Intervju

Då en av intervjuerna blev ”face-to-face” och de andra tre intervjuerna blev hälften ”face-to- face” och hälften via mail blev transkriberingstiden inte lång. Dock valde jag att enbart transkribera de frågor som var användbara i min undersökning. På frågorna om vilken utbildning lärarna har och om de har någon idrottslig bakgrund svarade lärare 1:

”Mitt huvudämne är idrott med historia som mitt sidoämne för gs/gy. Men jag har även examen i specialpedagogik. Ja, jag har en idrottslig bakgrund som fotbollspelare. Jag spelar fortfarande fotboll men enbart för motionens skull.” Lärare 2 svarade:

”Jag har examen för gs/gy lärare där mina ämnen är idrott och samhällsorienterande ämnen. Dock har jag ingen utbildning inom specialpedagogik. Om jag har någon idrottslig bakgrund? Jag har spelat handboll i många år, har dock slutat nu på grund av en gammal skada så nu är det lättare gymträning som gäller.” Lärare 3s svar till denna fråga var:

”Jag har ingen utbildning inom specialpedagogik men funderar på att börja studera igen då jag har upptäckt att detta är något som jag vill fortsätta arbeta med. Annars har jag lärarexamen med huvudämne engelska och sidoämnet är samhällsorienterande ämnen. Räknas gym som idrottslig bakgrund? Jag har tränat på gym så länge jag kan minnas, fast när jag var yngre spelade jag fotboll och innebandy.” Den sista läraren, lärare 4, svarade:

”Mitt huvudämne är idrott och har engelska som mitt sidoämne, jag har behörighet som lärare för grundskolans senare år och gymnasiet. Jag har även examen i specialpedagogik. Min idrottsliga bakgrund är fotboll, har spelat fotboll ända sen jag kunde gå, fotboll har alltid varit mitt största intresse.”

En annan fråga som jag ansåg vara relevant till min undersökning är: ”Tror du att din idrottsliga bakgrund påverkar din undervisning i idrott och hälsa? I så fall hur?”. På denna fråga svarade lärarna:

Lärare 1: ”Nä, det tror jag inte. Det enda som jag kan tänka mig som påverkar min undervisning kan vara mitt intresse för idrott och motion. Visst, det kan nog bli så att jag blir mer engagerad när vi ska ha fotboll men annars tycker jag att jag är lika engagerad i alla andra sporter och lekar som vi har.”

Lärare 2: ”Definitivt tror jag det! Hade jag inte spelat handboll eller haft någon sport alls så hade jag antagligen inte varit idrottsintresserad och därmed hade jag inte arbetat som idrottslärare. Det kan nog hända att jag föredrar bollsporter ibland men tycker ändå att jag har en bra mix i mina planeringar.”

32

Lärare 3: ”Då min idrottsliga bakgrund är gym så tror jag inte att det påverkar min undervisning. Dock mina få år som innebandy och fotbollsspelare vet jag hur spelen fungerar och dess regler. Men eftersom jag bara är vikarie som idrottslärare och inte har utbildning inom idrott och hälsa, så tror jag att det som påverkar mig mest är influenser från böcker och elevernas intressen.”

Lärare 4: ”Om det påverkar min undervisning? Ja, fast jag är nog inte medveten om det, utan det

är nog en omedveten handling. Dock kan jag säga ärligt att jag tycker det är roligare när vi har någon form av bollsport eller lek, då detta är något som jag verkligen behärskar och kan motivera eleverna mer.”

Två andra frågor som jag tycker är relevanta till min analys av undersökningen var ”Vad utgår du från vid din planering av lektionerna?” och ”Hur är responsen från eleverna gällande lektionsval?”. Dessa frågor är relevanta då jag fick veta hur lärarna tänker och resonerar till deras lektionsplaneringar och gällande responsen från eleverna så var det intressant att höra hur lärarna uppfattade situationerna jämfört med hur jag uppfattade dem vid observationerna. Lärare 1 svarade såhär på frågorna:

”När jag planerar lektionerna utgår jag dels från vad som står i kursplanen och dels lite av mina egna idéer. Det som står i kursplanen är något som man måste använda sig av, men det är kul att få testa något nytt och experimentera lite. Många kanske inte vågar testa på nya lekar, sporter med mera utan håller sig till det gamla vanliga, men dessa ungdomar kan precis lika mycket som alla andra, bara det att ibland tar det lite längre tid för dem att lära sig eller att genomföra något. Men när jag väl kommit på vad jag vill genomföra måste jag planera om det lite så eleverna kan delta. Förr när jag arbetade på grundskolan behövde jag inte tänka på något extra, men nu när jag är på särskolan måste jag tänka på att göra om lektionerna. Då eleverna som jag undervisar har psykiska funktionsnedsättningar såsom autism måste jag anpassa miljön och aktiviteten så det inte blir för stökigt för dessa elever”. På den andra frågan gällande responsen svarade läraren:

”För det mesta tycker jag att eleverna är väldigt positiva och vill delta, det är väl ibland någon gång som någon bråkar och inte vill vara med, men vilken tonåring gör inte det? Det som eleverna tycker är roligast är när jag börjar på något tema som varar under en lite längre tid. Detta för att då kan de verkligen sätta sig in i sporten/leken och lära sig den ordentligt.”

Lärare 2 svarade:

”När jag planerar följer jag först och främst kursplanen, men den ger inte så mycket variation på lektionerna så jag har lite gamla planeringar från den tidigare läraren som jag även använder mig av. Även om jag inte har studerat specialpedagogik så känner jag mig trygg i att testa olika sporter/lekar med eleverna.”. ”Responsen från eleverna, det är ibland inget som jag tänker på då jag tycker alltid att de är glada och deltar i det mesta. Dock måste jag lägga mycket energi åt att anpassa aktiviteten till eleverna, men här är lite mitt eget fel att jag inte alltid anpassar aktiviteten innan lektionen utan får fixa till det på lektionen. Får väl skylla lite på att jag inte har så mycket erfarenhet gällande

33

specialpedagogik. De elever jag undervisar i idrott har psykiska handikapp, vilket gör att jag måste tänka på vilken miljö vi är i.” Här fick läraren en följdfråga av mig som var ”vad tycker eleverna är roligast?”, då svarade läraren: ”Det som jag märker mest som de tycker om är olika lekar, bollekar, pjättlekar, you name it!”.

Lärare 3s svar löd:

”Då jag själv har ibland dålig fantasi att komma på nya lekar, sporter med mera så använder jag mig av gammalt material från tidigare lärare och av kursplanen. Känner ibland att det blir oinspirerande men får hjälp av mina kollegor så det ska väl gå an till slut. Samtidigt måste jag tänka på att anpassa lektionerna, detta är den svåraste delen då alla elever har olika funktionsnedsättningar. I min klass finns det även ett par elever som är rullstolsburna och detta är en utmaning i sig gällande lektionsval. Jag tycker att jag lyckas komma på liknande övningar till eleverna men ibland är det väldigt svårt. Till exempel om vi ska testa på höjdhopp så vet jag att eleverna som är rullstolsburna inte klarar av detta. Ibland frågar jag eleverna om de har några idéer till övningar men oftast kan jag, tillsammans med de andra lärarna, komma på övningar.” Svaren till elevresponsen var:

”Märker ibland att eleverna inte tycker det är kul men tack vare mina kollegor som också är med på lektionerna så lyckas de att motivera eleverna till att delta. Sen ibland lyckas jag och alla elever tycker det är ”megakul” att delta. Det är så olika från dag till dag, precis som vilken annan elev och ämne, men känner en viss press hos dessa elever då de behöver en annan sorts motivation än vad man är van vid.”

Sista läraren svarade:

”Som bakgrund har jag alltid kursplanen men jag använder mig mycket av gamla anteckningar från högskolan och material från tidigare lärare som har arbetat här innan mig. Ibland letar jag upp idéer och förslag på olika idrottshemsidor för att få lite nytänkande. Responsen från eleverna är till 99% av tiden positiv, de är alltid glada och vill alltid delta på lektionerna. Ibland behöver jag eller någon annan lärare motivera eleverna till att vara med. Kör jag igång något tema, till exempel fotboll eller basket eller liknande, tycker eleverna att det är roligt och vill inte missa lektionerna. Den uppfattningen har jag fått av dem i alla fall.”

5.2 Observationer

Som jag nämnde tidigare i metodgenomgången så var observationstillfällena väldigt olika hos lärarna. Att observera olika lektioner passade in i min undersökning då jag kunde analysera lärarnas roll och hur de hanterade situationerna. Även här har jag valt att använda mig av de observationsfrågor och dess svar som är relevanta till analysen av undersökningen. Dessa frågor är ”Humöret hos läraren under lektionstid?”, ”Hur känns lektionen?” och ”Hur är

34

Humöret hos lärarna

0 1 2 3

Glad Engagerad Stressad Irriterad

Antal lektioner

Lärare 1 Lärare 2 Lärare 3 Lärare 4

Av diagrammet om lärarnas humör kan man se att majoriteten av lektionerna är lärarna glada och engagerade. På dessa lektioner var det övningar som lärarna var pålästa på och var säkra i, detta var övningar såsom bollekar och fotboll. De lektioner som lärarna verkade stressade var när det var något nytt som läraren skulle prova med eleverna. Exempelvis när lärare 2 började på ett basketprojekt med eleverna, detta var första gången som detta skulle testas och läraren verkade lite osäker med övningarna vilket antagligen gjorde att läraren blev lite stressad. Det var på samma lektion som läraren blev lite irriterad då det inte riktigt gick som planerat. Detta gick inte ut över eleverna, men det märktes lite på kroppsspråket och hur läraren stressade sig igenom de övningar som kanske var lite svårare.

De lektioner som lärarna var engagerade var de väldigt peppande till eleverna och eleverna blev motiverade till att delta på lektionen. Vilket gjorde att lektionerna blev innehållsrika, eleverna lärde sig en del nya övningar och det verkade som att eleverna blev lite mer självsäkra i de övningar som de hade gjort tidigare.

35

Hur verkade lektionerna?

0 1 2 3

Väl planerad Relativt planerad Inte alls

planerad Antal lektioner Lärare 1 Lärare 2 Lärare 3 Lärare 4

Med denna fråga syftar jag till hur planerad lektion verkade vara vid observationstillfället. Majoriteten av lektionerna verkade vara planerade, med väl planerad menar jag att lektionen flöt på utan några speciella problem, läraren verkade påläst och var väldigt engagerad under lektionstiden. Relativt planerad lektion var när lektionen var planerad men läraren fick ha med sig planeringen för att kunna titta på den i fall läraren tappade bort sig. På dessa lektioner var lärarna lite stressade men lyckades på en del av lektionerna vara engagerade och motiverade eleverna. Att två lektioner inte verkade vara planerade var för att dessa lektioner valde lärarna att ha lekar eller brännboll, vilket eleverna visste hur aktiviteten gick till. Dessa lektioner verkade som att lärarna inte visste vad de skulle göra så de använde sig av säkra kort, eleverna tyckte att dessa lektioner var roliga och de kunde visa, dels för mig och dels för de andra medverkande lärarna, att de kunde övningarna. Vilket ger eleverna bättre självförtroende och de känner sig motiverade till att delta i undervisningen. Jag ville även se hur de planerat lektionen till de elever som inte behärskar alla övningar, som till exempel skola 3 som har en elev som är rullstolsburen. Hade den läraren planerat andra övningar till de elever som liknade originalövningarna? Den ena lektionen bestod av brännboll och där kunde de rullstolsburna eleverna delta, på den andra lektionen hade de hinderbana. Här hade läraren kunnat planera hela hinderbanan så den passade alla elever, men här fanns en del hinder som de rullstolsburna inte klarade av vilket gjorde att de antingen väntade vid sidan av eller fick göra samma hinder om och om igen.

36

Responsen från eleverna

Roligt Helt OK Vill inte delta

Antal lektioner

Lärare 1 Lärare 2 Lärare 3 Lärare 4

I detta diagram är de svar från frågan gällande responsen från eleverna om lektionsvalet. Vid observationstillfällen verkade eleverna glada och ville delta på de flesta lektionerna. Vissa av eleverna berättade för mig att de tycker att idrotten är det roligaste ämne på skolan. Några av lektionerna tyckte eleverna det var roligt att delta men de var inte helt exalterade över lektionsvalet, detta var vid lektioner där bland annat lärare 2 planerat att de skulle börja med temat basket. Eftersom detta var något nytt för alla och läraren behövde ha sin planering med sig, gjorde detta att eleverna inte blev riktigt motiverade till att delta. Den enda lektionen som vissa elever inte ville delta i var när lärare 4 hade andra lektionen av orientering där eleverna skulle själva, utan hjälp av lärare, orientera själva. Detta var inte populärt hos några av eleverna då de inte vågade orientera själva. Läraren lyckades till slut komma överens med eleverna att de kunde orientera två och två, detta gav lite självförtroende till eleverna som till slut ville vara med.

5.3 Analys

Gällande pedagogernas specialpedagogik försökte jag vid observationstillfällena se hur de bemöter elevernas behov under lektionstid. Dock kan jag inte svara på att lärarna alltid arbetar på det sättet som de gjorde vid observationstillfällena. Av vad jag kunde se vid observationerna bemötte lärarna elevernas individuella behov väl i många fall. För att ta skola 3 som exempel där läraren hade valt hinderbana, men inte hade sett efter alla elevers behov. Vid hinderbana med en klass där vissa elever är rullstolsburna ska lärarna möta elevernas individuella behov genom att alla hinder ska vara anpassade. Som Assarson (2007) skriver ska man som pedagog kunna möta alla elever och ge dem den hjälp och stöd som de behöver.

37

Assarson skriver även om olika grupperingar som kan ske i undervisningen om den saknar struktur. Av de lektioner som jag observerade kunde jag inte se några grupperingar utan alla elever umgicks med varandra.

Kompetensen att möta alla elever, menar Assarson, är när pedagogerna ser elevernas olikheter som resurser, som i sin tur kan användas som redskap till integrering av eleverna. Detta ska inte bara få eleverna delaktiga utan också få skolan mer positiv till mångfald. På de skolor som jag gjorde min undersökning hade särklasserna sina klassrum bland de andra klasserna. Detta är, i mitt tycke, en integrering av mångfald av elever med olikheter och individuella behov.

I analysen av observationerna kunde jag se olika stilar av undervisning, vilket gjorde att jag kom att tänka på den tredje komponenten i Fischbein och Österbergs praktiska teori, värderingar. Här kunde jag se att lärarna fått olika utbildningar och tolkat sin utbildning på sitt vis som de sedan använde i sin egen undervisning. Att stärka det som framkom i observationerna, tog jag hjälp av svaren från intervjuerna. Här frågade jag lärarna vilka tidigare erfarenhet de hade gällande idrottsundervisning. Genom dessa svar kunde jag till viss del se vilka för- och nackdelar de möjligtvis tagit från sina egna erfarenheter och tolkat det till sin undervisning. Genom mina observeringar och intervjuer med lärarna upptäckte jag hur varje lärare undervisar på sitt eget sätt.

Som lärare på särskolan måste man utveckla sina kunskaper för de utmaningar och svårigheter som man kan stöta på, detta är för att lärarna ska få förståelse för elevernas individuella behov därför behövs det en specialpedagogisk utbildning(Persson, 2009).

Fischbein och Österberg (2003) menar att lärarnas tidigare erfarenheter påverkar deras undervisning. En av komponenterna i Praxistriangeln är personlig erfarenhet, där författarna skriver att denna erfarenhet påverkar den överförda kunskapen till andra människor, i detta fall eleverna.

Jag har, genom mina observationer och intervjuer, försökt få fram hur lärarnas tidigare erfarenheter påverkar deras undervisning. Intervjuerna gav mig mer användbart stoff än vad observationerna gjorde, dock förstärkte observationerna de svar som jag fick under intervjuerna. Alla fyra lärare har en idrottslig bakgrund där de har spelat någon form av bollsport, tre av dem erkände att i fall de hade någon form av bollsport i undervisningen blev de automatiskt mer engagerade. Detta påverkar lärarnas undervisning då de blir mer engagerade vid bollspel, vilket gör att de kanske motiverar eleverna mer än vad de kanske gör vid andra spel eller lekar. Dock sa lärare 1 att denne är lika engagerad i andra sporter än bara

38

bollspel. Detta är en viktig egenskap då man som idrottslärare ska kunna motivera alla elever till alla spel och lekar, fast än att man är mer intresserad eller behärskar en viss sport.

Att lärarna är mer engagerade vid bollspel kan mina observationer styrka, dock var det inte många lektioner men de jag observerade där de hade bollspel eller bollekar var lärarna glada och mer peppande till eleverna. Att lärare 2 verkade stressad på första lektionen av basket berodde på att läraren inte kunde alla regler utantill, även om man har ett bollintresse och föredrar bollsporter behöver man inte alltid vara engagerad.

En annan komponent som Fischbein och Österberg (2003) skriver om är den överförda kunskapen, våra egna upplevelser inkluderat med andra människors erfarenheter och kunskaper. Författarna nämner om att man hör om en persons undervisningsteori och sedan använder man den för att stärka sin egen undervisningsteori.

Då lärarna, som jag intervjuade, har olika lärarutbildningar och två hade specialpedagogisk utbildning gav detta mig ett ypperligt tillfälle att se hur olika utbildningar påverkar deras undervisning. Bland annat under observationerna kunde jag se skillnader mellan lärarna, de två lärare som har en specialpedagogisk utbildning undervisade de eleverna på ett bättre pedagogiskt sätt jämfört med de två som inte har den utbildningen. Det som skilde de fyra lärarna var hur de lagt upp lektionsplaneringen, hur de genomförde lektionen och hur de tog hand om eleverna. Ett exempel på detta är hur lärare 1 började sina lektioner, alla elever samlades i en ring eller sittandes på en bänk och sedan berättade läraren vad som exakt skulle hända under lektionen och varje gång de skulle ändra övning eller liknande samlade läraren eleverna igen i en ring för att få allas uppmärksamhet. Jämförelse med lärare 3 som ibland bara avbröt och påbörjade nästa övning vilket gjorde att vissa elever blev förvirrade och visste inte vad de skulle göra. Detta kan göra att eleverna inte blir motiverade till att delta, Andersson (2007) skriver att kvaliteten på lärandemiljön ligger i ansvar hos specialpedagogen då inlärningsmiljön påverkar eleverna. En god inlärningsmiljö påverkar eleverna positivt, denna positiva inverkan gör att eleverna vill delta i undervisningen.

Skolan och lärarna ska bidra till elevernas utvecklande och eleverna ska utifrån sina egna förmågor delta i undervisningen vilket ger, enligt Groth (2007), eleverna motivation till att delta på lektionerna. Genom att observera elevernas respons om lektionerna kunde jag se om de tyckte om lektionerna eller inte. När eleverna tyckte lektionerna var roliga var de mer aktiva men var lektionen helt OK deltog de fortfarande men inte med samma glädje. Hade läraren lagt upp lektionen så alla kunde delta på sina villkor tyckte alla elever att det var en roligare lektion, för alla kunde då delta. Ibland fick vissa elever göra en annan övning än vad

39

de andra eleverna gjorde, verkade som att den påverkade hela gruppen och glädjen hos dem sjönk.

Var lektionen väl planerad och läraren var engagerad gav detta mer motivation till eleverna vilket i sin tur gjorde att eleverna ville delta på lektionen. Vid planering av lektioner, om lärarna tänker på differentiering, kan de koppla aktiviteten och elevernas förmågor därefter försöka matcha detta till en undervisning som passar eleverna. Enligt Farrell (2005) ska detta