Intervju med företag B

I och med att goodwillavskrivningarna slopas enligt de nya reglerna kommer

resultaträkningen i företagen att bli mer jämförbar företag emellan då avskrivningsbeloppen kunde variera ganska mycket. Balansräkningarna blir däremot helt olika, än mer olika nu när goodwillavskrivningarna tas bort. Jämförbarheten ökar vad gäller resultaträkningen men blir sämre vid jämförelser av olika bolags balansräkningar.

I teorin kommer företagen nu att ge en mer rättvisande bild av goodwillposten eftersom avskrivningarna som tidigare gjordes är en schablon då det subjektivt uppskattas en livslängd för posten. I teorin är det istället bättre om det görs årliga analyser av värdet på posten och att den sedan skrivs ner vid behov. Om det ska bli en mer rättvisande bild ska företagen

egentligen få skriva upp posten också men det är något som varken de nya eller gamla reglerna tillåter. Det är realistiskt att goodwill inte längre har en bestämd livslängd eftersom det inte behöver betyda att goodwill har en oändlig livslängd utan det kan bli så att

goodwillposten skrivs ner helt efter bara tre år. Tidigare var det mer schablonartat och nu är det mer realistiskt, dock svårt att säga om de nya sättet att redovisa goodwill på bidrar till att ge en mer rättvisande bild av posten jämfört med tidigare.

Något som är positivt med de nya reglerna är att upplysningskraven ökat och eftersom

upplysningskraven har ökat blir det lättare att själv analysera en årsredovisning och utifrån det ta egen ställning. Företaget kan t.ex. säga att verksamheten har en tillväxttakt på en viss procent men utifrån den information som företagen nu blir tvungna att ge kan de externa intressenterna själva kontrollera om det verkligen stämmer, de kan alltså själva bilda sig en egen uppfattning om företagens ställning.

4.1.5 Intervju med företag B

Med tanke på antalet anställda på företaget är det en liten del som är insatta just i IFRS 3, men de som jobbar inom de områden som IFRS 3 berör har blivit tvungna att sätta sig in i de nya regleringarna. Det är totalt fem personer som idag är specialiserade inom IFRS 3. Vid

företagsförvärv får dessa sedan verkligen känna på vad som menas med det som de läst. Tack vare detta höjs kunskapsnivån hela tiden. Det har, på grund av de nya kraven runt de specifika förvärven, haft interna möten med de inblandade och även med revisorerna för att hela tiden ta ett steg framåt.

Förra året gjordes inga stora förvärv men i år har företaget gjort ett större förvärv där de jobbat utifrån IFRS 3. Eftersom det är det första förvärvet där IFRS 3 tillämpas har företaget tagit hjälp utifrån i form av sina konsulter för att värdera sina immateriella tillgångar.

Anledningen till att de rådfrågade konsulterna var för att de var lite osäkra på hur arbetet rent praktiskt skulle utföras även fast de kände att de kunde regelverket. I och med att förvärv i annat land gjorts fanns redan konsulterna nära till hands, dessa konsulter hade redan tidigare varit med om företagsförvärv och satt på stor kunskap. Företaget utnyttjade därför konsulterna för att lära sig mer om den praktiska hanteringen, hur företaget kan göra, hur de kan motivera och när och var vissa förenklingar kan göras. Konsulterna har även stöttat företaget i

diskussioner kring värdering av immateriella tillgångar. I och med att de immateriella tillgångarna blivit värderade har goodwillposten, som därefter blivit en restpost, varit enkel för företaget att få fram på egen hand.

Sedan mitten på nittiotalet har företaget följt RR 1 och fördelat ut stor del av övervärdet som uppstår vid förvärvet på anläggningstillgångar eftersom det främst är produktionsanläggningar som köps vid förvärv och inte immateriella tillgångar. Det återstår därefter endast en liten del av övervärdet från förvärvet som ska fördelas ut på immateriella tillgångar. Detta har även gjort att företaget har en liten goodwillpost. Övergången till IFRS 3 har inte varit någon dramatisk förändring utan fördelningarna har till viss del redan tidigare gjorts. Eftersom goodwillposten har varit relativt liten i förhållande till hela balansomslutningen har de nu slopade avskrivningarna inte påverkat bolagets resultat väsentligt. Däremot har den negativa goodwillen, som ansetts vara en omstruktureringskostnad som uppstått vid utländska förvärv, påverkat resultatet mer.

Införandet av IFRS 3 har lett till betydligt mer jobb, det ställs högre krav på revisorer och mer dokumentation och mer motiveringar krävs idag. Informationskraven har höjts, det blir på en

helt annan detaljnivå än tidigare och det kan därför bli svårt för utomstående intressenter att ta till sig all den information som idag ska ges. Vår respondent tror därför att årsredovisningen endast kommer vara något som skickas in till patent- och registreringsverket. Därefter kommer företaget att ge ut en årsberättelse där man har balans- och resultaträkning i sammandragen form utan revisionsberättelse.

Eftersom samtliga länder inom Europa måste redovisa i enlighet med IAS/IFRS kommer det bli lättare att läsa en årsredovisning från ett europeiskt företag jämfört med tidigare. På grund av de enhetliga reglerna inom Europa behöver man nu inte längre sätta sig in i andra länders standards. Även IFRS 3 kommer att bidra till en ökad jämförbarhet med företag i andra länder, det blir idag lättare att förstå och känna igen sig i vilka värderingsprinciper och modeller de använt sig av vilket är positivt.

Enligt vår respondent var det bättre förut nät goodwillposten hade en bestämd

nyttjandeperiod, idag är det mer godtyckligt. Det upplevs vara svårare för läsaren att kunna värdera och veta vad posten har för värde idag. Har företagen istället en bestämd

nyttjandeperiod för posten vet läsaren exakt hur mycket som skrivs av varje år samt när posten försvinner. Respondenten tycker personligen att avskrivningar på goodwill var mer lämpliga men att avskrivningstiden i vissa fall gick att diskutera. Tidigare när goodwill successivt skrevs av under ett antal år med ett visst belopp fick det en jämnare påverkan på resultatet. Nu är det svårt att exakt veta när posten försvinner och det blir mer jobb för

bolagen i och med att de minst en gång per år måste nedskrivningstesta det bokförda värdet på goodwill och det är inte alltid svart på vitt eftersom värderingen av posten bygger på

antaganden om framtiden. Beroende på hur antaganden sätts får värderingen olika utfall.

Naturligtvis måste antaganden vara inom vissa ramar, det går inte att ta helt orimliga antaganden.

Det var lättare förr då avskrivningar enligt plan var en förenklad bild av verkligheten, alla visste vad som gjordes. Eftersom nedskrivningstesten även tidigare gjordes vid behov har dessa bedömningar av posten inte varit några problem men det har idag blivit mer

formaliserat, det måste dokumenteras noggrannare jämfört med tidigare på grund av att revisorerna nu mer noggrant kommer granska värderingarna. På koncernnivå har det blivit lättare att föra kraven vidare till det affärsområde som goodwillposten berör. Idag krävs det att företaget kan bevisa att goodwillposten verkligen är värd det den är bokförd till.

Det är möjligt att det tidigare var lättare för företagen att komma undan nedskrivningsbehovet av goodwill om de ville det. Den information som ledning och revisorer tidigare tittade på var inte lika detaljerad som den är idag men respondenten har inte sett något problem kring det här i sitt företag utan talar mer allmänt om det.