Intervjuer på avdelning Smultronet

5.3.1 Arbetet med flerspråkighet och språkutveckling

Pedagogerna på Smultronet verkade vara överens gällande sitt arbete kring flerspråkighet då de kontinuerligt under intervjuerna tar upp olika konkreta arbetssätt som de använder sig av i sin vardagliga verksamhet, framförallt i samlingen.

Anita: Ja… jag ser ju att vi har synliggjort flerspråkighet för barngruppen. Vi har också strävat efter att göra barnen medvetna genom att ställa frågeställningar som: Vad har vi för modersmål på avdelningen? Vad heter orden på olika språk? … sen jobbar vi ju också med månadens ord där vi integrerar alla språken på avdelningen med varandra.

(Intervju 1, Anita, Smultronet)

Anita samt de andra pedagogerna på Smultronet tar upp olika exempel som de arbetar med flerspråkighet på. Precis som Anita beskriver sker arbetet mycket genom kommunikation med barnen där de olika språken diskuteras och jämförs med varandra. Detta är ett av många exempel då de även förklarar att de arbetar med ord på olika språk genom en aktivitet som de kallar för ”månadens ord”.

Gracie: Vi brukar arbeta mycket med ”månadens ord” där vi tillsammans med barnen kommer överens om vilket ord vi ska arbeta med i en månad. Sen brukar barnen få med sig en lapp hem till sina föräldrar med månadens ord… Sen brukar vi erbjuda föräldrarna att fylla i och översätta

32

ordet som valts ut på varje modersmål. Lapparna samlas in efterhand och när vi fått in lapparna på alla språk så går vi tillsammans igenom dem när vi har samling med barnen.

(Intervju 2, Gracie, Smultronet)

Alla pedagoger på Smultronet tar upp arbetet med månadens ord och stärker deras arbete kring flerspråkighet. De tydliggör också kontinuerligt deras strävan efter att integrera språken med varandra i deras arbete.

Zonja: Vi strävar hela tiden efter att integrera språket och kulturerna med varandra. Vi jobbar ju väldigt mycket med språket genom till exempel sång, lek och samling.

(Intervju 3, Zonja, Smultronet)

Något som alla pedagoger tar upp i intervjuerna är att de alltid inleder samlingarna med en hälsningssång som de konstruerat i samarbete med barnen. Hälsningssången inkluderar alla sju språk som finns på avdelningen. Detta för att ge barnen en förståelse för dels sitt eget men också andras modersmål.

Anita: Vi har ju bland annat skapat en hälsningssång tillsammans med barnen där vi inkluderar hur man säger hej på de sju olika språken… detta gjorde vi för att integrera alla språken på avdelningen med varandra. Med hjälp av detta fick både barnen och vi kunskap och förståelse för de olika modersmålen.

(Intervju 1, Anita, Smultronet)

Pedagogerna verkar utifrån sina intervjuer vara väldigt eniga med varandra då de alla nämner likartade aktiviteter och arbetssätt. Det framgår också under intervjuerna att pedagogerna delar syn på arbetet kring flerspråkighet samt språkutveckling. De tar även upp i intervjuerna att arbetet kring flerspråkighet är lika aktuellt som arbetet med det svenska språket, då de strävar efter att integrera modersmålen med det svenska språket. De beskriver också att barnen har visat intresse för bokstäver och ord där pedagogerna har upptäckt detta och därmed konstruerat en lek med hjälp av barnen som de kallar för Bokstavsleken.

5.3.2 Arbetet med flerspråkighet efter att rätten till modersmålslärare upphörde

Samtliga pedagoger på Smultronet förklarade under sina intervjuer att arbetet med flerspråkighet har förändrats mycket sedan modersmålslärarna togs bort från förskolans

33

verksamhet. De alla diskuterar för- och nackdelar med denna förändring. Något de alla verkar vara eniga om är att arbetet blivit mer jämställt som det ser ut nu.

Anita: Vår barngrupp består ju enbart av flerspråkiga barn och förut fick barnen språka på sitt modersmål en gång i veckan. Det kan ju aldrig vi pedagoger ersätta, även om vi gör vårt bästa… sen å andra sidan är det ju mer jämställt nu eftersom vi ser till att arbeta mycket med alla barnens modersmål… jag menar… innan fanns det ju vissa språkgrupper som inte fick tillgång till modersmålslärare och därmed kunde hamna lite utanför när det gällde just det.

(Intervju 1, Anita, Smultronet)

Anita tar upp både för- och nackdelar med denna förändring men understryker att arbetet nu är mer jämställt för hela barngruppen då alla barn får tillgång till sitt modersmål. Detta är också något som Gracie tar upp ur ett annat perspektiv då hon av yrkeserfarenhet som förskolechef har varit med om barn som inte blivit berättigade stöd i sitt modersmål tidigare.

Gracie: Som tidigare förskolechef vet jag även om att resursbrist var en stor faktor till att alla barn inte blev tilldelade en modersmålslärare, vilket jag anser är helt fel då alla barn har samma rättigheter.

(Intervju 2, Gracie, Smultronet)

Med tanke på att pedagogerna på avdelningen Smultronet inte talar de språk som finns på avdelningen, kan det flerspråkiga arbetet bli problematiskt då pedagogerna inte behärskar barnens modersmål. Trots detta verkar pedagogerna på Smultronet integrera arbetet med de olika språken på ett likvärdigt sätt trots förutsättningarna.

Zonja: Det är en arbetsprocess som tar tid att lära sig… men jag känner att vi är på god väg och att alla barn får tillgång till sitt modersmål vilket är mer än de fick förut.

(Intervju 3, Zonja, Smultronet)

5.3.3 Pedagogernas tankar kring möjliga dilemman med flerspråkighet i

samlingar

Pedagogerna på Smultronet förklarar att de inte anser att det finns några större dilemman kring arbetet med flerspråkighet i samlingarna.

34

Anita: Ju mer vi strävar efter att synliggöra flerspråkigheten för barnen ju mer positiv respons får vi av barnen… i samlingarna brukar det flyta på automatiskt då barnen ofta verkar tycka att samlingarna är lustfyllda.

(Intervju 1, Anita, Smultronet)

Pedagogerna verkar också vara eniga om att barnens intressen står i fokus och därmed avgör samlingarnas innehåll. De förklarar i intervjuerna att detta bidrar till att samlingen blir en lustfylld aktivitet för alla, då barnen får påverka innehållet utifrån sina intressen.

Gracie: Vi får ofta väldigt positiv respons av barnen eftersom barnen är i fokus på samlingarna. Man kan säga att barnen på något sätt styr samlingarnas innehåll med vår hjälp, så det blir roligt för oss alla.

(Intervju 2, Gracie, Smultronet)

Det framgår i intervjuerna att pedagogerna delar syn både när det gäller arbete med flerspråkighet men också med syftet i samlingarna, då de alla anser att barnens intresse ska stå i fokus. Genom denna utgångspunkt verkar pedagogerna få positiv respons av barngruppen.

Zonja: Jag tycker att barnen tar för sig mycket själv och kommer med förslag. Det var ju bland annat så som vår hälsningssång kom till på avdelningen. Sen anser jag av egen erfarenhet att barnen många gånger ser till att inkludera det som de själv tycker är intressant.

(Intervju 3, Zonja, Smultronet)

Det syns tydligt att pedagogerna använder ett öppet och tillåtande arbetssätt där barnen ges möjlighet att påverka det som sker i verksamheten, det vill säga dess innehåll. Pedagogerna beskriver i intervjuerna att barnen själv inkluderar det som de finner intressant, vilket visar på att barnen verkar finna ett stort intresse för språk, då det är detta som står i centrum av samlingarnas innehåll.