Intervjuer med kommunpoliser

Utöver att rent deskriptivt redogöra för hur brottsutvecklingen ser ut i

lokalpolisområdet, fanns det även en intention att granska utvecklingen i relation till implementerade åtgärders potentiella effekter. De brottsförebyggande åtgärder som tillämpats flitigast i området de senaste åren redovisades tidigare i rapporten, se avsnitt 2.3. Nedan presenteras polisens egna erfarenheter av det

brottsförebyggande arbetet och potentiella förklaringar till brottsutvecklingen. Resultatet behandlas utifrån de sex övergripande teman som kunde identifieras genom en tematisk analys av intervjuerna.

Tabell 7: De sex övergripande teman som framkom genom en tematisk analys av intervjuerna.

Korrekt bemötande Överflyttningseffekter Narkotikahandeln

Ungdomsrånare Hot spot-arbetet Kameraövervakning

6.4.1 Korrekt bemötande - ett vinnande koncept

Polisen i nordöstra Göteborg arbetar som tidigare nämnt fokuserat utifrån den centrala bemötandestrategi, korrekt bemötande, som ska genomsyra det praktiska arbetet inom hela organisationen. Kommunpoliserna är överens om att strategin är ett vinnande koncept som bland annat leder till färre våldsamma situationer vid ingripanden och samtidigt ökar förutsättningarna för att arbeta relationsskapande. En av poliserna beskriver det som att de ska vara “äckligt korrekta och inte bjuda på något” och nämner olika exempel på situationer som har lugnat ner sig snabbt till följd av det korrekta bemötandet. Poliserna betonar att en dialog som bygger på välvilja och respekt är väsentligt, samtidigt som det måste finnas tydliga gränser. En av poliserna berättar under intervjun om sin egen erfarenhet med den nya strategin, som skiljer sig kraftigt från hur det såg ut på 80-talet då han själv arbetade ute på fältet.

“Jag uppfostrades till polis på ett helt annat sätt än hur de uppfostras idag, vi var hårdare, vi var tuffare och framförallt… vi var många, många fler. På 80-talet existerade inte våld mot tjänsteman, det anmäldes inte för polisen tog hand om det själva. Idag jobbar de på ett sådant sätt att man ska kunna skaka hand med de kriminella i receptionen”

Polisen är emellertid positivt inställd till den utveckling som har skett och menar att det korrekta bemötandet kan vara en av framgångsfaktorerna till att våldet mot poliserna ser ut att minska. De andra kommunpoliserna är av samma uppfattning och menar att är man korrekt så får man oftast ett korrekt bemötande tillbaka. Återkommande under intervjun används även begreppen gränssättande och relationsskapande, som används som tydliga riktlinjer i det polisiära arbetet. Det

ena förutsätter det andra och om man redan har skapat vissa relationer så blir det i sin tur enklare att sätta gränser, menar en av poliserna.

6.4.2 Brottsligheten förflyttas runt i området, istället för att minska

Utöver att arbeta med strategier för att lugna ner pågående situationer, är det även viktigt att arbeta proaktivt genom att tillämpa rätt åtgärder på rätt plats. Polisernas upplevelser av de åtgärder som implementerats de senaste åren är överlag

positiva. Samtidigt framkommer att de platsbaserade åtgärderna tenderar att leda till att brottsligheten förflyttas, istället för att minska. De potentiella

överflyttningseffekterna är emellertid inte enbart meningslösa i polisernas mening. När brottsligheten flyttar så ökar samtidigt tryggheten på den specifika platsen, vilket går att urskilja på de platser där exempelvis kameraövervakning har implementerats. Det handlar då om allmänna platser med mycket folk i rörelse och poliserna menar att de som tidigare inte vågat sig ut i området nu kan gå ner och handla i matbutiken utan större problem. Samtidigt försvinner inte problemen bara för att de flyttar till en annan plats och poliserna upplever att liksom

brottsligheten flyttar även otryggheten med till den nya platsen. Det kanske blir otryggt för ett färre antal personer men det går inte heller att mäta eller jämföra trygghet på det sättet, menar en av poliserna.

“Fråga Agda som bor på gården dit narkotikahandeln nu har flyttat, hur trygg hon känner sig”

Polisen syftar framförallt på den öppna narkotikahandel som flyttat från

Rymdtorget och nu istället utspelar sig på gårdarna i närliggande bostadsområden. Polisens bild är att narkotikaförsäljningen dessutom sker mer öppet på gårdarna där den kan pågå ostört från övervakningskameror eller stora folksamlingar. Poliserna är samtidigt eniga om att den värsta brottsligheten på Rymdtorget verkar ha avtagit de senaste åren. Utöver kameraövervakning nämns andra bidragande faktorer till utvecklingen, såsom att fler ordningsvakter cirkulerar på torget idag, att en stökig krog stängde ner samt att “rätt” personer helt enkelt har åkt in. Den öppna narkotikahandeln har länge skapat problem i området men i takt med att den försvann från torget har även andra problem minskat i omfattning.

6.4.3 Misshandel utomhus anses vara relaterat till narkotikahandeln

Våldet har som tidigare nämnt en stark anknytning till narkotikahandeln och en av kommunpoliserna är av uppfattningen att även köpare utgör ett potentiellt offer för våldet, utöver de uppgörelser som sker mellan säljare. Om narkotikahandeln inte längre finns kvar på torget så försvinner även den del av våldet som är

narkotikarelaterat, missbrukarna kanske finns kvar men det finns inga säljare kvar att agera våldsamt. En av poliserna menar även att våldet sker spontant, att den övervägande majoriteten av de misshandelsanmälningar som framgår i statistiken inte är planerade gärningar. Det påverkar i sin tur effekten av

övervakningskamerorna som polisen utifrån egen erfarenhet menar inte uppnår sitt avskräckande syfte om gärningspersonen är “spontan och förbannad”. 6.4.4 En stor andel av personrånen utgörs av ungdomsrån

Trots att misshandelsbrotten upplevs minska på vissa platser är poliserna samtidigt medvetna om att det finns en påtaglig ökning av personrånen i

lokalpolisområdet och menar att de huvudsakligen utgörs av s.k. ungdomsrånare. De syftar då på ungdomar som kommer från andra områden och åker till de välbärgade områdena i större grupper och rånar andra ungdomar. En av poliserna

som arbetar särskilt med de s.k. ungdomsrånarna kan se tendenser till att området blir lugnare när särskilda individer sitter inne och så fort de kommer ut igen så ökar personrånen igen. Det finns en avsättningsyta för stulna mobiltelefoner och i takt med att tekniken blir dyrare så ökar även efterfrågan och prissumman hos hälare. En olåst telefon anses vara mer värd än en låst telefon och detta menar polisen är en av anledningarna till att personrånen har blivit våldsammare. De berättar om flera incidenter där gärningspersoner under hot tvingar upp brottsoffren i skogen och får dem att överlämna samtliga koder till

mobiltelefonen. Polisen har gjort flera tillslag mot butiker som köper- och säljer stöldgods, men är av meningen att det öppnar nya hela tiden.

6.4.5 Polisen upplever att hot spot-arbetet ger effekt

För att angripa personrånen menar polisen att de bland annat arbetar intensifierat med hot spot-patrullering, ordningshållning och har ett nära samarbete med

ordningsvakter i områdena. Det grundläggande är den polisiära närvaron, att synas och höras. Det finns även tydliga riktlinjer i arbetet såsom att polis ska finnas på den aktuella platsen under minst två tillfällen och inom en specifik tidsram. “Vi började med hot spot-arbetet på Rymdtorget, innan kamerorna sattes upp, och fick på så sätt bort den öppna narkotikaförsäljningen. Så visst fasiken funkar det, det kunde vi ju se”.

Det finns en samstämmighet i synen på hot spot-arbetets brottsförebyggande effekter och poliserna upplever att de riktade åtgärderna ger resultat. En av poliserna nämner även Angered centrum som exempel, där det har blivit lugnare efter att de började arbeta utifrån metoden. Samtidigt ser polisen även här tendenser till att brottsligheten flyttar in till bostadsområdens innergårdar och andra mer skyddade miljöer, från torgen och de centrala knutpunkter där problemen tidigare var koncentrerade.

6.4.6 Aktiv kameraövervakning tillämpas i viss utsträckning

Det finns alltså en generell bild av att de brottsförebyggande åtgärder som

implementeras leder till att “man puttar runt problemen mellan områdena” istället för att motverka brottsligheten. Samtidigt lyfts även andra viktiga aspekter av åtgärdernas effekter, såsom ökad trygghet eller att det kan underlätta

utredningsarbetet. En av poliserna som deltar i intervjun är expert på kameraövervakning och berättar att intresset för kamerorna och dess olika användningsområden har ökat väsentligt. Det är fler som begär ut filmer från kamerorna i utredningssyfte och samtidigt genomförs även aktiv

kameraövervakning i viss utsträckning. Det innebär att områdespoliser aktivt bevakar kamerorna och kan då i ett tidigt skede se när det börjar samlas folk och avgöra om det finns behov av en patrull till platsen. Kamerorna används också när patrull väl är på plats för att bidra med information om den potentiella

gärningspersonen såsom signalement eller färdriktning. Det sker då en aktiv kommunikation mellan de poliser som sitter och bevakar kamerorna och de patruller som är på platsen.

SAMMANFATTNING

● Korrekt bemötande anses vara ett vinnande koncept för att lugna

ner potentiellt våldsamma situationer.

● Situationen har blivit lugnare på Rymdtorget sen den öppna

narkotikahandeln flyttade från platsen.

● Enligt poliserna verkar hot spot-arbetet ge resultat.

● Kameraövervakning upplevs leda till ökad trygghet och samtidigt

underlätta polisens utredningsarbete.

● Aktiv kameraövervakning används i viss utsträckning för att rikta

insatser och förenkla arbetet för patrull på platsen.

● Polisen upplever samtidigt att brottsligheten förflyttas till andra

närliggande områden, istället för att minska.

● Personrånen utförs av s.k. ungdomsrånare som kommer från

andra områden och rånar välbärgade tonåringar.

● Polisen upplever att en utbredd svart marknad av stöldgods och

ökat godsvärde leder till fler personrån.

7 DISKUSSION

I följande avsnitt diskuteras uppsatsens övergripande resultat i relation till den befintliga kunskapsgrund och forskning som föreligger. Därefter följer en

diskussion över olika metodologiska aspekter som anses viktiga att ta i beaktning vid tolkning av resultatet.

7.1 Resultatdiskussion

Sammanfattningsvis kan konstateras att det inte skett någon ansenlig förändring av den totala utvecklingen av gatuvåldet i nordöstra Göteborg 2014-2018, med undantag för år 2016 då brottsligheten generellt låg på en signifikant högre nivå. Uppdelat på de olika brottskategorier som studerats påvisas istället en relativt stabil nivå av anmälda misshandelsbrott, bortsett från ökningen år 2016. Anmälda personrån ökade dock signifikant år 2018 och sett utifrån hela perioden påträffas en tydligt uppåtgående trend, med undantag för år 2016 då rånen istället

minskade. Våld mot tjänsteman har även minskat avsevärt och år 2018 påvisas en signifikant lägsta nivå sett utifrån den studerade femårsperioden.

Följande diskussion behandlar brottsutvecklingen i relation till de åtgärder som har implementerats, för att kunna besvara den frågeställning som berör

åtgärdernas potentiella effekter. Därefter följer en diskussion avseende vikten av ett långsiktigt brottspreventivt arbete. Diskussionen fokuserar av naturliga skäl främst på problematiken i de särskilt utsatta områdena. Det är i de särskilt utsatta områdena polisen möter störst utmaningar i det brottsbekämpande- och

förebyggande arbetet, vilket leder till att dessa områden blir föremål för majoriteten av de åtgärder som tillämpas i lokalpolisområdet.

7.1.1 Utvecklingen på Rymdtorget och Kortedala torg

Som framgick av resultatet från analyserna påträffas en tydlig minskning av våldsbrottsligheten på Rymdtorget i Bergsjön. Under motsvarande tidsperiod ökar samtidigt anmälda misshandelsbrott på det närliggande torget i Kortedala.

Rymdtorget har till skillnad från Kortedala Torg varit föremål för en rad olika polisiära insatser de senaste åren. Exempelvis har hot spot-patrullering tillämpats på Rymdtorget drygt 304 gånger under 2018 och i mindre än hälften så stor utsträckning, 124 gånger, på Kortedala Torg samma år23_{. I november år 2017} implementerades även övervakningskameror som täcker stora delar av

Rymdtorget. Dessutom flyttade polisstationen från Kortedala till Hjällbo år 2015. Året därpå ökar anmälda våldsbrott på Kortedala Torg, men liknande utveckling påträffas även inom andra brottskategorier och områden samma år.

Det finns en möjlighet att polisens kraftansträngningar de senaste åren har gett resultat och bidragit till den minskade brottsligheten. Samtidigt menar Weisburd, Telep och Braga (2010) att det finns en ständig diskussion om att platsbaserade åtgärder, såsom hot spot-patrullering och kameraövervakning endast leder till att brottsligheten förflyttas. Detta stämmer överens med polisens egna bild av de implementerade åtgärdernas effekter och i intervjun framkommer att

brottsligheten, istället för att minska, upplevs ha förflyttats till andra platser i området. Weisburd, Telep & Braga (2010) dementerar dock betydelsen av överflyttningseffekter och menar istället att platsbaserade åtgärder kan framkalla s.k. spridningseffekter vilket innebär att brottsligheten, istället för att flytta, minskar även i närliggande områden. Det finns generellt få studier som indikerar på att överflyttningseffekter skulle överträffa de positiva brottsförebyggande effekterna av platsbaserade åtgärder (a.a.). Övergripande visar tidigare forskning istället på att åtgärderna generellt genererat positiva effekter och medfört en minskning av brottsligheten. Kommunpolisernas uppfattning är även att det skett överflyttningseffekter till ett annat närliggande torg, Komettorget. Men utifrån våldsbrottsstatistiken att döma tycks det istället röra sig om svaga

spridningseffekter då våldsbrottsligheten på Komettorget har minskat, ändock marginellt.

En potentiell förklaring till diskrepansen mellan polisens uppfattning av brottsutvecklingen och den som påvisas i anmälningsstatistiken skulle kunna handla om en låg anmälningsbenägenhet. Trots att polisen upplever svårigheter att arbeta i området syns det inte alltid i statistiken. Samtidigt kan det även indikera på att det saknas förståelse för brottslighetens omfattning och utveckling, vilket kan förklaras utifrån polisens bristande analys- och uppföljningsarbete (Brå, 2018a). Detta exemplifierar vikten av att det polisiära brottsförebyggande arbetet bygger på kvantitativa analyser av brottsutvecklingen, utöver de kvalitativa lägesbilder som redan tillhandahålls. Detta för att reducera risken att polisens resurser riktas till platser som är av mindre behov av interventioner, vilket skulle utgöra en ineffektiv användning av polisens redan begränsade resurser.

Vidare har narkotikaförsäljningen enligt kommunpoliserna flyttat från Rymdtorget de senaste åren och polisens uppfattning är att man nu bedriver narkotikahandel på gårdarna i närliggande bostadsområden istället. Som tidigare

23 _{Hämtat från polisens dokumentation över vilka åtgärder som genomförts i området de senaste} åren.

nämnt är stora delar av våldet i särskilt utsatta områden på ett eller annat sätt narkotikarelaterat (Noa, 2017), vilket också bekräftas i intervjun med

kommunpoliserna. Exempelvis kan misshandelsbrott vara relaterat till skulder eller att det finns en konflikt om försäljningsplatser. Personrån kan handla om att gärningspersoner rånar varandra på narkotika eller att rånen drabbar tredje man, för att gärningspersonen ska få tag på pengar till att köpa narkotika. Utöver relationen mellan själva försäljningen av narkotika och våldsbrott, visar forskningen även på ett starkt samband mellan att vara narkotikapåverkad och själv begå- eller utsättas för våldsbrott (Bennet, Holloway & Farrington, 2008; Pierce m.fl., 2015; Sutherland m.fl., 2015;). Med utgångspunkt i

rutinaktivitetsteorin skulle en teoretisk förklaring till våldsbrottsutvecklingen på Rymdtorget således kunna vara att våldet minskar i takt med att

narkotikaförsäljare och/eller narkotikabrukare (motiverade gärningspersoner) försvinner från platsen.

7.1.2 Personrån i hela lokalpolisområdet

Som vidare framgick av resultatet påvisas en uppåtgående trend av anmälda personrån under den studerade femårsperioden, med en marginell nedgång år 2016. Den procentuellt största ökningen identifierades inom brottskoden “rån mot privatperson under 18 år, utan skjutvapen, utomhus”. Vidare kunde hot spots enbart identifieras i områden som inte är klassificerade som särskilt utsatta och det gick även att urskilja starka near repeat mönster inom personrån.

Near repeat analyserna indikerar på att personrån tenderar att upprepas närliggande i tid och rum. Utifrån tidigare forskning kan risken för upprepad brottslighet förebyggas genom att rikta insatser till platser som varit föremål för personrån. Förslagsvis bör hot spot-policing som har starkt stöd i tidigare

forskning implementeras på platser som varit utsatta för personrån för att på så vis minska risken för ytterligare brottslighet. Vidare kan en potentiell förklaring till near repeat- och hot spot analysernas resultat vara att rånarna dras till mer

välbärgade områden, såsom delar av Partille och Gamlestaden där fler “måltavlor” finns tillgängliga. Detta stämmer överens med kommunpolisernas uppfattning av att s.k. ungdomsrånare rör sig i områden där det finns tillgång till dyra kläder och andra saker av värde. Det går även att tolka resultatet med utgångspunkt i

rutinaktivitetsteorin, som menar att brott begås där det finns en motiverad gärningsperson, avsaknad av kapabla väktare och ett lämpligt objekt (Cohen & Felson, 1979). Samtliga tre kriterier återfinns i dessa välbärgade områden och särskilt då polisen istället riktar sina resurser till de särskilt utsatta områdena. I en studie från Brå (2000) konstateras att förövaren bakom personrån mot unga personer många gånger själva är i samma ålder, s.k. ungdomsrånare. Detta stämmer överens med den bild av personrånen som skildras i intervjun med kommunpoliserna som ser tydliga kopplingar mellan ungdomsrånare och

utvecklingen av personrån i området. Samtidigt framgår av anmälningsstatistiken att rån mot personer under 18 år ökar i hela Sverige, vilket skulle kunna innebära att förklaringen ligger på ett nationellt plan. Som framgår i figur 7nedan har antalet anmälda personrån mot personer under 18 år nästan fördubblats i Sverige sedan år 2013. Frågan är dock varför just ungdomsrån ökar?

Figur 7. Anmälda rån mot privatperson, under 18 år i hela Sverige 2013-2018.

Kommunpolisens uppfattning är att motivet bakom denna typ av brottslighet är att ungdomar från socialt utsatta områden begår rån för att få tag på dyra ”prylar”, vilket går att tolka med teoretisk utgångspunkt i strainteorin. En aspekt av

strainteorin är att brott begås för att människor känner en slags frustration över att de inte kan få tag i vissa materiella tillgångar på ett konventionellt vis (Agnew, 1992). Den potentiella förklaringen till ökningen av ungdomsrån med

utgångspunkt i strainteorin är således att den ekonomiska klyftan i Sverige har ökat. Detta bekräftas i SCB:s statistik över nationell inkomstutveckling och år 2016 påvisas den hittills största inkomstskillnaden sedan statistikföringen inleddes i början av 90-talet (SCB, 2018).

Polisen beskriver även att personrånen har blivit våldsammare de senaste åren. En förklaring till detta är enligt polisen att hälare har ändrat sina regler och att

rånarna får mer pengar för en upplåst mobil och avstängd GPS-funktion, vilket innebär att förövarna tar till mer våld för att få tag på detta. Utvecklingen av personrån kan även förklaras i relation till att bankernas säkerhet ökar och

kontanthanteringen i samhället minskar, vilket leder till att rån riktade mot butiker eller värdetransporter minskar (Brå, 2019d). Istället blir privatpersoner måltavlor för tillgreppsbrotten då gemene man går omkring med stora summor pengar i form av dyra mobiltelefoner och betalkort, vilket ökar incitamentet till att råna. Detta stämmer även överens med kommunpolisernas bild av ungdomsrån, då de menar på att ungdomar i allt större utsträckning går runt med dyra prylar. Med det sagt tycks inte situationell brottsprevention minska problemet utan snarare leda till en förändring av brottslighetens struktur och karaktär.

7.1.3 Våld mot tjänsteman i hela lokalpolisområdet

Utvecklingen av våld mot tjänsteman uppvisar en nedåtgående trend lokalt såväl som nationellt. Samtidigt utgör våld mot tjänsteman generellt en liten andel av det totala antalet anmälda våldsbrott i offentlig miljö. Procentuellt sett är det våld mot polisman och ordningsvakt som minskat mest (dock förekommer generellt låga nivåer av våld mot ordningsvakt). En potentiell förklaring till nedgången av våld mot polisman skulle kunna den bemötandestrategi som polisen tillämpar ute i områdena som också kombineras med en balans av ett relationsskapande- och

gränssättande förhållningssättet.I polisens rapport om utsatta områden från juni 2019 skriver de att gränssättande- och relationsskapande arbete är en av

faktorerna till att polisen idag upplever det något enklare att fullgöra sitt uppdrag i de utsatta områdena, jämfört med 2017 (Noa, 2019). I rapporten nämns bland annat Rannebergen, Bergsjön och Gårdsten i nordöstra Göteborg samt områden