Rolf föddes i Malmö år 1955. Lärarexamen tog han år 1981 som riktade sig mot högstadiet samt gymnasiet. Innan han började sin utbildning vikarierade han som lärare på mellanstadiet i ca 1,5 år innan han blev fast anställd efter sin examen i Skurups kommun där han arbetade som främst historielärare. Här var han i 10 år innan han 1992 började arbeta på den historiska instutionen på Malmö högskola. Valet att bli lärare var enkelt, ”Jag ville förändra världen, säger han ”och sen har jag alltid varit intresserad utav just historia”.
Historiska berättelser
När vi börjar prata om det muntliga berättandet tänker Rolf tillbaka på den egna skoltiden och framförallt högstadie samt gymnasietiden, där samhällsorienterande ämnena speglades utav katederundervisning och där det bara berättades och aldrig fanns tid till någon egen reflektion. På så sätt har han en negativ bild av det muntliga berättandet. Men själva berättandet i sig är inte negativt, det beror på hur och vad man berättar om, samt hur man hanterar berättandet i undervisningen menar han. ”Berättandet kan vara väldigt fängslande”.
Vad innebär en historisk berättelse för dig? Det måste finnas en tidsdimension menar Rolf. En början och slut och det måste på något sätt ge vad jag personligen tycker är viktigt i
35
historien, ex. människors kamp eller strävan att förbättra sina egna villkor. Historien bör naturligtvis även ha aktörer, menar han. Rolf har själv använt sig av historiska berättelser i undervisningen och berättar om när han undervisade på högstadiet. Vi hade bl. ett projekt där vi arbetade med eternitfabriken i Lomma och där arbetarna fick svåra skador av asbest som företaget var medvetna om. Här använde jag mig mycket av Marie Anderssons bok som beskriver intervjuer från arbetarna. Deras berättelser fick stå i centrum för projektet för att b.la väcka empati hos eleverna. Numera arbetar Rolf på Malmö högskola och menar på att det inte blir så mycket berättelser i undervisningen, ”men visst förekommer det absolut”. Syftet med att använda sig av historiska berättelser i undervisningen är framförallt för att fängsla och väcka intresse hos eleverna. Det är det viktigaste. Sen arbetar man självklart vidare med att problematisera, analysera och prata om aktörernas agerande. Här la jag in en liten extra fråga eftersom Rolf var så övertygande när han berättade om hur eleverna fängslas utav just berättelserna. Så min fråga var om majoriteten utav de klasser han hade haft och undervisat med berättelser hade lyckats fängslas och fångas av just berättelser. ”Ja, det tycker jag nog”, jo, det tycker jag absolut, menar Rolf på och ser tillbaka på eternikprojektet som han hade i en klass, där framförallt de ”svaga” eleverna blev intresserade och gjorde jättebra. Rolf berättar även om sin historiesyn där han är väldigt aktörsfokuserad och lägger mycket fokus på att lyfta fram den ”vanliga människan” i historien, konkreta människor av kött och blod och hur deras liv har format sig samt hur de har agerat i olika situationer osv. Han tror att har man det sättet att se på historia tjänar berättelserna ett viktigt syfte, genom att man med hjälp av berättelserna kan illustrera de vanliga människorna, exempelvis hantverkslärlingar på 1700- talet, eller fabriksarbetare på Kockums eller soldater under första världskriget . Människor skapar på ett eller annat vis sin egen historia genom att agera och att det sen finns strukturer som påverkar. För Rolf har den historiska berättelsen främst varit ett sätt att väcka intresse hos sina elever på olika nivåer, men även som ett material som kan analyseras,
problematiseras och tolkas på olika sätt för att få igång diskussion kring människors olika agerande och för att väcka empati, vilket han även ser är den främsta fördelen med historiska berättelser. ”Nackdelen är väll främst att om berättelserna inte berör eleverna så blir det ju rätt meningslöst”, då kan man lika gärna hitta på något annat. Rolf tar även upp att det inte alltid behöver vara just läraren som berättar utan det kan vara en tidningsartikel eller möjligen en film, ”det är också berättelser även om det kanske inte är jag som framför dem”. Vilken betydelse tror du att historiska berättelser har för eleverna och varför? ”Jag tror att de kan leva sig in i berättelser. Stora mönster på tavlan, orsak och verkan, resonemang osv., det blir en helt annan nivå, men just inom berättelsen tror jag de kan leva sig in i den och kan förstå”.
36
Kring frågan på om han sett någon skillnad kring elevers resultat och inlärning vid
användandet av historiska berättelser jämfört med andra metoder kan han inte svara på. Men han upplevde att eleverna skrev mycket bra och spännande saker under eternikprojektet. Skillnaderna kan han inte peka på men säger att ” man vill ju inte att ens elever ska bli fakta och årtalsrabblande individer, vill man det så kanske berättelser inte spelar så stor roll, men vill man att de ska förstå historiska förlopp och se aktörerna i historia så tror jag att berättelser är väldigt bra”, få en känsla för historia och en historisk förändring”. Kring frågan om
historiska berättelser bör användas mer i undervisningen hyser Rolf en tanke om att den förmodligen inte används för mycket och tror att man skulle kunna jobba med den mer, t.ex. Mer med släktens historia mm, ” jag tror eleverna får en helt annan känsla och
historiemedvetandet kan utvecklas på ett helt annat sätt”.
Historiemedvetande
Historiemedvetande för Rolf är att förstå att de omständigheter som vi lever under är ett resultat från tidigare generationers kamp för ett bättre samhälle och att det vi gör just nu kommer att resultera i ett annat slags samhälle för kommande generationer, det handlar om nutid, dåtid och framtid. Alla har någon sorts historiemedvetande, det är mer eller mindre utvecklat. Exempelvis vet ett barn att det någon gång i framtiden kommer att växa upp och bli stort. Det är ett sorts historiemedvetande, dock inte så utvecklat, men det finns där. Är det viktigt att utveckla elevers historiemedvetande? ”Jag tycker det är jätteviktigt”. Utvecklar vi inte historiemedvetandet, kan de inte ha föreställningar/redskap att skapa ett bra liv i
framtiden. De måste utvecklas och bli medvetna om att de själva är aktörer i historien, att de faktiskt kan påverka och förändra samhället och sina samt andras livsvillkor. Hur tror du att historiska berättelser som metod i undervisningen kan utveckla elevernas historiemedvetande? Handlar berättelserna om konkreta människor av kött och blod som agerar och fattar beslut tror jag det kan förstärka historiemedvetandet, säger han. Genom att eleverna får se andra människors beslutfattande som får inverkan på framtiden och att man tydliggör det i
berättelserna, kan eleverna se sig själva i individer och hur man agerar i olika sammanhang. Berättelserna ger eleverna en insikt om att vi själva styr och att det påverkar framtiden. Rolf tycker att det är viktigt att historiemedvetande utvecklas och att eleverna inte får hamna i ett tänk och tro att de inte kan påverka.
37
5. Analys
I det här kapitlet analyseras intervjuerna som utförts till undersökningen och utgår ifrån den teori som togs upp i kapitel 2. Analysen har delats upp i två delar varav första delen utgör en analys utav lärarintervjuerna och delen historiska berättelser och del två en analys utav lärarintervjuerna och delen historiemedvetande.