekonomisk besparing på 45 procent. Ett effektivt sätt att nå besparingarna för fallstudieobjektet är solcellsanvändningen, som efter sin återbetalningstid på ungefär 10 år kommer bidra med majoriteten av, eller i bästa fall mer än byggnadens behov för fastighetsenergi till en otroligt låg kostnad. Om det visar sig stämma kan byggnaderna producera mer energi än vad som förbrukas och därför gå under namnet plusenergihus. Det är dock viktigt att inte enbart fokusera på det begreppet, då grunden till energieffektivt byggande bör ligga i låga värmeförluster tillsammans med en låg energiförbrukning, eftersom i princip vilken byggnad som helst skulle kunna benämnas som plusenergihus med tillräckligt stor lokal energiproduktion.
För att uppnå en låg energiförbrukning finns det riktlinjer och verktyg att följa, såsom FEBY 18 och PHPP. ETC:s byggnader i Västerås uppfyller kraven både nationellt och internationellt genom att bygga enligt passivhus normer.
En certifiering enligt exempelvis de olika i uppställda nivåerna i FEBY 18 kan göra en byggnad mer attraktiv för förvaltare och hyresgäster. Men i fallstudieobjektet har en certifiering inte visats vara nödvändig från ETC:s sida, då byggnaderna kommer ägas och förvaltas av företaget själva anses en certifiering inte som nödvändig.
9 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE
I denna studie har inga jämföranden mellan byggnader klassat som nollenergihus utförts, då det skulle vara intressant att studera närmare på vilka gemensamma tekniska lösningar som använts, men även materialval. Det vore även intressant att titta på vad som skiljer
byggnaderna åt, vilka energi- och miljö som använts för att leva upp till de krav som ställs på nollenergibyggnaderna?
Ett annat intressant ämne skulle vara hur mervärden för certifieringar av byggnader ser ut, finns det vinster i form av högre hyror, bättre standard eller blir byggnaden mer värderad genom att certifieras? En nollenergibyggnad är så starkt bundet till en minskad
energiförbrukning och än mindre påverkan på miljön. Vad skulle det finns för incitament till att certifiera en sådan byggnad?
Referenser
Antonsson, U., Emanuelsson, V. (2018). E2B2 - Lufttäta klimatskal under verkliga
förhållanden. Nerladdad 2020-04-21, från:
https://www.e2b2.se/library/4309/slutrapport_lufttata_klimatskal_under_verkliga _forhallanden_etapp_1_och_2.pdf
Blomsterberg, Å. (2009). Lågenergihus - En studie av olika koncept. Nerladdad 2020-04-08, från:http://www.ebd.lth.se/fileadmin/energi_byggnadsdesign/images/Publikationer /Slutrapport_laagenergihuskoncept_web.pdf
Boverket (2012). Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler – utgåva 2. Nerladdad 2020-04-21, från:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2012/handbok-for- energihushallning-enligt-boverkets-byggregler.pdf
Boverket (2014). Atemp. Nerladdad 2020-06-08, från:
https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/Atemp/ Boverket (2015). Förslag till svensk tillämpning av nära nollenergibyggnader. Nerladdad
2020-04-09, från:
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/forslag-till- svensk-tillampning-av-nara-nollenergibyggnader-2.pdf
Boverket (2017a). Vad är primärenergital? Nerladdad 2020-06-08, från:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets- byggregler/energihushallning/vad-ar-primarenergital/
Boverket (2017b). Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) –
föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9. Nerladdad 2020-04-22, från:
https://www.boverket.se/contentassets/5b22890b437542c9bfb240bebb1efa93/kons ekvensutredning-bbr---a.pdf
Boverket (2018). Genomförande av regler för nära-nollenergibyggnader i Boverkets
föreskrifter. Nerladdad 2020-04-02, från:
https://www.boverket.se/sv/byggande/uppdrag/nara-nollenergibyggnader-i- sverige/andrad-tidplan-for-boverkets-foreskrifter-om-nara-nollenergibyggnader/ Boverket (2019). Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR.
Nerladdad 2020-04-09, från:
https://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/kons oliderad_bbr_2011-6.pdf
Boverket (u.d.a). Vad är primärenergital? Nerladdad 2020-04-20, från:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets- byggregler/energihushallning/vad-ar-primarenergital/
Boverket (u.d.b). Förslag till nya regler 2020 Bakgrund. Nerladdad 2020-04-20, från: https://www.boverket.se/contentassets/84c6bf92657048429e57529010f495dc/bbr-- forslag-till-nya-regler-2020-bakgrund_seminarium-8-mars.pdf
Brandsma, E., A, Sjelvgren. (2018) Utvärdering av lågenergibyggnade – fallstudie
2017. Nerladdad 2020-06-09, från: https://energimyndigheten.a-
https://byggtjanst.se/globalassets/event--moten/konferenser--evenemang/eco- forum-2015/landningssida/presentationer/ecoforum-2015_simone-kreutzer-o-eje- sandberg_1.pdf
Energiföretagen (2020). Fjärrvärmens minskade koldioxidutsläpp. Nerladdad 2020-05-07, från: https://www.energiforetagen.se/statistik/fjarrvarmestatistik/fjarrvarmens- koldioxidutslapp/
Energiföretagen (2020a). Fjärrvärmepriser. Nerladdad 2020-05-06, från:
https://www.energiforetagen.se/statistik/fjarrvarmestatistik/fjarrvarmepriser/ Energiföretagen (2020b). Elmarknadspriser. Nerladdad 2020-05-06, från:
https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/statistik/statistik-i- bilder/elmarknadspriser/diagram-och-tabeller-konsument-elpriser-och-elskatter-i- sverige-och-norden.pdf
Energimyndigheten (2008). Kravspecifikation för passivhus i Sverige. Nerladdad 2020-06- 08, från:
https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/statistik/statistik-i- bilder/elmarknadspriser/diagram-och-tabeller-konsument-elpriser-och-elskatter-i- sverige-och-norden.pdf
Energimyndigheten (2014). Växthusgasberäkningar. Nerladdad 2020-05-07, från:
http://www.energimyndigheten.se/fornybart/hallbarhetskriterier/hallbarhetslagen/f ragor-och-svar/vaxthusgasberakning/
Energimyndigheten (2019a). Energiläget i siffror 2019. Nerladdad 2020-04-10, från: http://www.energimyndigheten.se/globalassets/statistik/energilaget/energilaget-i- siffror-2019.xlsx
Energimyndigheten (2019b). Olika typer av solceller. Nerladdad 2020-05-04, från:
http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/lar-dig-mer-om- solceller/olika-typer-av-solceller/
Energirådgivningen (2019). Fastigjhetsel & Belysning. Nerladdad 2020-06-08, från:
https://energiradgivningen.se/foretag/fastighetsel-belysning
Energysage (2019). Types of thin film solar panels. Nerladdad 2020-05-04, från:
https://www.energysage.com/solar/101/about-solar-panels/thin-film-solar-panels- amorphous-cadmium-telluride-and-cigs/
ETC (2020). BECE-kalkyl. Skapad 20-03-34. Länk saknas, privat dokument via mailkontakt.
ETC (2019). ETC Byggs ”plushus” i Västerås ska utvärderas av forskare. Nerladdad 2020- 04–03, från: https://www.etc.se/etc-hyreshus/etc-byggs-plushus-i-vasteras-ska- utvarderas-av-forskare
ETC (2020). ETC Bygg: Rapport från bygget av klimatsmarta hyreshus i Västerås. Nerladdad2020-04-03, från: https://www.etc.se/etc-hyreshus/etc-bygg-rapport-
från:https://www.e2b2.se/library/3539/slutrapport_vattenanvandning_med_energi effektiva_blandare.pdf
FEBY (2018). Kravspecifikation för energieffeuktiva byggnader. Nerladdad 2020-04-16, från: https://www.feby.se/files/2019-01/kravspecifikation-feby18.pdf
Havs och vatten myndigheten (2018). Vattenbrist. Nerladdad 2020-06-01, från: https://www.havochvatten.se/hav/fiske--
fritid/miljopaverkan/vattenbrist.html#:~:text=Med%20f%C3%B6r%C3%A4ndringar na%20av%20klimatet%20s%C3%A5,i%20sj%C3%B6ar%2C%20vattendrag%20och% 20grundvattenmagasin.
IG passivhus (u.d.a). Vad är ett passivhus? Nerladdad 2020-04-17, från: https://www.igpassivhus.se/passivhuset/vad-ar-ett-passivhus/ IG passivhus (u.d.b). Vad är PHPP? Nerladda 2020-04-17, från:
https://www.igpassivhus.se/phpp/om-phpp/
M. Erlström, Mellqvist, C., Schwarz, G., Gustafsson, M. & Dahlqvist, P. (2016). Geologisk
information för geoenergianläggningar – en översikt. Nerladdad 2020-04-30, från:
http://resource.sgu.se/produkter/sgurapp/s1616-rapport.pdf
Naturvårdsverket (2017). Koldioxidekvivalenter. Nerladdad 2020-06-08, från:
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser- konsumtionsbaserade-utslapp-fran-exporterande-
foretag/Koldioxidekvivalenter/#:~:text=Med%20hj%C3%A4lp%20av%20gasernas%
20GWP,motsvarar%20d%C3%A4rf%C3%B6r%2025%20ton%20koldioxidekvivalenter.
Naturvårdsverket (u.d.). Bränslebyte har gett lägre utsläpp av växthusgaser från en och
fjärrvärme. Nerladdad 2020-05-04, från:
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser- utslapp-fran-el-och-fjarrvarme/
Naturskyddsföreningen (2016). Vanliga frågor vi får om solceller. Nerladdad 2020-05-07, från:https://www.naturskyddsforeningen.se/faqsol
Passivhaus Institut (2015). Kvalitetskrav för passivhus. Nerladdad 2020-04-17, från: https://passiv.de/de/02_informationen/02_qualitaetsanforderungen/02_qualitaets anforderungen.htm
Rydegran, E (2018). Fjärrvärmenäten-distribution. Nerladdad 2020-05-01, från: https://www.energiforetagen.se/energifakta/fjarrvarme/fjarrvarmenaten- distribution/
Svensk ventilation (2019). Bra inomhusluft – dygnet runt. Nerladdad 2020-04-20, från: http://www.svenskventilation.se/wp-content/uploads/2019/05/Bra-inomhusluft- dygnet-runt-20190429.pdf
Svensk ventilation (u.d.a). FTX – Ventilation med värmeåtervinning. Nerladdad 2020– 04–20, från: http://www.svenskventilation.se/ventilation/olika-satt-att-
ventilera/ftx-varmeatervinning/
Svensk ventilation (u.d.a). Olika typer av värmeväxlare. Nedladdad 2020-04-21, från: http://www.svenskventilation.se/ventilation/varmevaxlare/
https://www.traguiden.se/konstruktion/kl-trakonstruktioner/kl-tra-och-varme-och- fukt/9.3-kl-tra-och-varmeisolering/kl-tra-och-varmeisolering/
Västerås Kommun (u.d.). Öster Mälarstrand. Nerladdad 2020-04-02, från: https://www.vasteras.se/kommun-och-politik/vasteras-utvecklas/oster- malarstrand.html
Västerås Stadsbyggnadsförvaltning (2016–05). Detaljplan för Öster Mälarstrand, etapp 4
(Parkstaden). Nerladdad 2020-04-02, från:
https://www.vasteras.se/download/18.7957636115873a6aff12d/1554823612900/6% 20Planbeskrivning%20detaljplan%20f%C3%B6r%20%C3%96ster%20M%C3%A4lars trand,%20etapp%204,%20dp%201842.pdf
Västerås stad (2016). Detaljplan för Öster Mälarstrand, Etapp 4 (Parkstaden), Västerås. Nerladdad 2020-04-02, från:
https://www.vasteras.se/download/18.7957636115873a6aff12d/1554823612900/6% 20Planbeskrivning%20detaljplan%20f%C3%B6r%20%C3%96ster%20M%C3%A4lars trand,%20etapp%204,%20dp%201842.pdf