Intervjuer

Genom intervjuerna som utfördes i Markaryds centrum framgick det att informanterna upplevde centrum positivt inom flera aspekter. Många av intervjupersonerna svarade enhetligt gällande fördelen med Markaryds korta avstånd. De tyckte att det var lätt att ta sig runt i tätorten till fots, på cykel samt med bil. Många ansåg också att tätorten tillgodoser invånarna med det mesta som behövs. En annan positiv aspekt som uppkom var det lokala engagemanget i Markaryd. Negativa aspekter som uppkom under intervjuerna var att flera upplevde det som tråkigt att många butikslokaler står tomma i centrum, vilket bidrar till en öde känsla. Tre personer trodde att centrums utarmning berodde på att allt fler åkte till shoppingcentret Väla i Helsingborg eller shoppade på internet. En person beskrev att stadsmöblering och växtlighet saknades i centrum. En annan informant berättade att hon önskade att det fanns fler mötesplatser utomhus.

Intervju 1: Kvinna, 19 år, frisör och bor i Markaryd. Intervjuad 2018-04-11 i en frisörsalong

vid Kungsgatans torg.

Nyckelord: Positivt med korta avstånd, negativt med butikslokaler stänger ned, övergångsbron över rälsen upplevs som otrygg och som en barriär, folktomt på Kungstans torg,

Intervju 2: Kvinna, 30-årsåldern, kock/servitris och bor i Markaryd. Intervjuad 2018-04-11 i

en pizzeria vid Kungsgatans torg.

Nyckelord: Göra Markaryd mer lockande, brist på dekoration i utemiljön, centrum är folktomt men finns möjlighet till utveckling.

Intervju 3: Kvinna, 55-årsåldern, SFI-lärare. Pendlar från Malmö, kommer ursprungligen från

Markaryd. Intervjuad 2018-04-18 på tågstationen

Nyckelord: Den äldre bebyggelsen är fin men inte 70-talshusen, man bör utnyttja det man har, en bilberoende kultur i Markaryd, återinförandet av tågtrafiken är viktig, svårt att svara på vart mötesplatserna finns, saknar events och mötesplatser utomhus.

Intervju 4: Man, 50-årsåldern, lärare. Pendlar från Örkeljunga kommun. Intervjuad 2018-04-

18 inne på biblioteket

Nyckelord: Kvalitet: korta avstånden och lokala engagemanget i Markaryd, närheten till naturen är viktig, biblioteket är även bio och aula ibland, centrum utarmas och behöver göras mer attraktivt.

Intervju 5: Man, 47 år, anställd på Nibe. Pendlar från Bjärnum. Intervjuad 2018-04-18 vid

78 Nyckelord: Ägnar sig åt arbetet och restaurangbesök vid vistelse i tätorten, Markaryd är litet och utspritt, tågförbindelserna är viktigt, drygt hälften av Nibes anställda pendlar in,

Intervju 6: Kvinna, 24 år, kommunikatör på c/o Markaryd, Markaryds turistbyrå. Bosatt i

Markaryd. Intervjuad 2018-05-07 i stationshuset.

Nyckelord: Det är gång- och cykelavstånd till det mesta i Markaryd, tätorten skiljer sig från en storstad och är mer lugn, önskade fler uteserveringar, det lokala engagemanget är en kvalitet.

Intervju 7: Man, 54 år, ägare av Torggrillen. Bosatt Markaryd. Intervjuad 2018-05-07 vid

Torggrillen.

Nyckelord: Det är fint kring centrum, tågtrafiken är viktig för tätorten, torgen är viktiga för Markaryd men de borde göras om så att de blir mer inbjudande, Kungsgatans torg uppfattas som centrums baksida.

Intervju 8: Man, 43 år, arbetar med IT. Pendlar från Vittsjö. Intervjuad 2018-05-07 vid

tågstationen.

Nyckelord: Markaryd har en stadskärna men den är inte så mysig, höjdskillnaden vid muren vid Drottninggatan skärmar av centrum, parkeringsplatserna vid tågstationen stör rörelsen när man kommer från tåget.

Ur intervjun med Bengt Göran Söderlind, näringslivschef på Markaryds kommun, fick vi en inblick i Markaryds historia och unik kunskap om tätortens förändring. Den skedde den 7 maj över mail. Han berättade bland annat att centrums bebyggelse blivit upphackat och utbytt under de senaste decennier. Han berättade även om Markaryds tågförbindelser, 1800 pendlar in till Markaryd från andra kommuner och att tågförbindelserna förhoppningsvis kommer att sträckas till Halmstad i framtiden. Han upplyste oss även om stationsbyggnadens historia och skiftande betydelse över tid.

79 10.3.2 Mötesplatskarta

Mötesplatserna som framkom genom denna metod visar vart informanterna ansåg att människor möts i Markaryds centrum. På kartan framgår det att de främsta mötesplatserna är Stationshuset, Torggrillen och Kevins sportbar (se figur 51). Kartan belyser även bristen på mötesplatser utomhus. Endast två mötesplatser ritades ut i utemiljön, de var lekplatsen och Torggrillens uteservering.

Figur 51: Mötesplatskarta med mötesplatserna utmarkerade.

80 10.3.3 Mentala kartor

De mentala kartorna visar viktiga element i Markaryds tätort (se figur 52-59). Barriärerna som identifierades var järnvägsrälsen, Drottninggatan och muren som löper längs med nivåskillnanden mellan Drottninggatan och Kungsgatan. Stråken som framkom genom metoden var Drottninggatan och Kungsgatan. Noderna som ritades ut på kartorna var informanternas bostäder, arbetsplatser, lunchrestauranger och konditoriet. Landmärkena som identifierades var stationshuset, biblioteket, stora hotellet och vandrarhemmet.

Figur 52-59: Mentala kartor. Geodata: Markaryds

81 10.3.4 Nollikartor

Nollikartan visar stadsrummets tillgänglighet. Den illustrerar vilka butiker som är öppna och vilka som stängt ned. Butikerna som är markerade i vitt är offentligt tillgängliga (se figur 60). Lokalerna markerade i mörkgrå visar de nedstängda lokalerna, de som är i ljusgrått visar butiker som är öppna efter behov. De svartmarkerade ytorna är inte offentligt tillgängliga.

Figur 60: Nollikarta.

82 10.3.5 Observationsstudie

Gränssnitt

Figur 61 visar gränssnitten som vi identifierat i Markaryds centrum samt vart de är lokaliserade i centrum.

Figur 61: Gränssnittskarta.

83 Typologi

Figur 62 visar Markaryds typologier som vi identifierat samt vart de är lokaliserade i centrum.

Figur 62: Typologikarta.

84 Trafikhierarki

Trafikhierakin i Markaryd är främst dominerad av bilen (se figur 64-66). Men även tågtrafiken utgör en hierarkisk ordning mellan tågets framfart och fotgängarnas (se figur 63). Trots det finns det utrymmen för fotgängare och cyklister också.

Figur 63: Visar barriärerna kring tågstationen som utgör en trafikhierarki.

Geodata: Lantmäteriet/Markaryds kommun. Illustration: Holmström 2018-05-21

85 Figur 65: Bilparkeringarnas utbredning vid stationen. Kleregård, 2018-05-07

Figur 66: Visar hur fotgängaren hamnar mellan muren och den trafikerade vägen.

86 Territoriell appropriation

Det finns en brist på territoriell appropriation i Markaryd, detta kan kopplas till bristen på aktiviteter och möblemang i centrum (figur 67-70).

Figur 67: Visar hur en klädesbutik approprierat trottoaren. Kleregård, 2018-05-07

Figur 68: Visar hur några av de boende approprierat gräsmattan med en egen skylt. Kleregård, 2018-05-07

87

Figur 69: Visar hur barnfamiljer approprierat lekplatsen med tillhörigheter. Kleregård, 2018-05-07

Figur 70: Visar hur ett gäng ungdomar approprierat en plats vid stationsområdet.

88 Sittplatser

Under observationer av det urbana rummet i Markaryd upptäckte vi bland annat att människor satt på staketet vid tågstationen i brist på tillräckliga sittplatser (se figur 71-73). Kungsgatans torg erbjuder sittplatser, dock så var dessa underanvända. Lekplatsen har fungerande sittplatser.

Figur 71: Visar sittplatser som är placerade i rad vid Kungsgatans torg. Kleregård, 2018-05-07

89 Figur 73: Visar en brist på sittplatser vid biblioteket. Kleregård, 2018-05-07

90

10.4 Bilaga 4 - Arbetsfördelning

Nästan alla moment i denna studie är utförda tillsammans, men ett moment som delats upp var litteraturläsningen där hälften av huvudböckerna lästes var för sig. Diskussion och analys kring teorierna har skett gemensamt, likaså utförandet av metoderna. Skrivandet av uppsatsen har gjorts tillsammans, där vi utifrån gemensamma diskussioner beslutat och skrivit innehållet. Det grafiska materialet har vi delat upp, men båda har varit involverade i framställandet av materialet.