Intervjuer och observationer 29

Lärarna på de olika skolorna tillämpar metoden på olika sätt då de väljer att följa metoden mer eller mindre. Vi har varken hört från de intervjuade eller sett på våra observationer att pennor inte får användas. Detta följer alltså lärarna inte till punk och pricka gällande metoden då Trageton (2014) förespråkar att pennan först börjar användas i årskurs 2. På Västraskolan arbetade de med temat “spökägget”. Detta gjorde de i syfte att få igång elevernas skrivande. Enligt lärarna behövde eleverna gemensamma upplevelser att skriva om. Eleverna hade svårt att formulera sina egna erfarenheter i skrift och därför var ”spökägget” något som eleverna kunde skapa gemensamma upplevelser kring. Detta stämmer överens med det Fast (2007) menar; att det är viktigt att ta till vara på elevernas erfarenheter när lektionerna planeras.Om elevernas erfarenheter tas till vara på bidrar detta till att arbetet känns mer meningsfullt och lustfyllt. Hon menar vidare att detta även bidrar till att utveckla elevernas språkliga förmågor. I arbetet med ”spökägget” kunde eleverna enligt Gerd och Ellinor utgå från de gemensamma upplevelserna och sedan forma sina texter utifrån detta. I arbetet med “spökägget” skrev eleverna på datorplattor och arbetade parvis med sina texter. ASL och temat “spökägget” kompletterade på så sätt varandra då innehållet formades av temat medan arbetssättet formades utifrån ASL. Fast (2007) menar att det är viktigt att utgå ifrån elevernas erfarenheter men att detta dock kan vara svårt då alla elever har olika erfarenheter. Genom att skapa gemensamma upplevelser såsom Gerd och Ellinor gör via “spökägget”, blir det enklare att utgå ifrån elevernas erfarenheter i undervisningen.

På Rödaskolan är det bestämt att lärarna i F-3 ska använda sig av ASL i sin undervisning. De utformar undervisningen utifrån metoden. Skrivandet kopplas alltid till ett visst tema som exempelvis vinter. De skriver ofta i par och följer den arbetsgång som metoden förespråkar. Under observationerna kunde vi se att arbetssättet verkade ge eleverna en trygghet då arbetsgången är densamma oavsett vilken typ av text som skrivs eller vilket tema som pågår. Sjödin och Wiklander (2015) menar att genom metodens arbetsgång får eleverna utrymme att

träna flera olika förmågor, både tillsammans med andra och enskilt. De får träna på att skriva, läsa, lyssna, tala och kommunicera och alla dessadelar måste finnas med för att arbetssättet ska vara språkutvecklande.

När eleverna arbetar i par får de träna på att lyssna på varandra samt träna på att diskutera och formulera gemensamma meningar. Vid ett av observationstillfällena fick vi se en video på två elever som tillsammans formulerade fram en text när de skrev på en datorplatta. De hjälptes åt att hitta bokstäverna på tangentbordet samt att ljuda fram orden de skrev. Trageton (2014) menar att eleverna bör arbeta i små grupper eller i par för att kunna diskutera och stötta varandra. De kan då utveckla texter genom kommunikation och social aktivitet. Att arbeta i par stimulerar även elevernas muntliga förmåga genom att eleverna för dialoger (Trageton 2014). Utifrån den sociokulturella synen på lärande är det enligt Vygotskij (2005) viktigt för elever att arbeta i grupper eller par. Detta då eleverna kan lära tillsammans i sociala sammanhang. Vi kan även tala om den “proximala utvecklingzonen” när det gäller att arbeta parvis. Vygotskij menar att eleverna stöttar varandra och kommer förhoppningsvis längre i skrivprocessen än vad de gjort om de arbetat enskilt. Eleverna besitter olika kunskaper och kan komplettera och stötta varandra. Det eleverna kan göra tillsammans nu kommer de senare kunna göra ensamma (Vygotskij 2005).

Alla intervjuade lärare samt den biträdande rektorn är överens om att den största nackdelen med ASL är att den är teknikberoende. Utan fungerande teknik går det inte att arbeta utifrån metoden. Lärarna i förskoleklasserna är dock noga med att påpeka att de inte anser att det finns nackdelar med metoden utan att nackdelarna främst ligger i logistiken/tekniken. Lärarna på båda skolorna anser att arbetet med ASL ger resultat. De tycker sig märka att eleverna snabbare kommer in i skrivandet och läsandet. I intervjuerna kommer det tydligt fram att det framförallt är det motoriska som eleverna får stöd i när de arbetar med ASL. Genom att enklare kunna ”rätta” i elevernas texter påstår lärarna att de tidigt kan diskutera stavning och meningsbyggnad med eleverna. Detta är något som lärarna lyfter som en positiv effekt av att eleverna skriver på datorer/datorplattor. Lärarna påpekar även att eleverna själva kan korrigera sina texter genom stödet av talsyntesen. När eleverna hör det skrivna läsas upp genom talsyntesen kan de enligt lärarna höra om de exempelvis stavat fel och korrigera ordet.

Enligt Trageton (2014) är fyra datorer/datorplattor lämpligt att ha i en klass under ett ASL- pass. Vi har fått se och höra olika sätt att lägga upp ett ASL-pass på. I förskoleklasserna på Rödaskolan har de fyra datorplattor under ASL-passen och arbetar då oftast i halvklass. Detta anser lärarna i förskoleklasserna räcker men när eleverna börjar i årskurs 1 bör de finnas fler för att eleverna ska kunna få möjlighet att skriva mer. När de arbetar med ASL idag får eleverna arbeta utifrån arbetsgången (bilaga 5). På vissa ASL-pass kan några elever arbeta med ASL medan de andra eleverna arbetar med något annat som inte är ASL. Lärarna i förskoleklasserna menar att det strävar efter att kunna arbeta med ett rotationssystem utifrån arbetsgången under ASL-undervisningen men att de inte är riktigt där än. Gerd och Ellinor berättade att de arbetade de med ASL i helklass. På skolan fanns det från början 24 datorplattor men tyvärr finns idag bara åtta datorplattor kvar. Enligt Gerd och Ellinor fungerar inte av tekniska skäl vilket gör det omöjligt att arbeta med ASL.

Utifrån det vi fått höra under intervjuerna och se på observationerna drar vi slutsatsen att det verkar fungera bäst att arbeta med ett rotationssystem. Vi anser att ett rotationssystem och en fast arbetsgång leder till att det behövs färre datorplattor då eleverna är på olika stationer. Det framgår även tydligt att utan fungerande teknik är det omöjligt att använda sig av metoden ASL.