Intervju med Kerstin

Kerstin klarlägger i intervjun att barnen är delaktiga när de tillsammans i barngruppen återkopplar till skapandesituationer. Detta kan vi se i ovanstående observation där en av

35

pedagogerna tar ner fjärilarna från taket för att göra en återkoppling tillsammans med barnen om tidigare skapande. Vi utvecklar frågan om det finns tillfällen då barnen är delaktiga i dokumentationen. Kerstin svarar och säger att de strävar efter att försöka sitta ner med barnen vid något tillfälle varje eftermiddag för att tillsammans skriva i veckokalendern som hänger i hallen, där den är tillgänglig för föräldrarna. Där kan föräldrarna och de inblandade läsa vad som har hänt på Nyponet under dagen och ibland får pedagogerna med små citat som något barn har sagt.

När vi samtalar med Kerstin i intervjun berättar hon att syftet med att sitta tillsammans med barnen och skriva vad de gjort under dagen är för dem mer meningsfullt än att de själva ska skriva, vilket i så fall blir utifrån ett vuxenperspektiv. Kerstin tycker att det meningsfullt att låta barnen säga hur de har upplevt sin dag på Nyponet. Genom att skriva deras meningar i en kalender så synliggör det även hur barnen har uppfattat aktiviteter och vilka händelser som var viktigast för dem. Barnen får då också möjlighet att träna på att återberätta och

pedagogerna kan skriva ner det utifrån barns perspektiv. Vi ställer frågan; Hur synliggör ni pedagogisk dokumentation i verksamheten för barn och föräldrar? Kerstin svarar och säger att de nu enbart använder sig utav kameran. Hon fortsätter i intervjun och menar att de just nu har många småbarn på avdelningen och att de därför automatiskt använder sig av kameran när de ska dokumentera.

4.5.3 Sammanfattande analys

Vi ställer oss frågan; Hur arbetar pedagogerna med barns delaktighet utifrån pedagogisk dokumentation hos de yngre barnen? Det framkommer i intervjun med Kerstin att de ser det som en självklarhet att barnen ska få vara delaktiga under dokumentationerna. Vad

dokumenterar de med? Förra terminen då Nyponet hade större barn på avdelningen

dokumenterades det en del med hjälp av videoinspelning. Kerstin anser att de får ut mer av videoinspelning med de större barnen. Kerstin verkar tala utifrån ett språkligt perspektiv då hon fortsätter i intervjun och menar att de just nu har många småbarn på avdelningen och att de automatiskt vänder sig till kameran när de arbetar med de yngre barnen. I intervjun med Kerstin berättar hon att de inte använder sig av videoinspelning tillsammans med de yngre barnen på avdelningen. Vi ställer oss kritiska till Kerstins utlåtande och vi ställer oss frågan varför de enbart använder sig av kamera? I Skolverkets stödmaterial (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan- pedagogisk dokumentation betonas filmkameran som en central agent i ett utforskande projekt, och ett utforskande projekt är precis det som

36

pedagogerna på Nyponet arbetar med. Skolverket (2012) skriver att lika väl som man kan samtala med en digitalkamera så kan det vara minst lika givande att kommunicera med en filmkamera. Skolverket (2012) beskriver filmandet som en upplevelse för pedagoger och barn där man kan synliggöra och fånga rörelser, ljud och kroppsspråket hos barn. Vi har tidigare i studien samtalat om att pedagogerna på Nyponet arbetar utifrån att synliggöra barns

nyfikenhet och intresse. Skolverkets uttalande om videoinspelningens betydelse för barn får oss att se kritiskt på Kerstins uttalande om att videoinspelning är mer lätthanterligt med äldre barn.

Sammanfattningsvis visar vårt resultat, med hjälp av observationer, barngruppens samlingar, projektet och med hjälp av vår intervju att pedagogerna på avdelningen ser pedagogisk dokumentation som ett användbart verktyg för att synliggöra och framhäva barnens intressen och idéer. Dessa intressen och idéer främjar den pedagogiska verksamheten i form av olika projekt, i detta fall ett fjärilsprojekt. Under fjärilsprojektets tid har det gång på gång

synliggjorts hur viktigt det är för pedagogerna att göra skapandet meningsfullt för barnen, pedagogerna och föräldrarna. Pedagogerna lägger stor vikt vid att samtala om det barnen har upplevt, detta leder till en inbjudande miljö för barnen att använda språket som ett verktyg till att synliggöra sina egna tankar och funderingar.

37

6. Diskussion och avslutande reflektion

Vår undersökning visar att pedagogerna använder pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att synliggöra barnens lärande, nyfikenhet och utforskande. Lenz Taguchi (2005)

beskriver pedagogisk dokumentation som ett förhållningssätt och en kommunikation. Pedagogerna på Nyponet lägger stor vikt på samtalet vid olika lär- och skapandeprocesser. När det kommer till samtal bemöter pedagogerna barnen på den nivån de befinner sig på. De använder det verbala språket för att synliggöra barnens funderingar och frågor i form av samlingar och samtal. Bilder och alster plockas ner från väggarna så att barnen får känna och återuppleva det som de skapat. Tove Jonstoij och Åsa Tolgraven (2001) skriver att det är grundläggande handlingar för kommunikationen att låta barnen få observera och få röra vid de saker de fått skapa för att skapa sig en uppfattning om något. Genom att låta barnen få känna på sina alster och skapande av fjärilar får de yngre barnen möjlighet till att uppmärksamma pedagogerna på sina erfarenheter och uttryck. Pedagogerna använder även dokumentationen som ett verktyg för att synliggöra för föräldrar vad de arbetar med och även barnens egna tankar och åsikter om det pågående arbetet genom att publicera arbetsprocessen och resultaten i hallen. Genom att låta barnens egna ord och meningar fylla veckokalendern synliggörs barns tankar och uppfattningar även där. Barnens lärande synliggörs framför allt genom alster som sätts upp på väggarna. Det framkommer i form av intervju, observation och samtal att pedagogerna ser pedagogisk dokumentation som ett verktyg som säger något om barnens pågående lärande. Det framkommer inte hur de ställer sig till verksamhetens utveckling eller att pedagogerna ser pedagogisk dokumentation som något som säger något om dem själva. Skolverket (2012) skriver att pedagogisk dokumentation också säger något om den vuxnes förhållningssätt och synsätt. ”Dokumentationerna synliggör därmed inte enbart barnens lärande, utan även hur personalen medverkar i de rationella nätverken i förskolan” (Skolverket 2012:64).

Att se kritiskt på pedagogisk dokumentation anser vi är svårt och pedagogen som vi intervjuade såg enbart positivt på pedagogisk dokumentation. Det är ingen lätt uppgift att våga diskutera sitt eget förhållnings- och arbetssätt. För att kunna vara så kritisk som möjligt gäller det också att ”misslyckande” och ”misstag” används som ett verktyg för att kunna gå vidare i den pedagogiska dokumentationen. Även här är det viktigt att som pedagog kunna diskutera och ställa sig kritisk till andras och ens eget agerande och ställningstagande. Vi anser att pedagogernas förhållningssätt på Nyponet är genuint. Deras inställning till

38

pedagogisk dokumentation känns som en naturlig del i den pedagogiska verksamheten. Pedagogerna framställde det aldrig som något betungande eller något som ligger vid sidan av deras verksamhet, utan att den kontinuerligt präglas av detta arbetssätt.

När vi valde att skriva om pedagogisk dokumentation hade vi uppfattningen att det skulle finnas fler kritiska forskare eller författare till ämnet, likaså att pedagogerna vi skulle samtala med skulle vara mer kritiska. Utifrån våra tidigare erfarenheter av pedagogers förhållningssätt kring pedagogisk dokumentation förväntade vi oss att pedagogerna i vår studie också skulle ställa sig mer kritiskt till ämnet. Vi har tidigare fått uppleva pedagoger som ser pedagogisk dokumentation som något svårhanterligt, tidkrävande och betungande. Pedagogen som vi intervjuade och pedagogerna vi observerade hade alla enbart positivt ställningstagande till pedagogisk dokumentation. En av pedagogerna, och vi citerar, sa ”Jag tycker synd om de förskolor som inte arbetar med pedagogisk dokumentation”. Det framkommer i intervjun och i observationerna att pedagogerna inte kan uttrycka några negativa sidor när det kommer till pedagogisk dokumentation. Eftersom pedagogerna på Nyponet ser pedagogisk dokumentation som en läroprocess för dem själva och att det synliggör även barnens lärprocesser så anser de att det inte finns några negativa aspekter. Finns det någon fara med att alltid dokumentera? Dahlberg m.fl. (2002) hävdar att pedagogisk dokumentation handlar om en utvärdering av barns utveckling. De framhäver även risken med att arbeta med pedagogisk dokumentation och menar att det är lätt att ramla in på klassificeringar och kategoriseringar. Under våra observationer uppfattade vi inte några tecken hos pedagogerna eller någon form av utlåtande vad gäller klassificering av barnen men vi anser att det är viktigt att inte utesluta detta och att man bör ha detta i åtanke när man arbetar med pedagogisk dokumentation. En annan fara kan vara att man som pedagogerna på Nyponet själva inte ser några negativa aspekter på

pedagogisk dokumentation. Detta kan leda till att man kanske inte alltid ser kritiskt på sitt eget eller andras arbete och ställningstagande vad gäller pedagogisk dokumentation.

39

Referenslista

Litteratur

Allwood, Martin Carl (red.) (2004) Perspektiv på kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. Backman, Jarl (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bjervås, Lise-Lotte. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som

bedömningspraktik i förskolan: en diskursanalys. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2011 Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/25731.

Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2002). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna perspektiv - exemplet förskolan. Stockholm: HLS förl.

Doverborg, Elisabet. & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2012). Att förstå barns tankar kommunikationens betydelse. Johanneshov: TPB.

Forssell, Anna (red.) (2005). Boken om pedagogerna. 5., [rev. och utök.] uppl. Stockholm: Liber.

Furness, Karin., 1996, Föreläsningsserie i Kurs i pedagogisk dokumentation, vid Lärarhögskolan i Stockholm hösten 1996.

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) (2003). Förskolan: barns första skola!. Lund: Studentlitteratur.

Jonstoij, Tove & Tolgraven, Åsa (2001). Hundra sätt att tänka: om Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Stockholm: Utbildningsradion (UR).

Kennedy, Birgitta (1999). Glasfåglar i molnen: om temaarbete och dokumentation ur en praktikers perspektiv. Stockholm: HLS.

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup.

Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation?: om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: HLS.

Lärarens handbok: läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. 9. uppl. (2011). Lund: Studentlitteratur.

40

Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

MacDonald, Margaret. (2007). The use of pedagogical documentation in early elementary classrooms. Early Childhood Research Quarterly. 2 pp.232-242.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund: perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Tallis, Raymond (2011[2010]). Michelangelo's finger: an exploration of everyday transcendence. London: Atlantic.

Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber. Trost, Jan (2005, tredje upplagan). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Wallin, Karin (2003). Pedagogiska kullerbyttor: en bok om svenska barn och inspirationen från Reggio Emilia. Stockholm: HLS förl.

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber.

(2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk dokumentation. Stockholm: Skolverket.

(http://www.ibl.liu.se/student/bvg/filarkiv/1.77549/Forskningsetiska_principer_fix.pdf, 2002 Larsson, Ingbeth, Palmer, Anna (2012). Förskolan- Nytt verktyg ska ge stöd. Stockholm: Skolverket. http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2012/11/09/nytt-verktyg-ska-ge-stod Vetenskapsrådets rapportserie (2005): Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel.http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000334/god_forskningssed_3. pdf.

Föreläsning

Benn, Siv (2012-11-14) Dokumentation. Malmö Högskola.

Övriga referenser

Carlberg, Barbro (2012). Våra små vänner: en titt in i fjärilarnas värld. [Åtvidaberg: Barbro Carlberg].

41

Bilaga 1

Intervjufrågor

Hur ser ni på pedagogisk dokumentation? Fördelar och nackdelar?

Hur synliggör ni pedagogisk dokumentation i verksamheten för barn och föräldrar?

På vilket sätt används pedagogisk dokumentation i förskollärarnas arbete?

Hur används den pedagogiska dokumentationen i er verksamhet?

Hur har ni tagit del av information angående pedagogisk dokumentation? Någon särskild mall, kurser?

Vad bidrar den pedagogiska dokumentationen med när det gäller barns, förskollärares och verksamhetens utveckling?

42