4.2.1 Vad är en god lärandemiljö?
Rektorn menar att en god lärandemiljö genomsyras av goda relationer, struktur och tydlighet. Rektorn menar vidare att allt som har med den goda lärandemiljön att göra, utgår från ett gott lärarledarskap.
”En god lärandemiljö blir det då du har en person som har ett gott ledarskap för den grupp som man är satt att jobba med.”
Rektorn menar att genom ett gott ledarskap får man en lugn, trygg och harmonisk miljö i klassrummet och en grupp som litar på sin ledare och på varandra. I den goda
lärandemiljön får man en grupp som mognar, och i takt med att gruppen mognar så får den också mer ansvar och friare tyglar, av ledaren. Rektorn säger också att han inte tänker så mycket på den fysiska miljön när det kommer till lärandemiljö, utan mer på den
sociala miljön i klassrummet. Att det ser vackert ut kan också spela en roll i marginalen, men att det inte är det viktigaste.
”Om man dessutom har ett vackert rum som är tilltalande så hjälper det också. Men ett vackert tilltalande rum med en ledare som släpper gruppen till kaos då spelar inte rummet någon som helst roll.”
4.2.2 Hur kan läraren bidra till en god lärandemiljö?
Rektorn är väldigt tydlig i sina åsikter om att ledarskapet är den viktigaste uppgiften som läraren har, när det kommer till att bidra med en god lärandemiljö. Han har alltid haft denna åsikt, men antagandet om att ledarskapet är viktigt, fastställdes då han själv haft
medarbetarsamtal med lärarna på skolan om detta. Rektorn berättar om hur han själv under många år pratat med lärarna om hur de ser på sin roll som lärare och ledare. När han sedan studerat resultatet från dessa samtal har han funnit mönster som förenar eller skiljer sig åt. Det rektorn fann var att även lärarna ansåg att ledarskapet fyllde en mycket viktig funktion i klassrummet. Lärarnas tankar och svar bekräftade rektorns antagande om ledarskapets betydelse. Lärarna hade själva fått beskriva hur de använde sitt ledarskap i klassrummet, och utifrån detta gjorde rektorn observationer hos lärarna för att se om samtalen stämde överens med hur de faktiskt uppträdde i klassrummet.
”Utan ett gott ledarskap blir det lätt kaos i klassrummet. Det kan gå en halv dag, kanske en hel dag, men sällan inte mycket längre om man inte har ett gott ledarskap.”
Rektorn menar att en lärare som utövar ett gott ledarskap har struktur och tydlighet. Hon/han skall använda sig av mycket beröm och det handlar om att ha ett gott bemötande. Läraren skall skapa goda relationer såväl som till individen som till hela gruppen. Läraren måste också tänka på att vara sig själv, vara förebildlig och kunnig. Det är de tydliga strukturerna som rektorn ser i den samlade bilden från alla samtal och observationer. Rektorn menar vidare att det inte finns två ledare som är lika. Att vara en duktig ledare innebär inte att enbart kunna skapa struktur och tydlighet och inte bara enbart att kunna skapa goda relationer till eleverna. Alla ledare måste finna sitt eget sätt att bli en duktig ledare på.
Rektorn menar vidare att ledare är ingenting som man lär sig på en kurs utan det tar en lång tid att utveckla. Rektorn menar också att antingen är man född med ledaregenskaper, eller inte. Det är orättvist som allt annat. Är man född med ledarskapet blir han/hon fort bekräftad för detta och kan då bli ännu bättre. De som inte har ledaregenskaper med sig från början, har ett större jobb att göra för att utveckla detta, och då tar det längre tid.
4.2.3 Hur kan du som rektor bidra till en god lärandemiljö?
Rektorn berättar hur han länge har drivit lärarledarskapet på skolan, bland annat med hjälp av en internutbildning som är ständigt pågående. Det finns två kurser inom detta som är till för lärarna. Detta finns på skolan just för att kunna bidra till en god lärandemiljö.
Rektorn gör regelbundna klassrumsobservationer. Efter observationerna har han en dialog med lärarna för att kunna utveckla ledarskapet och lärandemiljön i klassrummet. Rektorn är ute i klasserna mest varje dag och möter lärare och elever. Rektorn berättar att detta gått så långt att när han kommer in i klassrummet är det ingen som blir förvånad längre. Saker och ting stannar inte upp när rektorn kommer in. Han berättar hur han ibland jobbar i klasser när läraren är sjuk. Han finns också med i klassrummet och jobbar medvetet med grupper som har problem. Det är ett jobb som rektorn gör tillsammans med klasslärare och specialpedagog. Ofta handlar det då om lärarledarskapet, och om gruppens mognad och utveckling.
Rektorn menar också att han bidrar till en god lärandemiljö som person, genom att vara medvetet förebildlig.
Rektorn berättar att skolan aktivt och medvetet arbetar med SET – social och emotionell träning. Det är ett program som alla klasser arbetar med varje vecka. Det handlar bland annat om värdegrundsövningar, samtal i ring och fyrahörns övningar. Man pratar mycket om självkänsla och hur man kan bygga upp självförtroende. Ytterst handlar det om att eleverna skall bli så självsäkra att de i framtiden kan tacka nej till olika frestelser som tobak och alkohol. Då ska eleverna vara så starka att de med rak rygg kan säga nej. SET utgår från ett demokratiskt förhållningssätt där eleverna lär sig att våga uttrycka sig, och det finns inget rätt svar. Alla synpunkter tas tillvara.
Rektorn berättar att han alltid är med på elevråden. Han menar att genom detta kan han känna av stämningen på skolan, och få vetskap om vad det är som händer nu bland eleverna. Rektorn kan ”ta tempen” på det som pågår på skolan. Genom elevrådet får han tillgång till information, åsikter och stämningar från rätt håll, nämligen från eleverna. Rektorn menar att det är ett väldigt bra sätt att hålla sig ajour med det som händer på skolan.
4.2.4 Skolans gemensamma sociala mål, förväntningar och förhållningssätt
Rektorn menar att internkursen ”lärarledarskapet” är gemensamt för hela skolan och ger gemensamma mål och förhållningssätt. Där innefattas struktur och tydlighet, gruppen och bemötande, och att skapa goda relationer. Det är de faktorerna som är viktiga då det kommer till att bidra med en god lärandemiljö på hela skolan.
Rektorn talar om arbetsplanen där det står skrivet om de visioner som skolan har. Där kan man bland annat läsa att ”Alla skall känna trygghet och glädje i en positiv miljö som gynnar lustfyllt lärande”.
Rektorn berättar också om ett gemensamt dokument för ordningsregler på skolan. Detta dokument är hemskickat till föräldrarna och godkänt av hela skolan.
5 ANALYS
I detta kapitel kommer den tidigare forskningen, lärarnas och rektorns olika uppfattningar, att sammanställas och presenteras tillsammans. Rubrikerna är hämtade från studiens fyra övergripande frågeställningar.
Utifrån forskning som säger att de gemensamma förhållningssätten, mellan skolledning och lärare, är grundläggande för att en bra lärandemiljö skall förekomma i klassrummet, (Grosin, 2003) kommer det i underrubrikerna att undersökas och analyseras huruvida rektorns och lärarnas uppfattningar, faktiskt överensstämmer.
5.1 Vad är en god lärandemiljö?
I kapitlet tidigare forskning – litteraturgenomgång, presenterades en bred definition av vad en god lärandemiljö är. Författarna har behandlat och diskuterat olika aspekter inom detta område. I litteraturen kan man läsa att en god lärandemiljö är en förutsättning för
att eleverna skall kunna ta del av undervisningen och lärandet i skolan. Detta påstående
framfördes inte direkt av intervjupersonerna, men underförstått menade även de att lärandemiljön måste vara god för att lärande skall kunna ske. Litteraturen menar vidare att i den goda lärandemiljön känner eleverna en trygghet i klassen och de känner sig
omtyckta som personer. Detta krävs för att de skall kunna utvecklas personligt och
kunskapsmässigt. Alla fyra lärare menade också att det skall vara en trygg och trivsam
miljö i klassrummet, som innebär att lärare och elever får arbetsro och känner trygghet
med varandra i klassen.
I litteraturavsnittet kan man också läsa att en god lärandemiljö kännetecknas av att det finns sociala spelregler, ordning och struktur i klassrummet. Denna uppfattning delades även av lärarna och av rektorn. Både lärarna och rektorn menade att det är viktigt med struktur och att det är lärarens uppgift att skapa och vidmakthålla ordning och struktur i klassrummet. Forskningen redogör för att det är viktigt att alla lärare har höga och bestämda förväntningar på elevernas sociala beteende. Detta var något som inte behandlades i intervjuerna.
Att den goda lärandemiljön utmärks av goda relationer mellan vuxna och elever, bekräftades från alla tre parter. Litteraturen och lärarna ansåg att klimatet i skolan skall
vara varmt och omhändertagande och att det ska råda en lugn atmosfär.
De flesta av lärarna i intervjun talade om den fysiska miljön, då de definierade den goda lärandemiljön. De talade bland annat om klasstorlek, lokaler och resurser. Detta är något som jag medvetet valt att inte redogöra för i litteraturavsnittet, då fokus i denna studie ligger på den sociala miljön i klassrummet. Detta betyder inte att den fysiska miljön inte är en betydande faktor som påverkar den goda lärandemiljön. Studien är däremot avgränsad genom att inte undersöka eller presentera dessa aspekter.
5.1.1 Överensstämmer lärarnas och rektorns uppfattningar, angående vad som är en god lärandemiljö?
Lärarna i studien gav en relativt sammanhållen bild av hur de definierar en god lärandemiljö. De talade om en trygg och trivsam miljö, respekt och hänsyn och om
struktur och ordning. De delade också med sig av uppfattningarna kring vad som är en
dålig lärandemiljö, och fick då ge exempel på motsatser till den goda. Där menade lärarna att miljön var ostrukturerad och stökig. Rektorn gav en tunn definition av vad som är en god lärandemiljö, och pratade mer om vilka medel som behövs för att bidra till den goda. Han menade kort att en god lärandemiljö är där det är goda relationer, struktur och
tydlighet.
Förutom att rektorn inte bidrog så mycket till definitionen av vad som är en god lärandemiljö, överensstämmer lärarnas och rektorns uppfattningar med varandra.