Examensarbete i Kriminologi Malmö universitet
61-90 hp Hälsa och samhälle
GATUVÅLDET I NORDÖSTRA
GÖTEBORG
EN SKILDRING AV
VÅLDSBROTTSUTVECKLINGEN I LPO
STORGÖTEBORG NORDOST 2014-2018
TOVA THORÉN
ISABEL TOLSHEDEN
GATUVÅLDET I NORDÖSTRA
GÖTEBORG
EN SKILDRING AV
VÅLDSBROTTSUTVECKLINGEN I LPO
STORGÖTEBORG NORDOST 2014-2018
TOVA THORÉN
ISABEL TOLSHEDEN
Thorén, T & Tolsheden, I. Gatuvåldet i nordöstra Göteborg. En skildring av våldsbrottsutvecklingen i LPO Storgöteborg Nordost 2014-2018. Examensarbete i Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2019.
Våldsbrottsutvecklingen har varit en central fråga i den offentliga debatten de senaste åren och LPO Storgöteborg Nordost har skildrats som ett av Sveriges mest brottsutsatta områden. Polisen i nordöstra Göteborg har på senare år intensifierat det proaktiva arbetet med bland annat utökad hot spot-patrullering och
implementering av kameraövervakning. Samtidigt påträffas brister i polisens analys- och uppföljningsarbete vilket förorsakar bristande kunskap om
brottsutvecklingen och tillämpade åtgärders brottsförebyggande effekter. Genom att studera brottsutvecklingen över tid går det att identifiera mönster och
förändringar i brottslighetens omfattning och struktur, vilket kan användas som underlag för mer problemorienterade analyser. Syftet med föreliggande uppsats är följaktligen att redogöra för hur det anmälda gatuvåldet har utvecklat sig i
lokalpolisområdet mellan åren 2014-2018. Uppsatsen ämnar även att bidra med kunskap till hur utvecklingen kan förstås i termer av brottsförebyggande åtgärders potentiella effekter. Det samlade resultatet av analyserna indikerar på naturliga fluktuationer av gatuvåldet i nordöstra Göteborg de senaste åren, med undantag för år 2016 då anmälda brott ökade signifikant. Våldet tenderar att vara klustrat till särskilda platser och genom s.k. near repeat analyser kan bland annat konstateras att risken för upprepade personrån bedöms vara hög. Samtidigt
påträffas en tydlig minskning på några av de särskilt brottsutsatta platser som varit föremål för en rad polisiära insatser de senaste åren, vilket skulle kunna indikera på att polisens kraftansträngningar har gett resultat. Enligt poliserna själva finns det emellertid en antydan om att brottsligheten, istället för att minska, förflyttas till närliggande områden. Sammanfattningsvis konstateras att bidragande faktorer till utvecklingen kan vara många och att fler studier behövs som undersöker brottsligheten i relation till åtgärdernas preventiva förmåga, för att få en mer nyanserad bild av brottsutvecklingen.
Nyckelord: brottsprevention, brottsutveckling, gatuvåld, gängkriminalitet, särskilt utsatta områden, våld i offentlig miljö, våldsbrottsutveckling.
STREET CRIME IN NORTHEAST
GOTHENBURG
A DESCRIPTIVE ANALYSIS OF THE
DEVELOPMENT OF PUBLIC VIOLENCE IN THE
LOCAL POLICE DISTRICT OF NORTHEAST
GOTHENBURG
TOVA THORÉN
ISABEL TOLSHEDEN
Thorén, T & Tolsheden, I. Street crime in Northeast Gothenburg. A descriptive analysis of public violence in the Local Police District of Northeast Gothenburg. Degree project in Criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2019.
The development of violent crime has been a central topic in the public debate of recent years and Local Police District of Northeast Gothenburg has been
described as one of Sweden’s most exposed areas. Northeast Gothenburg police have in recent years intensified the proactive work with, among other things, increased hot spot policing and implementation of CCTV cameras. At the same time, deficiencies are found in the police's analysis and follow-up work, which causes a lack of knowledge about crime development and the crime prevention effects of applied measures. By studying crime development over time it is possible to identify patterns and changes in the extent and structure of crime, which can be used as a basis for more problem-oriented analyses. The purpose of this thesis is to describe how reported street violence has developed in the local police area between 2014-2018. This paper also aims to contribute knowledge on how this development can be understood in terms of the potential effects of crime prevention measures. The overall result of the analyses indicates natural
fluctuation of street violence in Northeast Gothenburg in recent years, with the exception of 2016 when reported offenses increased significantly. Violence tends to be clustered in specific places and near-repeat analysis demonstrates a great risk of repeated muggings. At the same time, a clear reduction is found in some of the particularly crime-exposed locations that have been the subject of a series of police efforts in recent years. This could indicate that police efforts have yielded results. However, according to the police themselves, there is a suggestion that crime, rather than reducing, is spreading to neighboring areas. In conclusion, contributing factors to the development can be many and more studies are needed to investigate crime in relation to the preventive ability of those measures, in order to get a more nuanced picture of crime development.
Keywords: crime prevention, crime development, development of violent crimes, especially vulnerable areas, gang crime, public crime.
FÖRORD
Föreliggande uppsats är skriven på uppdrag av polisen i nordöstra Göteborg i övergripande syfte att redogöra för hur våldsbrottsutvecklingen ser ut i
lokalpolisområdet åren 2014-2018. Uppsatsen ämnar även att bidra med kunskap och förståelse kring brottsförebyggande insatsers potentiella effekter på
brottsutvecklingen. Det samlade resultatet utgörs av kvantitativa analyser på anmälningsdata samt en kvalitativ gruppintervju med poliser i området.
Tack!
Inledningsvis vill vi rikta ett stort tack till polisen i nordöstra Göteborg och särskilt till våra uppdragsgivare Helene och Robert för förtroendet och för ett gott samarbete. Ert engagemang och behjälplighet med material har varit av yttersta vikt för genomförandet och slutresultatet av uppsatsen. Vi vill även tacka samtliga poliser som var med och deltog i vår intervju, tack för att ni delade med er av er kunskap och expertis inom det brottsförebyggande arbetet.
Vi vill även tacka dig, vår handledare Manne Gerell för din vägledning och goda råd under arbetets gång. Vi har uppskattat all den feedback vi har mottagit och har haft stor nytta av de konkreta tips och ideér som du har bidragit med.
Avslutningsvis vill vi även tacka gruppchefen för områdespolisen som tog med oss på en guidad rundtur i lokalpolisområdet samt de två områdespoliser som lät oss följa med en eftermiddag i radiobilen. Det var otroligt givande att få en inblick i det praktiska arbete som pågår ute i områdena.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD ... 1 1 INLEDNING ... 3 1.1 Det aktuella uppdraget... 5 1.2 Syfte och frågeställning ... 5 1.3 Definitioner och avgränsningar ... 5 1.3.1 Misshandel i offentlig miljö ... 6 1.3.2 Personrån ... 6 1.3.3 Våld mot tjänsteman... 6 2 BAKGRUND ... 6 2.1 Våldsbrottsutvecklingen i Sverige och Storgöteborg ... 6 2.2 Särskilt utsatta områden ... 7 2.2.1 Gatuvåldet i särskilt utsatta områden ... 8 2.3 Polisens brottsförebyggande arbete i området ... 9 2.3.1 Trygg i Göteborg ... 10 2.3.2 Fasteorin ... 10 3 TIDIGARE FORSKNING ... 11 3.1 Problemorienterat polisarbete ... 11 3.2 Kameraövervakning ... 13 3.3 Hot spot policing ... 14 3.4 Near repeat pattern ... 14 4 METOD ... 15 4.1 Kvantitativa analyser ... 15 4.1.1 Material ... 16 4.1.2 Deskriptiva analyser ... 16 4.1.3 Near repeat analyser ... 17 4.2 Fokusgruppsintervju ... 17 4.2.1 Transkribering och kodning ... 18 5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 18 5.1 Anmälningsdata ... 19 5.2 Fokusgruppsintervju ... 19 6 RESULTAT ... 20 6.1 Brottsutvecklingen på torgen ... 21 6.1.1 Misshandel utomhus mot man 18 år eller äldre, obekant med offret ... 22 6.1.2 Vaga förändringar inom personrån och våld mot tjänsteman ... 22 6.2 Utvecklingen av personrån i lokalpolisområdet ... 23 6.2.1 Rån mot privatperson, utan skjutvapen ... 24 6.2.2 Personrånen koncentrerade till fem hot spots ... 24 6.2.3 Risken för upprepad brottslighet i tid och rum... 24 6.3 Utvecklingen av våld mot tjänsteman i lokalpolisområdet... 26 6.3.1 Våld mot polisman och våld mot ordningsvakt ... 26 6.3.2 Våldet minskar generellt på hot spots ... 27 6.4 Intervjuer med kommunpoliser ... 28 6.4.1 Korrekt bemötande - ett vinnande koncept ... 286.4.2 Brottsligheten förflyttas runt i området, istället för att minska ... 29 6.4.3 Misshandel utomhus anses vara relaterat till narkotikahandeln ... 29 6.4.4 En stor andel av personrånen utgörs av ungdomsrån ... 29 6.4.5 Polisen upplever att hot spot-arbetet ger effekt ... 30 6.4.6 Aktiv kameraövervakning tillämpas i viss utsträckning ... 30 7 DISKUSSION ... 31 7.1 Resultatdiskussion ... 31 7.1.1 Utvecklingen på Rymdtorget och Kortedala torg ... 32 7.1.2 Personrån i hela lokalpolisområdet ... 33 7.1.3 Våld mot tjänsteman i hela lokalpolisområdet ... 34 7.1.4 Behovet av långsiktiga åtgärder i särskilt utsatta områden ... 35 7.2 Metoddiskussion ... 37 7.2.1 Kvantitativa analyser ... 37 7.2.2 Fokusgruppsintervju ... 40 8 SLUTSATSER ... 42 REFERENSER ... 44 BILAGOR ... 50
1 INLEDNING
I oktober 2014 blir en 15-åring utsatt för ett våldsamt rån av fem
gärningspersoner. Målsäganden blir intvingad i ett mörkt rum i en trappuppgång och får mottaga flera sparkar mot huvud och kropp. I juli 2016 blir en 16-åring misshandlad av ett välkänt gäng i området. Anledningen till misshandeln ska vara för att målsäganden anmält en tidigare misshandel dagen innan. I september 2017 blir en ordningsvakt brutalt misshandlad på Rymdtorget i Bergsjön. Målsäganden blir överfallen av uppemot tjugo gärningsmän och ådrar sig bl.a. skallskador efter att ha blivit slagen i huvudet med sin egen batong. Det har rapporterats flitigt om grova våldsbrott i nordöstra Göteborg de senaste åren (Polisen, 2018a) och i en rapport från Brå (2017) skildras lokalpolisområdet som ett av Sveriges mest brottsutsatta.
Enligt polisens nationella lista finns det idag 60 områden i Sverige som kategoriseras som riskområden, utsatta eller särskilt utsatta för en omfattande social problematik och kriminell närvaro (Noa, 2019). Sex av dessa ligger inom gränserna för LPO Storgöteborg Nordost, varav Rannebergen klassas som ett utsatt område och Gårdsten som ett riskområde. De resterande fyra – Bergsjön, Hammarkullen, Hjällbo och Lövgärdet klassificeras som särskilt utsatta.Särskilda krafttag har riktats mot de särskilt utsatta områdena de senaste åren och polisen har arbetat aktivt med att utöka sin närvaro på brottsutsatta platser samt
implementerat kameraövervakning i stora delar av lokalpolisområdet (Polisen, 2018a; 2018b). Enligt polisen själva och av statistiken att döma finns det
indikationer på att polisens kraftansträngningar har gett resultat och i det särskilt utsatta området Bergsjön uppskattas delar av den anmälda brottsligheten ha minskat med drygt 40 procent mellan åren 2014-2018 (Polisen, 2018c). Trots det kvarstår svårigheter att arbeta proaktivt i de utsatta områdena och våldsproblematiken bedöms vara fortsatt allvarlig i framförallt Bergsjön, Hjällbo och Hammarkullen (Polisen, 2018a). Våldet sker i tätbebyggda områden och på andra ställen i offentlig miljö där många människor befinner sig, vilket innebär att säkerheten äventyras för de som befinner sig i nära anslutning till brottsplatsen och tryggheten sjunker för alla som bor eller verkar i området (a.a.). Det finns därmed ett stort behov av att prioritera de insatser som riktas mot våld i offentlig miljö, utifrån ett brottsförebyggande- såväl som ett trygghetsskapande perspektiv. Enligt Brå (2014) kan det brottsförebyggande arbetet effektiviseras genom att polisen anammar ett mer systematiskt tillvägagångssätt och riktar insatserna gentemot de problem som tenderar att vara återkommande i området. En förutsättning för det problemorienterade tillvägagångssättet är emellertid att de insatser som implementeras baseras på kunskap kring brottslighetens omfattning och struktur över tid, samt tillgänglig forskning över åtgärders brottspreventiva effekter (a.a.). Idag är sådant kunskapsunderlag ofta en bristvara inom
Polismyndigheten (Brå, 2018a).
Om forskare aktivt bidrar med stöd t.ex. i det löpande analys- och
uppföljningsarbetet, ökar förutsättningarna för ett effektivt brottsförebyggande arbete. Det är därför angeläget att det utvecklas en regelbunden samverkan mellan olika brottsförebyggande aktörer och forskningsmiljöer så att kopplingen mellan forskning och praktik ökar (Skr 2016/17:126, s.22).
1.1 Det aktuella uppdraget
Föreliggande uppsats skrivs därmed på uppdrag av polisen i nordöstra Göteborg, i övergripande syfte att bidra med deskriptiva analyser över
våldsbrottsutvecklingen i lokalpolisområdet. Genom att studera
brottsutvecklingen över tid går det att identifiera mönster och förändringar i brottslighetens omfattning och struktur. Detta bidrar med kunskap kring vilka aktuella problem som finns i området och på vilka fysiska platser och veckodagar som våldet utspelar sig. Vidare är det även av intresse att studera hur utvecklingen samspelar i tid och rum genom s.k. near repeat analyser.Det kan i sin tur ge indikationer på hur utvecklingen kommer fortlöpa genom att belysa hur stor risk det är för upprepad brottslighet i området. Slutligen ger en analys av
brottsutvecklingen även utrymme för att i viss mån kunna utröna implementerade åtgärders brottsförebyggande effekter.
Tanken är att de analyser som tillämpas i den aktuella uppsatsen ska kunna tillföra viktig kunskap inom det brottspreventiva arbetet, lokalt såväl som nationellt. Den brottsproblematik som påträffas i exempelvis Husby, Rinkeby och Tensta i Stockholm är nästintill identisk med den problembild som polisen möter i LPO Storgöteborg Nordost (Polisen, 2018a). Studiens resultat beräknas därmed gå att applicera även utanför lokalpolisområdets geografiska gränser och bedöms vara av relevans även för andra aktörer som arbetar på brottspreventionens område.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med föreliggande uppsats är att redogöra för hur utvecklingen av våld i offentlig miljö ser ut i LPO Storgöteborg Nordost, utifrån nedanstående avgränsningar. Studien ämnar även att bidra med kunskap och förståelse kring brottsförebyggande insatsers potentiella effekter på brottsutvecklingen. I samförstånd med polisen i LPO Storgöteborg Nordost har följande frågeställningar identifierats inom ramen för det aktuella uppdraget.
● Hur ser utvecklingen av våld i offentlig miljö ut inom följande delområden?
- Utvecklingen på Rymdtorget och Kortedala torg - Personrån i hela lokalpolisområdet
- Våld mot tjänsteman i hela lokalpolisområdet
● Hur kan utvecklingen förstås i termer av implementerade åtgärders potentiella effekter?
1.3 Definitioner och avgränsningar
Primärt till uppdraget tillhandahölls brottsdata över anmälda fall av misshandel i offentlig miljö, personrån och väskryckningar samt våld mot tjänsteman under tidsperioden 2014-2018. Som framkom genom univariata analyser på materialet var det ett antal fysiska platser som stack ut i relation till den generella
utvecklingen i lokalpolisområdet, däribland Rymdtorget och Kortedala Torg (se bilaga 1 för geografiska avgränsningar). Med bakgrund i den lokala lägesbilden och efter uppdragsgivarens önskemål ansågs det även relevant att studera utvecklingen av personrån samt våld mot tjänsteman i hela lokalpolisområdet. Begreppen “gatuvåld” och ”våld i offentlig miljö” kommer fortsättningsvis användas som samlingsbegrepp för de brottskategorier som inkluderats i
analyserna; misshandel, personrån och våld mot tjänsteman. Rån inkluderas enligt den juridiska definitionen inte som ett våldsbrott utan som ett tillgreppsbrott (Brå,
2017). Trots det sker personrån inte sällan under våldsamma omständigheter och åsamkar offret trauma som på många sätt kan likställas med en misshandel (a.a.). På dessa premisser kommer personrån, tillsammans med misshandel och våld mot tjänsteman, följaktligen behandlas som ett mått på våldsbrottsutvecklingen. Nedan följer en kort beskrivning av de övergripande tre brottskategorier som behandlas och vilka brottskoder de innefattar. Se bilaga 2 för redovisning över samtliga brottskoder som inkluderats i studiens analyser.
1.3.1 Misshandel i offentlig miljö
Uppsatsen innefattar samtliga fall av misshandel och grov misshandel1 utomhus. Studien avser följaktligen inte att behandla fullbordat/försök till mord/dråp eller våldsbrottslighet som sker i hemmet, såsom exempelvis partnervåld.
1.3.2 Personrån
Inom kategorin personrån inkluderas samtliga fall av rån mot privatperson, övriga rån samt väskryckningar. Övriga rån innefattar samtliga typer av rån som inte är rån mot butik, taxi, värdetransport, värdebefordran eller privatperson (Brå, 2019a). Det kan exempelvis vara om en person i tjänst blir bestulen på sin firmabil (a.a.).
1.3.3 Våld mot tjänsteman
Våld mot tjänsteman innefattar samtliga fall av våldsbrott som riktas mot polisman, ordningsvakt och övriga tjänstemän. Övriga fall innebär våld mot tjänsteman utöver polis och ordningsvakt, såsom väktare eller socialtjänstemän (Brå, 2019a).
2 BAKGRUND
Våldsbrottsutvecklingen har varit en central fråga i den offentliga debatten de senaste åren. Utöver det lidande som tillfogas offret vid en misshandel reflekteras också gatuvåldets konsekvenser i allmänhetens upplevelse av trygghet och
säkerhet (Brå, 2016a). Det skjutvapenrelaterade våldet ökar i våra utsatta områden (Brå, 2019b) och enligt den senaste trygghetsmätningen från NTU är det drygt två femtedelar av befolkningen som i stor utsträckning oroar sig över
brottsutvecklingen i samhället (Brå, 2019c). För att få en övergripande bild över hur det anmälda gatuvåldet utvecklat sig de senaste åren presenteras
brottsutvecklingen inledningsvis utifrån ett regionalt- såväl som nationellt perspektiv. Inom gränserna för LPO Storgöteborg Nordost inryms som tidigare nämnt även fem av Sveriges särskilt utsatta områden, vilket innebär att våldet ofta är av annan karaktär än det som påvisas i mer centrala delar av staden. För att få en djupare förståelse för gatuvåldets utveckling i nordöstra Göteborg ges därefter en inblick i det lokala brottsförebyggande arbetet, med fokus på det arbete som bedrivs inom de särskilt utsatta områdena.
2.1 Våldsbrottsutvecklingen i Sverige och Storgöteborg
Det anmälda gatuvåldet har nationellt sett minskat under 2014-2018, med undantag för år 2016 då anmälda brott låg på en signifikant högre nivå, 49277
(95% KI = 48842, 49714)2. Nedbrutet på regional nivå påvisas en liknande bild av brottsutvecklingen, bortsett från att nivåskillnaderna mellan 2015-2016 inte är lika framträdande här. Våld mot tjänsteman står för den procentuellt största
minskningen, nationellt såväl som regionalt. Även anmälda misshandelsbrott har minskat totalt sett och i Storgöteborg identifieras signifikant lägre brottsnivåer år 2017 jämfört med tidigare år3. Inom anmälda personrån påvisas däremot en omvänd trend och mellan år 2016 och 2018 ökade personrånen signifikant, nationellt såväl som regionalt45.
Figur 1. Anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Sverige 2014-2018
Figur 2. Anmälda våldsbrott i offentlig miljö i Storgöteborg 2014-2018.
2.2 Särskilt utsatta områden
Trots att anmälningsstatistiken pekar på en nedåtgående trend av våld i offentlig miljö nationellt sett, verkar stora delar av våldet öka i våra särskilt utsatta
områden (Brå, 2019b). Som tidigare nämnt består LPO Storgöteborg Nordost idag
2 Brottsutvecklingen har signifikanstestats, se metodavsnittet för beskrivning av tillvägagångssätt. 3 4727 (95% KI = 4593, 4863).
4 Se bilaga 4 för den totala våldsbrottsutvecklingen i Sverige och Storgöteborg uppdelat på brottskategorierna; våld mot tjänsteman, misshandel och personrån.
av fyra särskilt utsatta områden; Bergsjön, Hammarkullen, Hjällbo och Lövgärdet (Noa, 2019).
Ett särskilt utsatt område kännetecknas enligt polisen av ”en social problematik och kriminell närvaro som lett till en utbredd obenägenhet att delta i
rättsprocessen och svårigheter för polisen att fullgöra sitt uppdrag. Läget anses vara akut.” (NOA, 2017 s.10).
Gemensamt är att dessa områden ofta präglas av segregation, stigmatisering, trångboddhet och låg socioekonomisk status (Noa, 2017). Brottsligheten i de särskilt utsatta områdena karaktäriseras bland annat av en öppen narkotikahandel, grova våldsbrott, upplopp och annan organiserad brottslighet (Brå, 2018b) som påverkar de boende direkt såväl som indirekt. Det finns ett kriminellt
skrämselkapital och en rädsla för repressalier som leder till egna rättskipande handlingar eller passivitet. Det förekommer även systematiska hot gentemot vittnen, målsägare och anmälare i området som leder till en obenägenhet att delta i rättsprocessen (a.a.). Boendes obenägenhet att samarbeta med rättsväsendet gör det följaktligen svårt för polisen att fullgöra sitt uppdrag och möjliggör för alternativa maktstrukturer att etablera sig i området (Polisen, 2018a). Samtidigt framgår i polisens senaste rapport om utsatta områden från juni 2019, att
utvecklingen i de särskilt utsatta områdena generellt är “försiktigt positiv” jämfört med år 2017 (Noa, 2019). Noa (2019) rapporterar bland annat att polisen upplever ökade förutsättningar för att kunna fullgöra sitt uppdrag i dessa områden samt att samverkan med andra aktörer har förbättrats.
Ett av lokalpolisområdets tidigare klassificerade “särskilt utsatta områden” Gårdsten har de senaste åren utvecklats i positiv riktning och i juni 2019 rapporterade polisen att Gårdsten blir det första området att uppgraderas från särskilt utsatt till enbart riskområde på polisens nationella lista (Noa, 2019). Som framgår av rapporten bedöms läget i Gårdsten fortfarande vara allvarligt men anses inte längre vara akut i bemärkelsen av ett särskilt utsatt område. Det har skrivits flitigt om framgångssagan i Gårdsten och bakom den gynnsamma utvecklingen står det kommunala bostadsbolaget Gårdstensbostäder (Winqvist, 2018). Utvecklingsstrategin “Gårdstensmodellen” hyllas av andra lokala aktörer och har utöver en minskad brottslighet även lett till en ökad trygghet för de som bor och verkar i området (a.a.).
2.2.1 Gatuvåldet i särskilt utsatta områden
Våldsbrottslighetens karaktär i särskilt utsatta områden skiljer sig generellt från våldet i citykärnor, som i många fall är relaterat till alkohol och nattliv (Brå, 2011). Istället präglas våldet i utsatta områden till stor del av kriminella miljöer och är ofta kopplat till rivaliserande gänguppgörelser (Noa, 2017). Detta kan utspela sig i form av grova våldshandlingar och skottlossningar, med stark koppling till den utbredda narkotikahandeln (a.a.). Enligt Noa (2017) är den avgörande faktorn bakom våldshandlingen vanligtvis själva konsekvensen av våldet. På så vis att de tar till våld som ett medel för att skapa makt, vilket även kan leda till mer inflytande över narkotikamarknaden i området. Detta stämmer överens med den bild som ges av kommunpoliserna i LPO Storgöteborg Nordost, som menar att stora delar av våldsproblematiken i området anses vara
narkotikarelaterat på ett eller annat sätt6. Våldet motiveras även av att individerna vill försvara sig, både utifrån en mer allmän upplevelse om att de är utsatta men
även till följd av direkta hot riktade mot vissa personer (Noa, 2017). Vidare menar Noa (2017) att det finns tendenser till att våldet blir grövre och grövre för att uppnå önskvärd effekt, vilket leder till en kumulativ inflationsprocess av våldets grovhet över tid.
2.3 Polisens brottsförebyggande arbete i området
Nedan ges en inblick i polisens brottsförebyggande arbete utifrån vad som
framkom genom muntlig kommunikation med kommunpoliserna i området7.
Inledningsvis konstateras att den grövsta våldsproblematiken huvudsakligen är koncentrerad till de särskilt utsatta områdena, vilket innebär att de åtgärder som tillämpas i dessa områden skiljer sig från de åtgärder som implementeras i andra, mindre brottsutsatta, delar av lokalpolisområdet. Hjällbo, Lövgärdet, Gårdsten, Bergsjön och Kortedala är de fem områden som enligt polisen just nu utgör störst utmaningar i lokalpolisområdet och därmed prioriteras i det brottsförebyggande arbetet. Hjällbo och Lövgärdet har varit på tapeten ett längre tag och trots polisens uppdaterade klassificering menar kommunpoliserna att det i Gårdsten nu finns indikationer på att den gynnsamma utveckling som tidigare konstaterats, verkar vara påväg att vända igen. Vidare beslutas vilka områden som ska prioriteras och varför, utifrån den lokala lägesbild som uppdateras varje vecka.
Kommunpoliserna menar att det proaktiva arbetet inte kommit igång ordentligt förrän på senare år, trots att det länge funnits utarbetade metoder över hur det brottsförebyggande arbetet ska se ut i området. I samband med Polismyndighetens omorganisation år 2015 har det lagts mer ansvar på medarbetarna, vilket
kommunpolisen dock menar håller på att urholkas igen. Det finns en tydlig bild av att det brottsförebyggande arbetet måste fokuseras på att arbeta med problemen från grunden och kommunpoliserna betonar vikten av att integrera praktiskt polisarbete med forskning. Trots att polisen i nordöstra Göteborg inte arbetar utifrån “problemorienterat polisarbete” på pappret, menar polisen att arbetet ändå genomsyras av det problemorienterade tillvägagångssättet. Varje vecka
sammanställs en aktuell lägesbild över området, i samverkan med andra lokala aktörer. Utifrån lägesbilden genomför medarbetare inom polisen därefter en orsaksanalys som har en betydande, men inte enskild, roll i vilka områden som prioriteras. Var fjortonde dag väljs två nya områden ut som hamnar överst på prioriteringslistan och blir således föremål för särskilda krafttag och en rad brottsförebyggande- såväl som trygghetsskapande åtgärder. Samtidigt
framkommer även att det finns brister i analys- och uppföljningsarbete, som enligt poliserna handlar om brist på kunskap och resurser.
Slutligen menar kommunpoliserna i området att deras tillvägagångssätt ska präglas av en balans mellan relationsskapande- och gränssättande arbete i kombination med korrekt bemötande. Det är naturligtvis ständigt aktuellt att arbeta med ett korrekt bemötande och polisen understryker att strategin ska genomsyra det praktiska arbetet inom hela myndigheten. Samtidigt kräver vissa situationer ute i områdena att polisen uttrycker sig “extra korrekt” för att lugna ner potentiellt våldsamma situationer. Som exempel menar polisen att det är särskilt angeläget att tillämpa ett korrekt bemötande i de sammanhang då de själva blir bemötta på ett utmanande sätt, detta för att minimera risken för fysiska angrepp eller andra potentiellt våldsamma konfrontationer.
7 Muntlig kommunikation, 14 maj, 2019.
2.3.1 Trygg i Göteborg
Göteborgs stad och polisen i Göteborg har sedan år 2010 haft en central samverkansöverenskommelse för det lokala brottsförebyggande- och
trygghetsskapande arbetet (Khorramshahi & Hellberg, 2017). Khorramshahi & Hellberg (2017) menar att samverkan bygger på att det finns en genomtänkt strategi och gemensam struktur över hur kommande åtgärder bör prioriteras och fördelas mellan parterna. Inom ramen för LPO Storgöteborg Nordost initierades år 2013 ett mer fördjupat samverkansprojekt i ett av lokalpolisområdets mest utsatta stadsdelsnämnd, Angered (Polisen, 2018a). Projektet “Trygg i Angered”
involverar utöver kommun och polis även andra aktörer i samverkansarbetet, såsom räddningstjänst, fastighetsbolag och näringsidkare. Trygg-i-modellen har sedan spridit sig till andra stadsdelar och samverkansmodellen har nu anammats i hela Storgöteborg (Khorramshahi & Hellberg, 2017). Arbetet utgår ifrån en lokal lägesbild som uppdateras regelbundet och ska även involvera medborgarna i högre utsträckning än tidigare (Polisen, 2018a). Detta genom att ta tillvara på boendes upplevelser av vad som genererar otrygghet i området samt i form av de medborgarlöften som ingår i modellen. Därefter träffas företrädare från polisen, stadsdelsförvaltningen och näringslivet för att med utgångspunkt i lägesbilden gemensamt söka lösningar på de problem som identifierats i området (a.a.).
2.3.2 Fasteorin
Som metodologiskt stöd i det brottsförebyggande arbetet inom LPO Storgöteborg Nordost används fasteorin - en strategi framtagen av Brå som kan tillämpas vid långsiktiga samverkansprojekt i utsatta områden (Brå, 2016b). Enligt Brå (2016b) är den teoretiska utgångspunkten att ett område kan befinna sig i tre olika faser och att varje fas utgör olika förutsättningar för det brottsbekämpande- och förebyggande arbetet.
Tabell 1: Fasteorin. Källa: (Brå, 2016b).
Fas 1 Fas 2 Fas 3
Karaktär: Polisen
upplever generella svårigheter att arbeta i området. Brottsligheten är synlig och boende känner sig otrygga. Det finns en utbredd obenägenhet att anmäla brott eller vittna. Förtroendet för
rättsväsendet är lågt.
Karaktär: De synliga
ordningsproblemen minskar. Boendes trygghet och förtroende till
rättsväsendet ökar. Polisen får in värdefulla tips och fler vittnen som träder fram. Polisen får utökat tillträde till området.
Karaktär: Området verkar
lugnare, speglar av sig på boendes trygghet och förtroende till rättsväsendet. Det finns en välfungerande dialog mellan polis, boende och andra samverkande aktörer.
Åtgärder: Fokusera på att
“återta” området genom ökad polisiär närvaro. En synlig polis är ett vanligt angreppssätt för att i förlängningen även öka tryggheten och förtroendet till rättsväsendet.
Åtgärder: Ökade
förutsättningar för ett mer platsbaserat förebyggande arbete. Spanings- och utredningsarbete kan effektiviseras. Dialog- och relationsskapande åtgärder bör prioriteras.
Åtgärder: Ökade
förutsättningar att arbeta mot den mindre synliga brottsligheten. Viktigt att ha en uttänkt strategi för det fortlöpande arbetet.
Med utgångspunkt i fasteorin implementeras en rad olika brottsförebyggande- och trygghetsskapande åtgärder i LPO Storgöteborg Nordost. Under perioden 2014-2018 har bland annat hot spot-arbetet intensifierats, vilket innebär att polisen har
utökat sin närvaro på särskilt brottsutsatta platser under de mest brottsfrekventa tiderna (Polisen, 2018a). Utifrån polisens dokumentation över vilka åtgärder som tillämpats i lokalpolisområdet under år 2018 framgår att hot spot-patrullering tillämpats drygt 3619 gånger och utgör därmed mer än en tredjedel av de totalt 9083 implementerade åtgärderna8. Därutöver har även den allmänna polisiära närvaron utökats då enheter från den akuta polisiära verksamheten patrullerar i områdena när tillfälle ges (Polisen, 2018a).
Vidare implementeras även en rad olika åtgärder i området som sker i samverkan med andra aktörer, såsom vuxenvandringar, föreningar och deltagande i olika områdesforum (Polisen, 2018a). Som komplement till de förebyggande insatser som redan genomförs i området har även kameraövervakning implementerats på särskilt brottsutsatta platser. Kamerorna infördes i november år 2017 och täcker bland annat stora delar av Rymdtorget, Hammarkullens torg och Hjällbo centrum (a.a.).
3 TIDIGARE FORSKNING
Nedan följer en genomgång av vad beprövad erfarenhet och empirisk forskning har att säga om de arbetsstrategier och brottsförebyggande åtgärder som tillämpas i lokalpolisområdet. Inledningsvis presenteras den övergripande strategin
problemorienterat polisarbete och därefter redovisas forskningen bakom några av de platsbaserade åtgärder som har testats av polisen i nordöstra Göteborg.
Slutligen ges en inblick i tidigare forskning på fenomenet “near-repeat patterns”, som kan användas som underlag för problemorienterat polisarbete genom att identifiera risker för upprepad brottslighet i tid och rum.
3.1 Problemorienterat polisarbete
Problemorienterat polisarbete (POP) handlar om att effektivisera polisarbetet, genom att polisen arbetar systematiskt med proaktiva- och reaktiva åtgärder (Goldstein, 1979). Metoden introducerades i Sverige under mitten av 1990-talet i samband med närpolisreformen och bygger på en vetenskapligt utvärderad strategi som inom svensk polis ofta tillämpas genom SARA-modellen (Larsson, Granér & Gundhus, 2016). SARA är en förkortning för Scanning, Analysis, Response och Assessment, vilka tillsammans utgör fyra grundpelare inom det brottsförebyggande arbetet (Brå, 2014).
I en rapport från Brå (2014) ges en detaljerad beskrivning över de olika steg som tillämpas utifrån SARA-modellen. För att få en inblick i hur det
problemorienterade arbetet är tänkt att fungera i praktiken, återges nedan en kortfattad version utifrån vad som framgår i rapporten.
1. Scanning
Det första steget i modellen är “scanning-fasen” som syftar till att identifiera återkommande problem i området bortom enskilda händelser. Därefter sker en prioritering av problemen utifrån hur polisen ska arbeta med dem, vilket kan grunda sig i vad samhället uppfattar som särskilt allvarligt eller utifrån en
8 Hämtat från polisens dokumentation över vilka åtgärder som genomförts i området de senaste åren.
uppskattning av påföljdernas allvarlighetsgrad.
2. Analysis
Vidare i “analysfasen” ska polisen sedan beskriva och analysera problemet, för att i möjligaste mån kunna utröna samband och bakomliggande orsaker.
3. Response
Det tredje steget “response-fasen” handlar om att identifiera de åtgärder som krävs för att få bukt med problemet. Brå (2014) menar att dessa i sig inte är förutbestämda utan implementeras utifrån problembilden, men vanligtvis rör det sig om situationella åtgärder. En förutsättning är även att åtgärderna som
implementeras bygger på kunskap om vad som verkligen fungerar.
4. Assessment
Det sista steget i modellen “assessment-fasen” avser utvärdering av de åtgärder som har implementerats och är enligt Brå (2014) nödvändig för att kunna utröna genomförda åtgärders potentiella effekter.
Det finns en rad tidigare studier som har utvärderat effekterna av POP och generellt påvisas goda resultat i tidigare forskning (Braga m.fl., 1999; Taylor, Koper & Woods, 2010). Taylor, Koper och Woods (2010) studie syftade till att mäta effekten av POP på våldsbrott i Jacksonville, USA. Detta genom att två alternativa interventioner och kontrollområden delades upp randomiserat mellan 83 hot spots; POP enligt SARA-modellen och fokuserad fotpatrullering. På de hot spots där SARA-modellen implementerades arbetade poliserna i mindre grupper med en analytiker för att gå till botten med problemen. I de områden där
fokuserad patrullering implementerades ökade den polisiära närvaron genom uniformerade poliser. Studiens eftermätningar visade på att reduceringen av brott var särskilt hög i de områden där POP implementerats, dock var resultaten inte statistiskt signifikanta (a.a.).
I en studie av Braga m.fl. (1999) utvärderades SARA-modellen utifrån syftet att minska våldsbrottsligheten, detta genom att fokusera på social- och fysisk oordning. Polisens roll var att inspektera röriga krogar och att nitiskt applicera lagen om att inte förtära alkohol på allmän plats. Andra insatser som genomfördes var exempelvis ökad belysning och att hjälpa hemlösa att hitta boende. En
jämförelse mellan före- och eftermätningar visade på att misshandel hade minskat signifikant, dock inte rån (a.a.).
I samma rapport från Brå (2014) som nämndes tidigare intervjuades även poliser om deras upplevelser och erfarenheter av att arbeta problemorienterat. Det samlade resultat indikerar på att metoden framförallt anses underlätta det
praktiska arbetet och kommunikationen mellan olika avdelningar upplevdes även ha förbättrats sedan implementeringen av POP (a.a.). Vidare menade även polisen i yttre tjänst att strategin underlättade deras arbete genom att de inför varje
arbetspass hade en mer konkret bild över vad de skulle göra och varför. Samtidigt upplevde de dock problem med att få till planerade patrulleringar på vissa platser då tiden ofta upptogs av annat, såsom att ta hand om berusade personer. Poliserna i yttre tjänst beskriver även bristen på intern förankring, vilket förorsakat att de inte kunnat avsätta tillräckligt mycket tid för patrulleringar då en stor del av tiden gått till att ordna praktisk utrustning som är nödvändig för POP-arbetet (a.a.). Vidare framgår även att mycket tid gick åt till att registrera information i olika
system, såsom när något ska beslagtas. Liksom poliserna i yttre tjänst beskriver även utredarna att de är tillfredsställda med strategin, främst med anledning av effektiviserade beslutsvägar och ett förbättrat samarbete med den yttre gruppen (Brå, 2014). Utredningsarbetet upplevs generellt ha blivit mer effektivt till följd av de tydliga rutiner och metoder som bearbetats i samband med
implementeringen av POP. Därutöver uppskattas arbetet med POP även ha lett till att mer material från övervakningskamerorna har efterfrågats, vilket har
effektiviserat utredningsprocessen ytterligare (a.a.).
3.2 Kameraövervakning
Kameraövervakning implementeras i allt större utsträckning för att förebygga brott och andra ordningsstörningar i Sverige såväl som i andra länder (Brå, 2018c). Metoden tillhör kategorin situationella brottspreventiva åtgärder och syftar i första hand till att avskräcka potentiella gärningspersoner från att begå brott eller andra ordningsstörningar (Brå, 2003; Ratcliffe, 2011). Situationell brottsprevention bygger på det teoretiska antagandet om att gärningspersonen handlar rationellt, d.v.s. väger de potentiella vinsterna med att begå brottet mot konsekvenserna (Brå, 2003). Inom kriminologin kallas det för “rational choice” med kopplingar till såväl rationella valteorin som rutinaktivitetsteorin (Cornish & Clarke, 2003; Felson & Boba, 2010). Med utgångspunkt i kriminologiska
tillfällesteorier går det även att bekräfta den bild av kameraövervakningens brottsförebyggande effekter, som redovisas i tidigare forskning. I en svensk metastudie från Brå (2009) framgår att åtgärden kan bedömas vara effektiv när det kommer till att förebygga s.k. frestelsebrott såsom exempelvis stöldbrott och rån. Samtidigt finner åtgärden svagt stöd i tidigare forskning vad gäller avskräckande effekter på våldsbrott och ordningsstörningar (a.a.).
Kameraövervakning på offentlig plats såsom gator och torg, har generellt sett visat sig ha varierande effekter på våldsbrottsligheten (Welsh & Farrington, 2007). I en studie från Brå utvärderar Welsh och Farrington (2007)
kameraövervakningen på Möllevångstorget i Malmö och Stadsparken i
Helsingborg, som implementerades år 1999 i syfte att minska antalet personbrott och öka tryggheten. Som framgår av resultatet minskade de polisanmälda brotten på Möllevångstorget i Malmö med drygt 40 procent under det första året med kameraövervakning. Störst minskning påvisades inom kategorin för brott mot person, i detta fall misshandel och rån, som nästan hade halverats efter den första mätningen. Det gick inte heller att urskilja några överflyttningseffekter, d.v.s att brottsligheten istället för att minska förflyttas till närliggande områden (Welsh & Farrington, 2007). Under motsvarande tidsperiod tycks kameraövervakningen emellertid inte ha påverkat brottsnivån i Stadsparken i Helsingborg i lika stor utsträckning, som förvisso redan låg på en märkbart lägre nivå än den på Möllevångstorget primärt till implementering av kamerorna (a.a.). Det gavs därmed större utrymme för en minskning på torget i Malmö samtidigt som
kamerornas täckningsområde på de olika platserna även skilde sig åt väsentligt. På Möllevångstorget täcker kamerorna i princip hela torget medan i Stadsparken var enbart särskilda gångstråk övervakade (a.a.).
Kameraövervakningens brottspreventiva effekter är dock utöver övervakningens förutsättningar även beroende av kontexten kring brottet såsom platsens egenskap och brottstyp (Brå, 2003). Exempelvis verkar kameraövervakning som fristående åtgärd generellt ha marginella effekter på våldsbrott (Piza m.fl., 2015; Welsh & Farrington, 2009) men kan i kombination med annat proaktivt polisarbete påvisa
goda resultat (La Vigne, Lowry, Markman, & Dwyer, 2011; Piza m.fl., 2015). Piza m.fl. (2015) fann bland annat att aktiv kameraövervakning, då en operatör bevakar kamerorna i realtid och kan beordra patruller omgående, bidrog till en markant minskning av antalet våldsbrott i offentlig miljö. En liknande studie genomförd i svensk kontext på Stortorget i Malmö, fann emellertid ingen signifikant effekt på våldsbrottsligheten utifrån aktiv kameraövervakning i kombination med riktad hot spot-patrullering (Gerell, 2016).
3.3 Hot spot policing
Hot spot policing är ett vanligt angreppssätt inom problemorienterat polisarbete och grundar sig i det vedertagna kriminologiska fenomenet; att brott tenderar att klustra sig på mindre geografiska platser som är relativt permanenta över tid (Weisburd, Telep & Braga, 2010). Det finns ingen exakt definition av vad hot spot innebär i bemärkelse av yta och antal brott (Brå, 2011) men Weisburd & Green (1995) menar att det handlar om mindre områden, såsom en specifik adress eller ett kvarter.
I en studie genomförd i Minneapolis, USA framgår att 50 procent av alla brott i staden begicks på en yta om knappt tre procent (Sherman och Weisburd, 1995). I en studie från Brå (2011) som granskar hot spots i svenska städer framgår vidare att i Göteborgs innerstad kunde 30 procent av alla personrån härledas till sju identifierade hot spots. Gällande misshandel utomhus gick hot spots generellt att koppla till nattliv såsom krogar, matställen och centrala knutpunkter (a.a.). Därefter identifierades även sex hot spots som inrymde drygt 28 procent av samtliga rapporterade misshandelsbrott utomhus. Tillvägagångssättet hot spot policing handlar generellt om att öka den polisiära närvaron på dessa
brottskoncentrerade platser, framförallt genom ökad polispatrullering och
gripanden (Braga m.fl., 1999). Med denna utgångspunkt kan polisen effektivisera sina resurser genom att rikta insatser mot dessa platser stället för att sprida
insatserna till ett helt område (Weisburd, Telep & Braga, 2010).
En rad randomiserade experimentella (RCT) studier visar på positiva effekter av hot spot policing (Braga m.fl., 1999) och i Sherman och Weisburd (1995) studie “Minneapolis Hot spots Patrol Experiment” kunde totalt 110 hot spots identifieras i staden. Under en period på tio månader fördubblades polispatrulleringar på dessa platser vilket resulterade i signifikanta minskningar av brott jämfört med
kontrollgruppen (a.a.). I en liknande studie genomförd i Jersey City påvisades även här en signifikant minskning av våldsbrott efter implementering av hot spot policing (Weisburd, Telep & Braga, 2010). Vidare illustrerade Braga,
Papachristos & Hureau (2012) i en metastudie effekten av hot spot policing på våldsbrott, utifrån tolv RCT-studier. Resultaten visade på en signifikant sammanlagd minskning av våldsbrott (ES= .175*9) där hot spot policing implementerats, jämfört med kontrollgrupperna (a.a.).
3.4 Near repeat pattern
”Near repeat pattern” (NRP) innebär att brott är spatialt- och tidsmässigt klustrade. Detta med utgångspunkten att risken för att samma typ av brott ska uppstå närliggande efter det initiala brottet bedöms vara hög (Weisel, 2005). Den
9 ES=Effektstorlek, ett sätt att kvantifiera effekter av interventioner (Coe, 2002). Räknas ut genom att ta differensen mellan experiment- och kontrollgruppernas medelvärde, dividerat med
teoretiska bakgrunden till NRP kan förklaras utifrån s.k. möjlighetsteorier, utgångspunkten är då att information om lyckade brott tenderar att sprida sig mellan gärningspersoner vilket gör att risken för närliggande brott ökar (Cornish & Clarke, 1987). En mekanism bakom NRP kan även vara att förövarna väljer att begå brott på samma ställe för att de får en ”boost” av att ha klarat det första gången (Tseleoni & Pease, 2003). Med förankring i rutinaktivitetsteorin kan ytterligare en förklaring härledas till platsens attraktivitet, som utifrån en
avsaknad av “kapabla väktare” och tillgängliga objekt utgör en upprepad risk för brottstillfällen av motiverade gärningspersoner (Cohen & Felson, 1979).
Bernasco (2008) menar vidare att near repeat mönster vanligtvis studeras på inbrott. Studier har emellertid även genomförts på gaturån och i en amerikansk studie framgår att risken för gaturån med skjutvapen är högre inom en radie på 1200 ft (356 m) och inom 7 dagar från det initiala brottet, jämfört med en randomisering av tid och rum (Haberman & Ratcliffe, 2012) Samtidigt påvisas effekten dock vara kortvarig och totalt avtog drygt 90 procent av near repeat effekten redan efter att 2-3 brott begåtts i närheten av varandra inom 7 dagar (a.a.). Vidare så genomförde även Rasmusson och Helbich (2019) en near repeat studie på gaturån, i Malmö. Störst near repeat effekt identifierades inom 0-1 dagar och inom på 1-105 m från det initiala brottet, då risken för ytterligare gaturån ökade med drygt 60 procent (a.a.).
Haberman och Ratcliffe (2012) menar även på att near repeat prediktioner kan appliceras som ”predictive policing”, vilket innebär att polisen riktar sina insatser mot platser med förhöjd risk för brott och på så vis reduceras risken för upprepad brottslighet. Det går emellertid inte att identifiera några relevanta studier i tidigare forskning som undersöker effekten av predictive policing på near repeat mönster gällande personrån. Däremot har en RCT-studie genomförts i syfte att förebygga inbrott med hjälp av near repeat analyser (Johnson m.fl., 2017). Urvalet bestod av bostadsområden i West Midlands i Storbritannien, som nyligen varit utsatta för inbrott. Experimentområdena utsattes för enklare åtgärder för att minska risken för inbrott samt förebyggande tips och råd från polisen. Studiens resultat visade på att de områden som utsattes för interventioner hade marginellt lägre utsatthet för inbrott jämfört med kontrollgruppen. Dock var effekten tydligare i områden med generellt lägre brottslighet jämfört med områden med högre nivåer av brottslighet (a.a.).
4 METOD
I följande avsnitt beskrivs de metod- och materialval som tillämpats för att angripa syftet med studien och redogöra för utvecklingen av gatuvåldet i lokalpolisområdet. För att kunna presentera en mer nyanserad bild av
brottsutvecklingen och åtgärders potentiella inverkan, användes såväl kvantitativt- som kvalitativt material för att besvara studiens frågeställningar.
4.1 Kvantitativa analyser
För att besvara studiens övergripande syfte och skapa en bild över hur det anmälda gatuvåldet utvecklats i lokalpolisområdet de senaste åren, genomfördes deskriptiva analyser på anmälningsdata. Inom ramen för den aktuella
brottslighetens koncentration i tid och rum. 4.1.1 Material
I anknytning till uppdraget tillhandahölls brottsdata över anmälningar av våld i offentlig miljö utifrån Polismyndighetens RAR-register (rationell
anmälningsrutin). Materialet bestod av anmälda brott registrerade inom LPO Storgöteborg Nordost under perioden 2014-2018 och utgjordes av samtliga fall av misshandel utomhus, våld mot tjänsteman samt personrån/väskryckningar (se samtliga brottskoder som inkluderats ibilaga 2). Totalt sett bestod datasetet av 5531 anmälda brott, varav 3657 misshandel utomhus, 435 våld mot tjänsteman och 1439 personrån/väskryckningar. Variablerna som ingick var uppdelade på brottskoder samt tid och plats för det aktuella brottet. Detta utifrån datum, tidpunkt, plats/gata och geografiska x och y koordinater. Angiven brottsplats saknades i tre procent av misshandelsanmälningarna, fyra procent av anmälda personrån och sex procent för våld mot tjänsteman.
Utöver anmälningsdata tillhandahölls även data över de brottsförebyggande åtgärder som tillämpats i lokalpolisområdet under 2018 och fram t.o.m. april 2019. I materialet framgick tid och plats för den aktuella insatsen/åtgärden uppdelat på tre olika faser utifrån fasteorin. Med hänsyn till det begränsade materialet bedömdes det emellertid inte relevant att tillämpa några fördjupade analyser på data över åtgärder i relation till brottsdata. Däremot används delar av materialet för att beskriva det brottsförebyggande arbetet i lokalpolisområdet och för att redogöra för de åtgärder som implementerats mest frekvent i området under 2018.
Färdiga hot spot-analyser på våld mot tjänsteman och personrån tillhandahölls även från Manne Gerell. Misshandel exkluderas utifrån att analyser över denna brottstyp enbart genomfördes på Rymdtorget och Kortedala torg. Hot spot-analyserna utfördes i programmet Arcmap och är baserat på en beräkning av densiteten av brott10, där hot spots identifieras utifrån antalet standardavvikelser högre densitet än medelvärdet.De hot spot-analyser som tillhandahölls
inkluderade översiktskartor över hela lokalpolisområdet, där hot spots är utmärkt utifrån 2-10+ std (se bilaga 7 och 8). Utvecklingen inom ett urval av hot spots områden presenterades även och inkluderade de särskilt utsatta områdena inklusive Gårdsten, Rannebergen och Kortedala. Som tidigare nämnt tillhör Kortedala och Gårdsten de fem områden som polisen i nordöstra Göteborg i nuläget anser utgör störst utmaningar i det brottsförebyggande arbetet. Därtill tillhör även Rannebergen ett av de områden som av Noa (2019) klassificeras som utsatt. För att identifiera hot spotsen med högst densitet valdes en brytgräns på 10 standardavvikelser högre än medelvärdet, för att få relativt få och avgränsade platser.
4.1.2 Deskriptiva analyser
Deskriptiva- eller univariata analyser innebär huvudsakligen att studera
fördelning, centraltendens och spridning i den variabel som undersöks (Djurfeldt m.fl., 2010), i detta fall anmälda våldsbrott. Genom deskriptiva analyser blev det möjligt att identifiera mönster och förändringar i brottsdata under den studerade tidsperioden, åren 2014-2018. Analyserna genomfördes i både Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS (IBM SPSS Statistics 20, IBM, New York, US).
För att bemöta ett av studiens delsyften och undersöka brottsutvecklingen i olika delar av lokalpolisområdet filtrerades materialet efter angivna gator och
plats/objekt. I de fall där ingen gata fanns registrerad genomfördes istället en sökning på områdeskoder för att se om de kunde inkluderas i det eftersökta området. På så sätt kunde samtlig data inkluderas i analyserna och risken för internt bortfall reduceras. För att bryta ner materialet ytterligare filtrerades även materialet på brottskoder, för att se vilken brottskod som var mest frekvent inom varje brottstyp samt hur brottskoderna hade utvecklats över tid. Inom personrån genomfördes även analyser över utvecklingen av de mest frekventa brottskoderna fördelat på veckodagar.
Signifikanstest. Brottslighet kan förväntas fluktuera naturligt en del (Farrington
& Welsh, 2007) och därför beräknades konfidensintervall vid jämförelse av brottslighet mellan olika år. Detta för att avgöra om förändringarna kan antas vara statistiskt signifikanta och inte bara ett utfall av naturlig variation. Då
brottsligheten utgörs av antal händelser tillämpades en poisson-fördelning vid beräkning av konfidensintervallen och för att beräkna dessa användes online kalkylatorn “Poisson Distribution Calculator” (Pezzullo, 2009). Om
konfidensintervallet på 95% nivå inte innefattar värdet för ett tidigare år betecknas förändringen som signifikant (a.a.).
4.1.3 Near repeat analyser
För att kunna utröna spatiala- och tidsenliga mönster inom personrån,
genomfördes även near repeat analyser på det befintliga materialet. Med bakgrund i tidigare forskning, som pekar på starka near repeat mönster för personrån
genomfördes enbart analyserna på denna brottstyp. Den del av data som användes i analyserna var brottsdatum samt geografiska X/Y koordinater. Med det
fyraprocentiga interna bortfallet i beräkning bestod datasetet av totalt 1381 anmälda personrån.
Analyserna genomfördes med Jerry Ratcliffe's Near Repeat Calculator version 1,3 (Ratcliffe, 2009). Kalkylatorn består av programmet "Monte carlo simulation" som gör en beräkning av “observed/expected ratio (OE)”, vilket är ett värde som beskriver den observerade och förväntade överrisken för att ett brott ska upprepas inom ett visst spatialt och tidsmässigt intervall, jämfört med om brott är jämnt fördelat i tid och rum (a.a). Det spatiala avståndet mättes med det förinställda "Manhattan"-avståndet, vilket enligt Ratcliff är den mest korrekta replikationen av avstånd i urbana miljöer (a.a.). Den spatiala bandbredden11 ställdes in på 100 m med 10 olika band12, vilket gav ett spatialt spann från 0-1000 m samt ett band som inkluderade >1000 m. Den tidsmässiga bandbredden ställdes in på på 7 dagar med 10 band, vilket gav ett tidsmässigt spann på 0-70 dagar samt kategorin >70 dagar. Signifikansnivån mättes på 0,05.
4.2 Fokusgruppsintervju
I tillägg till de kvantitativa analyserna genomfördes även en kvalitativ
fokusgruppsintervju med poliser i området. Detta för att få en djupare inblick i det
11 Bandbredd innebär hur stora de tidsmässiga och spatiala avstånden ska vara. Om spatiala bandbredden ställs in på 100 m ger det kategorierna 1-100 m, 101-200 m etc. Om det tidsmässiga bandbredden ställs in på 7 dagar, ger det en tidsmässig bandbredd på 0-7 dagar, 8-14 dagar etc. 12 Band innebär hur många kategorier som ska inkluderas.
brottsförebyggande arbetet och kunskap kring hur brottsutvecklingen kan förstås i relation till de åtgärder som tillämpats de senaste åren. Genom en
fokusgruppsintervju tillvaratogs även den kunskap och lokalkännedom som de poliser som arbetar med det brottsförebyggande arbetet besitter.
Då syftet med intervjun var att få polisens samlade bild över det
brottsförebyggande arbetet i lokalpolisområdet, bedömdes fokusgruppsintervju vara en lämplig metod. Fokusgruppen bestod av totalt fyra respondenter varav tre med befattningen kommunpoliser och en polis med expertis inom
kameraövervakning. Deltagarna rekryterades baserat på deras kunskap och erfarenheter av det brottsförebyggande arbetet i lokalpolisområdet. Intervjun inleddes med en kort presentation av syftet med föreliggande uppsats och de teman som förväntas leda diskussionerna under intervjuns gång. Därefter fortlöpte intervjun huvudsakligen utifrån intervjuguiden (se bilaga 3). Respondenterna spånade dock flertalet gånger vidare på teman som låg utanför ramen av intervjuguiden, vilket tilläts för att inte riskera att gå miste om intressanta tankegångar. Totalt pågick intervjun under drygt två timmar och för att inte bli distraherade av att föra anteckningar spelades intervjun in efter godkännande från respondenterna.
Fokusgruppsintervjuer används vanligtvis för att få fram deltagarnas egna uppfattningar och synsätt kring den aktuella frågeställningen (Bryman, 2011), i det specifika fallet brottsutvecklingen i relation till det brottsförebyggande arbete som bedrivs i lokalpolisområdet. Tillvägagångssättet öppnar följaktligen upp för en mer nyanserad bild av frågeställningen, genom att tillåta deltagarna själva styra diskussionerna utifrån vad de upplever vara intressant eller viktigt (a.a.). Trots att diskussionerna i stora drag höll sig till de teman och allmänna frågeställningar som presenterats i början av intervjun13, framkom även andra intressanta synvinklar och inställningar till brottsutvecklingen som inte hade gått att identifiera genom exempelvis mer strukturerade intervjuer.
4.2.1 Transkribering och kodning
Fokusgruppsintervjuer kräver inte nödvändigtvis en fullständig transkribering, om t.ex. delar av materialet är irrelevanta för studien (Bryman, 2011). Av den
anledningen transkriberades enbart de essentiella delarna av intervjun och eftersom processen är tidskrävande påbörjades transkribering kort efter intervjuerna. För att eliminera risken för feltolkningar och därmed även stärka interbedömarreliabiliteten har transkription dock genomförts av båda författarna. Materialet kodades sedan genom en induktiv tematisk analys, vilket enligt Sohlberg och Sohlberg (2009) innebär att datamaterialet kategoriseras utifrån teman som identifieras under processens gång. För att ytterligare minimera risken för feltolkningar och stärka giltigheten av resultatet skickades det renskrivna materialet till deltagarna i efterhand. Detta gav dem en möjlighet att fylla i om det ansågs saknas viktiga delar eller för att korrigera eventuella missuppfattningar.
5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN
13 Se bilaga 3 för intervjuguide.
För att förstå samhällets utveckling har medborgare ett krav på sig att bedriva forskning med hög kvalitet, vilket benämns som forskningskravet
(Vetenskapsrådet, 2017). Samtidigt ska individer i samhället skyddas från att komma till skada, såväl psykiskt som fysiskt, vilket kallas individskyddskravet (a.a.). Alla vetenskapliga studier som bedrivs inom humaniora ska alltid vägas mellan forskningskravet och individskyddskravet (a.a.). Utifrån lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor är bedömningen att denna uppsats inte innehåller känslig information och därmed inte behöver etikprövas hos etikprövningsnämnden. Däremot bör generella etiska ståndpunkter som anses riskfyllda diskuteras (Vetenskapsrådet, 2017). Inom ramen för denna uppsats anses stigmatisering av områden med höga brottsnivåer utgöra en etisk risk, vilket indirekt kan drabba boende i området. Särskilt med utgångspunkt i den rådande debatten om att polisens klassificering av särskilt utsatta och utsatta områden kan leda till stigmatisering av områdena (By, 2019). Vår ståndpunkt är dock att det inte bör utgöra något hinder för den aktuella studien då vikten av att belysa brottsutveckling är nödvändigt för att kunna tillföra viktig kunskap i ett brottsförebyggande- och trygghetsskapande syfte.
För att säkerställa uppsatsens kvalitet bör emellertid Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer tas i särskild beaktning. De fyra etiska principerna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017), vilka diskuteras nedan i relation till anmälningsdata och fokusgruppsintervjun.
5.1 Anmälningsdata
Utsatthet för brott är för många ett känsligt ämne, men eftersom inga
personuppgifter är kopplade till anmälningarna så finns det ingen risk för att deras identitet röjs. Vidare är anmälningsdata inkluderat i redan existerande
myndighetsregister och därmed finns det inget krav på att respondenterna varken delges information om studien eller samtycker om deltagande i studien, då deltagandet är inaktivt (Vetenskapsrådet, 2017). Om och hur information ska lämnas får bedömas från fall till fall och i föreliggande uppsats fanns det ingen anledning att informera undersökningspersonerna då det inte var de enskilda individerna som var i fokus. Snarare låg intresset i att studera sammansättningen av olika brottshändelser och hur de förändrats och utvecklats i tid och rum. Konfidentialitetskravet är nära kopplat till offentlighet och sekretess; om
datamaterialet innehåller personuppgifter ska det avidentifieras (Vetenskapsrådet, 2017). Vetenskapsrådets fjärde princip är nyttjandekravet, som innebär att
uppgifter om personer enbart får användas i forskningsändamål (a.a.). Varken nyttjandekravet eller konfidentialitetskravet utgjorde ett problem då inga
personuppgifter tillhandahölls. Det går dock att diskutera huruvida personerna kan anses vara identifierbara utifrån kombinationen; brottsdatum, brottskod och plats. Datamaterialet nyttjades emellertid enbart till forskningsändamål och behandlades med konfidentialitet utifrån Vetenskapsrådet (2017) principer om hantering av data innehållande personuppgifter.
5.2 Fokusgruppsintervju
Intervjuerna med kommunpoliserna genomfördes i grupp eftersom intresset låg i deras samlade svar på frågorna. Därmed särskiljs inte vem som säger vad men samtidigt går det inte att säga att respondenterna är helt anonyma, med hänsyn till att det går att identifiera dem utifrån deras befattningar som kommunpoliser. För
att ändå säkerställa konfidentialiteten till intervjumaterialet behandlades det inspelade intervjumaterialet med försiktighet genom att ljudfilerna raderades från mobiltelefonen direkt efter transkribering, samt genom att enbart författarna hade tillgång till det nedskrivna transkriberade materialet. Nyttjandekravet uppfylldes genom att materialet enbart användes i forskningsändamål. Respondenterna fick även inledningsvis informations om studiens syfte. Vidare fick deltagarna även frivilligt välja att delta i studien och under intervjuns gång informerades deltagarna om deras möjligheter att avbryta intervjun när som helst.
6 RESULTAT
Den totala våldsbrottsutvecklingen i lokalpolisområdet uppvisar generellt ingen tydlig trend utan indikerar snarare på en naturlig fluktuation av brottsligheten mellan åren. Ett undantag är emellertid år 2016 då anmälda våldsbrott ökade signifikant14, för att sedan återgå till liknande nivåer som tidigare år. Likaså påvisas en relativt stabil trend över anmälda misshandelsbrott sett utifrån hela femårsperioden, med undantag för en signifikant ökning år 201615. Vidare kan konstateras att anmälda personrån ökade signifikant år 201816 och sett utifrån hela perioden påvisas en tydligt uppåtgående trend, bortsett från en marginell
minskning år 2016. Inom kategorin för våld mot tjänsteman påvisas en signifikant minskning år 201717 och under den studerade femårsperioden har den anmälda brottsligheten minskat med totalt 25 procent.
Figur 3. Anmälda våldsbrott i offentlig miljö inom LPO Storgöteborg Nordost 2014-2018.
Nedan presenteras resultatet från de analyser som tillämpats för att studera utvecklingen närmare, utifrån de frågeställningar som uppsatsen berör. Därefter
14 (Samtliga resultat signifikanstestades, se metodavsnittet för beskrivning av tillvägagångssättet) 1183 (95% KI = 1116, 1252)
15 816 (95% KI = 760, 873) 16 338 (95% KI = 302, 376) 17 73 (95% KI = 57, 91)
följer resultatet från den fokusgruppsintervju som genomfördes med kommunpoliser i området.
6.1 Brottsutvecklingen på torgen
Ett av studiens delsyften var att redogöra för hur utvecklingen av våld i offentlig miljö ser ut på Rymdtorget i Bergsjön och Kortedala Torg i Kortedala, under perioden 2014-2018. Som framgick av deskriptiva analyser på den anmälda brottsligheten påvisades en tydligt nedåtgående trend av antalet våldsbrott som ägt rum på Rymdtorget de senaste åren. Vidare kan konstateras att våldsbrottsligheten låg på en signifikant lägre nivå år 201818, jämfört med tidigare år. Samtidigt påvisas en viss ökning av motsvarande brottstyper på det närliggande torget i Kortedala under samma tidsperiod. Det går att identifiera en signifikant ökning19 av våldsbrottsligheten på Kortedala Torg mellan år 2017 till 2018 men annars tyder utvecklingen på en naturlig förändring mellan åren. Det går emellertid även att urskilja en betydelsefull förändring år 2016 som indikerar på en högre, men inte signifikant, brottsnivå jämfört med tidigare år.
Figur 4. Anmälda våldsbrott i offentlig miljö på Kortedala Torg och Rymdtorget 2014-2018.
Som framgår i figur 4 ovan har anmälda våldsbrott minskat markant på Rymdtorget de senaste åren. Tydligast minskning påvisas för anmälda
misshandelsbrott som har minskat med drygt 74 procent (från 19 brott till 5 brott) under den studerade tidsperioden. Detta med undantag för år 2016 då antalet brott ökade för att sedan återgå till liknande siffror som tidigare år (se tabell 2 nedan). Utvecklingen på Kortedala Torg under motsvarande tidsperiod visar på att det skett mer än en fördubbling av samtliga anmälda våldsbrott. År 2014 anmäldes totalt 10 våldsbrott på torget och fyra år senare har siffran stigit till 23 brott. Som framgår i tabell 2 sticker misshandelsanmälningarna ut även här, men då i negativ bemärkelse och står generellt för majoriteten av den totala ökningen våldsbrott på torget. Antalet misshandelsanmälningar på Kortedala Torg har under
18 11 (95% KI = 5, 19)
femårsperioden nästintill tredubblats, från 6 anmälningar år 2014 till 16 anmälningar år 2018.
6.1.1 Misshandel utomhus mot man 18 år eller äldre, obekant med offret Gemensamt för de båda torgen är att det framförallt är misshandel utomhus mot man 18 år eller äldre, obekant med offret som sticker ut i brottsdatan (se figur 12, bilaga 5). Som framgår av analyserna är det den brottskod som anmälts i störst utsträckning på såväl Kortedala Torg som Rymdtorget, men också påvisat tydligast förändring sett utifrån hela perioden. Vidare framgår att det skett en tydlig minskning på Rymdtorget, från 9 anmälda brott år 2014 till 0 brott år 2018 och samtidigt påträffas en viss ökning på Kortedala Torg. År 2018 anmäldes totalt 6 misshandelsbrott mot man 18 år eller äldre, obekant med offret på Kortedala Torg, vilket är en ökning från 2014 då totalt 2 brott anmäldes inom brottskoden.
Tabell 2. Anmälda våldsbrott i offentlig miljö på Kortedala torg och Rymdtorget 2014-2018
2014 2015 2016 2017 2018 Misshandel Kortedala torg 6 3 13 7 16 Rymdtorget 19 11 17 10 5 Våld mot tjänsteman Kortedala torg 0 3 2 0 1 Rymdtorget 6 9 5 2 2 Personrån Kortedala torg 4 7 5 6 6 Rymdtorget 7 2 7 9 4
6.1.2 Vaga förändringar inom personrån och våld mot tjänsteman Det är framförallt misshandelsanmälningarna som sticker ut i denna analys av brottsstatistiken, vilket också framgår i tabellen ovan. Vad gäller utvecklingen av personrån påvisas en svagt nedåtgående trend på Rymdtorget sett till hela
perioden, men utvecklingen är fluktuerande och inte lika tydlig som för de andra brottstyperna. Likadant påvisas en vag förändring i utvecklingen av personrån på Kortedala Torg, då i motsatt riktning och en liten ökning av anmälda personrån går att urskilja. Gemensamt för de båda torgen och som framgår av de anmälda brotten är emellertid att det generellt begås få personrån i dessa områden. År 2018 registrerades totalt 6 personrån på Kortedala Torg och på Rymdtorget anmäldes motsvarande år totalt 4 brott inom kategorin.
Som illustreras i tabell 2 identifierades generellt fler brott gällande våld mot tjänsteman på Rymdtorget än på Kortedala Torg. År 2014 anmäldes 6 brott inom kategorin våld mot tjänsteman på Rymdtorget, samtidigt som siffran låg på noll brott motsvarande år på Kortedala Torg. Under åren 2014-2018 har den totala brottsligheten gällande våld mot tjänsteman på Rymdtorget minskat från 6 anmälningar år 2014 till enbart 2 år 2018.
SAMMANFATTNING
● Det anmälda gatuvåldet har minskat markant på Rymdtorget och
samtidigt ökat kraftigt på Kortedala Torg under 2014-2018.
● Misshandel utomhus mot man 18 år eller äldre, obekant med offret
har minskat tydligt på Rymdtorget och samtidigt ökat på Kortedala Torg.
● Det förekommer generellt enstaka anmälningar av personrån på
torgen.
● Våld mot tjänsteman förekommer i högre utsträckning på
Rymdtorget jämfört med Kortedala Torg, sett utifrån hela tidsperioden.
6.2 Utvecklingen av personrån i lokalpolisområdet
Ett av studiens andra delsyften var att undersöka utvecklingen av personrån i hela lokalpolisområdet under tidsperioden 2014-2018. Inledningsvis kan konstateras att antalet anmälda personrån generellt sett ökat i lokalpolisområdet de senaste åren och år 2018 låg anmälda brott på en signifikant högre nivå20 än tidigare år. Som också framgår i diagrammet nedan anmäldes totalt 263 brott år 2014 och fyra år senare hade siffran stigit till 338 brott, vilket är en ökning på drygt 22 procent.
Figur 5. Anmälda personrån inom LPO Storgöteborg Nordost 2014-2018.
Den övervägande majoriteten av de personrån som inträffar i området är riktade mot personer som är 18 år eller äldre och begås utan skjutvapen(se figur 13 i bilaga 5). I samma diagram går även att urskilja en tydlig ökning bland personrån utan skjutvapen som riktas mot yngre personer under 18 år, vilka har mer än dubblerats under åren 2014-2018.
20 338 (95% KI = 302, 376).
