Idrottsundervisning i särskolan - lärarnas erfarenheter och dess betydelse för elevernas inlärningsmiljö

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Idrottsvetenskap

Examensarbete

Idrottsundervisning i särskolan

Lärarnas erfarenheter och dess betydelse för elevernas

inlärningsmiljö

Physical Education in the Special school

Teachers’ experiences and its meaning to the students learning

environment

Johanna Persson

Lärarexamen, 270 Hp Examinator: Ingegerd Ericsson Idrott och fysisk bildning

2014-12-22 Handledare: Tomas Peterson

3

Sammanfattning

I denna studie undersöks om det finns skillnader mellan lärare som har specialpedagogisk utbildning jämfört med lärare som inte har denna sortens utbildning. Hur påverkar detta elevernas inlärningsmiljö? Kort sagt: ”Lärarnas erfarenheter och dess betydelse för elevernas

inlärningsmiljö.”

Den studie som jag arbetat efter är Assarsons (2007) studie om kompetens att möta alla elever och den teori som jag använt är praxistriangeln som passar in till lärarnas personliga erfarenhet kopplat till överförd kunskap till andra människor, som i detta fall är eleverna.

Empirin består av observationer av idrottslektioner och intervjuer av undervisande lärare. 13 lektioner observerades och fyra lärare från fyra olika skolor intervjuades. De lärare som medverkade i undersökningen arbetade i årskurserna 7-9 på särskolan och två av lärarna har specialpedagogisk utbildning medan de andra två saknade denna utbildning. Tre av lärarna är även behöriga idrottslärare och den fjärde är inte behörig idrottslärare.

Vid observationstillfällena lades det fokus på lärarnas engagemang, hur lektionen var planerad och responsen från eleverna gällande lektionsvalet. Vid intervjuerna med lärarna fokuserades det på deras tidigare erfarenheter såsom utbildning och idrottslig bakgrund.

Resultatet visar att de lärare som har bakgrund inom en viss sport visar mer engagemang för eleverna när de undervisar i just den sporten. Gällande utbildningsbakgrunden finns det likheter mellan de behöriga lärarna när det kommer till planering och undervisning. Jämfört med de andra lärarna som inte har specialpedagogisk utbildning så har de behöriga lärarna mer tanke bakom planeringen med extra övningar till de elever som inte behärskar alla övningar.

4

Abstract

In this study the differences between teachers who have special education compared to the teachers who does not have special education are being examined. How is this affecting the students learning environment? Shortly said: “Teachers’ experiences and its meaning to the

students learning environment.”

I have worked with Assarsons (2007) studie about the competence to meet every student and I have also worked with theory about praxis triangle. This triangle is about teachers personal experiences connected to transmitted knowledge to others, in this case the students.

The collection of the empiricism I used observations of PE lessons and I interviewed the teachers. Altogether I observed 13 lectures and interviewed four teachers at four different schools. The participating teachers are working in year 7-9 in special school and two of the teachers have special education while the other two does not have any special education. Three of the participating teachers are authorized physical education teachers while the fourth teacher is not an authorized physical education teacher.

While observing the lectures I focused on the teacher’s participation, how the lectures were planned and the response from the students. During the interviews I focused on the questions about their past experiences such as sports and education.

To summarize, the teachers who had a background in sport showed more involvement during lectures. According to the education background there are similarities between the authorized teachers when it comes to lecture planning and education. Compared to the teachers who did not have a Special teaching qualification, the authorized teachers had more thought about planning extra exercises for the students who not master all exercises.

5

Innehållsförteckning

2. Bakgrund och tidigare forskning ... 9

2.2 Specialpedagogikens historia i svensk skola ... 9

2.3 Salamancadeklarationen ... 9

2.4 Kraven på läraren ... 10

2.4.1 Utbildningskraven ... 10

2.4.2 Kompetens att möta alla elever... 11

2.4.3 Differentiering ... 12

2.5 Tidigare forskning ... 12

3. Teoretiska ansatser ... 15

3.1 Praxistriangeln ... 15

4. Metod och genomförande ... 19

4.1 Kvalitativ och kvantitativ metod ... 19

4.2 Observation som metod ... 19

4.3 Intervju som metod ... 21

4.4 Metoddiskussion ... 21

4.5 Urval ... 23

4.6 Genomförande av datainsamling ... 24

4.7 Reliabilitet och Validitet – Trovärdighet ... 27

4.8 Etik ... 29

5. Resultat och Analys ... 31

5.1 Intervju ... 31 5.2 Observationer ... 33 5.3 Analys ... 36 6. Diskussion ... 41 6.1 Slutsats... 43 7. Referenser ... 45 8. Bilagor ... 47 Intervjufrågor ... 47 Observationsfrågor ... 48

7

1. Inledning

Intresset för denna undersökning växte under min utbildning på Malmö Högskola då vi hade kursen ”En skola för alla” där vi bland annat var ute och besökte föreningen FIFH, Föreningen Idrott För Handikappade. Under våra besök hos FIFH började jag att fundera på att jag ville bli lärare på särskolan då detta gav mig en annan utmaning och glädje för läraryrket. När jag har varit ute på Verksamhets förlagd tid har jag vid vissa tillfällen fått hjälpa till på särskolan eller hjälpa elever som behöver mer stöd. Då mitt huvudämne är idrott och hälsa kände jag att det skulle bli intressant att se vad som sker på idrottslektionerna på särskolan. Att jag väljer att även skriva om lärarnas roll i undervisningen och deras tidigare erfarenheter och utbildning, beror på att jag anser att man ska ha en utbildning i det som man undervisar i. Därför är det intressant att se om det finns skillnad mellan en lärare som har en utbildning inom idrott och hälsa och en lärare som inte har utbildningen.

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur särskolelärares erfarenheter, det vill säga utbildning och idrottslig bakgrund, kan påverka elevernas inlärningsmiljö. Det jag vill undersöka i detta arbete är hur viktig lärarnas roll är för eleverna i särskolan när det gäller idrottsundervisningen och om lärarnas undervisning har en koppling till deras tidigare erfarenheter. Jag vill försöka se hur strukturen på lektionerna är och om det ser ut som att eleverna får nytta av lektionerna.

Den viktigaste frågan som jag arbetar efter är hur elevernas inlärningsmiljö påverkas av lärarnas erfarenheter.

1.2 Frågeställningar

De frågor som jag har arbetat efter i min undersökning är:

1) Hur påverkar lärarnas erfarenheter elevernas inlärningsmiljö? 2) Vad för utbildning och idrottslig bakgrund har lärarna? 3) Vad sker på idrottslektionerna med särskoleklasserna? 4) Vilken respons ger eleverna till lektionsinnehållet?

Att jag har med frågan angående elevresponsen är för att det kan vara intressant att se hur eleverna reagerar på de olika idrottslektionerna på skolorna. Här ville jag se om det fanns

8

någon skillnad mellan responsen hos eleverna beroende på om läraren hade utbildning inom idrott och hälsa eller inte.

Min hypotes är att har man utbildning inom idrottsämnet och/eller en idrottslig bakgrund blir undervisningen för eleverna bättre och eleverna lär sig mer inom idrott och hälsa. Genom observation av lektionerna får jag se vad som sker i undervisningen och elevernas respons. För att ta reda på lärarnas utbildning och tidigare idrottserfarenheter intervjuade jag lärarna.

9

2. Bakgrund och tidigare forskning

2.2 Specialpedagogikens historia i svensk skola

I en skoltidning från 1890 skrevs att det vore för allas bästa om de ”efterblivna” eleverna separerades från de vanliga klasserna, då dessa ansågs svaga och lågt begåvade elever vilket hämmade undervisningen. Dessa svagt begåvade elevers närvaro i folkskolan ansågs skada skolans rykte och de var till belastning för klasskamraterna. Efter andra världskrigets slut 1946 började skolorna se positivt på specialundervisning och började anpassa undervisningen till elever som behövde, dock gjordes denna individualisering av undervisningen inom klassen ramar. Detta utvecklades sedan till att bli ”en skola för alla”. Därefter gjordes det en ökad ansträngning till att skapa hjälpklasser för de svagt begåvade eleverna där de förväntades att få en mer harmonisk undervisning. Runt år 1957 ansågs det att elevernas svårigheter inom skolan låg hos dem själva vilket var bakgrund till en differentierad undervisning, (se avsnitt 2.5). Satsningen på specialundervisning ökade men i samband med kommunalismen år 1990 talet av skolan minskade antalet lärartimmar per elev och resurserna för den specialpedagogiska verksamheten drogs ner. Detta gjorde att de elever som behövde extra stöd i skolan inte alltid fick den hjälp de behövde(Persson. 2009).

2.3 Salamancadeklarationen

Salamancadeklarationen antogs i juni 1994 i Salamanca, Spanien, där 300 deltagare som representerade 92 regeringar och 25 internationella organisationer deltog för att komma överens om ett avtal gällande elever i behov av särskilt stöd. De länder som skrivit under denna deklaration, även Sverige, stödjer olika påståenden som gäller för en inkluderande skola. Denna deklaration är för en inkluderande skola där alla elever, trots sina olikheter, ska vara välkomna. Här skrivs det bland annat att alla elever har en grundläggande rätt till undervisning som passar deras unika egenskaper och elever med behov av särskilt stöd måste ha tillgång till skolor, som kan tillgodose denna sortens pedagogik (Salamancadeklarationen. 2006).

I denna deklaration finns det en handlingsram för undervisning av elever med behov av särskilt stöd, här ges rekommendationer om delaktighet och jämlikhet för elever med funktionsnedsättning. Undervisningen som bygger på särskilt stöd ska utgå från att skillnaderna är ”normala” och inlärningen ska anpassas till elevens behov och inte tvärtom (Ibid. 2006).

10

I Salamancadeklarationen (2006) skrivs det även att lärarutbildningarna bör innehålla inslag som ger en positiv inställning till funktionshinder och elevers olikheter, därigenom skapas det en förståelse för dessa elever. Lärare som undervisar elever med funktionshinder ska ha en specialutbildning, för att ha de rätta färdigheterna för att kunna undervisa. Denna utbildning borde göra speciallärarna kapabla till att undervisa i olika miljöer utifrån elevernas behov och funktionshinder.

Även Persson (2009) har använt sig av Salamancadeklarationen (2006) i sitt arbete om elevers olikheter. Han skriver kortfattat om de tre viktigaste delarna som en inkluderande skola borde ha för att ge alla elever den bästa undervisningen.

1) Ett pedagogiskt berättigande: använda olika pedagogiska strategier som utvecklar elevers individuella skillnader.

2) Ett socialt berättigande: för att förändra attityder mot olikheter ska elever undervisas tillsammans.

3) Ett ekonomiskt berättigande: detta behövs för att kunna behålla olika slags skolor med specialiserande undervisning till eleverna.

Det skrivs även i Salamancadeklarationen (2006) att det bästa scenariot hade varit att lärare inom specialpedagogik själva hade någon slags funktionshinder för att fungera som förebilder för eleverna. Då detta kanske inte alltid är realistiskt är vikten av utbildade lärare stor då eleverna med särskilda behov behöver rätt stöd och undervisning.

2.4 Kraven på läraren

För att få undervisa inom specialpedagogik och på särskola ställs olika krav, dels utbildningskrav men även krav på hur man undervisar och hur man möter elever med särskilda behov. Dessa krav kan ge eleverna det stöd och undervisning som passar deras individuella behov.

2.4.1 Utbildningskraven

Skolverket (2014) skriver att förutom en speciallärarexamen, eller giltig specialpedagogexamen, måste läraren ha en relevant examenstyp gällande skolform, årskurs och ämne för att bli behörig lärare.

Då min undersökning gäller lärare som undervisar i idrott och hälsa, har jag enbart fokuserat på de krav som gäller detta ämne. För att lärarna ska få undervisa i idrott och hälsa i grundsärskolan i årskurs 1-6 behöver de ha:

11

 eller en grundlärarexamen med inriktning mot årskurs 4-6,

 eller en ämneslärarexamen med inriktning mot årskurs 7-9

 eller en äldre examen som är avsedd för arbete i fritidshem och i minst en årskurs i grundskolan,

 eller en äldre examen som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4-9 i grundskolan,

 eller ha kompletterat en examen som ger behörighet att undervisa med ytterligare utbildning

och därmed fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som anges i de tre första punkterna ovan(Skolverket. 2014).

För att få undervisa idrott och hälsa på grundsärskolan i årskurs 7-9 är kraven för lärarna:

 en ämneslärarexamen med inriktning mot årskurs 7-9

 eller en äldre examen som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 7-9 i grundskolan

 eller ha kompletterat en examen som ger behörighet att undervisa med ytterligare utbildning och därmed fått de kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som anges i punkterna ovan. Det ska ingå ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng i ett eller två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd (Ibid. 2014).

2.4.2 Kompetens att möta alla elever

Assarson (2007) skriver att det är viktigt att kunna möta alla elever och få eleverna att delta utifrån sina individuella förutsättningar och behov. De specialpedagogiska åtgärder som finns i skolan, menar Assarson, ska ses som ett kvalificerat komplement till skolans allmänpedagogiska verksamhet och ska användas där det behövs som mest. Persson (2009) understryker att den blivande särskoleläraren ska utveckla kunskaper för de utmaningar som de kan stöta på, detta för att få en förståelse för de svårigheter som finns. För att kunna förstå dessa svårigheter måste lärarna ha specialpedagogisk kunskap och utbildning.

Genom att ha en specialpedagogisk utbildning får man en förståelse för elevernas olika inlärningssätt och fysiska förmågor, läraren kan även identifiera de flesta fall av elevers specialpedagogiska behov. Att kunna identifiera behoven gör det lättare för läraren att kunna möta dessa och ge det stöd eleven behöver i situationen (Barber & Turner, 2007).

Därför är det viktigt att lärarna som undervisar i särskolan har utbildning inom specialpedagogik då detta ger eleverna möjlighet att få arbeta sina egna förutsättningar och behov. Dessa lärare har en kunskap om hur man på ett specialpedagogiskt sätt tar hand om eleverna och hur man arbetar med deras individuella behov. Som Groth (2007) skriver ska skolan bidra till elevernas utvecklande där de utifrån sina egna förmågor kan delta på

12

lektionerna. Detta ger eleverna motivation och viljan att delta. Detta, anser jag, är viktigt för ämnet idrott och hälsa eftersom eleverna är ganska utsatta i detta ämne då det handlar om kroppslig förmåga. Eleverna ska prestera på lektionerna genom att använda sin kropp för att till exempel kunna spela fotboll eller leka lekar.

Att utveckla kvaliteten på lärandemiljön ligger också i ansvaret hos specialpedagogen, att ha en så god lärandemiljö som möjligt påverkar elevernas inlärning positivt. Denna förutsättning ger, precis som individuellt stöd, positiv inverkan på eleverna vilket som i sin tur gör att eleverna deltar i undervisningen (Andersson, 2007).

2.4.3 Differentiering

När det skrivs om specialpedagogik och särskoleundervisning är differentiering ett ord som används mycket. Persson (2009) skriver om två olika slags differentieringar, den organisatoriska och pedagogiska. Den organisatoriska differentieringen handlar om hur lärare på olika skolor undervisar. Kravet här för en anpassning av undervisningen är att läraren i sin planering utgår från den nivå som eleverna befinner sig på. Därför är all undervisning olika på skolor då eleverna är på olika nivåer. Denna differentiering leder till den pedagogiska som är mer mot en individuellt tillrättalagd undervisning. En pedagogisk differentierad undervisning fungerar bra för eleverna, men Persson skriver att en kombination av dessa två differentieringar ger bäst undervisning.

Farrell (2005) nämner också differentiering som en koppling till aktiviteten och elevernas förmågor. Enligt denna differentiering ska lärarna även försöka matcha elevernas individuella personligheter, för att få en undervisning som passar majoriteten av klassen. Detta ska då ge en bättre undervisning till eleverna och gör att alla elever med olika behov kan delta.

2.5 Tidigare forskning

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2014) erbjuder många forskningar gällande specialpedagogik i skolan. Bland annat Peter Åströms (2013) forskning om inkludering i idrott och hälsa.

Åström (2013) har fokuserat på elevernas motivation och hur det är relaterat till deras färdigheter i ämnet idrott och hälsa. De elever som upplevde något svårt att uppnå i undervisningen, gav eleverna låg motivation. Åström menar på att lärarna anser att dessa upplevelser beror på eleverna själva. Dock beskrivs det i Åströms forskning att det är lärarnas sätt att undervisa är det som är avgörande för elevernas möjligheter i skolan och i ämnet idrott

13

och hälsa. Här blir konsekvenserna olika för eleverna beroende på hur lärarna undervisar och hanterar situationer i undervisningen. Sport- och tävlingsinriktade lärare och elever påverkar ämnets utformning mest, enligt Åström (2013), detta blir en bekostnad för de elever som inte har detta intresse vilket gör att deras behov blir åsidosatta.

Åström (2013) ger beskrivningar på hur undervisningen kan utgå från alla elevers behov och hur pedagogerna kan bredda undervisningen. Det handlar om pedagogernas kunskaper om elevernas utveckling och fysiska färdigheter i ämnet idrott och hälsa. Forskaren menar att dessa kunskaper bidrar till en undervisning som passar alla elever och inkluderar eleverna. Dock menar forskaren att det finns svårigheter för pedagogerna att hitta en balans med att få alla elever nöjda och samtidigt ta hänsyn till elevernas behov.

I Elisabeth Perssons (2012) artikel ”Raising achievement through inclusion” skrivs det om

strävan mot inkludering har lett till ökad medvetenhet hos pedagogerna gällande undervisning. Precis som Åström (2013) menar Persson (2012) att pedagogerna måste ha kunskaper i specialpedagogik för att kunna ge eleverna den hjälp de behöver. Genom att ha tydlig struktur på lektionerna och positiva förväntningar på eleverna, menar Persson (2012), hjälper detta pedagogerna att tillgodose elevernas behov och eleverna känner sig mer inkluderande i undervisningen.

15

3. Teoretiska ansatser

Det handlar då om varje individs rättighet att få utbyte av skolan genom att få delta utifrån sina unika erfarenheter, kunskaper, förutsättningar och behov(Assarson, 2007. s, 51).

Som nämnt i förra avsnittet menar Assarson (2007) det är viktigt att kunna möta alla elevers individuella behov för att kunna ge eleverna den hjälp och stöd de behöver. Då min huvudfråga i min undersökning är ” Hur påverkar lärarnas erfarenheter elevernas inlärningsmiljö?” är Assarsons studie om specialpedagogisk undervisning viktigast för min undersökning.

Assarson (2007) menar att undervisningen ibland saknar struktur då det förekommer grupperingar bland de elever som behöver individuellt stöd, det bildas grupperingar bland eleverna som behöver samma stöd. Dessa grupperingar kan ses som något positivt. Dock menar Assarson att detta kan bidra till något negativt då alla elever ska kunna integreras tillsammans med andra elever, i detta fall eleverna med olika individuella behov ska lära sig att arbeta med andra elever med andra behov.

Kompetensen att kunna möta alla elever är en utmaning där pedagogerna har kompetensen att se olikheter som resurs istället för ett problem. Genom att behärska denna utmaning kan detta användas som redskap att skapa en skola för alla. Det är först när pedagogerna kan se detta som ett användbart redskap som eleverna känner sig delaktiga.

Assarson (2007) nämner bland annat att elever som fått diagnosen utvecklingsstörning inte alltid får det utrymme och stöd de behöver. Förklaringen till detta kan vara att eleverna har blivit diagnotiserade vilket gör att förväntningarna på pedagogerna tonas ner.

3.1 Praxistriangeln

Fischbein och Österberg (2003) beskriver sin praktiska teori, som är utvecklad av Handal och Lauvås (2000), som inkluderar personlig erfarenhet, överförd kunskap och värderingar. Denna praktiska teori hänvisar till det som byggs upp inom de olika erfarenheterna hos människan. Denna modell visar hur personliga erfarenheter påverkar den överförda kunskapen till andra människor.

Gällande komponenten personlig erfarenhet menar Fischbein och Österberg (2003) att alla människor har egen erfarenhet gällande undervisning, som i sin tur påverkar framtida undervisning antingen hos lärare eller hos elever. Lärarnas tidigare erfarenheter påverkar deras undervisning på antingen ett positivt eller negativt sätt. I min studie undersöker jag vad lärarnas tidigare erfarenheter inom idrott och utbildning är och hur dessa kopplas till det som

16

sker i undervisningen idag. Komponenten överförd kunskap är det som människor själva upplever, och inkluderar även andra människors erfarenheter och kunskaper. Överförd kunskap är när någon berättar om sin undervisningsteori och sedan läser man om någon annan teori som kan hjälpa till att stärka sin egen undervisningsteori. Den tredje komponenten värderingar menar författarna att hur vår egen praktiska teori kommer bli bestäms mycket av våra egna värderingar om vad som är bra eller dåligt i undervisning.

Fischbein och Österberg (2003) använder sig av ”praxistriangeln” som är hämtad från Handal och Lauvås (2000) som ska sammanfatta begreppet praktisk teori.

Figur 1. Praxistriangeln.(Hämtad från Handal och Lauvås. 2000).

Handal och Lauvås (2000) beskriver denna triangel som en tankemodell för yrkesmässig handledning. Vid närmre undersökning av denna triangel kände jag att den passade bra att arbeta efter gällande mina frågeställningar och studie.

Den första delen på figur 1 kallas för P1 är den handling som sker i en viss situation, författarna menar att här sker handlingarna utan självklar medvetenhet. Det är svårt att förklara varför personen gjorde på ett visst sätt, men genom att få personen tänka efter handlingen och få en uppfattning om vad som är lämplig handling. Handal och Lauvås (2000) menar att pedagogerna vid undervisningstillfället ska fundera kring sina handlingar, därefter ska man se de praktiska konsekvenserna. Sedan se sambanden mellan teoretiska principer och praktiska uppgifter, där pedagogerna till slut kan koppla dessa handlingar till teorin och därefter möjligtvis lösa situationen.

17

Den andra och tredje delen har Handal och Lauvås (2000) satt ihop till en och samma teori som de kallar för praxisteori som de också kallar för ”theoretical construct”, teoretiskt konstruktion. Författarna menar att denna teori utgörs av egna erfarenheter och andras erfarenheter, härifrån utgår det sedan från vad personerna anser är viktig kunskap. Även om Handal och Lauvås (2000) skriver att de två nivåerna är samma teori, gör de ändå en viss skillnad mellan de två. P2-nivån i triangeln är där vi resonerar om vad som är väsentligt för en viss situation och här grundar vi våra egna erfarenheter med kännedom om andras erfarenheter. I P3-nivån gör vi bedömningar om vad som är felaktigt eller riktigt. Det är inga generella bedömningar som vi gör, utan det är hur vi själva vill göra för att verkliggöra de positiva värdena inför oss själva och andra i vissa situationer.

19

4. Metod och genomförande

4.1 Kvalitativ och kvantitativ metod

Min undersökning är mest en kvalitativ undersökning då intervju är den metod som är viktigast för mitt arbete. Jag använde mig även av observation som metod. Då empirin här resulterade i diagram fick arbetet en influens av kvantitativ metod, då jag bland annat observerade hur lärarnas humör var under lektionstid.

Enligt Rosenqvist och Andrén (2006) ska man bearbeta sina observationer och den empiri som insamlas genom att tolka detta med hjälp av olika teorier, för att undersökningen ska bli mer trovärdig. Vad som ska fokuseras på och vad som ska analyseras styrs av de frågor som väglett undersökningen och syftet med den. De frågor som vägleder min undersökning är vad som sker under lektionstid och kopplingen till lärarens erfarenheter. I min analys av observationer fokuserade jag på dessa frågor för att få fram relevant data. I analysen av intervjuerna lyssnade jag igenom inspelningarna för att skapa ordning i informationen. För att lättare analysera intervjuerna, skriver Rosenqvist och Andrén (2006); att sortera datamaterialet och få ordning på intervjuerna ger mer användbar data. Efter att jag transkriberat mina intervjuera och skapat ordning analyserade jag lärarnas svar. Då intervjuerna skedde i olika miljöer fick jag ha det i åtanke i fall svaren inte var helt användbara. Vid exempelvis stökig miljö kan läraren bli stressad vilket i sin tur kan bidra till snabba och inte genomtänkta svar.

4.2 Observation som metod

Jag använde mig först och främst av observationer av lektioner då jag ville se vad som sker i undervisningen och dess innehåll, det blev hos fyra olika lärare på fyra olika skolor som jag observerade. På de skolor som jag observerade har särskolan idrott och hälsa 60 minuter två gånger i veckan och jag observerade 13 lektioner för att få så mycket information som möjligt att arbeta med.

Just i denna studie ansåg jag att observation är den metod som passade bäst eftersom det handlar om insamling av kvalitativ data och det är lättare att få fram resultat genom att se vad som sker än om jag hade delat ut enkäter till lärarna. Genom en kvalitativ undersökning gav detta mig en inblick i hur det är under lektionstid. Vid enkäter hade jag kanske inte fått de svar som behövs och jag hade inte fått samma bild av hur undervisningen är, då det är lättare för lärarna att svara det som de tycker är rätt och inte det som verkligen sker i undervisningen.

20

Att observera har sina för och nackdelar. Fördelen är att man får en bild om hur undervisningen går till och vad som verkligen sker här och nu. Nackdelen är att jag kan misstolka en situation, vilket kan bidra till att jag felaktigt analyserar resultaten.

När jag observerade verkade det som att både lärare och elever betedde sig naturligt, detta är dock inget som jag kan bekräfta helt och hållet då jag inte frågade deltagarna om deras beteende var naturligt. Även om det verkade naturligt med lärarna kan de ha känt sig väldigt uttittade och pressade i situationerna. Nackdelen är att man behöver observera många gånger innan man blir van att observera, detta ger då arbetet bättre validitet. Jag observerade ett antal undervisningstillfällen så jag skulle få mycket empiri att arbeta med och sedan kunna analysera.

Enligt Gratton och Jones (2004) är dessa nackdelar något som alltid kan hända och det är vanligt att det sker misstag. De menar också att om man har observerat mycket blir undersökningen bättre vilket gör den mer trovärdig. Gratton och Jones (2004) menar också att undersökningen blir mer tillförlitlig om man spelar in sin observation, då detta inte är tillåtet på många skolor kan detta bli en svårighet att genomföra. Därför är det lättast att använda sig av ett observationsschema, dock kan detta medföra att man missar viktiga och användbara situationer.

Min observation var en strukturerad observation då jag följde fasta regler för vad och hur jag skulle undersöka och hur jag skulle registrera svaren. Med en strukturerad observation måste observationsformuläret också vara strukturerat, när man har en färdig inriktning ska ett formulär göras inför framtida observationer (Watt Boolsen, 2007).

Jag gjorde sammanlagt sex stycken testobservationer först med mitt formulär för att säkerhetsställa att det gav mig användbara svar. Därefter genomfördes de riktiga observationerna.

En av mina observationsfrågor skulle jag undersöka hur lärarnas humör var på lektionerna, på några av skolorna hade jag fått vara med på planeringen av lektionerna och där frågade jag hur det kändes med planeringen. Även efter vissa lektioner pratade jag med lärarna där jag berättade hur jag hade uppfattat situationen. Då kunde läraren förklara och berätta hur lektionen kändes, detta kunde i många fall styrka det resultat jag kommit fram till.

21

4.3 Intervju som metod

Den andra metoden som jag använde mig av var intervju. Intervjuerna är till för att stärka mina observationer och utgör en stor del av arbetet då jag även undersöker kopplingen mellan lärarnas erfarenheter och lektionsinnehållet.

Att intervjua lärarna gav mig information om deras erfarenheter som de kan berätta genom att använda sina egna ord och om det finns en koppling med lektionsinnehållet. Intervjumetoden passar in i mitt arbete då det lättast ger svar på frågor som ”varför?” och ”vad?”, då dessa frågor är relevanta till min undersökning om hur lärarnas erfarenheter och dess betydelse för elevernas inlärningsmiljö. Nackdelen med att intervjua är att lärarna sätts i en situation som de kanske inte är vana vid och svaren kanske inte är pålitliga då lärarna kanske inte svarar helt ärligt eller de är stressade av miljön runt om som gör att svaren inte är genomtänkta(Gratton & Jones, 2004). Watt Boolsen (2007) menar att för att den som är informanten ska förstå frågan måste intervjuaren ha inlevelse, eftertanke, kunskap om ämnet och övning i intervju, då kommer förhoppningsvis inget bli missförstått. Som man frågar, får man svar (Watt Boolsen. 2007. s. 54). Dock kunde jag läsa av kroppsspråket och ansiktsuttrycken på informanten vid intervjun, vilket gjorde det lättare för mig som intervjuare att läsa av situationen och uppfatta svaren som jag fick.

En annan negativ faktor med intervju är att analysen av de insamlade data kan bli svår jämfört med att exempelvis analysera enkätsvar. Gratton och Jones (2004) skriver att intervjusvaren kan ha en viss tvetydighet, vilket kan göra att analysen blir mindre tillförlitlig.

Även till intervjuerna gjorde jag en pilotundersökning där jag gjorde fyra stycken testintervjuer för att se om frågorna gav mig användbara svar till undersökningen. Jag använde mig av en intervjuform som Gratton och Jones (2004) kallar för semi-strukturerad intervjuform. Det betyder att min intervju var strukturerad med förberedda frågor men efter hand när både jag och informanten blev bekväma i situationen så släppte jag lite på de frågor jag hade förberett. Detta bidrog till att jag ställde lite andra följdfrågor till svaren jag fick.

4.4 Metoddiskussion

Att göra en undersökning med intervju och observation som metod stöter forskaren alltid på olika faktorer som påverkar undersökningen. Att få tillåtelse av skolorna att genomföra mina observationer var inte några större problem. När jag kontaktade skolorna förklarade jag vad min undersökning gick ut på. När jag hade pratat med både lärare och rektorerna på skolorna var jag välkommen att observera lektionerna. Dock var det inte lika lätt på alla fyra skolor, jag

22

har döpt skolorna till skola A, skola B, skola C och skola D. Skola A och B ligger i samma kommun medan skola C och D finns i en annan kommun.

På skola A och B kände jag vissa av lärarna sedan tidigare vilket gjorde det lättare för mig att komma på besök, jag behövde inte komma många gånger innan jag gjorde mina riktiga observationer. Till skola C och D var det lite svårare att komma på besök då jag inte kände lärarna och rektorerna sedan tidigare, på dessa skolor fick jag komma på besök innan jag påbörjade min undersökning. Jag pratade med både rektor och lärare för att prata om vad jag skulle undersöka och för att träffa klasserna. Efter ett par möten och samtal fick jag till slut komma för att göra mina observationer.

Jag valde att ha observation för att se vad som sker under lektionstid och för att få perspektiv på lärarnas intervjusvar gällande svaren om planeringen av lektionerna och elevresponsen.

Att få tid till intervjuerna var svårare än att få tid till att observera, läraren på skola A var villig att hjälpa till och vi lyckades hitta tid ganska snabbt till intervjun. Lärarna på skolorna C och D ville också hjälpa till men det var svårare att hitta tider som passade båda parterna, vi lyckades till slut hitta en liten stund där vi kunde ha en liten intervju på 15 minuter, men resten av frågorna fick vi ta över mail. Vid ”face-to-face” intervjuerna tog jag upp de viktigaste frågorna och via mailen tog jag de lite mindre viktiga frågorna. Detta scenario är inte det bästa för min undersökning men jag kände ändå att jag fick med det viktigaste och mest användbara ur intervjuerna. Intervju med läraren från skola B var i princip helt omöjligt att få igenom. Läraren menade sig inte ha tid över till ett par minuters intervju och när jag skickade över frågorna via mail fick jag påminna ett par gånger innan jag fick några svar. I denna intervju fick jag inte svar som var lika användbara till min undersökning jämfört med de andra intervjuerna.

I de intervjuer som jag hade ”face-to-face” verkade lärarna rätt bekväma fastän det blev lite hastiga och snabba intervjuer. Jag blev ganska nöjd med intervjuerna, hade dock velat ha lite längre tid på alla intervjuer för att kunna få mer utförligare svar och kunna ställa lite följdfrågor. Det fick bli lite snabba intervjuer för att lärarna hade bråttom till lektionen efter, därför blev det att vissa av frågorna fick ske via mail. Vid intervjuerna som skedde via mail kunde jag inte tolka personerna som jag ställde frågorna till, vilket gjorde det svårare att tolka deras svar. Det blev även svårare att ställa följdfrågor och fråga vad de menade med svaren. Jag skickade tillbaka följdfrågor men fick inte svar på dessa från lärarna.

Det som ibland kan hända vid intervjuer är att de som är informanterna ”förskönar” sina svar för att det ska låta bättre i teorin än vad som egentligen händer i praktiken. Dessa

23

svårigheter påverkar min undersökning då jag inte får förklaring av lärarna på deras svar, vilket gör att jag misstolkar och analyserar fel.

4.5 Urval

Att skriva ett arbete om särskolan kan bli svårt om man inte har valt specifikt vad som ska undersökas. Först ville jag undersöka vad som generellt sker i idrottsundervisningen, men efter ett möte med min handledare insåg jag att det skulle bli svårt att få ihop en undersökning och mitt arbete. Därför valde jag att fokusera på lärarnas roll i undervisningen, då de har en väldigt viktig roll för eleverna. Att jag valde min fokusering på lärarnas utbildning, erfarenheter och hur lektionerna ser ut beroende på dessa två faktorer, för om läraren har en utbildning inom idrott och hälsa och en idrottslig erfarenhet skulle detta kunna ge en mer strukturerad undervisning.

Min undersökningsgrupp bestod av klasser från grundsärskolan årskurs 7-9 på fyra olika skolor i två kommuner. I varje klass går det ungefär 15-20 elever. Därutöver intervjuades fyra lärare, tre manliga lärare och en kvinnlig lärare. Två av lärarna har specialpedagogisk utbildning och de andra två hade inte denna utbildning. Jag valde dessa skolor då på två av dem känner jag personalen, vilket gjorde det lättare för mig att komma och observera lektionerna och intervjua lärarna. Vissa elever kände igen mig vilket gjorde det lite lättare för dem att delta i undervisningen utan att tänka på att jag satt där. Detta gjorde att lektionerna blev mer naturliga då de visste vem jag var, vilket gjorde att jag fick mycket insamlat material att arbeta med. Detta urval kallas för ”fruktbarhetsprincipen” då jag visste att jag fick mycket användbar information till min undersökning. Här gjorde jag ett medvetet val av undersökningsgrupp då jag ville få ut så mycket information som möjligt(Rosenqvist & Andrén. 2006).

På de andra skolorna kände jag inte någon tidigare, vilket var en utmaning i sig då det var lite svårare att få komma och göra observationer och intervjuer, men efter ett besök hos båda klasserna och förklaring av vad jag skulle undersöka var det inga problem. Här visste jag inte i förväg hur datainsamlingen skulle fungera, vilket gjorde att valet av dessa två skolor inte var ett val från ”fruktbarhetsprincipen”, då jag inte visste hur mycket användbar information jag skulle få.

Mina resultat går inte att generalisera då jag enbart gör min undersökning på fyra skolor och jag gjorde ett medvetet val om vilka skolor jag skulle undersöka. Vilket gör att min undersökning inte är slumpmässig representativ.

24

4.6 Genomförande av datainsamling

Skola A- Lärare 1

Detta är en stor skola med årskurser F-9 och med minst två klasser i varje årskull. Därutöver finns en klass på särskolan där åldrarna är mellan 12-15 år. På skolans område finns lekplatser till de yngre eleverna och fotbollsplaner till de äldre eleverna. Skolans idrottshall finns också på skolans område.

På denna skola gjorde jag fem observationer av lektionen, intervju av idrottsläraren en gång och var med vid lektionsplaneringen två tillfällen.

Intervjun ägde rum på skolan efter lektionstid, det var lite stökig miljö då eleverna skulle byta om och iväg till nästa lektion. Förutom den stökiga miljön kändes intervjun bra och respondenten kändes bekväm med att bli intervjuad.

De idrottslektioner som jag observerade var alla lektioner utomhus på en fotbollsplan. Jag satt på en bänk vid sidan av planen. Både elever och lärare var nyfikna på vad jag antecknade, oftast efter varje lektion kom de fram och frågade. Detta gjorde att mina observationer blev mer öppen och lärarna fick höra exakt vad jag observerade och de fick en liten feedback på deras ledarskap, vilket jag hoppas att de såg som något positivt.

Första lektionen hade läraren planerat att de skulle spela fotboll och detta skulle de göra under några lektioner för att de skulle fördjupa sig i olika delar av fotbollsspelet. Just denna lektion fördjupade de sig i passningar och lektionen slutade med en liten match där fokus var på passningarna till varandra. Här verkade läraren ganska säker i sin roll, då läraren var väldigt engagerad och gav mycket feedback till eleverna.

Andra lektionen fortsatte fotbollstemat och denna gång handlade det mer om hur man arbetar med bollen. Övningarna bestod i att eleverna skulle dribbla med bollen och de fortsatte därefter med passningar. Även här verkade det som att läraren hade koll och hade planerat lektionen bra.

Tredje lektionen hade läraren planerat lite bollekar, detta var väldigt populärt hos eleverna. Dock verkade denna lektion som ett litet hopplock av idéer då läraren inte var speciellt inspirerad och hade med sig anteckningar. Tredje och fjärde observationerna var ordinarie lärare sjuk och eftersom det var en annan lärare som hade hand om idrottslektionerna så valde jag att inte ta med dessa lektioner i min undersökning.

25

Skola B – Lärare 2

Denna skola är en lite mindre skola än skola A, men denna skola är uppdelad i två skolor där ena skolan har F-5 och den andra skolan 6-9. Särskolan på denna skola tillhör F-5 skolan, men här är elever i åldrarna 12-15 precis som skola A. Skolans område är lite mer betong än förra skolan men det finns lekplatser och fotbollsplaner för eleverna. Idrottshallen ligger på skolans område, precis som skola A.

På denna skola observerade jag tre lektioner och intervjuade idrottsläraren en gång. Jag fick inte vara med på lektionsplaneringen då det fanns ingen tid hos läraren, därför skippades detta på denna skola.

Att få tid till intervjun var svårt då läraren inte hade någon tid över, så jag skickade över frågorna via mail till läraren.

Vid observationstillfällena var vi inne i idrottshallen och jag satt vid sidan av på en plint och antecknade. Även här var eleverna och lärarna nyfikna men det var ingen som kom fram och frågade.

På observation ett hade läraren planerat pjättlekar, vilket är en av elevernas favoritlektioner. Vilket gjorde att eleverna var väldigt engagerade och läraren blev automatiskt engagerad i lektionen. Det verkade som att läraren har haft dessa lekar innan då eleverna kunde reglerna och hur lekarna gick till.

Andra observationen började läraren på ett projekt med basket som ska fortgå över några veckor. Eleverna tyckte det var roligt att få testa på basket men det verkade som att läraren var lite obekväm med detta projekt. Vilket gjorde att läraren hade med sig planeringen för att läsa utantill vid vissa tillfällen.

Tredje observationen hade de basket igen, denna gång innehöll lektionen spelförståelse och i slutet en liten match. Vid detta tillfälle kändes läraren mer insatt i basket vilket gjorde att läraren blev mer engagerad och peppande till eleverna.

Skola C – Lärare 3

Denna skola tillhör en annan kommun än de tidigare två, denna skola är precis som skola B uppdelad i två delar, årskurs F-5 på den ena och 6-9 på den andra. Denna skola är väldigt stor då det finns minst två klasser i varje årskurs. På skolans område finns det en basketplan och en grusplan för eleverna att leka på, dock inte idrottshallen. Den finns 15 minuters gång från skolan vilket gör att det blir mycket för både lärare och elever att ta sig fram och tillbaka.

26

Eftersom denna skola har elever som är rullstolsburna blir detta en liten svårighet för dem att ta sig fram. Dock är idrottshallen väldigt bra och där är mycket utrustning till alla olika klasser.

På denna skola observerade jag två idrottslektioner, intervjuade läraren en gång och fick även vara med på en planering av lektionerna.

Att få tid till intervjun var svårt men till slut lyckades vi hitta en lucka där det blev en snabb intervju. Intervjun ägde rum i lärarens arbetsrum vilket var en lugn miljö som gjorde att vi kunde genomföra intervjun utan störningsmoment. Dock hann jag inte gå igenom alla frågor som jag tänkt mig utan fick ta resten av frågorna via mail.

Första lektionen som jag observerade var utomhus där de skulle spela en variant av brännboll och jag stod upp vid sidan av planen så jag kunde se eleverna spela och läraren leda lektionen. Jag märkte att eleverna tyckte brännboll var kul att spela, dock tyckte de att det var lite orättvist med poängen. Här var läraren engagerad och peppande till eleverna när de lyckades få till lyra eller en bra träff.

Andra lektionen var inomhus på grund av vädret, läraren hade planerat en lätt hinderbana där alla elever kunde delta. Här satt jag på en bänk bredvid och observerade, fick ibland hjälpa till vid vissa hinder. På denna lektion var läraren tvungen att vara fokuserad för att hålla reda på eleverna, men var samtidigt peppande och fick eleverna att testa nya hinder.

Skola D – Lärare 4

Denna skola är från samma kommun som skola C, här går alla årskurser på samma skola dock finns här bara en kull i varje årkurs vilket gör denna skola lite mindre än föregående skolor. På skolans område finns det lekplatser till alla åldrar och skolans idrottshall ligger även på området. Vilket gör det lätt för alla elever, inklusive särskolan, att ta sig till idrottsundervisningen.

Här kunde jag observera tre idrottslektioner och fick en liten snabb intervju med den ansvarige läraren. Dock hann vi inte igenom alla frågor så jag fick även här skicka vissa via mail för att få dem besvarade. Intervjun ägde rum efter idrottslektionen i lärarens arbetsrum i idrottshallen. Det var en rätt så lugn miljö, dock blev vi avbrutna några gånger av elever och lärare vilket gjorde att läraren och även jag tappade bort oss i intervjun. Jag lyckades ändå gå igenom de flesta av dem viktigaste frågorna, därefter fick jag skicka resten via mail där läraren besvarade resten.

27

Vid alla observationstillfällen var vi utomhus på en fotbollsplan och jag satt på en bänk vid sidan av planen för att kunna observera läraren och lektionen. Första lektionen hade läraren planerat olika lekar som bestod av pjätt och bollekar. Detta var uppskattat av eleverna och läraren kändes insatt i lekarna och var väldigt engagerad.

Andra observationstillfället började läraren på ett projekt som skulle pågå under några veckors tid och ämnet på detta var orientering av närmiljön. Detta var den första lektionen, här gick läraren igenom lite kortfattat om kartläsning, hur man läser av kompass och hur man passar kartan. Efter den lilla genomgången fick eleverna testa på att orientera på skolans område, de var i grupper om två-tre stycken elever och varje grupp hade en lärare med sig. Även jag fick en grupp att ha hand om vid orienteringen.

Här på denna lektion verkade eleverna förväntansfulla eftersom det var första gången som de skulle orientera och de tyckte det var roligt. Läraren verkade påläst och tycka detta var roligt att lära ut.

Tredje lektionen som jag observerade var det fortsättning på orienteringen, de hade haft några lektionen innan jag kom på mitt sista besök, så detta var en av de sista lektionerna. Här skulle eleverna själva orientera på skolans område utan hjälp, fast vid varje utsatt orienteringspunkt fanns det lärare som hjälpte eleverna. Detta gjorde att många elever blev nervösa och ville inte delta på lektionen. Här var läraren väldigt pedagogisk och berättade för eleverna att de som ville kunde få orientera själva medan de som inte kände sig säkra fick orientera i par.

4.7 Reliabilitet och Validitet – Trovärdighet

Watt Boolsen (2007) skriver att kvalitativa analyser ofta kritiseras på grund av kvaliteten på undersökningen. För att minska kritiken måste jag öka kvaliteten på min undersökning. Kvalitetshöjningen sker genom att jag tänker kritiskt på undersökningen och den information som jag samlat in, dokumenterar allt jag gjort och vad som har skett i olika faser i forskningsprocessen och därefter ge en bred beskrivning av bland annat slutsatsen så den blir så tydlig som möjligt. Detta ger mitt arbete, enligt Bauer och Gaskell (2000), högre kvalitet gällande min analys och undersökning.

I intervjuerna med lärarna tror jag att lärarna var seriösa med sina svar då frågorna inte var många eller speciellt långa, vilket gör att svaren inte blev så långa eller behövdes lägga mycket tanke bakom. Det som kan bidra till att alla svar kanske inte är igenomtänkta kan vara att de hade bråttom till lektionen efter intervjun vilket gjorde att svaren blev snabba. Två av

28

lärarna som jag intervjuade hade bara ett par minuter att bli intervjuade på, vilket gjorde att jag inte hann med alla frågor på samma tillfälle och sedan var det svårt att hitta en ny tid för intervju så resterande frågor togs via mail. Detta är inte det mest optimala sätt att intervjua på då svaren här kanske inte blir helt sanningsenliga och jag kunde inte läsa av lärare, som man kan göra vid en ”face-to-face” intervju, vilket gjorde att jag kanske misstolkade svaren vid analyseringen. Det som är positivt med att ta intervjun via mail var att läraren fick lite mer tid på sig att svara, vilket gjorde att svaren blev lite mer utförliga och jag kunde använda mycket av svaren.

Watt Boolsen (2007) menar att som intervjuare ska man ha kunskap inom det som man ska fråga om, detta inger mer förtroende hos dem som blir intervjuade som i sin tur ger en mer givande intervju. Då jag från början inte var så insatt i detta ämne fick jag läsa på lite angående bland annat vilka krav som en lärare måste uppnå för att arbeta inom särskolan, för att kunna ställa möjliga följdfrågor.

Enligt Svenning (2003) påverkar även vilken miljö man intervjuar i, är det en stressig miljö med mycket som händer runt omkring kan personen som blir intervjuad stressad och svaren blir inte igenomtänkta. Är miljön runt omkring lugn blir personen lugn och har mer tid att tänka igenom sina svar. Två av mina intervjuer var direkt efter idrottsundervisningen vilket gjorde att det blev stökigt då alla elever skulle in till omklädningsrummen, detta gjorde lärarna stressade till att bli intervjuade. Deras nästa lektion skulle även börja tjugo minuter senare, därav gjorde vi valet ihop att ta resten via mail. De första frågorna som jag hann fråga innan nästa lektion blev svaren hastiga och kanske inte helt trovärdiga, samma gäller för svaren via mail, de kanske är igenomtänkta och inte lika hastiga men de kanske inte helt är trovärdiga. De andra två intervjuerna med de andra lärarna gjordes i en lugn miljö där vi hade gott om tid att prata om frågorna. Dessa svar verkade mer igenomtänkta vilket gjorde dem mer trovärdiga.

Reliabilitet, eller man kan också kalla det för tillförlitlighet, menas att jag som intervjuare ska se till att bland annat miljön och frågorna ska vara detsamma för alla som deltar i undersökningen(Trost och Hultåker. 2007). Här blev mina intervjuer inte lika gällande miljösituationerna, två av intervjuerna var i en lugn miljö medan de andra två var i en mindre lugn miljö, vilket påverkade min undersökning en del då en del frågor fick tas via mail. Det som påverkar min undersökning är att jag inte lyckades få med de följdfrågor som jag fick till de lugna intervjuerna, detta i sin tur kanske gjorde att jag analyserade svaren felaktigt.

Med validitet menas det att frågan ska mäta det som den är avsedd till, alltså svaren ska vara relevanta till frågorna och undersökningen. I min undersökning använde jag mig av två

29

metoder, observation och intervju, detta för att svaren från de olika metoderna ska styrka varandra vilket då ger min undersökning högre validitet.

4.8 Etik

Då mitt ämne är ett ganska känsligt område, skillnaderna mellan en utbildad och outbildad särskolelärare, har jag behövt tänka extra mycket på etiken. Detta för att de lärare som inte har rätt utbildning till det som de undervisar i blir rätt utsatta då man ska ha en utbildning inom de ämnen och årskurser som man undervisar. Detta gjorde att jag fick förbereda och informera skolorna långt innan jag skulle komma på observationer och få intervjua lärarna.

År 2004 tillkom en ny lag gällande etikprövning, Lag (2003:460), denna lag innehåller regler om etikprövning av forskning som beträffar människor och biologiskt material från människor(Rättsnätet. 2008). Här nämns ämnen såsom godkännande, samtycke och information för forskaren och forskningspersonen.

Vetenskapsrådet (2014) utgår från denna lag gällande de olika kraven, informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Utifrån dessa krav har jag planerat och informerat innehållet i mitt arbete.

Då det är ett känsligt ämne måste lärarna vara informerade om vad som ska undersökas och de måste godkänna detta för att som forskare ska kunna intervjua, observera med mera. I början av mitt arbete tog jag kontakt med ett flertal skolor som det fanns särskolor på. I detta mail beskrev jag mitt ämne och syftet med arbetet, därefter förklarade jag att allt kommer att hanteras anonymt och den information som jag samlar in kommer enbart att användas i mitt arbete och kommer läsas av handledare och examinator. Svaren till detta mail blev inte många, fick svar från fyra skolor utav tolv skolor. Fast än jag inte fick så många svar tyckte jag att jag fick en del att arbeta med och undersöka.

Efter lite mailkontakt med de skolor som var villiga att delta i undersökningen fick jag komma till skolorna för lite pilotundersökningar innan de riktiga undersökningarna började. Lärarna fick informationen om att de fick avbryta sitt deltagande när de ville och var det frågor som de inte ville besvara tog jag bort från intervjun. Vid observationerna var lärarna nyfikna på vad jag observerade, efter lektionstid visade jag de frågor som jag arbetat efter och de svar som jag fått fram. Detta för att de ska känna att inget är hemligt för de deltagande och jag fick ett samtycke från lärarna med de svar som jag fått fram. Hade jag missuppfattat så lärarna fick förklara varför de agerat som de gjorde, vilket gav mig en klarare bild på situationen.

30

Då deltagarna i intervjun och observationerna inte är under 18 behövdes det inte kontaktas några vårdnadshavare, men jag fick kontakta rektorerna på varje skola dels för att de ska veta om min undersökning och dels för att få ett godkännande av dem att få genomföra min undersökning.

Vetenskapsrådet (2014) skriver i konfidentialitetskravet att de uppgifter som kan identifiera undersökningspersonerna ska behandlas och lagras på ett sätt så enskilda människor inte kan identifiera deltagarna i undersökningen. Detta krav är en viktig del i min undersökning då det inte ska framkomma vilka skolor som jag besökt och vilka lärare som blivit intervjuade. I mitt arbete nämns inte skolorna och lärarna vid deras namn utan de nämns som Skola A-D och Lärare 1-4. Detta för att utomstående inte ska få veta deltagarnas uppgifter.

De som deltar i min undersökning får, om de önskar, ta del av mina resultat och känsliga delar i arbetet. Detta för att de ska få känna att de har blivit behandlade rättvist i min undersökning och för att de få godkänna det som nämns i mitt arbete.

Då min undersökning gäller för särskolan, som är ett känsligt område speciellt för elevernas vårdnadstagare och skola, fick jag tydligt berätta för skolorna att fokus låg på lärarna och inte på eleverna. Skulle jag gjort en undersökning som gällde för eleverna hade förberedelseprocessen blivit lång och krävande och hade med största sannolikhet inte fått genomföras. Jag hade behövt få ett godkännande från elevernas vårdnadstagare vilket jag troligtvis inte hade fått då forskning om barn med särskilda behov är känsligt. Då många av eleverna hade ett psykiskt handikapp hade jag inte kunnat genomföra till exempel intervju, då detta skulle bli svårt att genomföra.

31

5. Resultat och Analys

5.1 Intervju

Då en av intervjuerna blev face” och de andra tre intervjuerna blev hälften ”face-to-face” och hälften via mail blev transkriberingstiden inte lång. Dock valde jag att enbart transkribera de frågor som var användbara i min undersökning. På frågorna om vilken utbildning lärarna har och om de har någon idrottslig bakgrund svarade lärare 1:

”Mitt huvudämne är idrott med historia som mitt sidoämne för gs/gy. Men jag har även examen i specialpedagogik. Ja, jag har en idrottslig bakgrund som fotbollspelare. Jag spelar fortfarande fotboll men enbart för motionens skull.” Lärare 2 svarade:

”Jag har examen för gs/gy lärare där mina ämnen är idrott och samhällsorienterande ämnen. Dock har jag ingen utbildning inom specialpedagogik. Om jag har någon idrottslig bakgrund? Jag har spelat handboll i många år, har dock slutat nu på grund av en gammal skada så nu är det lättare gymträning som gäller.” Lärare 3s svar till denna fråga var:

”Jag har ingen utbildning inom specialpedagogik men funderar på att börja studera igen då jag har upptäckt att detta är något som jag vill fortsätta arbeta med. Annars har jag lärarexamen med huvudämne engelska och sidoämnet är samhällsorienterande ämnen. Räknas gym som idrottslig bakgrund? Jag har tränat på gym så länge jag kan minnas, fast när jag var yngre spelade jag fotboll och innebandy.” Den sista läraren, lärare 4, svarade:

”Mitt huvudämne är idrott och har engelska som mitt sidoämne, jag har behörighet som lärare för grundskolans senare år och gymnasiet. Jag har även examen i specialpedagogik. Min idrottsliga bakgrund är fotboll, har spelat fotboll ända sen jag kunde gå, fotboll har alltid varit mitt största intresse.”

En annan fråga som jag ansåg vara relevant till min undersökning är: ”Tror du att din idrottsliga bakgrund påverkar din undervisning i idrott och hälsa? I så fall hur?”. På denna fråga svarade lärarna:

Lärare 1: ”Nä, det tror jag inte. Det enda som jag kan tänka mig som påverkar min undervisning kan vara mitt intresse för idrott och motion. Visst, det kan nog bli så att jag blir mer engagerad när vi ska ha fotboll men annars tycker jag att jag är lika engagerad i alla andra sporter och lekar som vi har.”

Lärare 2: ”Definitivt tror jag det! Hade jag inte spelat handboll eller haft någon sport alls så hade jag antagligen inte varit idrottsintresserad och därmed hade jag inte arbetat som idrottslärare. Det kan nog hända att jag föredrar bollsporter ibland men tycker ändå att jag har en bra mix i mina planeringar.”

32

Lärare 3: ”Då min idrottsliga bakgrund är gym så tror jag inte att det påverkar min undervisning. Dock mina få år som innebandy och fotbollsspelare vet jag hur spelen fungerar och dess regler. Men eftersom jag bara är vikarie som idrottslärare och inte har utbildning inom idrott och hälsa, så tror jag att det som påverkar mig mest är influenser från böcker och elevernas intressen.”

Lärare 4: ”Om det påverkar min undervisning? Ja, fast jag är nog inte medveten om det, utan det

är nog en omedveten handling. Dock kan jag säga ärligt att jag tycker det är roligare när vi har någon form av bollsport eller lek, då detta är något som jag verkligen behärskar och kan motivera eleverna mer.”

Två andra frågor som jag tycker är relevanta till min analys av undersökningen var ”Vad utgår du från vid din planering av lektionerna?” och ”Hur är responsen från eleverna gällande lektionsval?”. Dessa frågor är relevanta då jag fick veta hur lärarna tänker och resonerar till deras lektionsplaneringar och gällande responsen från eleverna så var det intressant att höra hur lärarna uppfattade situationerna jämfört med hur jag uppfattade dem vid observationerna. Lärare 1 svarade såhär på frågorna:

”När jag planerar lektionerna utgår jag dels från vad som står i kursplanen och dels lite av mina egna idéer. Det som står i kursplanen är något som man måste använda sig av, men det är kul att få testa något nytt och experimentera lite. Många kanske inte vågar testa på nya lekar, sporter med mera utan håller sig till det gamla vanliga, men dessa ungdomar kan precis lika mycket som alla andra, bara det att ibland tar det lite längre tid för dem att lära sig eller att genomföra något. Men när jag väl kommit på vad jag vill genomföra måste jag planera om det lite så eleverna kan delta. Förr när jag arbetade på grundskolan behövde jag inte tänka på något extra, men nu när jag är på särskolan måste jag tänka på att göra om lektionerna. Då eleverna som jag undervisar har psykiska funktionsnedsättningar såsom autism måste jag anpassa miljön och aktiviteten så det inte blir för stökigt för dessa elever”. På den andra frågan gällande responsen svarade läraren:

”För det mesta tycker jag att eleverna är väldigt positiva och vill delta, det är väl ibland någon gång som någon bråkar och inte vill vara med, men vilken tonåring gör inte det? Det som eleverna tycker är roligast är när jag börjar på något tema som varar under en lite längre tid. Detta för att då kan de verkligen sätta sig in i sporten/leken och lära sig den ordentligt.”

Lärare 2 svarade:

”När jag planerar följer jag först och främst kursplanen, men den ger inte så mycket variation på lektionerna så jag har lite gamla planeringar från den tidigare läraren som jag även använder mig av. Även om jag inte har studerat specialpedagogik så känner jag mig trygg i att testa olika sporter/lekar med eleverna.”. ”Responsen från eleverna, det är ibland inget som jag tänker på då jag tycker alltid att de är glada och deltar i det mesta. Dock måste jag lägga mycket energi åt att anpassa aktiviteten till eleverna, men här är lite mitt eget fel att jag inte alltid anpassar aktiviteten innan lektionen utan får fixa till det på lektionen. Får väl skylla lite på att jag inte har så mycket erfarenhet gällande

33

specialpedagogik. De elever jag undervisar i idrott har psykiska handikapp, vilket gör att jag måste tänka på vilken miljö vi är i.” Här fick läraren en följdfråga av mig som var ”vad tycker eleverna är roligast?”, då svarade läraren: ”Det som jag märker mest som de tycker om är olika lekar, bollekar, pjättlekar, you name it!”.

Lärare 3s svar löd:

”Då jag själv har ibland dålig fantasi att komma på nya lekar, sporter med mera så använder jag mig av gammalt material från tidigare lärare och av kursplanen. Känner ibland att det blir oinspirerande men får hjälp av mina kollegor så det ska väl gå an till slut. Samtidigt måste jag tänka på att anpassa lektionerna, detta är den svåraste delen då alla elever har olika funktionsnedsättningar. I min klass finns det även ett par elever som är rullstolsburna och detta är en utmaning i sig gällande lektionsval. Jag tycker att jag lyckas komma på liknande övningar till eleverna men ibland är det väldigt svårt. Till exempel om vi ska testa på höjdhopp så vet jag att eleverna som är rullstolsburna inte klarar av detta. Ibland frågar jag eleverna om de har några idéer till övningar men oftast kan jag, tillsammans med de andra lärarna, komma på övningar.” Svaren till elevresponsen var:

”Märker ibland att eleverna inte tycker det är kul men tack vare mina kollegor som också är med på lektionerna så lyckas de att motivera eleverna till att delta. Sen ibland lyckas jag och alla elever tycker det är ”megakul” att delta. Det är så olika från dag till dag, precis som vilken annan elev och ämne, men känner en viss press hos dessa elever då de behöver en annan sorts motivation än vad man är van vid.”

Sista läraren svarade:

”Som bakgrund har jag alltid kursplanen men jag använder mig mycket av gamla anteckningar från högskolan och material från tidigare lärare som har arbetat här innan mig. Ibland letar jag upp idéer och förslag på olika idrottshemsidor för att få lite nytänkande. Responsen från eleverna är till 99% av tiden positiv, de är alltid glada och vill alltid delta på lektionerna. Ibland behöver jag eller någon annan lärare motivera eleverna till att vara med. Kör jag igång något tema, till exempel fotboll eller basket eller liknande, tycker eleverna att det är roligt och vill inte missa lektionerna. Den uppfattningen har jag fått av dem i alla fall.”

5.2 Observationer

Som jag nämnde tidigare i metodgenomgången så var observationstillfällena väldigt olika hos lärarna. Att observera olika lektioner passade in i min undersökning då jag kunde analysera lärarnas roll och hur de hanterade situationerna. Även här har jag valt att använda mig av de observationsfrågor och dess svar som är relevanta till analysen av undersökningen. Dessa frågor är ”Humöret hos läraren under lektionstid?”, ”Hur känns lektionen?” och ”Hur är

34

Humöret hos lärarna

0 1 2 3

Glad Engagerad Stressad Irriterad

Antal lektioner

Lärare 1 Lärare 2 Lärare 3 Lärare 4

Av diagrammet om lärarnas humör kan man se att majoriteten av lektionerna är lärarna glada och engagerade. På dessa lektioner var det övningar som lärarna var pålästa på och var säkra i, detta var övningar såsom bollekar och fotboll. De lektioner som lärarna verkade stressade var när det var något nytt som läraren skulle prova med eleverna. Exempelvis när lärare 2 började på ett basketprojekt med eleverna, detta var första gången som detta skulle testas och läraren verkade lite osäker med övningarna vilket antagligen gjorde att läraren blev lite stressad. Det var på samma lektion som läraren blev lite irriterad då det inte riktigt gick som planerat. Detta gick inte ut över eleverna, men det märktes lite på kroppsspråket och hur läraren stressade sig igenom de övningar som kanske var lite svårare.

De lektioner som lärarna var engagerade var de väldigt peppande till eleverna och eleverna blev motiverade till att delta på lektionen. Vilket gjorde att lektionerna blev innehållsrika, eleverna lärde sig en del nya övningar och det verkade som att eleverna blev lite mer självsäkra i de övningar som de hade gjort tidigare.

35

Hur verkade lektionerna?

0 1 2 3

Väl planerad Relativt planerad Inte alls

planerad Antal lektioner Lärare 1 Lärare 2 Lärare 3 Lärare 4

Med denna fråga syftar jag till hur planerad lektion verkade vara vid observationstillfället. Majoriteten av lektionerna verkade vara planerade, med väl planerad menar jag att lektionen flöt på utan några speciella problem, läraren verkade påläst och var väldigt engagerad under lektionstiden. Relativt planerad lektion var när lektionen var planerad men läraren fick ha med sig planeringen för att kunna titta på den i fall läraren tappade bort sig. På dessa lektioner var lärarna lite stressade men lyckades på en del av lektionerna vara engagerade och motiverade eleverna. Att två lektioner inte verkade vara planerade var för att dessa lektioner valde lärarna att ha lekar eller brännboll, vilket eleverna visste hur aktiviteten gick till. Dessa lektioner verkade som att lärarna inte visste vad de skulle göra så de använde sig av säkra kort, eleverna tyckte att dessa lektioner var roliga och de kunde visa, dels för mig och dels för de andra medverkande lärarna, att de kunde övningarna. Vilket ger eleverna bättre självförtroende och de känner sig motiverade till att delta i undervisningen. Jag ville även se hur de planerat lektionen till de elever som inte behärskar alla övningar, som till exempel skola 3 som har en elev som är rullstolsburen. Hade den läraren planerat andra övningar till de elever som liknade originalövningarna? Den ena lektionen bestod av brännboll och där kunde de rullstolsburna eleverna delta, på den andra lektionen hade de hinderbana. Här hade läraren kunnat planera hela hinderbanan så den passade alla elever, men här fanns en del hinder som de rullstolsburna inte klarade av vilket gjorde att de antingen väntade vid sidan av eller fick göra samma hinder om och om igen.