Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Geografi
Amelie Ross
Lärandemiljön i klassrummet
- hur lärare och rektor kan bidra till en god lärandemiljö
The learning environment in the classroom
- how teachers and principal can contribute to a good learning environment
Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet
Datum: 08-10-28 Handledare: Mats Nilsson
Abstract
The purpose of this essay was to study understandings, determine the meening of a good learning environment in the school class, and how teachers and principal can contribute to it. On the basis of existing research that says: the common attitudes and standpoints between the school management and the teachers, is fundamental in case a good learning environment will occur in the classroom, the study has analyzed if the principal’s and the teacher’s attitudes in this study, are the same.
The study is based on four main questions:
1. What is a good learning environment, according to teachers, principal and existing research?
2. How can teachers and principal contribute to a good learning environment, according to teachers, principal and existing research?
3. Do the teacher’s and principal’s attitudes concerning what defines a good learning environment, agree?
4. Do the teacher’s and principal’s attitudes concerning how teachers and principal can contribute to a good learning environment, agree?
To reply to the purpose of the study, five qualitative interviews were made. The interviews were done with five teachers and one principal, working in the same school.
Research and litterature of interest, has been read, and these are presented in this essay.
The study result shows that the existing research gives a wide definition of what a good learning environment is, and how a teacher and principal can contribute to it. Most of the factors/headlines that are presented in the essay, has also been handled by people in the interview, wich indicate that theese are of importance.
The study also shows that the school, where the empirical study was done, did have a common attitude concerning what is, and how teachers and principal can contribute to, a good learning environment. Many of the subjects that were brought up by the people in the interview, can also be found in the existing research.
Keywords: learning environment, classroom environment, teacher, principal, leadership, classroom management
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete har varit att närmare studera uppfattningar beträffande vad som definierar en god lärandemiljö i skolklassen, samt hur lärare och rektor i sitt agerande kan bidra med detta. Utifrån tidigare forskning som säger att: de gemensamma förhållningssätten, mellan skolledning och lärare, är grundläggande för att en bra lärandemiljö skall förekomma i klassrummet, kommer studien att undersöka huruvida lärarnas och rektorns uppfattningar, överensstämmer.
Studien utgår från fyra frågeställningar:
1. Vad är en god lärandemiljö, enligt lärare, rektor samt tidigare forskning?
2. Hur kan lärare och rektor bidra till en god lärandemiljö i klassen, enligt lärare, rektorn samt tidigare forskning?
3. Överensstämmer lärarnas och rektorns uppfattningar, angående vad som är en god lärandemiljö, med varandra?
4. Överensstämmer lärarnas och rektorns uppfattningar angående hur man som rektor och lärare kan bidra med en god lärandemiljö?
För att svara på syftet genomfördes fem kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en rektor, verksamma på samma skola. Aktuell forskning och litteratur har lästs och finns presenterad i arbetet.
Studien visar att den tidigare forskningen ger en mycket bred definition av vad som är en god lärandemiljö, samt hur man som lärare och rektor kan bidra. De flesta faktorer/rubriker som lyfts fram har också blivit behandlade av intervjupersonerna, vilket tyder på att dessa är av intresse i arbetet för en god lärandemiljö.
Studien har visat att det på skolan, där den empiriska undersökningen genomfördes, fanns en gemensam uppfattning och gemensamma förhållningssätt gällande området lärandemiljö. Rektorn och lärarna var i stort sätt eniga om vad som är, samt hur man som lärare och rektor kan bidra till en god lärandemiljö. Mycket av det som lärarna och rektorn tog upp i intervjuerna, har de också stöd för i tidigare forskning.
Nyckelord: lärandemiljö, klassrumsklimat, lärare, rektor, ledarskap, pedagogiskt ledarskap
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 Bakgrund... 1
1.1.1 Begreppsdiskussion... 1
1.1.2 Läroplanen ... 2
1.1.3 Lärandemiljö ... 3
1.2 Syfte och frågeställningar ... 4
1.3 Avgränsningar... 4
2 METOD ... 5
2.1 Metodval ... 5
2.2 Urval ... 5
2.3 Genomförande... 6
2.4 Validitet och reliabilitet/Tillförlitlighet och giltighet ... 7
3 TIDIGARE FORSKNING – LITTERATURGENOMGÅNG ... 8
3.1 God lärandemiljö ... 8
3.1.1 Sammanfattning ... 10
3.2 Lärarens betydelse för en god lärandemiljö... 10
3.2.1 Medvetna val... 10
3.2.2 Goda relationer... 11
3.2.3 Det pedagogiska ledarskapet... 12
3.2.4 Sociala mål... 13
3.2.5 Kontroll och ordning... 13
3.3 Rektorns betydelse för en god lärandemiljö ... 14
3.3.1 Tydligt pedagogiskt ledarskap ... 14
3.3.2 Rektorn har huvudansvaret ... 15
3.3.3 Att förändra lärandemiljön... 15
4 RESULTAT – EMPIRI ... 16
4.1 Intervjuer med lärarna... 17
4.1.1 Vad är en god lärandemiljö? ... 17
4.1.2 Hur kan läraren bidra till en god lärandemiljö? ... 20
4.1.3 Hur kan rektorn bidra till en god lärandemiljö?... 22
4.1.4 Skolans gemensamma sociala mål, förväntningar och förhållningssätt ... 23
4.2 Intervju med rektor ... 24
4.2.1 Vad är en god lärandemiljö? ... 24
4.2.2 Hur kan läraren bidra till en god lärandemiljö? ... 24
4.2.3 Hur kan du som rektor bidra till en god lärandemiljö?... 25
4.2.4 Skolans gemensamma sociala mål, förväntningar och förhållningssätt ... 26
5 ANALYS ... 27
5.1 Vad är en god lärandemiljö? ... 27
5.1.1 Överensstämmer lärarnas och rektorns uppfattningar, angående vad som är en god lärandemiljö?... 28
5.2 Hur kan läraren bidra till en god lärandemiljö i klassrummet? ... 28
5.2.1 Överensstämmer lärarnas och rektorns uppfattningar angående hur man som lärare kan bidra med en god lärandemiljö?... 29
5.3 Hur kan rektorn bidra med en god lärandemiljö i klassrummet?... 29
5.3.1 Överensstämmer lärarnas och rektorns uppfattningar angående hur man som
rektor kan bidra med en god lärandemiljö? ... 30
6 SLUTSATSER... 31
6.1 Sammanfattning: Vad är en god lärandemiljö? ... 31
6.2 Sammanfattning: Hur kan läraren bidra? ... 31
6.3 Sammanfattning: Hur kan rektorn bidra? ... 31
6.4 Sammanfattning: Överensstämmer lärarnas och rektorns uppfattningar? ... 32
LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING ... 33
Muntliga källor... 34 Bilaga 1: Intervjufrågor till lärare
Bilaga 2: Intervjufrågor till rektor
1 INLEDNING
Jag har i detta examensarbete valt att arbeta med området lärandemiljö i skolan. Under min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i lärarutbildningen, har jag förstått att det krävs ett bra socialt klimat i klassrummet för att undervisningen över huvudtaget skall kunna genomföras som planerat och för att eleverna skall kunna ta till sig av nya kunskaper. Därför anser jag att detta område är högst relevant och intressant för det pedagogiska läraryrket. Jag tror att en god lärandemiljö är grundläggande för att eleverna skall kunna utvecklas både kunskapsmässigt, men även på ett personligt plan. Eleverna i klassen bör känna trygghet i sig själva och i det sociala samspelet i klassrummet. Jag tror även att läraren har en mycket viktig uppgift i att skapa arbetsro och regler för hur det sociala samspelet i klassen skall vara. Jag kommer också att studera rektorns roll då det kommer till lärandemiljön i klassrummet. Efter att ha tagit del av forskning beträffande skolledningens betydelse, samt vikten av att hela skolan bör ha ett gemensamt förhållningssätt, gällande lärandemiljön, blev jag intresserad att själv studera detta. Jag har personliga erfarenheter från klasser där det är oordning och där läraren inte har kontrollen över elevernas sociala beteende i klassrummet. Jag har även erfarenhet av klasser där det råder lugn och ro och där eleverna vågar vara sig själva och ändå bli respekterade och accepterande av klasskompisarna. I denna klass var relationerna mellan lärare och elever, samt mellan elever och elever mycket god. Jag vill tro att målet för alla lärare, är att skapa en lärandemiljö som genomsyras av öppenhet, trygghet och respekt mellan lärare och elever, men dessvärre är det inte alla lärare som lyckas med detta.
Genom detta examensarbete hoppas jag få kunskap om och inblick i hur läraren i sitt ledarskap kan främja en god lärandemiljö i klassen, samt vilka uppfattningar en rektor kan ha i denna fråga.
1.1 Bakgrund
Under denna rubrik definieras först de grundläggande begrepp som kommer att användas i studien. Detta är för att ge en tidig förståelse för forskningens innehåll. Senare presenteras en del av innehållet i läroplanen, som har direkt betydelse för lärandemiljön i klassrummet. Sist kommer en beskrivning av området lärandemiljö och vad som, enligt olika författare, utgör en del av detta.
1.1.1 Begreppsdiskussion
Lärandemiljö
I materialet som används finns många benämningar för det fenomen, som i denna studie kallas lärandemiljö. Dessa begrepp kan i vissa fall skilja sig åt, men definitionerna är stort sätt samma. I antologin Skolutvecklingens många ansikten (2003) använder Lennart Grosin begreppet PESOK – det pedagogiska och sociala klimatet i skolan. Med det menar han de goda sociala mönster som är kännetecknande för framgångsrika skolor. I boken Bland stjärnor och syndabockar (1995) använder Karin Åberg begreppet klassrumsklimat
- 1 -
för att definiera den sociala miljön i skolan. I antologin Elevernas rätt till goda lärmiljöer och gott ledarskap (2006), skriver författarna om lärmiljöns betydelse i skolan. I denna antologi används alltså begreppet lärmiljö, för att beskriva det sociala klimatet i skolan. I boken Att vara lärare (1994) av Anne-Marie Kveli, används begreppet klassmiljö, för att beskriva samma fenomen. Jag har valt att använda begreppet lärandemiljö i denna studie, för att det belyser, enligt mig, hela det sociala klimatet som elever och lärare befinner sig i skolan, både i - och utanför klassrummet. Jag inspirerades att använda begreppet lärandemiljö efter att ha tagit del av Stefan Lanquists examensarbete God lärandemiljö- lärarens definition och roll (2007). Denna studie ämnar likställa begreppen PESOK, klassrumsklimat, lärmiljö, klassmiljö och lärandemiljö med varandra, för att lättare kunna beskriva fenomenet. Samtliga begrepp innefattar det sociala samspelet och det sociala klimatet i skolan.
Ledarskap
Det finns många olika definitioner av begreppet ledarskap. Arne Maltén skriver i boken Det pedagogiska ledarskapet (2000) att ledarskap är ett komplext och mångfasetterat fenomen. Han ger i boken förslag på många olika definitioner. Utifrån detta ämnesområde definieras begreppet ledarskap som ”de processer som är nödvändiga för att påverka beteenden hos personer eller grupper för att de ska nå bestämda mål i givna situationer” (Maltén 2000:8) Vidare beskriver Maltén två nyckelord som ofta används då begreppet ledarskap, definieras. Dessa är socialt samspel och måluppnående. Utifrån dessa nyckelord, anser jag att ledarskapet är en viktig faktor i arbetet med att nå en god lärandemiljö i klassrummet. John Steinberg (2004) har en ytterligare beskrivning av begreppet ledarskap i boken Världens bästa fröken. Han menar att ”Ledarskap är att leda människor till platser de inte hade tänkt gå till på egen hand”. (Steinberg 2004:55)
Pedagogiskt ledarskap, CM
Christer Stensmo använder i boken Ledarskap i klassrummet (2008) det engelska begreppet Classroom Management eller förkortningen CM, då han redogör för det pedagogiska ledarskapet i klassrummet. CM handlar främst om vad läraren skall göra för att förebygga eller åtgärda elevbeteenden som stör eller avbryter den planerade undervisningen, och för att komma tillrätta med den sociala klassrumssituationen. Enligt Stensmo (2008) handlar det pedagogiska ledarskapet om två huvuduppgifter; att vägleda lärande samt att upprätthålla ordning. Den andra uppgiften innefattar kunskap om klassrummets socialpsykologi. Ledarkompetensen innefattar att kunna organisera och leda skolklassen, samt kunna hantera frågor om disciplin, ordning och elevomsorg.
Begreppet CM innefattas också av olika arbetssätt för att skapa en positiv lärandemiljö i klassrummet. CM är ett begrepp som jag avser använda då det kommer till att redogöra för ledarskapets betydelse för den goda lärandemiljön i skolan.
1.1.2 Läroplanen
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) framhålls vikten av en god lärandemiljö, då det står att:
- 2 -
”Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära”. (Lärarförbundet 2006:12)
I Lpo 94 står det även skrivet att: Läraren skall ”tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen”. (Lärarförbundet 2006:14)
Under rubriken Grundläggande värden står det att: ”Var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.” (Lärarförbundet 2006:9)
Dessa skrivningar i Lpo 94, tyder på att lärandemiljön är en viktig del i skolan och en förutsättning för att alla skall trivas och utvecklas.
1.1.3 Lärandemiljö
Lennart Grosin är docent i pedagogik och har forskat kring olika faktorer som har direkt inverkan på det sociala klimatet i det han kallar för «framgångsrika skolor». I boken Skolutvecklingens många ansikten (2003) använder sig Grosin av benämningen PESOK – det pedagogiska och sociala klimatet. För att lyckas med lärandemiljön i klassrummet, krävs det att skolledning och lärare är medvetna om de bakomliggande faktorer som påverkar lärandemiljön. Detta är viktigt för att kunna förändra och förbättra det rådande klimatet i skolan. Enligt honom är lärandemiljön (PESOK):
”en komplex frukt av djupt liggande värderingar och normer hos skolledning och lärarkår, vilka kommer till uttryck genom praktiska handlingsmönster som det tagit de vuxna en lång tid att utveckla” (Grosin 2003:141)
Lärandemiljö definieras som rektorns, skolledningens och lärarnas förväntningar samt normer angående skolans syfte, möjligheter och begränsningar, samt de efterföljande handlingsmönstren gentemot elever, kolleger och föräldrar. Elevernas anpassning, handlingsmönster och uppförande i skolan, formas då de blir medvetna om de vuxnas grundläggande värderingar, förväntningar och handlingsmönster. (Grosin 2003:142f) Lärandemiljön är en dynamisk modell som innefattar skolans kultur. Skolans kultur innefattar de gemensamma mål och värderingar som är grundläggande hos rektor och lärare. Kulturen i sig bestämmer det sociala samspelet mellan rektor, lärare och elever.
(Grosin 2003:142) Robert Thornberg skriver i boken Det sociala livet i skolan (2006) att det är viktigt att förstå hur lärandemiljön präglar gruppen/klassen. Lärandemiljön bestäms av vilka stämningar som finns i gruppen, hos både läraren och eleverna. Det är viktigt att veta vilka värderingar och attityder som genomsyrar klassen, samt vilka normer som styr.
För att förstå den rådande lärandemiljön måste man även medvetandegöra de roller som finns i klassen samt hur dessa är fördelade. (Thornberg 2006:21f)
Anne-Marie Kveli (1994) menar i boken Att vara lärare, att det finns många faktorer som påverkar lärandemiljön i klassrummet. Eleverna och läraren är individer med olika erfarenheter och bakgrunder, vilket spelar roll för det sociala samspelet. Andra faktorer är
- 3 -
elevgruppens sammansättning, lärarens kvalifikationer och lärarstil, den fysiska omgivningen, elevernas placering i klassrummet samt vilka arbetsformer som används i skolarbetet. (Kveli 1994:103)
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta examensarbete är att närmare studera uppfattningar beträffande vad som definierar en god lärandemiljö i skolklassen, samt hur lärare och rektor i sitt agerande kan bidra med en god lärandemiljö i klassrummet. Utifrån forskning som säger att: de gemensamma förhållningssätten, mellan skolledning och lärare, är grundläggande för att en bra lärandemiljö skall förekomma i klassrummet, kommer studien att undersöka huruvida lärarnas och rektorns uppfattningar, överensstämmer.
Studien utgår ifrån dessa fyra frågeställningar:
1. Vad är en god lärandemiljö, enligt lärare, rektor samt tidigare forskning?
2. Hur kan lärare och rektor bidra till en god lärandemiljö i klassen, enligt lärare, rektorn samt tidigare forskning?
3. Överensstämmer lärarnas och rektorns uppfattningar, angående vad som är en god lärandemiljö?
4. Överensstämmer lärarnas och rektorns uppfattningar angående hur man som rektor och lärare kan bidra med en god lärandemiljö?
1.3 Avgränsningar
Denna studie kommer endast att beröra grundskolans tidigare år, närmare bestämt mellanstadiet, och kommer att utgå från ett lärar- samt rektorsperspektiv. Studien kommer inte att ta hänsyn till huruvida arbetslivserfarenheten påverkar lärares och rektors uppfattningar kring detta ämne och därav kommer inte varje enskild individ att presenteras mer ingående.
Studien är baserad på forskning om skolutveckling och om det sociala klimatet i skolan.
Jag har valt att undersöka huruvida rektorns och lärarnas uppfattningar överensstämmer, efter att ha tagit del av forskning som säger att de gemensamma förhållningssätten, mellan skolledning och lärare, är grundläggande för att en bra lärandemiljö skall förekomma i klassrummet. (Grosin, 2003)
Studien kommer framförallt att behandla vad en god lärandemiljö innebär i klassrummet, och därmed kommer inte detta fenomen att behandla hela skolverksamheten. Studien kommer att fokusera på den sociala miljön i klassrummet och inte behandla den fysiska miljön och dess påverkan på lärandemiljön. Studien kommer inte att ta hänsyn till huruvida elevernas socioekonomiska bakgrund har betydelse för det sociala klimatet i klassrummet, fastän det finns tidigare forskning inom detta ämne som bland andra har beskrivits av Grosin (2003).
- 4 -
2 METOD
I detta kapitel kommer jag att redogöra för de metodval som gjorts för att på bästa sätt kunna besvara syfte och frågeställningarna i den empiriska undersökningen.
2.1 Metodval
I denna studie har jag valt att samla in data genom kvalitativa intervjuer. Enligt Steinar Kvale (1997) används den kvalitativa intervjun för att försöka förstå världen ur den intervjuades synvinkel och den utvecklar innebörden av människors erfarenheter. (Kvale 1997:9) Eftersom denna studie har till sitt syfte att närmare studera lärares och rektors uppfattningar grundande på tidigare erfarenheter, anser jag att den kvalitativa intervjun är det mest effektiva sättet för att besvara studiens syfte och frågeställningar.
Vidare skriver Kvale att den kvalitativa intervjun är en känslig men kraftfull metod för att fånga erfarenheter och innebörder hos intervjupersonen. Genom intervjun kan man förmedla sin situation ur ett eget perspektiv och med hjälp av egna ord. (Kvale 1997:70) Studien ämnar att redogöra för uppfattningar kring området, utifrån tidigare erfarenheter som lärare och rektor har, när det kommer till lärandemiljö. Därför tror jag att den kvalitativa intervjun är den bästa metoden för denna undersökning, då den ger intressanta och lärorika resultat om lärarens syn, undervisning och förhållningssätt. (Johansson &
Svedner 2006:41) Vidare skriver Johansson och Svedner att den kvalitativa intervjun också innebär att den intervjuade lämnar ut sina personliga ställningstaganden idéer och erfarenheter. Detta är relevant för denna studie, då frågorna önskas bli personligt besvarade. (Johansson & Svedner 2006:44)
Genom en kvalitativ intervju har jag också möjlighet att följa den riktning som intervjun tar. Jag kan ställa följdfrågor för att få en tydlig bild av det intervjupersonen menar, samt försäkra mig om att jag förstått personen i fråga korrekt.
2.2 Urval
Jag har valt att göra ett strategiskt urval till intervjuerna, då det kommer till att välja personer som är verksamma på samma skola. Det strategiska urvalet grundar sig på utgångspunkten att lärandemiljön är ”en komplex frukt av djupt liggande värderingar och normer hos skolledning och lärarkår (…)” (Grosin 2003:141). Därför har jag valt att intervjua rektor och lärare som arbetar på samma skola. Utifrån Grosins forskning (2003) som säger att skolans kultur med gemensamma normer och förhållningssätt, har stor betydelse för lärandemiljön, ämnar jag att intervjua lärare och rektor som är verksamma på samma skola och som därmed tillhör samma skolkultur.
Den aktuella skolan är en F-6 skola, belägen i mellersta Sverige. Skolan valdes ut på grund av att denna var känd av mig sedan tidigare, då jag under andra omständigheter
- 5 -
haft kontakt med skolan. I denna studie har fyra mellanstadielärare och en rektor blivit intervjuade. En kontaktperson på skolan gav mig förslag på fyra mellanstadielärare, som ansågs ha tillräckligt mycket tid, för att ställa upp på en intervju. Dessa personer tog jag vid ett senare tillfälle kontakt med. Jag valde att inrikta mig på lärare i mellanstadiet, då eleverna i mellanstadiet intresserar mig mest, samt för att det är i detta stadium jag helst skulle vilja arbeta i framtiden.
2.3 Genomförande
Den första kontakten med intervjupersonerna skedde via telefon. Där presenterade jag mig själv, vilken kurs jag läser samt om området i mitt examensarbete. Sedan berättade jag om syftet med min studie och frågade därefter om de var intresserade av att ställa upp på en intervju. Jag berättade hur lång tid intervjun ungefär skulle ta och jag bokade därefter en tid med personerna. Via E-post fick de sedan information om att studien är frivillig att delta i, samt att de kommer att vara anonyma, vilket betyder att det inte kommer att vara möjligt att spåra intervjusvar till person. Vidare förklarade jag att all information är konfidentiell och att inspelningarna och utskrifterna kommer att förvaras tryggt, i författarens förvar. Jag skickade intervjufrågorna en god tid innan, så att intervjupersonerna skulle kunna förbereda sig på frågorna och hinna reflektera över ämnet innan själva intervjutillfället.
Johansson och Svedner menar att den kvalitativa intervjun innebär att den intervjuade lämnar ut sina personliga ställningstaganden därför är det viktigt att tidigt skapa förtroende under intervjutillfället. Det är också viktigt att den intervjuade skall respektera syftet med intervjun. (Johansson & Svedner 2006:44) Under det första mötet med personen var jag mycket noga med att förmedla ett positivt och förtroendeingivande första intryck. Jag berättade återigen om studiens syfte och jag påminde intervjupersonen om anonymiteten.
Samtliga intervjuer tog mellan 45 min och 60 min. Intervjuerna var uppbyggda kring övergripande frågeställningar, vilket bidrog till att samtalen blev ostrukturerade och mycket öppna. Alla intervjuer skedde på en avskild plats där vi kunde prata i lugn och ro, utan att bli störda. Under tiden intervjun pågick, tänkte jag på att inte påverka personen med ledande frågor. Jag var noga med att ställa följdfrågor, för att vara säker på att få veta vad personen menar i sina svar. (Kvale 1997:19) Jag spelade in varje intervju med hjälp av en diktafon för att lätt kunna gå tillbaka till samtalet senare och få en tydlig bild av hela intervjun.
Efterarbetet gick ut på att skriva ner varje intervju enskilt. Jag kodade intervjuerna med benämningarna Lärare A – LA, Lärare B – LB Lärare C – LC Lärare D – LD och Rektor – Rektor.
- 6 -
2.4 Validitet och reliabilitet/Tillförlitlighet och giltighet
Kvale menar att en intervju är flexibel, känslig för sammanhanget och beroende av det personliga samspelet mellan intervjupersonerna. (Kvale 1997:259) Eftersom jag under intervjun försäkrade mig om att inte ställa ledande frågor, menar jag att intervjupersonen svarade utifrån sina egna erfarenheter och egna tankar. Jag var under hela samtalet noga med att ställa kontrollfrågor, för att veta att jag uppfattat svaren korrekt. Det är naturligtvis svårt att försäkra sig om att svaren varit detsamma om intervjuerna skett vid andra tillfällen och under andra omständigheter. Dock tror jag att jag lyckats fånga intervjupersonernas uppfattningar och erfarenheter på ett professionellt och korrekt sätt.
Utifrån dessa grunder anser jag att undersökningen är tillförlitlig och giltig.
- 7 -
3 TIDIGARE FORSKNING – LITTERATURGENOMGÅNG
I detta kapitel kommer en redogörelse för hur tidigare forskning samt relevant litteratur, har beskrivit vad som kan definiera en god lärandemiljö, samt vilka aspekter som är viktiga för densamma. Kapitlet kommer därefter att redogöra för på vilka sätt lärare och rektor kan bidra med en god lärandemiljö i klassrummet.
3.1 God lärandemiljö
Vad kännetecknar då en god lärandemiljö? Karin Åberg skriver i sin bok Bland stjärnor och syndabockar (1995) att en god lärandemiljö handlar om att alla skall trivas tillsammans i klassen. Alla elever skall veta att de är omtyckta och accepterade. De skall veta vad man får och inte får göra i klassen, samt varför dessa regler finns. I klassen skall man lyssna på varandra samt möta tolerans och förståelse från lärare och klasskompisar.
Eleven skall känna uppskattning och få höra vad han/hon är duktig på. Eleven skall i skolan få hjälp att överkomma svårigheter och få möjligheten att prova nya idéer. Eleven skall känna att det är viktigt vad han/hon tycker och känner, samt känna att han/hon duger som man är. (Åberg 1995:31)
Som jag tidigare nämnt använder Grosin (2003) begreppet PESOK för att beskriva lärandemiljön i skolan. I framgångsrika skolor där man har en god lärandemiljö, har man funnit ytterligare faktorer som är utmärkande. Dessa är bland andra att alla lärare skall vara delaktiga i utformningen av skolans kultur och struktur. Alla vuxna på skolan skall ha gemensamma och höga förväntningar på eleverna och veta att det är skolans undervisningskvalitet, inte elevernas bakgrund, som är avgörande för studieresultaten. På hela skolan skall det finnas tydliga förhållningssätt när det kommer till normer beträffande rättigheter och skyldigheter i det sociala umgänget i skolan. (Grosin 2003:143f)
I Lärarnas tidning (2007) finns artikeln Lärarnas drömskola – ett under av tydlighet. Här har Ulrika Sundström intervjuat lärare från olika skolor i Visby om bilden av deras drömskola. Lärarna i intervjun menar liksom Grosin (2003) att hela skolan bör ha gemensamma bestämda regler, som alla följer. Det är också viktigt att föräldrarna är medvetna om och samtycker till dessa regler. Om problem uppstår med en enskild individ skall föräldrarna genast vara med och ta tag i problemet. (Sundström 2007, häfte 3:16f) I antologin Elevernas rätt till goda lärmiljöer och gott ledarskap finns flera artiklar, skrivna av olika författare, som tar upp frågor och problematiserar fenomenet god lärandemiljö. Birgitta Lahti Nordström (2006) skriver i artikeln Skolan som en lärande organisation som ständigt arbetar med att förbättra sig, att en god lärandemiljö utmärks av goda relationer mellan vuxna och elever. Den är trygg och fri från diskriminering. I en sådan miljö har eleverna inflytande och ansvar över sin skoldag. Det viktigaste är att alla trivs och mår bra för att man skall kunna utveckla förmågan att lära. (Selberg 2006:81) Toivo Hofslagare har i samma antologi skrivit artikeln Vem har ansvaret? Han menar att
- 8 -
i en god lärandemiljö utövar läraren ett starkt och tryggt ledarskap som skapar förutsättningar för struktur, elevinflytande och engagemang. Det pedagogiska ledarskapet är viktigt för att synliggöra elever och uppskatta alla i klassrummet. Ledarskapet inbjuder till social utveckling i klassrummet, ett öppet klimat och en god arbetsmiljö. Selberg menar vidare att i en god lärandemiljö är mobbning och kränkningar mindre förekommande på grund av att relationerna mellan eleverna och mellan elever och lärare är starkare.(Selberg 2006:92f) Liksom Selberg, menar Christer Steinberg (2004) att det pedagogiska ledarskapet har en stor betydelse för en god lärandemiljö. Steinberg utgår från övertygelsen att ”alla barn och ungdomar är i behov av goda, ansvarsfulla och medvetna ledare”, då han redogör för när modern pedagogik fungerar i boken Världens bästas fröken. (Steinberg 2004:40) Även Christer Stensmo (2008) menar att det måste finnas ett tydligt ledarskap från läraren, för att komma tillrätta med den sociala klassrumssituationen. (Stensmo, 2008:8)
Grosin (2003) menar att i en god lärandemiljö skall det finnas sociala spelregler för hur eleverna bör uppträda socialt. Dessa regler bör tillämpas tydligt och konsekvent av alla på skolan. De vuxna bör ha bestämda och höga förväntningar på elevernas uppförande, för att få det sociala klimat man önskar. Vidare menar Grosin att en god lärandemiljö är ett nödvändigt villkor för effektiv undervisning och för att lärande skall kunna ske. (Grosin 2003:145) Detta bekräftas av Anne-Marie Kveli i boken Att vara lärare (1994) då hon skriver att en god lärandemiljö, där eleverna känner sig trygga, är en nödvändig förutsättning för bra inlärningsresultat. (Kveli 1994:109)
Det sociala klimatet i skolan har ett avgörande inflytande på elevernas prestationer och sociala anpassning. I forskningen om de mest framgångsrika skolorna var en god lärandemiljö en av orsakerna till elevernas goda studieresultat. De skolor som ligger längre från idealet, visade upp en sämre lärandemiljö. (Grosin 2003:152f) Detta bekräftas av Hofslagare (2006) då han pekar på forskning och beprövad erfarenhet som säger att den goda lärandemiljön ger bättre studieresultat samt uppfyller läroplanens intentioner på ett bättre sätt. (Selberg:2006:93) Vidare menar Grosin (2003) att ett elevfokuserat arbetssätt är viktigt när det kommer till den sociala kvalitén i klassrummet. I den goda lärandemiljön är klimatet i skolan varmt och omhändertagande, samt kreativt och positivt.
Precis som Åberg skriver i sin bok Bland stjärnor och syndabockar (1995), menar även Grosin att eleverna måste känna sig uppskattade som människor och känna sig tillfredställda med skolmiljön för att kunna utvecklas i densamma. (Grosin 2003:146) I examensarbetet God lärandemiljö – lärarens definition och roll (2007) skriver Stefan Lanquist i sitt resultat att lärarna i hans studie, avslöjar en mycket bred definition av vad de anser en god lärandemiljö vara. Många lärares definition utgår från de givna förutsättningarna i klassrummet, exempelvis klasstorlek. Lärarna i denna studie menade också att en god lärandemiljö handlar om lugn och ro i klassrummet, samt att eleverna har ett gott uppförande mot lärare och mot varandra. Flera av lärarna i Lanquists studie menar att det är mycket viktigt att eleverna känner sig trygga i klassen och att de har en bra självkänsla, så att de vågar ta emot och ge av sig själva. (Lanquist 2007:25f)
Åberg (1995) menar att i en väl fungerande klass med god lärandemiljö råder en avslappnad atmosfär. Alla accepterar varandra, trots olikheter. Alla i klassen klarar av att
- 9 -
arbeta med vem som helst av de andra. Vänskap skall värdesättas och uppmuntras av alla på skolan. Thornberg (2006) refererar till en studie som gjorts och menar att en god lärandemiljö i sig, har en stor betydelse för att eleverna behandlar varandra väl och visar omsorg för varandra. (Thornberg 2006:43)
3.1.1 Sammanfattning
I enlighet med Grosin (2003) bekräftar flera källor att en god lärandemiljö är en förutsättning för att eleverna skall kunna ta del av undervisningen och lärandet i skolan.
En god lärandemiljö är dessutom en betydande faktor för att eleverna skall kunna uppnå goda studieresultat. Alla lärare på skolan skall vara delaktiga i utformningen av skolans kultur och struktur. Alla vuxna på skolan bör ha gemensamma och höga förväntningar på eleverna. Eleverna måste känna trygghet i klassen samt känna sig omtyckta som personer, för att kunna utvecklas personligt och kunskapsmässigt. En god lärandemiljö kännetecknas av att det finns sociala spelregler, ordning och struktur samt att alla lärarna har höga och bestämda förväntningar på elevernas sociala beteende. Den goda lärandemiljön utmärks av goda relationer mellan vuxna och elever. Klimatet i skolan skall vara varmt och omhändertagande och det ska råda en lugn atmosfär. Det pedagogiska ledarskapet är viktigt för att synliggöra eleverna och skapa och upprätthålla ordning och struktur. I en god lärandemiljö är goda relationer mellan vuxna och elever viktiga för att eleverna skall kunna trivas och må bra och utvecklas i en positiv riktning.
3.2 Lärarens betydelse för en god lärandemiljö
3.2.1 Medvetna val
John Steinberg (2004) menar att läraren måste ha ett genomtänkt förhållningssätt till hur han/hon vill bemöta sina elever. (Steinberg 2004:24) Skillnaden mellan pedagoger som lyckas och de som inte lyckas så bra, är att framgångsrika lärare kontinuerligt gör medvetna val. (Steinberg 2004:28) Åberg (1995) menar liksom Steinberg, att läraren måste veta vad han/hon vill med sin undervisning och försöker alltid att förankra idéer och beslut hos eleverna. Målet är att klassen skall vara eniga, då skapas gemenskapen och vi-känslan, som är viktigt för lärandemiljön i klassrummet. Vidare menar Åberg att lärandemiljön påverkas positivt av att läraren:
− ofta och tydligt talar om sina mål när det kommer till relationer och stämningen i klassrummet.
− ständigt är uppmärksam på lärandemiljön i klassen och relationerna mellan eleverna.
− ordentligt klargör vilka normer och regler som gäller och följer upp eventuella överträdelser.
− har ett vänligt och demokratiskt sätt gentemot eleverna och ger dem inflytande och ansvar. (Åberg 1995:23f)
- 10 -
Förutom att arbeta målinriktat med att förbättra samspelet och lärandemiljön i klassen, måste läraren alltid utgå från den aktuella situationen för den klass det gäller. De konkreta svaren på vad som bör förbättras finner läraren i den aktuella lärandemiljön i klassen.
(Kveli 1994:104f)
3.2.2 Goda relationer
Anne-Marie Kveli (1994) skriver i boken Att vara lärare, att en avgörande faktor för en god lärandemiljö och ett positivt samspel mellan lärare och elever, är lärarens inställning och känslor för eleverna. Läraren måste trivas tillsammans med eleverna och vara genuint intresserad av hur varje elev mår. Läraren skall också intressera sig för hur hela klassen mår som grupp. Samarbetet mellan lärare och elever måste präglas av öppenhet, respekt och förtroende. (Kveli 1994:105) Precis som Kveli (1994) uttrycker, menar även Grosin att en god lärandemiljö bygger på goda relationer mellan lärare och elever, där alla känner respekt och ömsesidigt förtroende. Lärarna måste vara förebilder samt auktoriteter för eleverna i klassrummet. (Grosin 2003:144f) I boken Världens bästa fröken (2004) av John Steinberg bekräftas mycket av den forskning som Grosin presenterar. Steinberg menar också att läraren måste skapa och bibehålla goda relationer till varje enskild individ i klassen. (Steinberg 2004:32)
Steinberg (2004) menar vidare att om en lärare skall lyckas med sina elever får hon inte ha några som helst tveksamheter kring kärleken. Jobbet som ledare och pedagog är ett kärleksyrke. Eleverna skall veta att läraren trivs med sitt jobb, gillar att vara tillsammans med dem, och att hon ser varje enskild individs vilja och behov. Ofta när man frågar eleverna om hur de tycker att en lärare skall vara, så svarar de ofta att hon skall vara sträng och snäll på samma gång. (Steinberg 2004:167f)
I artikeln Lärarnas drömskola – ett under av tydlighet (2007) beskriver de intervjuade lärarna att det är viktigt att tillsammans med eleverna skapa en trivsam miljö i klassrummet. Detta krävs för att eleverna skall kunna bli intresserade av vad lärarna lär ut. Lärarna menar att det är viktigt att bry sig om och att lyssna på eleven. (Sundström 2007, häfte 3:16f) Arne Maltén (1999) anser att läraren bidrar till en god och trivsam lärandemiljö genom att skapa en vi-känsla i klassen. Dock får läraren aldrig bli ”kompis”
med eleverna. Liksom lärarna i intervjun, menar Maltén att en god lärandemiljö skapas genom att lyssna på eleverna samt att ha fasthet kring de normer och regler som finns för samvaron. (Maltén 1999:233) Till sist säger lärarna i intervjun att de upplever att eleverna vill bli sedda och det också tycker att det är viktigt med rättvisa, och att det finns bestämda regler i klassrummet. (Sundström 2007, häfte 3:16f)
- 11 -
3.2.3 Det pedagogiska ledarskapet
Christer Steinberg (2004) menar att alla barn och ungdomar är i behov av goda, ansvarsfulla och medvetna ledare. (Steinberg 2004:40) Även Christer Stensmo (2008) menar att det måste finnas ett tydligt pedagogiskt ledarskap från läraren, för att komma tillrätta med den sociala klassrumssituationen. (Stensmo, 2008:8) Vidare menar Stensmo att det alltid finns en mängd aktiviteter som konkurrerar med den undervisning som läraren försöker bedriva i klassrummet och där kommer ledarskapet in som en viktig uppgift för att åstadkomma en god lärandemiljö. (Stensmo 2008:28) Bodil Wennberg och Sofia Norberg skriver om lärarens ledarskap i boken Makt, känslor och ledarskap i klassrummet (2004). Författarna pekar också på det som Stensmo lyfter fram. För att en lärare skall kunna arbeta mot de mål som läroplanen satt upp, krävs ett tydligt ledarskap samt en medvetenhet om hur ledarskapet hjälper läraren och eleven mot ett gemensamt mål. (Wennberg & Norberg 2004:19)
”Ledarskapet är ett smörjmedel som behövs för att en arbetsdag i skolan ska kunna ha lärandet i fokus och inte cirkla runt ordningsfrågor. Ledarskapet gör det möjligt att få klassrumssituationen att fungera ” (Wennberg & Norberg 2004:19)
Wennberg och Norberg menar sammanfattningsvis att ledarskapet krävs för att bana vägen för det pedagogiska arbetet. (Wennberg & Norberg 2004:22)
Syftet med ledarskapet i klassrummet (classroom management, CM) är att ”organisera en effektiv lärandemiljö där merparten av tiden ägnas åt arbete med uppgiften.” (Stensmo 2008:92) För att nå detta mål krävs bland annat att man implementerar regler och procedurer i klassrummet i början av läsåret och sedan övervakar dessa regler och procedurer under hela läsåret. (Stensmo 2008:92) CM innebär att läraren måste vara medveten om allt annat som händer i klassrummet för att faktiskt kunna påverka den sociala miljön. (Stensmo 2008:28)
I studier som gjorts angående det sociala samspelet i skolan, framhålls den dolda läroplanen. Den innebär att eleverna, utöver att lära sig om skolämnen, också lär sig om det sociala livets villkor. De lär sig bland annat att sitta stilla, vänta på sin tur och vara tysta. Eleverna lär sig också om maktutövning och om hierarkier i skolklassen och i samhället i övrigt. Eleverna lär sig alltså en mängd outtalade regler för vad som är tillåtet och vad som är förbjudet. CM handlar i detta sammanhang om att utöva sitt ledarskap i denna miljö och att vara medveten om alla sociala regler som finns inom klassen. Ett gott ledarskap behövs för att hantera ett myller av händelser, en mängd olika personer med olika erfarenheter och förmågor. Ledarskapet behövs för att kunna få alla att samsas på en liten yta med begränsade resurser. Ledaren skall även ta ansvar för att så många som möjligt uppnår sina personliga, kunskapsmässiga och sociala mål. Det är särskilt viktigt att tänka på vad läraren gör i sitt ledarskap under de första tillfällena klassen möts. Detta sätter standarden för hur det sociala spelet kommer att fortsätta senare i klassrummet.
(Stensmo 2008:27ff)
- 12 -
3.2.4 Sociala mål
Som en del i det pedagogiska ledarskapet ingår det att planera och sätta upp mål för det sociala klimatet i klassrummet. Mål skall finnas i klassrummet som en formulering om något som skall uppnås eller undvikas. I klassrummet bör det finnas mål angående elevernas attityder och beteenden. Förutom kunskapsmässiga mål, bör man även formulera mål angående det sociala samspelet; samvaro och relationer. Stensmo menar vidare att om målen skall ge eleverna vägledning, måste eleverna själva äga målen.
Stensmo menar att eleverna måste göra målen till sina egna. Läraren måste här hjälpa eleverna att uppfatta målen som värdefulla, angelägna och möjliga att nå. (Stensmo 2008:43) Alla lärare bör ha en vision om vad den goda skolan och det goda klassrummet är eller bör vara. Utifrån denna vision bör läraren planera, leda och organisera verksamheten i klassrummet. (Stensmo 2008:55) För att nå en god lärandemiljö i klassrummet skall läraren tillsammans med eleverna göra ett handlingsprogram som innehåller mål och riktlinjer för det sociala arbetet i skolan. Handlingsprogrammet bör utgå från klassens behov, med utgångspunkt från eleverna. Läraren skall analysera klassrumssituationen och fråga sig; vad behöver denna klass göra, och hur bör klassen utvecklas för att tillfredställa allas emotionella, sociala och intellektuella behov?
(Stensmo 2008:58f)
Som tidigare framkommit under rubriken Lärandemiljö menar Grosin (2003) att hela skolan bör ha gemensamma mål och förhållningssätt angående lärandemiljön i skolan.
Medan Stensmo (2008) menar att målen skapas av den enskilda läraren, tillsammans med eleverna, menar Grosin att målen för den goda lärandemiljön är baserade på djupt liggande förväntningar, värderingar och normer hos skolledning och lärarkår. Det är utifrån skolans kultur (som det tagit de vuxna en lång tid att utveckla), som målen gällande det sociala samspelet kan komma till uttryck i klassrummet. (Grosin 2003:141) Elevernas handlingsmönster, närvaro och uppförande formas då de blir medvetna om de vuxnas gemensamma grundläggande värderingar och förväntningar. (Grosin 2003:142f)
3.2.5 Kontroll och ordning
I artikeln Lärarnas drömskola – ett under av tydlighet (2007) beskriver en av lärarna att kunskapen i skolan ibland blir en detalj i sammanhanget, eftersom det ofta blir mycket annat som måste fokuseras på i klassrummet. Att uppfostra eleverna och arbeta med ordning och struktur, går ofta före själva skolarbetet, eftersom struktur och ordning är en förutsättning för att eleverna skall kunna utvecklas kunskapsmässigt. (Lärarnas tidning 2007, häfte 3:16f) Christer Stensmo (2008) bekräftar detta och menar att det måste finnas ordning och struktur för att komma tillrätta med den sociala klassrumssituationen.
(Stensmo, 2008:8)
Stensmo (2008) menar att kontroll i klassrummet är en process där läraren kan försäkra sig om att elevernas skolarbete och sociala beteende överensstämmer med de uppsatta mål som finns. I en social situation förekommer alltid någon typ av kontroll, med syftet att göra deltagarnas beteende normföljande och förutsägbart. Att kontrollera att samtliga följer de normer som finns för verksamheten är en del av att bringa ordning och utöva
- 13 -
social fostran. Stensmo menar vidare att utan kontroll skulle den sociala samvaron vara kaotisk och långt ifrån vad som anses vara en god lärandemiljö. Kontroll i klassrummet kan beskrivas som en positiv process som underlättar och säkrar att alla når de uppsatta målen. (Stensmo 2008:69f)
För att skapa en god lärandemiljö krävs det att läraren tidigt har planerat och reflekterat över vilket socialt klimat man vill ha i klassrummet. Läraren skall fundera över hur han/hon förhåller sig till disciplin, ordning, reda och gott uppförande. Enligt Stensmo (2008) krävs det disciplin i klassrummet för att arbetet skall fungera. God disciplin är enligt Stensmo när eleverna sköter sitt arbete, tar eget ansvar, skapar och upprätthåller goda relationer till varandra och till läraren. För att disciplin och det sociala livet i klassrummet skall fungera förutsätter detta regler och rutiner. Stensmo menar att lärare och elever tillsammans bör komma överens om sociala regler som talar om hur man bör agera i den sociala samvaron i klassrummet. (Stensmo, 2008:40f) Grosin (2003) anser att lärarna skall uppmuntra och ge belöning för bra arbete och gott beteende, samt genomföra regelbunden utvärdering och uppföljning. Det skall råda ordning och reda samt bestämda men återhållsamma sanktioner mot dåligt uppförande. (Grosin 2003:143ff) Även Stensmo (2008) talar om sanktioner vid oönskat beteende. Han menar att för att regler skall kunna upprätthållas krävs det att det finns förbestämda sanktioner/konsekvenser, som inträffar då reglerna bryts. Dessa sanktioner bör läraren och klassen ha kommit överens om tillsammans. (Stensmo, 2008:42) Till skillnad från Stensmo, menar Grosin att dessa sanktioner skall vara gemensamma på hela skolan och väl förankrade hos skolledning och alla lärare på skolan. Det bör alltså inte vara olika regler i olika klasser. (Grosin 2003:172)
3.3 Rektorns betydelse för en god lärandemiljö
3.3.1 Tydligt pedagogiskt ledarskap
Lennart Grosin (2003) menar att i framgångsrika skolor med en god lärandemiljö, har rektorn ett tydligt, demokratiskt och pedagogiskt/didaktiskt ledarskap. (Grosin 2003:143f) Rektorn tar ansvar för undervisningskvalitén genom klassrumsbesök och lärarsamtal som har sitt syfte i att utveckla lärandemiljön och undervisningsmetoderna.
(Grosin 2003:172) I Lärarnas tidning (2007) fick ett antal lärare frågan om hur deras drömskola såg ut. Lärarna som blev intervjuade i artikeln Lärarnas drömskola – ett under av tydlighet, menar, liksom Grosin, att rektorn måste vara en pedagogisk ledare som har tid och vilja att engagera sig i verksamheten och vilja utveckla den. De menar att det krävs en «samarbetande triangel» mellan skolledare, lärare och föräldrar för att kunna närma sig en drömskola. På skolan måste det finnas bestämda regler som alla lärare och annan personal på skolan följer. För detta behövs en stark skolledning som ser till att alla lärare följer samma förhållningssätt. Lärarna nämner i detta sammanhang den amerikanska rektorn Lorraine Monroe, som genom sitt ledarskap, lyckades skapa ordning i några av Harlems och Bronx mest belastade skolor. (Sundström 2007, häfte 3:16f) Även Grosin (2002) skriver om Fallet Lorraine Monroe i artikeln Rektorer i framgångsrika skolor. Han menar att det är rektorns praktiska gärningar som gör den väsentliga
- 14 -
skillnaden i skolan. Rektorn måste prioritera sina pedagogiska ledningsuppgifter framför de administrativa. Rektorns viktigaste arbete är klassrumsbesök och efterföljande samtal med lärarna om pedagogik, didaktik och arbetsmetoder. En av metoderna som Monroe använde sig av för att få ett bättre socialt klimat i skolan var att utveckla ett antal «icke förhandlingsbara ordningsregler». Dessa regler måste elever och föräldrar acceptera för att eleven skall få börja i den aktuella skolan. Om eleven bryter mot reglerna vidtas bestämda åtgärder. (Grosin 2002, häfte 3: 169f)
3.3.2 Rektorn har huvudansvaret
Grosin (2003) menar att rektorn har ett huvudansvar när det kommer till att skapa en god lärandemiljö i skolan. För att kunna bidra till en god lärandemiljö krävs det att rektorn har tydliga mål och strävar efter att:
− göra klimatet i skolan varmt och omhändertagande, samt kreativt och positivt för inlärning.
− eleverna skall känna sig uppskattade som människor och känna att skolmiljön är tillfredställande. (Grosin 2003:146)
3.3.3 Att förändra lärandemiljön
För att skolan skall lyckas att skapa en god lärandemiljö i klassrummet, krävs klara och tydliga mål. Skolan bör ha huvudmål för verksamheten, som bör innehålla visioner om det sociala klimatet. (Grosin 2003:160f) Många studier har gjorts som visar att förändring av lärandemiljön är möjligt. En studie som gjordes 1998-2001 i Stockholms kommun, hade till syfte att utveckla rektorers pedagogiska ledarskap för att förbättra lärandemiljön på skolorna. Rektorn är den ledande personen och har den viktigaste funktionen på skolan, för att förändring skall ske till det bättre. (Grosin 2003:163) Skolan som arbetar med förändring måste erkänna områden som bör förbättras. Ofta handlar dessa områden om: ordning och reda, samstämmighet i personalgruppen gällande regler och förhållningssätt, samt ytterligare arbete med gemensamma mål gällande lärandemiljö.
(Grosin 2003:166) Skolorna som var med i denna studie, arbetade under tiden fram nya arbetsplaner, med mål för hur det sociala klimatet skulle utvecklas. I dessa arbetsplaner kan man bland annat läsa att:
”För att kunna skapa en miljö som främjar barnets nyfikenhet och lust att lära samt förmåga till empati och respekt för andra människor krävs tydliga normer för det sociala umgänget i skolan, ordning och reda och positiva relationer mellan lärare, elever och föräldrar.” (Grosin 2003:164)
Resultatet visade på att det krävs en huvudansvarig rektor som är redo och engagerad i förändringsarbetet, för att skolan skall kunna nå de bestämda målen. Studien visade att de skolor som hade den mest engagerade rektorn uppvisade de största förbättringarna av lärandemiljön. (Grosin 2003:160)
- 15 -
4 RESULTAT – EMPIRI
I detta kapitel kommer en redogörelse av resultaten från de intervjuer som genomförts.
Kapitlet är indelat i 4 huvudrubriker tillsammans med efterföljande underrubriker.
Intervjufrågorna (se bilaga 1,2) skapades utifrån de fyra övergripande frågeställningarna i studien och dessa gav också namn till huvudrubrikerna i detta kapitel.
Underrubrikerna i läraravsnittet, är framtagna utifrån de gemensamma uppfattningarna som framkommit under intervjuerna. Genom att studera och jämföra intervjumaterialens likheter och skillnader, kunde vissa samband urskiljas och på detta sätt framkom underrubrikerna. Studien redogör för gemensamma tankar och reflektioner kring hur intervjupersonerna ser på fenomenet lärandemiljö, samt hur lärare och rektor kan bidra till en god sådan.
Först presenteras resultatet från lärarnas intervjuer och därefter kommer rektorns intervju att presenteras. Båda presentationerna utgår från fyra huvudrubriker. Dessa huvudrubriker är: Vad är en god lärandemiljö? Hur kan läraren bidra till en god lärandemiljö? Hur kan rektorn bidra till en god lärandemiljö? samt Skolans gemensamma sociala mål, förväntningar och förhållningssätt. På detta sätt presenteras uppfattningarna utifrån två perspektiv; lärarnas och rektorns.
Studien kommer inte att ta hänsyn till huruvida arbetslivserfarenheten påverkar uppfattningarna kring detta ämne och därav kommer inte varje enskild individ att presenteras mer ingående.
I denna redogörelse kommer lärarna att tillskrivas som Lärare A – LA, Lärare B – LB Lärare C – LC samt Lärare D – LD. Rektorn kommer att benämnas som Rektor.
Studien kommer att presentera en övergripande bild av de uppfattningar som samtliga eller majoriteten av intervjupersonerna gav i intervjuerna. Jag kommer även att lyfta fram vissa ståndpunkter som utmärkte sig på ett eller annat sätt. De fyra lärarna i intervjun kommer att redovisas utifrån att uppfattningarna styr grupperingen (Johansson & Svedner 2006:49), det vill säga att lärarnas utsagor kommer att belysas under en rubrik som representerar återkommande uppfattningar i intervjuerna.
Resultatet från intervjun med rektorn kommer att presenteras i en särskild styckesindelning. Eftersom rektorn är en så kallad representativ individ i denna studie, (Johansson & Svedner 2006:51) kommer hans uppfattningar att presenteras separat.
Resultatet av intervjun med rektorn kommer att representera en rektors uppfattningar, utifrån den empiriska studien. I denna del finns därför inga underrubriker, då detta intervjumaterial inte behövts jämföras med något annat, så som lärarnas intervjuer har gjorts.
- 16 -
4.1 Intervjuer med lärarna
4.1.1 Vad är en god lärandemiljö?
En trygg och trivsam miljö
De fyra lärarna i intervjuerna gav en relativt sammanhållen bild av vad som definierar en god lärandemiljö. Alla lärare menar att i en god lärandemiljö är det lugnt och trivsamt.
Här råder arbetsro och eleverna kan koncentrera sig på skolarbetet.
LA menar att man måste arbeta mycket med värden och normer i klassrummet för att få en trivsam miljö. Speciellt när klassen är ny tillsammans arbetar de ofta med värdegrundsövningar och samarbetsövningar. Detta hjälper klassen att lära känna varandra samt att känna sig trygga med varandra. LA menar vidare att det tar tid innan klassen börjar bli en bra grupp som känner trygghet och trivsel med varandra. Det måste läraren vara medveten om.
LB sätter ett likhetstecken mellan en god lärandemiljö och en trivsam atmosfär i klassrummet. Hon menar vidare att en god lärandemiljö är där man trivs, både som lärare och som elev. Miljön skall genomsyras av mycket kärlek. Det är också viktigt att det är vackert runt omkring i rummet. Det skall vara en trivsam känsla när man sitter och tittar på väggarna. I klassrummet skall eleven kunna sitta ner och utveckla sina egna tankar utan att bli störd av att andra skriker och springer runt. Det skall vara lugnt, men inte så lugnt att man tappar fokus. LB har målet att det skall vara ett gynnsamt klimat för inlärning i klassrummet, så att alla kan sitta och jobba utan att bli störda. LB säger att alla elever måste få lugn och ro.
LC menar, liksom övriga lärare, att i en god lärandemiljö är det lugnt och trivsamt.
Barnen måste kunna lyssna på varandra och läraren och alla i klassrummet måste få arbetsro. LC menar även att placeringarna i ett rum kan betyda mycket för trivsamheten.
Barnen bör få sitta tillsammans med andra som de fungerar bra ihop med, samt kommer bra överens med.
LD menar att en god lärandemiljö är ett tillåtande klimat. Att både lärare och elever tillåter varandras olikheter. Även LD menar att i en god lärandemiljö ska det vara en sådan arbetsro att alla känner att man kan koncentrera sig, sen betyder det inte nödvändigtvis att det är knäpptyst jämt.
Respekt och hänsyn
LA, LB och LD gav en gemensam och tydlig bild då de menade att respekt och hänsyn är viktigt i den goda lärandemiljön. I den goda lärandemiljön bör det finnas en ömsesidig respekt mellan lärare och elever och mellan eleverna själva.
LA uttrycker att det är mycket viktigt att alla visar respekt och hänsyn för varandra.
Eleverna skall veta vem det är som är ledaren, men att man ändå har ett öppet - 17 -
förhållande. Det får inte vara så att läraren är någon som man är rädd för. Eleverna skall ha respekt för läraren men ändå veta att läraren är någon som man litar på och tycker om.
”Man kan komma in i en klass och vara jättesträng och ingen vågar säga något i princip, sen när man går därifrån kan vad som helst hända. Då litar man inte på varandra egentligen, man gör det man ska för att man är rädd.”
LA menar vidare att det bör vara ett sådant klimat där man kan prata öppet, men ändå ha respekt för varandra och där alla vet hur man ska bete sig. Läraren ska lyssna på eleverna och eleverna måste få uttrycka sina åsikter. Läraren måste sedan kunna sätta gränser, och säga att: ”så här långt tolererar jag, men inte mer”.
LB menar också att det handlar väldigt mycket om ömsesidig respekt. Det är också viktigt att man som lärare visar att man tycker om barnen. LB berättar att hon förklarar när hon tillrättavisar en elev att hon gör det inte för att vara elak, utan för att hjälpa till och för att alla skall förstå inför framtiden. Vidare menar LB att läraren alltid måste respektera elevernas idéer och inte skratta åt dem. Alla i klassen måste kunna visa hänsyn till varandra och till varandras olikheter.
LD tycker att alla i klassrummet skall vara trevliga mot varandra och ha ett artigt sätt.
Alla skall vara snälla och respektera varandra. LD menar att det är grundläggande för att det ska bli ett gott klimat i klassrummet.
Struktur och ordning
Samtliga lärare uttrycker att det är viktigt med struktur och ordning i klassrummet och de är alla överens om att det är lärarens uppgift att skapa struktur och se till att detta upprätthålls.
LA menar att det viktigt för läraren att vara konsekvent. Eleverna måste veta vad som gäller och vart de har mig som lärare.
LB menar att det krävs två ”huvudingredienser” i den goda lärandemiljön. Dessa är kärlek och struktur. Det betyder att varje elev skall veta vad som förväntas av dem.
Läraren skall strukturera upp väldigt mycket i början när han/hon får en ny klass och vara bestämd. Detta krävs för att forma in gruppen så att klassen tillsammans får gemensamma spelregler.
”När eleverna börjar i årskurs fyra så är det väldigt viktigt att strukturera upp väldigt mycket och vara en ganska bestämd fröken då, och kanske väldigt fyrkantig i början.
Snart vet de vad som förväntas och vad de ska göra, och då brukar det fungera bra.”
LB upplever att barnen tycker om när det är struktur och ordning och när läraren är rättvis. Samtidigt måste eleverna känna att där finns en värme. Det är jätteviktigt med den där värmen.
- 18 -
LC menar att det måste finnas vissa strukturer som man jobbar efter, så att eleverna vet vad som gäller inne i klassrummet. Det är viktigt att hela tiden diskutera med barnen om vad som gäller i klassrummet. LC säger att:
”Det är läraren som bestämmer och är chef. Läraren måste ta på sig det ansvaret. Det får inte läraren lägga på barnen. Eleverna måste vara medvetna om vem det är som bestämmer.
När läraren har sagt en sak, så får det lov att bli så. Det går inte att diskutera alla saker hela tiden. Senare ska man diskutera då barnen är mogna för det och de klarar av det.”
LD uttrycker också att det naturligtvis måste finnas gränser och att läraren är den som sätter gränserna för vad som är tillåtet. Barnen måste vara medvetna om att det finns tydliga gränser och regler för vad de får och inte får göra. Barnen mår bäst av att veta var gränserna går. Ordning och regler fungerar för de allra flesta barnen. ”Sen har man ju alltid några guldkorn i kistan som har lite svårare att följa dem.”
Dålig lärandemiljö
Många av lärarna beskriver vad som är en dålig lärandemiljö för att genom motsatsen kunna peka på vad som är den goda lärandemiljön.
LA säger att den fysiska miljön kanske inte alltid är jättebra och att detta kan påverka lärandemiljön negativt. Det kan vara dåliga lokaler och om det är många elever i klassen blir det väldigt trångt och det gör det svårare. LA har haft erfarenheter från en klass som hade en dålig lärandemiljö. Denna klass hade bytt lärare väldigt ofta. De hade ingen trygghet tillsammans och de hade aldrig fått komma in i en annan fas eftersom allt var hela tiden nytt för dem. De hade som grupp fått känslan av att de var väldigt bråkiga och busiga, och den myten levde de sedan upp till. Det blev som en självuppnående profetia.
LB menar att i en klass med dålig lärandemiljö råder det anarki och det handlar om att klassen aldrig fått någon riktig struktur.
LC menar att i en dålig lärandemiljö är det stökigt och bökigt. Ingen eller få lyssnar på läraren. Det är inte heller klart för eleven vad som förväntas av den, så eleven gör lite som den vill.
LD menar att i en dålig lärandemiljö är det mycket spänningar mellan elever och mycket bråk och konflikter på rasterna. När eleverna får valfrihet blir det mycket konflikter. Då lever de ut sina frustrationer, när ingen finns där och sätter gränser. LD menar vidare att det tyvärr är så att det inte är den stora massan som har problemet, utan att det ofta är några få som påverkar hela klassen på ett negativt sätt, när det kommer till ett sämre klassrumsklimat. Detta beror helt och hållet på vad man har för ledartyper bland eleverna i klassen.
- 19 -
4.1.2 Hur kan läraren bidra till en god lärandemiljö?
Ledarskapet
Alla lärarna pratar om vissa egenskaper och vissa saker som läraren bör göra, eller bör tänka på. Dock är det inte alla lärare som använder termen ledarskap, i sin beskrivning.
Det är endast LA och LB som faktiskt brukar denna term under intervjun.
LA menar att det är viktigt för alla lärare att de inser att de måste ta sig an sin ledarroll i början, speciellt. Sen blir klassen så småningom väldigt självgående i årskurs sex. Då kan läraren luta sig tillbaka lite mer, men i början måste man vara väldigt tydlig i sitt ledarskap och visa vem det är som bestämmer. Vidare menar LA att eleverna måste känna att om någonting blir fel så finns läraren alltid där.
”Det är ett jobb som aldrig är helt färdigt. Även om lärandemiljön blir god i klassen så kan det hända någon grej som gör att det blir oroligt igen. Då måste läraren gå in och hjälpa till att lösa problemen. Ofta är det lätt att få dem tillbaka i en god stämning igen, om man varit i det stadiet innan.”
LA menar också att det säkert finns väldigt många olika sätt som läraren kan bidra, men man måste hela tiden utgå från sin egen personlighet.
LB berättar om sina egna egenskaper som lärare och ledare som bidrar till den goda lärandemiljön, enligt henne. LB säger att:
”Jag tror också att jag är ganska humoristisk – att jag skojar med barnen. Sen är jag ganska sträng också ibland. De gör inte vad de vill med mig.”
Om någon elev gör fel, så måste det påtalas, menar LB. Det får inte vara någon låtgå- mentalitet. Hon menar vidare att med respekt för alla som finns runt omkring så måste varje petitess ventileras. När det uppstår konflikter på rasterna så är det viktigt att man tar upp det direkt i klassrummet och resonerar kring det. Så att man inte lägger locket på.
LB menar vidare att som lärare är det viktigt att vara nära eleverna, men ändå hålla en distans. Man ska ändå vara en professionell ledare och lärare. Man ska sträcka på sig och stå för den person man är och den profession man utövar. Det innebär inte att du ska stå med näsan i vädret, men du är värd respekt och du ska själv visa respekt för var och en som person. Mycket handlar om hur man är som person. Är du en sån person som vågar visa känslor och som har lättare för att bry sig om andra, då blir det bättre. Alla människor är olika. Vissa har svårare att ge av sig själva, men det går ju aldrig att lura barn, menar LB.
LB menar också att det är väldigt viktigt att man visar att man tycker om barnen. Hon säger att: ”jag öser över dom hur bra jag tycker att dom är och hur mycket jag tycker om dom”.
Vidare säger LB att man är en viss typ av person och man har tankar om hur man vill att saker och ting skall fungera, som finns i den egna grundvärderingen. Det handlar väldigt
- 20 -
mycket om vilket bemötande man vill ha. Så som jag vill bli bemött så bemöter jag mina elever.
LC anser att läraren måste ge förutsättningarna hela tiden så att eleverna vet vad som gäller. Eleverna i årskurs sex kan vara med och påverka mycket, men det är viktigt att göra det under ordnade former och diskutera det tillsammans. Där är det stor skillnad mellan fyror och sexor, tycker LC. I sexan vet eleverna ganska väl vad som förväntas av dem och vilka regler som gäller.
Vidare menar LC att det är väldigt viktigt att ha god kontakt med föräldrar. Det spelar av sig på eleverna i skolan. Det lärarna och föräldrarna har gemensamt är att deras barn ska ha det bra. Där har läraren ett väldigt stort ansvar. LC säger att:
”Klara regler och strukturer och lyssna på varandra är det viktigaste när det kommer till att skapa en god lärandemiljö. Och gott humör.”
LD menar att det är väldigt viktigt att läraren ger tydliga ramar, annars är det lätt att det blir oroligt i klassrummet. Det är också viktigt att läraren lär barnen att kommunicera med varandra på ett positivt sätt, istället för alla negativa kommentarer. Läraren måste försöka förstärka de positiva egenskaperna och försöka ignorera de negativa egenskaperna för att försöka släcka bort dem. Förstärker man de dåliga egenskaperna så kommer barnen också att förstärka sina negativa sidor, menar LD.
Att vara ett föredöme
LB, LC och LD pratade om hur viktigt det är för läraren att vara ett föredöme och en god förebild för eleverna. LB menar att man som lärare alltid är ett föredöme. Ibland kan man som lärare komma på sig själv att inte vara ett så bra föredöme, och då är det viktigt att man reflekterar över vad man gör.
LB säger att:
”Jag kan bidra på det viset att jag kan tala om för barnen att jag gjorde en dum grej här nu. Att så gör man inte. Jag är alltid ärlig mot barnen.”
LB understryker att om läraren gör något dumt eller något fel så bör läraren prata med barnen om detta och inte gömma undan det. Alla kan ju göra fel, menar hon.
LC menar att det är viktigt för läraren att vara en förebild genom att läraren bör vara på ett relativt gott humör, när han/hon möter eleverna. En grinig person ger ingen stimulans.
Det är viktigt att det är en positiv stämning i klassrummet och det är lärarens ansvar att bidra till det.
LD tror det är viktigt för läraren att försöka att hålla sig lugn, samt att ha ett sånt förhållningssätt mot barnen som man vill att barnen ska ha mot varandra. Det är alltid viktigt att föregå med gott exempel.
- 21 -
Sociala mål i form av klassrumsregler
Tre utav lärarna i intervjuerna har berättat om att de i klassen har bestämda och nedskrivna regler som handlar om vad man får och inte får göra i klassrummet. Dessa regler har kallats vid olika namn av olika lärare. Klassrumsregler, ordningsregler eller trivselregler är det namn som kommit upp i intervjuerna. Exempel på dessa regler kan vara: att inte skrika, att inte springa i klassrummet, att alla är trevliga mot varandra, att man räcker upp handen om man vill prata, med flera.
LA, LC och LD berättar om hur de tillsammans med eleverna skapar dessa regler i början av läsåret. LA berättar om hur han låter eleverna sätta sig i grupper och diskutera om vilka regler som skall finnas i klassrummet. De får sedan i gruppen bestämma sig för de fem viktigaste. Sedan samlar läraren ihop alla regler och sammanställer dessa tillsammans med eleverna. Sedan får eleverna rösta om vilka regler (högst sju stycken) som klassen skall ta till sina. Eleverna får sedan skriva på med sin namnteckning på papperet där reglerna står och detta hängs sedan upp i klassrummet. På detta sätt har klassen tillsammans skapat egna spelregler för vad man får och inte får göra i klassrummet. Liknande beskrivning gav både LC och LD.
LC låter också barnen göra regler i klassrummet, men för LC är det viktigt att reglerna blir konkreta och mätbara. Läraren skall kunna se när han/hon kommer in i klassrummet om reglerna följs eller inte. Det är också viktigt att reglerna är dom rätta för just den klassen det gäller. En regel som ofta kommer upp, men som inte är konkret kan vara ”vi ska vara snälla mot varandra”. Det är en bra regel, men den går inte att mäta, därför undviker vi sådana regler.
Genom LD beskrivning, förstår jag att LD gör sina klassrumsregler på ett liknande sätt som LA gör. LD menar att det är barnens regler, men om det finns en regel som läraren vill ha med och som eleverna inte kommit på, så kan läraren lägga jag till den, då har läraren vetorätt.
4.1.3 Hur kan rektorn bidra till en god lärandemiljö?
LA, LB och LD gav en väldigt samstämmig bild över hur de tycker att rektorn kan bidra med god lärandemiljö i klassrummet. De var alla överens om att det är mycket viktigt att rektorn är ute i den pedagogiska verksamheten, regelbundet. De tycker också att deras egen rektor lever upp till detta.
LA menar att om rektorn ofta är ute och visar sig så känner barnen och lärarna att rektorn vet vad allting handlar om. Han får inte bli en person som bara sitter på ett rum och som man inte har någon kontakt med. Barnen skall också vara bekanta med vem som är rektor. Att han visar sig ibland bidrar med en trygghetskänsla för lärarna. Man får mer respekt för rektorn om han ofta är ute i verksamheten. LA menar vidare att lärarnas huvudsakliga uppgift är skolarbetet, och detta är rektorn ansvarig för. Därför bör han också veta vad det är lärarna gör inne i klassrummet. Rektorn skall vara delaktig i undervisningen och han skall kunna stötta vid speciella fall. Det är bra att kunna ta hjälp
- 22 -
