Intervjuer

Vi upplever intervjuer som en bra metod för att kunna fånga pedagogernas tankar kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd. Våra intervjutillfällen har varit mer som ett samtal än en strikt intervju. När vi gick igenom vårt empiriska material första gången upptäckte vi en del brister. Då valde vi att ta kontakt med förskolorna igen och ställde följdfrågor som kompletterade vårt empiriska material.

I efterhand kan vi tycka att det hade varit bra om vi hade genomfört intervjuerna tillsammans. Då en av oss hade kunnat koncentrera sig på att föra intervjun framåt samtidigt som den andra personen antecknade ifall något tekniskt problem hade uppstått med diktafonen som vi inte hade upptäckt under intervjun. Nu uppstod inga tekniska problem med diktafonen, men det kan vara något att ha i åtanke för framtida intervjuer. Vi tror även att chansen hade varit större att fler följdfrågor hade ställts under intervjutillfällena om vi hade varit två.

Skulle vi ha gjort om studien idag hade vi fortfarande valt att använda oss av samtalsintervjuer men vi hade valt att genomföra intervjuerna gemensamt.

5.1.2 Intervjusvar

Ett problem som vi har upplevt med intervjuerna är att en del svar upplevs som väl generaliserande och saknar bett. För det är väl ingen överraskning att pedagoger runt om i Sverige anser att individens behov måste sättas i centrum, och att hänsyn alltid måste tas till den rådande situationen. Vi saknar svar som har kunnat ge konkreta och direkta verktyg som vi kan använda för att identifiera barn med svårigheter och ge en god hjälp vid mötet med barnet. Självklart måste författarna ta på sig en del av ansvaret och vi känner att med mer övning hade vi nog kunnat ställa bättre följdfrågor och på så vis få mer uttömmande svar. Men att lära är en process som vi hoppas varar hela livet och vi kan med gott samvete säga att vi har lärt oss en hel del av det här arbetet och med den här kunskapen om intervjuteknik i ryggsäcken kommer framtida intervjuer förhoppningsvis bli ännu mer givande.

5.2 Nya undersökningsområden

Under tiden vi har arbetat med det här examensarbetet har tankar kring ett nytt undersökningsområde väckts. På grund av att förskolorna som ingår i undersökningsgruppen ligger i två olika områden, ett mångkulturellt och ett icke mångkulturellt område väcktes den här tanken. Det hade varit intressant att undersöka om pedagogernas syn på vilka barn som är i behov av särskilt stöd hade skilt sig nämnvärt åt beroende på vilken förskola de arbetade på.

5.3 Diskussion

Som vi skrev i inledningen blev vi intresserade av att undersöka hur pedagoger i förskolan ser på fenomenet barn i behov av särskilt stöd. Under arbetets gång med examensarbetet har vi fått många aha-upplevelser. Både genom att ha tagit del av förskollärares tankar och genom att läsa litteratur som behandlar fenomenet. Vi hade aldrig tänkt på att alla barn kan vara i behov av särskilt stöd i olika situationer och kontexter. Vi såg mer svart och vitt på fenomenet, det vill säga vi räknade barn som var tysta, stökiga, eller barn som hade ett synligt funktionshinder samt barn som behövde stöd i alla situationer och kontexter. Pedagogerna i undersökningsgruppen hade en annan syn på fenomenet, som vi är mycket glada att få ha tagit del av. De erfarenheter, kunskaper och tankar kring vad ett barn i behov av särskilt stöd är samt hur de här barnen ska bemötas kommer vi att ta med oss i vår ryggsäck, för att kunna vara mer öppna i vår syn på barns olika behov i vårt framtida yrke. Vi har även lärt oss att varje barn som är i behov av någon form av särskilt stöd är en ny utmaning för pedagogerna, eftersom varje barns behov är individuella. Det går inte att generalisera, inte ens om man har flera barn med samma svårigheter.

Referenslista

Andersson, Inga (1999). Samverkan för barn som behöver. Stockholm: HLS Förlaget (Högskoleförlaget vid Lärarhögskolan i Stockholm).

Asmervik Sverre, Ogden Terje, Rygvold Anne-Lise ( 2001). Barn med behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur.

Drugli, May Britt (2003). Barn vi bekymrar oss om. Stockholm: Liber AB.

Ekman, Sophie och Gillberg, Christopher (20:e Mars 1997). Skolan knäcker 120 000 barn,

läkare varnar för nytt hot mot folkhälsan, barn med psykiatriska problem förnedras dagligen.

Dagens Nyheter, DN-debatt

Gustavsson, H Lars (2002). Att arbeta med särskilt stöd några perspektiv. Stockholm: Liber. Hellströvivi, Agneta (2003). ”Barns uppväxtvillkor” l, Bergqvist, Siv, Att möta barn i behov

av särskilt stöd. Stockholm: Liber AB

Kärrby, Gunni (1992). Kvalitet i pedagogiskt arbete med barn. Stockholm: Allmänna förlaget.

Lundgren, Marianne och Bengt, Persson (2003). Barn och unga i riskzonen, samverkan och

förebyggandearbete. Stockholm: Ordförrådet.

Lärarförbundet (2001). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer, FN:s

barnkonvention. Stockholm: Lärarförbundet

Olsson, Britt-Inger och Olsson, Knut (2007). Att se möjligheter i svårigheter. Barn och

ungdomar med koncentrationssvårigheter. Lund: Studentlitteratur

Patel, Runa och Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planerna

Piltz-Maliks, Kristina och Sjögren Olsson, Elisabet (1998:1). Vem vill leka med mig. Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten.

Rabe, Tullie och Hill, Anders (1990). Små barn med stora behov. Malmö: Corona.

Rakstang Eck, Oddrun och Rognhaug, Berit (1995). Specialpedagogik i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen. Barnomsorgen i socialtjänstlagen. Allmänna råd 1995:2. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. Barnomsorgen är för alla barn förskole- och fritidshemsverksamhet för

behöver särskilt stöd. Allmänna råd 1999:1. Stockholm: Gotab.

Salamanca-deklarationen och handlingsram för undervisning av elever med behov av särskilt stöd Svenska Unescorådet skrivserier nummer 4 (1996). Stockholm: Unescorådet.

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vygotsky, Lev Semenovich (1978). Mind in society. The development of higher psychological

processes. London: Harvard University press

Elektroniska referenser

Bilaga I

Intervjufrågor examensarbete 2008

I frågorna nedan har vi skrivit barn med speciellt behov och barn i behov av särskilt stöd, då menar vi alla barn som kan tänkas behöva någon form av extra pedagogiska insatser. Detta gäller både barn med fysiska och/eller psykiska svårigheter samt även barn med socioemotionella svårigheter.

• Känner du att du vet hur du ska möta, hjälpa barn med speciella behov på din förskola?

• Hur arbetar du för att ge barn i behov av extra insatser en meningsfull vardag? • På vilket sätt tror du att barn utveckling kan påverkas med hjälp av tidiga insatser?

Tack så mycket för att ni vill medverka i vårt examensarbete. Mia och Sandra.

Följdfrågor

Följdfrågor som tillkom efter att vi hade studerat resultatet av den första intervjuserien. • Barn som INTE behöver särskilt stöd, vilka är de?

Bilaga II TRAS-schema