Intervjuer

4.2.1 Respondent 1

Respondenten upplever att uppdragstaktik är ett uttryck som har olika betydelser för alla i Försvarsmakten, men att det främst handlar om vad som ska göras och inte hur. Men för att förstå uppdragstaktiken måste den också få tid att tillämpas.” Jag tycker, det har varit oerhört mycket on the job traning.” Men sedan respondenten började på Högre officersprogrammet har insikten fördjupats. Blandningen av eleverna har bidragit med många erfarenheter och det tillsammans med tidigare utbildningar, tjänstgöring i befattning och några år på staben har bi- dragit till en förnyad syn på det akademiska förhållningssättet vad det gäller att vrida och vända på problem. Samt att acceptera att det är en diskussion och inte en ordergivning.

Respondenten trycker på att han under sin karriär nästan alltid fått möjlighet till att tillämpa uppdragstaktik vid många tillfällen. Ett exempel på när uppdragstaktik dock inte är tillämp- bart är när det blir ett direkt motsatsförhållande till när samordning behövs. Pratar vi exempel- vis om samordnade uppgifter ute till sjöss så blir uppdragstaktiken lidande i och med att farty- gen exempelvis blir tilldelad en exakt placering. Därför kan samordning begränsa ens eget uppträdande menar respondenten.

Men vad det gäller var uppdragstaktik ska kategoriseras som är det inte en fråga om en metod för ledning eftersom samordning anses vara ett motsatsförhållande till uppdragstaktik, vilket

97 _{Respondent 4; HOP elev, Försvarshögskolan. Videointervju 2020-04-03} 98 _{Försvarsmakten, TRM 1(A), s.02-1.}

Sida 31 av 45 kräver en viss struktur. Enligt respondenten själv är alla tre lika sanna, men på olika nivåer. Som en kultur kan den genomsyra en besättning. För på så sätt uppfostrar vi alla ombord i en kulturell anda. Men det skapar även ett mindset och en inställning som finns med personalen när de sedan går vidare i systemet.99

4.2.2 Respondent 2

Enligt doktrinerna är uppdragstaktik en ledningsfilosofi, men enligt respondenten är det mer utvecklat än så och handlar snarare en bred syn på ledarskap och militärt handlande. Men re- spondenten uppfattar även uppdragstaktik som ett buzzword:

Det är någonting som man slänger sig med, för att det har löser vi med uppdrags- taktik och sen har man nog inte satt sig in i vad de fakto krävs. Men allt handlar om att vi ska ha möjlighet att delegera ner ansvarstyngda uppgifter till chefer på både lägre nivå och inom förbandet. Att man kan lita på att fartygschefen löser sin uppgift, så handlar det lika väl om att dem högsta cheferna i försvarsmakten inte går ner och detaljstyr hela tiden.

Respondenten berättar att han försökt jobba med målstyrning efter upptäckten att personal ombord inte haft tillräckligt med förtroende för varandra. Personalen fick inte ansvara för dem enklaste av uppgifter på grund av att tilliten var bristande. Han menar på att det också är en form av uppdragstaktik: ” Här. Lös ut det. Du ska fylla på när, hämta tvätt när det behövs och lämna tvätt när det behövs. Väldigt enkelt.” Så rent arbetskulturellt blev effekten stor när några ur besättningen byttes ut och tilliten tilläts återuppbyggas. Ur detta föddes även engage- mang för tilldelade uppgifter och glädje för att ta ansvar.

Vad det gäller kategoriseringen av uppdragstaktik anser respondent 2 att grundbulten är tillit, vilket krävs för att kunna lösa militära uppgifter.

Sida 32 av 45 Om jag inte har tillit till att den som är vaktchef eller fartygschef ombord och

agerar utifrån det bästa av situationen där och då, då blir det svårt att ha upp- dragstaktik som kultur eller mindset.

I och med att flottans enheter ofta uppträder autonomt och på stora avstånd, finns det ett be- hov att kunna lösa problem tillsammans ombord. Men eftersom ledning som metod kräver samordning handlar uppdragstaktik för respondenten snarare om ett mindset eller en kultur och idealiskt är att det ska genomsyra allt vi är och gör. Därför anser respondenten vikten av att chefen syns är tillgänglig för sina underställda eftersom den personliga omtanken krävs för att skapa tillit.100

4.2.3 Respondent 3

Respondent 3 menar att det finns olika definitioner inom själva begreppet. Men att kärnan i uppdragstaktiken är att högre chef delger en uppgift med mål och syfte samt tilldelar resurser. Respondenten menar på att problematiken med att tillämpa uppdragstaktik dock kan vara att högre chefer ändå vill gå in och detaljstyra, vilket är en utmaning. Förut kunde ”högre chefs övergripande målsättningar” uppfattas som något oklart och diffust. ”Jag hade nog inte rik- tigt verktygen då för att mentalt förstå, jag förstod inte verksamheten till den grad för att kunna bryta ner det till det vad de skulle gälla för mig då. Det är absolut en sak som kommer med erfarenhet.” Men när han själv blev fartygschef på spanbåt blev det tydligare då chef- skapet kom med ett tydligt definierat ansvar, men också stor frihet. Tidigare chefsbefattningar och utbildning gav också insikten om att uppdragstaktik kan kopplas till samhällsstruktur:

Hur vi ser på individer, hur vi ser på människor och återigen i förtroende för or- det uppdragstaktik som blir så klart. För att har vi inte förtroende för eller har en tradition att ha förtroende för, även för unga mindre erfarna personer, så kan man inte kunna genomföra uppdragstaktik. Då är det något annat. Jag tror att vi slår oss lite på bröstet och att uppdragstaktik är något fint, för det rimmar ganska väl med våra demokratiska värderingar också och vår syn på människor.

Sida 33 av 45 Rätt inställning måste vara något en chef besitter. Vilket bland annat handlar om förtroende både upp och ned i organisationen, men också när det kommer till friktioner. För det är när friktioner uppstår uppdragstaktiken behövs, vilket i sin tur kräver flexibilitet. Friktioner kan också göra att vi behöver samordna och då tappar vi uppdragstaktiken. Däremot är det sådan militär verksamhet är, skiftande. ”Att slaviskt förhålla sig till uppdragstaktiken, att den alltid ska fungera är liksom, jag tror det egentligen motsäger uppdragstaktiken.”

Så utifrån kategorisering av uppdragstaktik kan alla definitioner appliceras inom Försvars- makten som organisation:

Försvarsmakten definierar ju själv det som en ledningsfilosofi och då blir de ju någonting som blir mycket mer flummigt, övergripande men det kan också vara väldigt konkret för att det då ska genomsyra samtliga nivåer. En filosofi ska ju lik- som speglas sig, låt oss säga att det arbetssätt när vi över eller är på insats är ge- nom fastställda orderverk och standardrutiner, då ska dem orderverken och dem rutinerna genomsyras av den ledningsfilosofin som man har. 101

4.2.4 Respondent 4

För respondent 4 är uppdragstaktik ”ett sätt att leda individer och förband men även i ett lite bredare perspektiv som en ledningsfilosofi. Genom att man pratar om tillit och syfte så, inte bara när man ska få någonting löst utan mer ur ett allmänt perspektiv inom organisationen.” Vad det gäller praktiskt tillämpning är det mer ”hands on” över tiden. Vilket innebär att ”man hela tiden låter folk komma på saker själva istället för att man berättar för dem hur det ska vara, och så får man hantera alltid allt efter som.”

Hans lärdomar om uppdragstaktik sedan han började i professionen är att han har fått med konkreta erfarenheter av att se hur olika chefer jobbar och hur olika kollegor och pratar. Men att nyttja uppdragstaktik är inte något vi är särskilt bra på i flottan. Han upplever att dem gör det dem blir tillsagda att göra. Men HOP:en har bidragit med en djupare förståelse trots att 101 _{Respondent 3; HOP elev, Försvarshögskolan. Videointervju 2020-04-03}

Sida 34 av 45 han fortfarande inte är helt säker på att uppdragstaktik är det vi ska sträva efter. För trots att vi är styrda mot uppdragstaktik i doktrinen, ”har vi inte samma kulturella betingelse” som vi hade när uppdragstaktiken uppkom.

För respondent 4 handlar uppdragstaktik om organisationskultur då han hanterar uppdragstak- tiken på ett sådant sätt att han låter sina underställda lösa sina problem och efter ett moment går man igenom vad som gjorts, vad som har gått fel och hur de kunde ha gjorts bättre och på så sätt delar individer med sig av erfarenheterna. Uppdragstaktik ska inte bli ett självändamål i sig. Men vad det gäller organisationskultur menar han på att han försöker leva som han lär. Bland annat genom även delge egna erfarenheter när att prata med underställda chefer efter ett moment på en övning, exempelvis.102

4.2.5 Respondent 5

Uppdragstaktik i praktiken är snarare ett kulturellt förhållningssätt till saker och ting än ett sätt att leda. Respondent 5 anser att i flottans kontext ”handlar det mer om en kultur hur man förhåller sig till saker och ting, det handlar om en självständighet och en tillit mellan organi- sationsnivåer.” Men på organisationsnivå är uppdragstaktik mer greppbart medans ombord på fartygsnivå är det ett kulturellt betingat begrepp, om det kan vidgas. Men användningen borde preciseras för att kunna nyttjas i större utsträckning, men respondenten anser även att vi inte riktigt är beredda och inte har strukturerna för att kunna göra det.

Respondent 5 anser dock att uppdragstaktik kan nyttjas och enligt han själv är det nästan he- ligt i flottan att högre chef inte är inne och tycker till om hur underställda chefer löser sina uppgifter. Personalen löser sina uppgifter, rapporterar det som gjorts och sen får feedback på arbetet. Har personalen då gjort fel, får individen lära sig av sitt misstag för att sedan kunna göra rätt nästa gång. ”För det är väl en klassisk grej i all uppfostran att man lär sig mest om sina egna misstag. Men blir man stoppad 10 minuter innan de sker så blir det ju inte så mycket.” Ingen kan tjänstegrenen bättre en de individerna som jobbar med det. Därmed skall ansvaret ligga hos individen som fått en uppgift tilldelad att lösa det. ”Man måste förstå att hela grunden i uppdragstaktik är att förstå vad ska jag göra och varför, har personen i fråga

Sida 35 av 45 inte förstått det kan man inte börja med hur uppgiften skall lösas ens” Samtidigt som till- gänglighet, ansvar, initiativförmåga inte får hindras på grund av rädsla att göra fel. Acceptans för felsteg måste vara en del av uppdragstaktiken. Men uppdragstaktiken kräver att så pass mycket som möjligt runt om kring ska fungera. Vilket stödjer uppfattningen om att det kan vara kulturellt. ”Man måste kunna utkräva ansvar och våga köpa att det går fel och inte fun- kar, och det behöver inte vara något konstigt.”

Men respondent 5 anser att det är först nu efter många år av erfarenhet och utbildning att han kan sätta uppdragstaktik i en kontext. ”Först nu kan jag problematisera det, dem kulturella begreppen och sådär på ett annat sätt och jag kan sortera ut vad som är vad. För det är först nu som jag har en uppfattning om, inte först nu, men först efter att ha fått jobba som erfaren tjänstegrenschef, så skulle jag säga att jag har jobbat 6 år.”

Vad det gäller kategoriseringen kan det tolkas som att respondenten anser att det är en kultur i och med att ”uppdragstaktiken ska inte heller bli ett självändamål vilket jag tycker att vi är ett ganska bra exempel på att det inte är.” Det innebär att alla inte kan bestämma allt, utan var och en måste komma ihåg vart ledningen finns. Däremot är det uppdragstaktiskt i den mening att ett fartyg väljer att sända med sin radar för få en mållägesbild en metod för ledning. Eller att chefen ombord på ett fartyg väljer att bryta sig loss från planen och på det sättet är upp- dragstaktik alltid närvarandra i form av att det är ett väldigt brett begrepp med många inne- börder.

För oss är den kulturella delen avgörande. Hela den verkar ju i besättningen. Den kulturella delen verkar ju hela tiden och den var mycket mer uppenbar i en fartygsbesättning än i en annan typ av eller annan del av Försvarsmakten. För om flottan gör fel då går det ju åt helvete liksom. Om man har plottat fel ja då kommer de här ju inte att funka. Det spelar ingen roll om kommendören eller far- tygschefen gör världens bästa grej, det spelar ingen roll. Ligger det döda mål därunder så kommer vi inte att träffa. Och det blir uppenbart för oss ganska tidig och det jag menar med det är ju den här ansvarskulturen med till att bidra och göra sitt och ta initiativet. Det finns liksom inget sätt att, det finns ingen tid att lösa det på något annat sätt.103

Sida 36 av 45

4.2.6 Respondent 6

Nu ser jag det mer som ett helhetskoncept som ökar möjligheten till flexibilitet, så att uppdragstaktiken syftar till att vi ska kunna göra uppgifter i mer flexibel anda. Så en kulturell uppdragstaktik skapar ju en arbetstillfredsställelse på en helt an- nan nivå än av vad som man kanske har använd sig av tidigare. Och sen i det så, det breddar ju oss, alltså desto större mångfald vi har desto fler sätt finns det att lösa det på. Och därför måste vi möjliggöra för alla olika typer av uppgifter på sitt sätt.

När respondent 6 berättar hur han nyttjat uppdragstaktik i praktiken har han inte tillämpat det som någon formell ledningsmetodik utan snarare som ett förhållningssätt. Uppdragstaktiken handlar om att den underställda säger till när den behöver hjälp eller stöd, såtillvida högre chef har gett rätt resurser. Uppdragstaktiken är då för det mesta lämpligt när det handlar om ett förhållningssätt. Men uppdragstaktiken behöver inte vara ett motsatsförhållande till att di- rektstyra någon. Respondenten menar att i uppdragstaktiken behövs det tillit både upp och ned i ledet

Största skillnaden från när respondenten var ny tills nu är att ”jag börjar se att syftet är att det ska skapa en flexibilitet i organisationen, man ska vidga perspektiven i organisationen och samtidigt så lär man sig lite.” Respondenten menar att uppdragstaktiken i sig inte förändras utan begreppet vidgas genom att det bakomliggande till det gör sig förstådd, vilket gör att fler tillämpningsområden uppmärksammas. Men i och med HOP:en tror även respondenten att Försvarsmakten som helhet missuppfattar begreppet. Att alla misstolkar det, eller tolkar det olika behöver dock inte vara något negativt, men de kan skapa friktioner.

Men vad det gäller respondentens uppfattning av kategoriseringen av uppdragstaktik anser han att det måste vars en kultur för att ge personal rätt inställning för att i sin tur kunna appli- cera det i en ledningsmetod. Men allt grundar sig i den kulturella aspekten. Utan de kan inte attityden infinnas och en tillförlitlig ledningsstruktur skapas. För att främja uppdragstaktiken måste flexibilitet möjliggöras så att det kan genomsyras i hela organisationen.104

Sida 37 av 45

4.3 Sammanfattning av analysen

Utifrån svaren på intervjuerna visas huruvida uppdragstaktik tillämpas på flottans fartyg. Efter att ha sammanfattat svaren från intervjun har förekomsten av både indikatorerna för idealty- perna och idealtyperna i sig kunna mätas. Utifrån indikatorerna som förklarar varje idealtyp blir det tydligt att kultur är det som förekommer flest gånger, därefter mindset och sist metod för ledning. Trots att kultur förekommer oftare än mindset och metod för ledning, så är det ingen som utesluter en annan. Däremot visar intervjuerna snarare att det finns en bred uppfatt- ning om vad uppdragstaktik är och hur det skall tillämpas, vilket inte är en originell uppfatt- ning om ämnet enligt tidigare forskning. Men preciseringen av många olika handlingssätt gör användningen enklare. De uttalade indikatorerna identifierades och kan därmed förklara var- för det finns ett samband mellan alla idealtyper kopplat till användbarheten. Utöver indikato- rerna talar respondenterna mycket om flexibilitet och tillit som anses vara en viktig grund till uppdragstaktik i största allmänhet. Nedan presenteras förekomsten i tabellform.

Sida 38 av 45

5. Avslutning

I sista kapitlet besvaras studien frågeställning, därefter diskuteras resultat samt den använda metoden. Till sist motiveras uppsatsens yrkesrelevans samt förslag på vidare forskning.

5.1 Besvarande av frågeställningen

Forskningsfrågan:

Hur används uppdragstaktik i praktiken i den svenska flottan på taktisk nivå (utifrån of- ficerares definitioner av begreppet)?

Analysen som presenteras i tidigare kapitel visar att respondenterna praktiskt använder sig av uppdragstaktik, vilket kan förklaras delvis med deras definition av det men också på grund av det breda användningsområdet uppdragstaktik främjar utifrån den breda uppfattningen av be- greppet. Anledningen görs tydligt med viktning mot idealtyperna som självklart resulterar i att en idealtyp förekommer mer än andra, men också att begreppet är så pass brett så att den inne- fattar alla i någon mening. De underliggande indikatorerna visar på en djupare förståelse för relationen mellan mindset och kultur är mer likvärdig än olikartad. Det innebär att lika mycket som det finns olikheter mellan idealtyperna finns det ett samband, vilket vidgar förståelsen och tolkningen av begreppet, vilket i sin tur främjar det praktiska användandet av det.

5.2 Diskussion 5.2.1 Resultat

Respondenterna pratar alla i termer av uppdragstaktik, men på olika sätt och enligt resultatet ovan kan det praktiska användandet av uppdragstaktik på flottans fartyg dels förklaras utifrån främst idealtyperna kultur och mindset, medan idealtypen metod för ledning kopplas främst till det som doktrinen och reglementet säger. Resultatet har därmed gett en ökad förståelse för hur uppdragstaktik tillämpas i praktiken utifrån respondenternas egna erfarenheter och att den kan tillämpas på lägre taktiska nivåer i flottan. Indikatorerna har bidragit till ökad uppfattning

Sida 39 av 45 för hur det används, utifrån ett nytt empiriskt perspektiv. Därmed är uppsatsens syfte, att un- dersöka hur uppdragstaktiken tillämpas på lägre taktisk nivå, det vill säga utifrån uppfattning om vad uppdragstaktik är och således hur det används utifrån dess förklaring uppfyllt. Det medför att uppsatsen har bidragit med att fylla den uppmärksammade forskningsluckan som presenterades i det inledande kapitlet och således gett en djupare förståelse i ämnet. Forsk- ningen som redan fanns på ämnet har med den här undersökningen fått ytterligare ett perspek- tiv på uppdragstaktik som utvidgar det redan förekommande forskningsområdet. Resultatet är inte orimligt i den meningen att kultur och mindset ses som kännetecken, medan metod för ledning oftast framställs inom Försvarsmakten som handfasta metoder, medan uppdragstaktik sig är mer flytande.

Undersökningens syfte var att med hjälp av idealtyperna identifiera hur användandet ser ut. Men eftersom ingen idealtyp har utmärkt sig uppseendeväckande och alla idealtyper förekom- mer kan resultatet istället härledas till en bred uppfattning om uppdragstaktik. Detta innebär eventuellt att trots idealtypernas olikheter, har samtliga förekommit i intervjun vilket visar på att alla är av betydelse, även om förekomsten skiljer. En annan betydande aspekt är den fre- kvent förekommande redogörelsen om tillit och flexibilitet som skulle kunna vara underlig- gande variabler som går att knyta till indikatorerna vill och vågar, eget engagemang och tillå- ter felsteg.105 _{Resultatet i den här studien visar att ingen idealtyp uteslöt en annan utan att de}

snarare förekom i olika skeenden både ombord på fartygen och på olika platser i organisat- ionen, vilket leder till att samtliga idealtyper kan förklara hur chefer ombord på flottans fartyg kan tillämpa uppdragstaktik.

5.2.2 Teori- och metoddiskussion

Eftersom jag valde att tillämpa idealtyper som teoretiskt ramverk istället för att använda mig av en traditionell teori har en diskussion kring valet tills stor del redan gjorts under teorika- pitlet. Valet att använda mig av idealtyper för att kunna svara på forskningsfrågan beror på att begreppet uppdragstaktik behövde definieras för att kunna förklara dess användning.

Sida 40 av 45 Användandet av idealtyper utgick ifrån att idealtyperna skulle vara varandras motsatser och således vara lättare att genomföra jämförelser med. Ett identifierat problem med idealtyperna