Intervju

Som komplement till textanalysen och för att fördjupa den empiriska insamlingen använder vi oss av en delvis strukturerad intervju.

31

3.3.1 Tillvägagångssätt

Användandet av delvis strukturerad intervju som metod till skillnad mot enkätundersökning menar Gill Valentine (2005) får en mer bredd och djup samt möjliggör för informanten att utveckla och förklara sina svar. Och som Asbjørn Johannessen och Per Arne Tufte (2003) redogör för när en delvis

strukturerad intervju används tillämpas en intervjuguide samt att guiden består av ett antal frågor som ska fungera som stöd vid intervjun (Se Bilaga 1). De övergripande teman som intervjuguiden består av är Social hållbarhet, Planeringsideal och Planerarrollen. Detta var någonting vi applicerade under intervjun i kombination med det Ann Kristin Larsen (2009) beskriver att den som leder intervjun låter informanten tala fritt utifrån de teman som behandlas och att de frågor som ingår i intervjun ska anpassas samt vara relevanta för att täcka frågeställning i studien.

För att genomförandet av intervjun ska vara tydlig för läsaren har vi anammat Kvales och Brinkmanns (2009) metod som de beskriver innefattas av olika steg för att en bedömning av arbetets validitet, kvalitet och överförbarhet ska säkerställas. I ett första steg ska den tidigare forskning beskrivas och synliggöras för läsaren, sedan ska intervjuernas design presenteras vad gäller tillvägagångssätt för att momenten ska gå att upprepa av annan forskare (Kvale & Brinkmann, 2009), vilket vår intervjuguide ligger till grund för. Tydligheten ska även bidra till att läsaren ser att syftet med vald metod är rätt för arbetets resultat (Kvale & Brinkmann, 2009). Sedan har det insamlade materialet framställts i en tydlig och organiserad form med de mest vitala resultaten väl synliga, återigen för att reliabiliteten, validiteten och överförbarheten ska säkerställas, vilket vi redogör för i det empiriska kapitlet. För att forskningen ska gå att genomföra av andra har vi i likhet med Kvale och Brinkmanns (2009) beskrivning valt att redogöra för intervjuns olika påverkansfaktorer som tillexempel hur informanterna valdes, vart intervjun genomfördes, hur mycket information fick informanten i förväg samt vilka frågor som ställdes. Men författarna belyser även att det är av vikt att beskriva hur materialet transkriberats samt analyserats och om personliga tolkningar har påverkat resultatet eller om materialet har följt en på förhand uppgjord mall i analysen (Kvale & Brinkmann, 2009). Alla dessa steg har vi applicerat genom arbetet med avsikt att studien ska vara tydlig och replikerbar för andra forskare.

I den inledande kontakten fick informanten kortfattad information gällande studiens syfte. Informanten fick även möjlighet att själv välja plats, tidpunkt och dag när mötestillfället bestämdes, i avsikt att informanten skulle kunna känna sig avslappnad. Tillvägagångssättet vid intervjutillfället inleddes med att vi presenterade oss själva, beskrev uppsatsens inriktning och syfte samt frågade om den intervjuade godkände att intervjun spelades in. Vidare ställdes ett antal förberedande frågor som behandlade informantens yrkesroll och bakgrund för att på så sätt skapa kontakt samt för att få till en bra atmosfär.

Grundprincipen i en intervjuguide är att frågorna ska vara korta, lätta att förstå samt inte innehålla ett alltför akademiskt språk. De frågor i intervjuguiden som är av störst vikt är de tematiska frågorna, dessa

32 frågor ska påverkas i så liten grad som möjligt av den som intervjuar. Syftet med de tematiska frågorna är att de ska vara utformade på ett öppet sätt för att intervjupersonen själv ska få möjlighet att beskriva de centrala företeelserna i studien. Fortsättningsvis beskrivs det för att få meningsfulla svar ska man använda sig av uppföljningsfrågor. Dessa frågor kan både ta en mer utforskande form eller vara mer konkreta i sin framtoning. När informanterna har svarat på de inledande frågorna kan man gå vidare med direkta frågor som behandlar de frågor som man ännu inte fått svar på (Esaiasson et al. 2012). För att få en bekräftelse på att man tolkat informanten på rätt sätt kan man med fördel använda sig av tolkande frågor vilket med fördel görs i slutet av intervjun. Ytterligare användbar metod under intervjutillfället är att låta tystnaden göra jobbet, det vill säga pauserna kan ge informanterna tid att utveckla svaren på eget bevåg (Kvale & Brinkmann, 2014).

3.3.2 Urval

Vi har intervjuat en tjänsteman vid Karlstads kommun som är involverade i kommunens Stadsdelsvision över Tingvallastaden. Valet av informant från kommunen i denna studie har gjorts utifrån hens yrkesroll och inblandning i den aktuella planeringen. Som Larsen (2009) beskriver ligger intresset i en kvalitativ studie att få en djupare förståelse om ett specifikt fält eller ämne baserat på erfarenheter. Avsikten för oss med att intervjua den valda informanten är för att komplettera dokumentstudien med en tjänsteman väl insatt i ämnet och på sådant vis bidra till att ge oss en helhetsbild. Som i Larsens (2009) beskrivning av hur informanter lämpligast väljs ut och där ett urval enligt självselektion i kombination med

godtyckligt urval vilket blir applicerbart i denna studie. Det innebär att informanterna dels väljs ut av forskaren för att lämpligast passa in i forskningsfrågan men att det blir upp till informanten att välja huruvida de vill deltaga (Larsen, 2009). En fråga vi tagit ställning till är hur många intervjuer som behövdes för att genomföra studien. Kvale och Brinkmann (2009) redogör för att det inte alltid är fördelaktigt med många intervjuer utan att tiden bör läggas på förberedelser och analyser. Vidare menar Kvale och Brinkmann (2009) att den vetenskapliga tillförlitligheten i studien inte säkerställs med ökat antal intervjuer. Kvale och Brinkmann (2009) menar att det grundar sig i en missuppfattning att kvantitativt antagande kan användas i ett kvalitativt sammanhang för att uppnå vetenskaplig

tillförlitlighet. I likhet med författarna anser vi att behovet av att intervjua ett större antal personer inte är nödvändigt eftersom vi kommer använda oss av sakkunnig inom ämnet. Dessutom har vi valt bort att intervjua någon politiker eftersom dokumenten som behandlas redan har en politisk förankring i och med att dokumenten är antagna i Kommunfullmäktige, samt att det skulle krävas flertalet intervjuer för att den politiska kåren skulle bli representerad vilket skulle vara för tidskrävande inom ramen för en C-uppsats.

33