Jag gör en kort introduktion och förklarar att syftet med samtalet är att fånga reaktioner och känslor efter onsdagslektionen (analys av orsaker till förminskning av svavelsyra i en kemisk anläggning).
Jag: Vad kände ni under onsdagslektionen?
Lärare 1: Jag tyckte att onsdagslektionen var väldigt intressant. Jag har själv inte använt mig av denna metoden på något. Vad som begränsar tycker jag är tid, tid ja.
Vi börjar med att läsa frågor för att läraren 2 påminner oss om det.
Fråga 1: Förra onsdagen har du varit med i en lektion av ”infusion”, där jag försökte bl.a. att systematiskt utveckla elevernas förmåga att kritiskt analysera fakta och att förklara orsaker genom att använda ett konkret problem relaterat till kemisk jämvikt. Är det första gången som du har upplevt den typen av lektion (och av uppgift)
Läraren 2: på det sättet har jag inte heller gjort det innan. Det var ett stort komplext problem. Just det som jag gillar är att det inte var bara egentligen kemisk jämvikt utan det var också, som du säger, det här med att kritiskt analysera. Dom fick frågan: vilka delar kan ha påverkat ? Och det är det som vi gör när de till exempel ska skriva labbrapporten. Det kan finnas olika orsaker till varför ting blev som det blev men alla orsaker eller alla felkällor är inte lika relevanta. Så vilka av dom här faktorerna som kan ha påverkat är relevanta? Så det tycker jag att det ofta är att det blir i labbrapporten den typ...som ska avgöra....
46
Här fick dom kritiskt analysera fakta på ett mer teoretiskt plan. Det var ett nytt sätt att göra det för mig.
Lärare 1: Jag var väldigt förvånad över hur bra dom var. Med tanke på att de aldrig har funderat på det eller arbetat på det sättet tidigare. Eleverna var bra engagerade och intresserade av det sättet att arbeta .
Jag: Fast att det var lite olyckligt för att de skulle ha haft eget arbete och hade tänkt att använda denna lektionen till annat. Några var trötta...men de flesta var delaktiga och intresserade som du säger
Vi läser resten av frågan... )? Om du har gjort något liknande tidigare, på vilket sätt skiljer sig denna uppgiften från den som du har gjort tidigare?
Jag : Ni har haft en lektion om en plasmid karta, berättade elever för mig häromdagen. Dom tyckte att det efterliknade det här sättet att arbeta.
Lärare 2: Ja det var så att de skulle analysera en plasmid karta och så. Men jag tycker att den här uppgiften var ju mer komplex, alltså i att elever analyserade olika orsaker till varför den här processen i fabriken inte funkade. Det fanns mycket här. Den jag hade, ja den liknade ju men det fanns inte lika många steg där man kunde analysera vad det hade skett. Det här att kritiskt analysera och jämföra vilka faktorer som kan vara nu, eller är relevanta. Så jag tycker nu att jag har gjort nåt liknande men inte med den komplexiteten i. Så om jag får lov att gå lite över till punkt två....gällande fördel och nackdel...Fördelen är att verkligen få använda inte bara den teoretiska förståelsen i det här fallet jämvikt utan även utveckla att väga och analysera olika faktorer. Så det är två saker här, två kunskapskrav egentligen. Nackdelen är det här att det tar en tid vilket ...man har alltid lite begränsad tid till lektionen tycker man, och att man behöver ha gått igenom många saker innan. Så de måste ha lite kött på benen, som man brukar säga. Det behöver teoretiska kunskaper
Lärare 1: Det går inte bara att göra uppgiften utan teoretiska kunskaper.
Lärare 2: Men intressant är samtidigt att om man har gjort mycket och sen planerar man att de ska ha en eller två lektioner där man ska fördjupa sig lite och de får använda den för att repetera. Det kan vara en väldigt bra repetition inför till exempel en provsituation eller man kan till och med göra så att istället för att ha många frågor på prov, skulle man kunna göra det här till en komplex stor provfråga, en stor provsituation.
Jag: Elever sade exakt det du säger nu. De sade att det är bra att ha en sådan upgift men den ska kopplas till ett prov, eller en uppgift eller en bedömningssituation.
47
Lärare 1: Precis! Det är det enda dom vill och är intresserade av: frågan hur kan vi bedömas på detta?
Lärare 2: Det behöver man och det är ett jobb som lärarlag får göra: man försöker att jobba med dom så att de inte tänker hela tiden på bedömning. Jag tycker mycket väl att man skulle kunna ha en analys, om man vill bedöma analysförmåga med den här typen av uppgift. Man kunde göra så där att elever sitter en och en och gör den här typen av uppgift, analysfråga. Fråga 2: Ser du någon fördel med att arbeta på det sättet som du upplevde i onsdagslektionen? Ser du någon nackdel? Vilket lärande inbjuder denna typ av undervisning enligt dig?
Jag: Men hur ser du Lärare 1 tidsmässigt eller planeringsmässigt? För att det kan vara som du säger, svårt att hitta tid.
Lärare 1: För att kunna göra just den här typen av uppgift måste man känna till grunderna i kemisk jämvikt. Vad är det som påverkar...De måste har arbetat med den tidigare.
Jag: Hur kunde man ha det istället? Nuförtiden bedömer man kritiskt tänkande genom examensarbete eller rapportskrivande. Skulle elever göra en sådan uppgift istället? Eller ska det vara någonting som läggs till i planerigen? Ska man ta bort lite rapport eller uppsatsskrivande och istället göra en eller flera av dessa uppgifter? Vad tror du om det? Lärare 1: ja tycker absolut att så kunde det vara bra.
Lärare 2: Så jag brukar ta analysförmågan på labbrapport: dom ska analysera sina resultat, det som har påverkat resultatet, dom ska hitta vilka faktorer som är relevanta. Här med en sådan uppgift kan man ju.... de var så många saker som kunde påverka att man fick göra en prioriteringslista. Det visar att man verkligen måste ha förståelse för teorin och kunna analysera den teoretiska bakgrunden.
Jag: Jag tycker att elever också kunde visa sin argumentationsförmåga så att de skulle berätta och begrunda inför klassen de möjliga och faktiska bevis för orsakerna till förminskning av svavelsyra. Det var första gången som de gjorde någonting liknande så att jag menar det var inte så utvecklade. Men i alla fall var de flitiga, de försökte berätta tydligt och att begrunda om de olika bevisen var trovärdiga eller inte.
Vi går tillbaks till frågorna... Vilket lärande inbjuder denna typ av undervisning enligt dig? Syftet med denna typ av undervisning är att utveckla kritiskt tänkande och speciellt den som kallas för höga kognitiva förmågor såsom den analytiska, den kommunikativa och den metakognitiva (kunna tolka, värdera, ha omdömen och reflektera).
48
Lärare 2 Vi har varit lite inne på det redan. Det här med den kommunikativa förmågan beror lite på hur man gör det, t.ex. om man ska redovisa eller sammanfatta inför klassen. Om man gör det på bra sätt kan man säkert få med den också.
Jag: Jag hade en fråga till som inte står i listan. Här i skolan används PBL på ett systematiskt sätt, om ni skulle jämföra infusion med PBL, alltså dessa två metoder, vilka skillnader/likheter ser ni? Elever har sagt att i PBL finns det med roller som saknas här. Elever säger också att i PBL som vi kör här på skolan är problem inte lika utvecklade och inte lika konkreta som i lektionen som vi hade i onsdags. Om ni istället jämför dessa två typer av lektion, en problem baserad och en tankebaserad, vad ser ni för skillnader/likheter? Kan dessa lektioner integreras?
Lärare 2: Man kan säkert göra det, fast man får ändra lite. Den här uppgiften som vi gjorde i onsdags kändes mer som problemsökning. Du behöver söka, ta reda på vilka möjliga faktorer det är som har lett till det här problemet. Men jag tror mycket väl att man kan omformulera den uppgiften så att det blir mer PBL anpassat. Jag tror inte att det är så stor skillnad rent konceptuellt även om det är lite grand exakt hur det framställs och hur eleven ska angripa problemet som är lite annorlunda och skiljer dessa två sätt att arbeta.
Jag: Känns det roligt eller besvärligt enligt dig att planera liknande lektioner och att använda liknande uppgifter? På vilket sätt, hur menar du?
Du var inne på det lite Peter när du sa att det kan vara svårt att hitta uppgiften Lärare 2: Ja vi diskuterade lite innan om det...
Lärare 1: Det är samma som för nationella prov. Det krävs tid för att utveckla uppgiften. Lärare 2: Å andra sidan så det här som vi sade innan....eftersom du får en lite djupare typ av uppgifter som kräver mer förberedelse och så... Å andra sidan kan man inte ha så många av sådana uppgifter, du behöver förbereda dig med teorin och kunna lite saker innan du kan göra det...så att man skulle inte ha gjort för många sådana uppgifter på en kurs. Det är mycket möjligt om man hade utvecklat en eller två per kurs, inte många mer än så. För att sen så måste man undervisa också på lite olika sätt...Men så en eller två uppgifter på kursen och kanske någon variant så att man inte kör samma varje gång...
Tre stycken så men varje sådan uppgift tar en stund. Så hade det funnits en bank med sådana uppgifter hade det varit bra. Och som jag sa så är de lite mer komplexa och även som lärare kan man inte vara lika mycket expert på alla delar av kursen. Så att jag hade kanske inte haft samma möjlighet att utveckla sådana komplexa uppgifter för alla typer av delkurser, för alla delmoment. Så det hade varit bra om det hade funnits en sådan bank med färdiga uppgifter. För några delar av kursen kanske det hade gått men inte för andra delar, då hade jag behövt
49 hjälp med det.
Lärare 1: En sådan typ av uppgift kan passa bättre till vissa moment men inte till andra. Lärare 2: Det stämmer säkert också!
Jag: Det står tydligt och klart i läroplaner och i lärarguide att eleven ska utveckla kritiskt tänkande under sina studier men det finns inte så mycket material man kan utgå från.
Lärare 2: Jag tycker att det ser ut som att det inte finns några obligatoriska nationella prov i kemi, men då finns det frivilliga uppgifter i Kemi 2.
Lärare 1: Dom håller på att uveckla uppgifter för Kemi 2 för att jag har precis fått en kallelse för att delta i en test av provningsuppgifter.
Lärare 2: Och ibland tittar man på hur man ska bedöma de olika uppgifterna men… och vissa frågor ger poäng på analytiska förmågan och sen tittar man på en annan och den gav poäng på teoretiska förmågan alltså begreppsförståelse och ibland tycker jag, vad är skillnaden, varför ger den ena uppgiften poäng på begreppsförståelsen medan den andra uppgiften ger poäng på analytiska förmågan?. Ibland tittar jag på dom frågorna och ser ingen större skillnand mellan dom. Jag tar analysförmågan mycket på labbandet för att det är där de ska analysera resultat. Det här sättet på uppgiften ger emellertid möjlighet att även testa analysförmågan på ett mycket djupare sätt teoretiskt än nationella prov gör. Jag tror inte att nationella provuppgifter är speciellt ananlysutvecklande. Skillnaden mellan begreppsförståelsefrågor och analytiskförmågafrågor är så liten så att jag tycker ibland att jag själv inte förstår skillnaden. Jag: Jag har också kollat in i kemilärarguiden från Skolverket på nätet och där finns två eller tre diskussionsuppgifter som man som lärare ska slänga in och sen
Lärare 2: Den här typen av uppgift är inte den som man ska göra på första vikariattjänstcn…..det krävs erfarenhet