Intervjuerna - Kommunala förutsättningar för folkhälsoarbete i Stockholms län

4. Diskussion

4.2 Metodaspekter

4.2.3 Intervjuerna

Urval av kommuner som blivit inbjudna till att delta i intervju har skett utifrån Länsstyrelsens kunskap om dem, baserat på i vilken utsträckning de har tagit del av stöd från Länsstyrelsen eller inte. Att använda sig av denna information för ett slumpmässigt stratifierat urval kan ses som både en fördel och nackdel. Syftet med att använda denna bakgrundskunskap var att få en spridning av kommuner som befinner sig på olika nivå i folkhälsoarbetet. Utifrån att det endast var denna

bakgrundsinformation vi hade då urvalet genomfördes, gör vi bedömningen att det var bättre att använda den informationen som fanns än ingen information alls. Samtidigt kan det vara så att det finns kommuner som har kommit långt i folkhälsoarbetet utan att ha varit i kontakt med

Länsstyrelsen, och därför hamnar i ”fel” urvalsgrupp.

I nuläget har vi endast intervjuat strateger eller motsvarande roll. Detta har varit givande, då vi har valt de personer som har starkast koppling till folkhälsorelaterade frågor och har störst kunskap i ämnet. Strategerna har också många gånger haft ett stort engagemang i frågan, vilket bidragit

ytterligare. Samtidigt kan vi se att det hade varit ännu bättre med en kombination av både strateger och chefer. Det hade kunnat ge en mer nyanserad bild kring helhetsbilden i kommunen och

chefernas syn på kommunens prioriteringar med koppling till andra sakfrågor.

Vid genomförandet av intervjuerna använde vi oss av de erfarenheter vi fick genom de initiala fokusgruppsintervjuerna. Vår bedömning är att det var bra att fokusgruppintervjuerna genomfördes på en neutral plats och att de modererades av en neutral person. Vi bedömer att det till viss del minskade risken att intervjupersonerna höll upp en fasad. Samtidigt märktes att det till viss del var en ängslig stämning och intervjupersonerna var försiktiga med att kritisera sin egen kommun.

Med den erfarenheten är vår bedömning att det var bra att vi fortsättningsvis i projektet valde att göra enskilda intervjuer, då vi bedömer att det har gjort att intervjupersonerna har vågat vara än mer ärliga än om de hade intervjuats i grupp. I de enskilda intervjuerna har intervjupersonerna lovats anonymitet, vilket vi bedömer har bidragit till att de har vågat öppna sig och delat med sig av en mycket ärlig bild av respektive kommun, utifrån deras perspektiv och yrkesroll. Vi har försäkrat intervjupersonerna om att ingen information som kan härledas till en enskild kommun eller

intervjuperson kommer att delas med någon utanför forskargruppen, vilket vi upplever har gjort att de har känt sig trygga i intervjusituationen. Ytterligare en aspekt som kan ha bidragit till kvaliteten i intervjuerna är att de har genomförts av en neutral person som intervjupersonerna inte har någon annan yrkesmässig relation till. Ingen person från Länsstyrelsen eller någon annan utanför

forskargruppen har deltagit på intervjuerna. En stor del av intervjuerna har också genomförts i på en neutral plats som forskargruppen ordnat med, vilket vi bedömer har bidragit till en mer avslappnad stämning vilket i sin tur också kan ha bidragit till intervjupersonernas öppenhet och ärlighet i intervjusituationen.

Om man i framtiden väljer att intervjua både strateg och chef i samma kommun kan det vara fördelaktigt att intervjua dem enskilt. Det är troligt att en strateg inte skulle delge samma ärliga bild av kommunen om en chef deltog i samma intervju. Uppföljande intervjuer, där man i ett tidigare skede genomfört intervjuer individuellt, kan eventuellt lämpa sig bättre för intervju där strateg och chef deltar tillsammans.

De mycket öppna och ärliga svaren från intervjupersonerna har också inneburit vissa utmaningar. Vi har i några fall fått en inblick i sådant som intervjupersonerna ansett har varit viktigt att förmedla, men som de betonat att de inte vågat yttra om det skulle kunna härledas till dem själva. Det innebär att vi i flera fall har fått ta del av känslig information och det har varit en utmaning att sammanställa resultatet och samtidigt hålla fast vid intervjupersonernas anonymitet. De öppna och ärliga svaren har dock varit avgörande för den övergripande förståelsen av resultatet.

Den intervjuguide som har använts i djupintervjuerna har till stor del varit utforskande och

explorativ. Det har varit en fördel då området var relativt outforskat. Det har också gett oss möjlighet att vara öppna och ta oss tid för oväntade svar och infallsvinklar som intervjupersonerna valde att ta upp i intervjun. För framtida intervjuer med kommuner i Stockholms län där vi nu har mer kunskap, kommer vi utforma intervjuguiden som mer styrd.

Som tidigare nämnts är jämlikhet i hälsa är ett område som är som inte är särskilt fokuserat på den lokala nivån. Det speglas också i hur intervjupersonerna har kunnat uttrycka sina svar kring detta område, då de i flera fall har haft en relativt låg kunskap i området. I vissa fall har intervjupersonerna uppgett att kommunen arbetar med jämlikhet, för att i nästa mening delge en beskrivning som vittnar om att så inte alls är fallet. Här finns behov av att i framtiden utforma mer utvecklade frågor i intervjuguiden, för att än mer fånga upp kommunernas förutsättningar och arbetssätt.

Det finns också tecken som visar på att ju mer utvecklat arbete en kommun har inom

folkhälsoområdet, desto mer kritiska är de i sina svar. Det finns en risk att de intervjupersoner som är allra mest positiva till kommunens arbete kan vara de som inte har så hög kunskap i området. Det är

viktigt att vid framtida intervjuer vara beredd på detta och förbereda bra motfrågor. Dock är det viktigt att dessa motfrågor inte är hårda utan snarare vänligt utforskande. Det är viktigt att intervjupersonen känner sig bekväm trots sin okunskap, då trygghet i intervjusituationen är avgörande för ärliga svar. I vissa fall kan det vara bra att låta intervjupersonen själv definiera de begrepp som diskuteras i intervjun och därigenom lyssna in vad de syftar på i sina svar. Vissa begrepp kan förstås på olika sätt av olika intervjupersoner eller i vissa fall sammanblandas.

Sammanfattningsvis bedömer vi att tillvägagångssättet med att använda sig av flera (tre) olika

datainsamlingsmetoder är en lovande väg framåt men att visst utvecklingsarbete kvarstår. Till viss del handlar det arbetet om att förfina mätmetoderna för att mer precist kunna fånga in det som önskas, och till vill del om att mer systematiskt integrera analysresultaten från de tre metoderna.

5. Referenser

Brå. (2020). Kommunernas brottsförebyggande arbete och identifierade problem. En jämförelse mellan NTU och Brås enkät till samordnare i kommuner. Kortanalys 4/2020. Stockholm:

Brottsförebyggande rådet.

Fawcett, S., Schultz, J., Watson-Thompson, J., Fox, M. & Bremby, R. (2010). Building multisectoral partnerships for population health and health equity. Prev Chronic Dis 7(6): A118.

http://www.cdc.gov/pcd/issues/2010/nov/10_0079.htm. Accessed [date].

FN (2018). Global indicator framework for the Sustainable Development Goals and targets of the 2030 Agenda for Sustainable Development. A/RES/71/313 E/CN.3/2018/2. Förenta nationerna.

Folkhälsomyndigheten (2020). På väg mot en god och jämlik hälsa Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet. Folkhälsomyndigheten 2020. Artikelnummer: 20121.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/bd19f6bb308043ed9da8dfffcb3a5e67/stodstr uktur-god-jamlik-halsa.pdf

Guetterman, T.C., Fetter, M.D. & Creswell, J.W. (2015). Integrating Quantitative and Qualitative Results in Health Science Mixed Methods Research Through Joint Displays. Ann Fam Med, 13, 554-561.

Gullbrandsson, K., Bremberg, S. & Bäck, H. (2005). What makes things happen? An analysis of the development of nine health-promoting measures aimed at children and adolescents in three Swedish municipalities. Social Science & Medicine, 61, 2331–2344.

Hall, R.L. & Jacobsson, P.D. (2018). Examining Whether The Health-In-All-Policies Approach Promotes Health Equity. Health Equity, 37:3, 364-370.

Jackson, S.F., Perkins, F., Khandor, E., Cordwell, L., Haman, S & Buasai S. (2007). Integrated health promotion strategies: a contribution to tackling current and future health challenges. Health Promotion International, 21:75-83.

Jansson, E. & Tillgren, P. (2010). Health promotion at local level: a case study of content, organization and development in four Swedish municipalities. BMC Public Health, 10:455.

http://www.biomedcentral.com/1471-2458/10/455

Jansson, E, Fosse, E. & Tillgren, P. (2011). National public health policy in a local context—

Implementation in two Swedish municipalities. Health Policy, 103, 219–227.

Karlsson, T & Österberg, E. (2007). Scaling alcohol control policies across Europe. Drugs: education, prevention and policy. 2007;14(6):499-511.

Karlsson, T., Lindemna, M. & Österberg, E. (2012). Does alcohol policy make any difference? Scales and consumption. In: Peter Anderson FB, Jillian Reynolds and Antoni Gual,, editor. Alcohol Policy in Europe:

Evidence from Amphora, 2012.

Kommissionen för jämlik hälsa (2017). Folkhälsoarbete bland myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och regioner. Kvantitativa resultat från enkätundersökningar genomförda 2016 av

Kommissionen för jämlik hälsa. Stockholm: Kommissionen för jämlik hälsa, S 2015:02.

www.kommissionjamlikhalsa.se

Laverack, G. (2007). Health promotion practice: building empowered communities. New York: Open University Press 2007.

Länsstyrelsen Stockholm (2018). Projektplan för Folkhälsopilot Stockholm - skräddarsytt stöd till hälsofrämjande och förebyggande arbete. Stockholm: 2018.

Länsstyrelsen (2020). Mot samma mål Underlag för utvecklad samordning för god och jämlik hälsa i Stockholms län. Rapport 2020:16. Stockholm: Länsstyrelsen Stockholm.

Länsstyrelsen (2019). Samordnat stöd till hälsofrämjande och förebyggande arbete. Delrapport för Folkhälsopiloten år 2019. Rapport 2019:22. Stockholm: Länsstyrelsen Stockholm.

Naimi, T. S., Blanchette, J., Nelson, T. F., Nguyen, T., Oussayef, N., Heeren, T. C., … Xuan, Z. (2014). A new scale of the U.S. alcohol policy environment and its relationship to binge drinking. American Journal of Preventive Medicine, 46(1), 10–16.

Nilsson T., Leifman H. & Andréasson, S. (2015). Monitoring local alcohol prevention in Sweden:

Application of Alcohol Prevention Magnitude Measure (APMM). Nordic Alcohol Studies, 32, 479-494.

Nilsson, T., Norström, T., Andréasson, S., Guldbrandsson, K, Allebeck, P. & Leifman, H. (2020) Effects of Local Alcohol Prevention Initiatives in Swedish Municipalities, 2006–2014. Substance Use &

Misuse, 55, 1008-2020.

Nutbeam D. & Harris, E. (2004). Theory in a nutshell: A practical guide to health promotion theories. London: The McGraw-Hill Companies, Second 2004.

Minkler, M. & Wallerstein, N. (2005) Improving Health through Community Organization and Community Building: A Health Education Perspective. Community Organizing & Community Building for Health London: Rutgers University PressMinkler M, Second 2005.

Palinkas, L.A., Mendon, S.J., Hamilton, A.B. (2019) Innovations in Mixed Methods Evaluations. Annu Rev Public Health. 40, 423–442.

Pellmer, K., Wramner, B. & Wramner, H. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm:

Liber AB.

Prop. 2017/18. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. Regeringens proposition 2017/18:249. Stockholm: Socialdepartementet.

Rostila, M. & Toivanen, S. (red.) (2017). Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. Stockholm: Liber AB.

Rudolph, L., Rudolph L., Caplan, J., Ben-Moshe K., Dillon L. (2013). Health in All Policies: a guide for state and local governments. Oakland (CA): Public Health Institute; 2013 [cited 2018 Jan 25]. http://

www.phi.org/uploads/application/files/udt4vq0y712qpb1o4p62dexjlgxlnogpq15gr8pti3y7ckzysi.pdf SCB (2017). Om statistikbaserad uppföljning av Agenda 2030 Slutrapport av uppdrag till Statistiska centralbyrån om statistikbaserad analys av Sveriges genomförande av Agenda 2030. Stockholm:

Statistiska centralbyrån.

https://www.scb.se/contentassets/b728ff73802041aea5b104c38a7ed2a6/mi1303_2017a01_br_x41 br1702.pdf

SCB (2020). Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige. Delredovisning av den statistiska uppföljningen, mars 2020. Stockholhom: Statistiska centralbyrån.

https://www.scb.se/contentassets/6ae8bd5e73df4610a051a1c907d3ab43/mi1303_2019a01_br_mif tbr2001.pdf

Schäfer Elinder, L. & Kwak, L. (2014). Evidensbaserat folkhälsoarbete. Studentlitteratur: Lund.

Sellström, E., Guldbrandsson, G., Bremberg, S., Hjern, A & Arnoldsson, G. (2003) Association between childhood community safety interventions and hospital injury records: a multilevel study. J Epidemiol Community Health, 57, 724–729.

Smith, N., Baugh Littlejohns, L. & Thompson, D (2001). Shaking out the cobwebs:

insights into community capacity and its relation to health outcomes. Community Development Journal, 36:30-41.

SKL (2014). Samling för social hållbarhet.

https://skr.se/halsasjukvard/folkhalsa/socialhallbarhetmotesplats/samlingforsocialhallbarhet.1200.h tml (Elektronisk resurs hämtad 2021-01-04)

SKL (2013). Gör jämlikt - gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa.

Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

SKL (2014). Från kunskap till handling. Enkätundersökning – Samling för social hållbarhet. Stockholm:

Sveriges Kommuner och Landsting.

SKl (2019). Medlemsenkät folkhälsa 2018. En uppföljning av 2014 års enkät om förutsättningar och behov av stöd för folkhälsoarbete i regioner och kommuner. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

SOU 2016:55 (2016). Det handlar om jämlik hälsa. Utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete Delbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa. Stockholm: Socialdepartementet.

SOU 2017:47. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa. Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa. Stockholm: Socialdepartementet.

SOU 2018:32. Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst. Delbetänkande av Utredningen Framtidens socialtjänst. Stockholm: Socialdepartementet.

SOU 2020:19. God och nära vård. En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem.

Delbetänkande av utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. Stockholm:

Socialdepartementet.

SOU 2020:46. En gemensam angelägenhet. Betänkande av Jämlikhetskommissionen. Stockholm:

Finansdepartementet.

Statskontoret (2019). Agenda 2030 i myndigheter, kommuner och regioner. Delrapport 2019:15.

Stockholm: Statskontoret.

Statskontoret (2020). Agenda 2030 i myndigheter, kommuner och regioner. Slutrapport 2020:15.

Stockholm: Statskontoret.

Stockholms läns landsting (2018). Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Europas mest attraktiva storstadsregion RUFS 2050. Stockholm: Stockholms läns landsting.

Svensson, P. (2017). Cross-Sector Strategists Dedicated Bureaucrats in Local Government Administration. Göteborg: School of Public Administration, Göteborgs universitet [Avhandling].

Svensson, P. (2019). Att skapa helhet i offentlig sektor. Tankar om tvärsektoriellt arbete. Lund: Nordic Academic Press.

SKR (2020). Ekonomirapporten, oktober 2020. Om kommunernas och regionernas ekonomi.

Stockholm: Sveriges kommuner och regionen

SKR (2021). Strategi för hälsa. https://skr.se/halsasjukvard/strategiforhalsa.9515.html (Elektronisk resurs hämtad 2021-01-04).

Thompson, B., & Kinne, S. (1999). Social Change Theory: Applications to Community Health. Health Promotion at the Community Level 2. New Advances London. Sage PublicationsBracht N, 2.

WHO (2014) World Health Organization (2014). Health in all policies – Helsinki statement – framework for country action. Geneva.

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/112636/9789241506908_eng.pdf?sequence=1 Weiss, D., Lillefjell, M & Magnus, E. (2016). Facilitators for the development and implementation of health promotion policy and programs – a scoping review at the local community level. BMC Public Health, 16:140. DOI 10.1186/s12889-016-2811-9.

Xuan, Z., Blanchette, J., Nelson, T. F., Heeren, T., Oussayef, N., & Naimi, T. S. (2015). The alcohol policy environment and policy subgroups as predictors of binge drinking measures among US adults.

American Journal of Public Health, 105(4), 816–822.

Shorten, A & Smith, J. (2017). Mixed methods research: expanding the evidence base. Evid Based Nurs, 20(3), 74–75.

UNICEF (2021). Barnkonventionen. https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten (Elektronisk resurs hämtad 2021-01-04).

WHO (2008). Closing the gap in a generation: health equity through action on the social determinants of health: final report of the commission on social determinants of health. Executive summary.

Geneva: World Health Organization.

WHO (2011). Intersectoral action on health. Geneva: Switzerland, World Health Organization.

WHO (2012). Global plan of action on social determinants of health. Geneva: Switzerland, World Health Organization.

Bilaga 1. Kommuners svar på respektive enkätfråga samt respektive svarsalternativs poäng.

Frågor ^Antal ^% Procent olika

kombinationer

Viktsystem

F1-F10: Strategier, prioriteringar, dokument, mål

F1. Har din kommun styrdokument (strategi eller liknande) för folkhälsoarbetet som helhet?

1. Ja, vi har ett sådant styrdokument för det övergripande folkhälsoarbetet

5 24 %

Ja: 43 %

2. Ja, vi har ett sådant styrdokument för det övergripande folkhälsoarbetet men vi använder annat/andra begrepp än ordet folkhälsa

F3-F4. I vilket eller vilka styrdokument ingår ert folkhälsoarbete?

(flera alternativ möjliga)

1. Separat styrdokument för folkhälsoarbetet (policy, strategi, plan)

F5. Är styrdokumentet(n) politiskt antagna?

Oberoende av styrdokument:

Vikt: Max: 1p (1, 0,75, 0,5, 0) (om folkhälsoarbetet ingår mål-budget eller ÖP: 1 p (politiskt antagna)

F6. Har din kommun styrdokument (strategi eller liknande) för olika delområden inom folkhälsoarbetet?

F7. Har din kommun antagit ett eller flera folkhälsomål? (se också F7+F8 nedan)

1. Ja 9 43 % 1

2. Nej 9 43 % 0

Ej svar (inget folkhälsomål) 3 14 %

Vikt: Max: 0,5p (0,5, 0) (tillsammans med F8 blir maxvikten 1, se nedan)

F8. Är jämlikhetsperspektivet inkluderat i målet(n) (om Ja på F7)? (se också F7+F8 nedan)

1. Ja, som ett eget mål 1 5% 0,5

2. Ja, men ingår i andra målformuleringar 8 38 % 0,25

3. Nej / ej relevant pga. nej på F7 12 57 % 0

Vikt: Max: 0,5p (0,5, 0,25, 0)

F9. Som struktur eller vägledning i folkhälsoarbetet använder ni

er av något av följande? Antal % Viktsystem

De åtta eller elva målområdena angivna i den av riksdagen antagna folkhälsopolitiken:

F10. Vilka områden är mest prioriterade i kommunens folkhälsoarbete?

Strategier, prioriteringar m.m., totalt (0-100 p) M=58

Kommunpoäng: (X/6,5)*100

F12-F22: Organisation och samverkan Antal % Procent olika kombinationer

Viktsystem

F12. Arbetar kommunstyrelsen (under 2019) aktivt med styrning och ledning av kommunens folkhälsoarbete eller i arbetet med olika delområden inom folkhälsoområdet?

Vikt F12-F13: Summa poäng F12+F13/2 Max: 1p, (1, 0,75, 0,625, 0,5, 0,375, 0,25, 0125);

För 17 av 21 är svaren på F12=F13 och poängen blir detsamma som för F12 (e F13):

(F12+F13/2); 4 av 21 har lägre p på F13 än F12 vilket ger lägre vikt än F12: F12+F13/2

F13. Arbetar kommunledningsgruppen (under 2019) aktivt med styrning och ledning av det folkhälsoarbetet eller i arbetet med olika delområden inom folkhälsoområdet?

Antal %

Vikt: se kombinationen med F12 ovan

F14. Vilken politisk instans ansvarar för folkhälsofrågorna?

1. Kommunstyrelsen 15 1

2. Nämnd, nämligen 4 0,5

Ej svar (ingen för det övergripande/inga sådana folkhälsofrågor) 2 0

Vikt: Max 1p (1, 0,5, 0)

F16. Har kommunen i nuläget någon form av styrgrupp, folkhälsoråd, välfärdsråd eller liknande för folkhälsofrågorna?

1. Ja 7 33 % 0,5

2. Nej 13 62 % 0

Ej svar 1 5 %

Vikt: Max 0,5p (0,5, 0) (tillsammans med F18 blir maxsumman 1,0)

F18. Vilka funktioner ingår i denna grupp (om Ja på F16)?

1. Politiker 5 1/8 (0,125)

2. Kommunledningen 2 1/8

3. Förvaltningar eller motsvarande som arbetar med:

a. Socialtjänst och sociala frågor 3

≥3: 1/8 1-2: 1/16 0=0

b. Skol- utbildningsfrågor 3

c. Kultur- /fritidsfrågor 3

d. Samhällsbyggnadsfrågor 2

e. Vård- omsorgsfrågor 3

f. Arbetsmarknad – näringslivsfrågor 2

g. Miljöfrågor 0

Vikt: Ma: 0,5p (0,5, 0,4375… 0,0625 (1/16), 0) Varje del ger max 0,125: summan=0,5p.

Också max 0,5 p på fråga F16: Sammantaget F16+F18: max 1p (0,5+0,5)

Tot max: 0,5

F19. Beaktas folkhälsoperspektivet i kommunens nu gällande verksamhetsplan och budget?

F20. Bedrivs folkhälsoarbetet i er kommun i kommun-övergripande arbetsgrupper eller projekt som involverar flera förvaltningar?

1. Ja, för det breda folkhälsoarbetet 1 5 % 1

2. Ja, men endast i specifika delområden (t.ex. ANDT-förebyggande., brottsförebyggande, trygghetsfrämjande, förebyggande av psykisk ohälsa)

18 86 % 0,5

3. Nej 2 10 % 0

Vikt1: Max: 1p (1, 0,5, 0)

F22. Har ni kunskap om vilka externa aktörer utanför er kommun som kan ge stöd i folkhälsoarbetet?

1. Ja 9 43 % 1

2. Delvis 11 52 % 0,5

3. Nej 1 5 % 0

Vikt: Max: 1p (1, 0,5, 0)

Organisations-samverkan totalt (0-100 p) M=46

Kommunpoäng: (/6)*100

F24-F28: Personal och budget Antal % Procent olika

kombinationer

Vikt-system

F24. Finns det en eller flera tjänstepersoner utsedda i er kommun att arbeta med kommunövergripande samordning och planering av folkhälsoarbetet?

1. Ja 13 62 % 1

2. Nej 8 38 % 0

Vikt1-3: Max 1p (1, 0)

F27. Hur finansieras folkhälsoarbetet i kommunen under 2019?

1. Med kommunala medel, inom ordinarie budget 21 100 %

F28. Ungefär hur stor del av folkhälsoarbetet finansieras under 2019 med kommunala medel inom ramen för ordinarie budget?

1. Helt 6 29 %

Personal- budget totalt (0-100) M=76

Kommunpoäng: (/2)*100

F29-F31: Kartläggningar och uppföljningar Antal % Viktsystem

F29. Har kartläggningar av folkhälsoläget genomförts i din kommun under de senaste tre åren (2017–2019)?

1. Ja, av befolkningens hälsa, inklusive livsvillkor och/eller levnadsvanor

10 48 % 1=Ja=1; 0=Nej

1=Ja=1; 0=Nej Alt 3 Ingår ej i index 2. Ja, för specifika levnadsvanor, t.ex. ANDT, fysisk aktivitet,

matvanor

13 62 %

3. Ja, annat, nämligen 9 43 %

4. Nej 0 0 %

Vikt1: Max 1p (1, 0,5, 0) 2-3 ja svar: 1; 1: 0,5; 0: 0

Vikt2-3: Max 1p (1, 0,5, 0); svarsalt 1+2: 1; svarsalt 1 e. 2: 0,5, 0: 0 F30. Har din kommun under de senaste tre åren (2017–2019) använt data för att belysa ojämlikheten i hälsa i kommunen?

1. Ja 18 86 % 1

2. Nej 3 14 % 0

Vikt1-3: Max: 1p (1, 0)

F31. Har din kommun under de tre senaste åren (2017-2019) genomfört analyser av framtida folkhälsoutmaningar?

1. Ja 9 43 % 1

2. Nej 12 43 % 0

Vikt1-3: Max: 1p (1, 0)

Kartläggning totalt (0-100 p) M=61

Kommunpoäng: (4/2)*100

Totalt preventionsindex (summan av alla frågor som ingår indexerat till 100)

M=58

Bilaga 2. Intervjuguide djupintervjuer

Tema Huvudfråga Delfråga

Introduktion Presentation och information

Informera: Kort presentation om hur intervjun ska gå till, syfte, generella regler, info om inspelning etc.

Intervjuperson presenterar sig kort: namn och yrkesroll samt koppling till folkhälsoarbetet i kommunen

Övergripande

Använder ni begreppet folkhälsa i ert arbete idag? Om inte, vilken andra benämning används?

Upplever du att det är en prioriterad fråga? På vilket sätt? Har det sett likadant ut tidigare, eller har det skett en förändring?

Moderator visar folkhälsopolitikens 8 målområden (stimuli 1)

Känner du till dessa målområden (eller de tidigare 11)?

Hur stämmer det överens med hur ni arbetar med folkhälsa och definierar folkhälsa i kommunen idag?

Arbetar ni utifrån ett helhetsgrepp/helhetsperspektiv kring folkhälsofrågor? Eller mer kring sakområden?

Jämlik hälsa Hur arbetar man med jämlik hälsa idag?

Moderator visar ”att göra jämlikt är att göra olika” (stimuli 2) Känner du igen denna bild? Vad tänker du om den?

Utifrån den här bilden, hur skulle du beskriva att ni arbetar i kommunen idag? Ge gärna exempel!

Moderator visar utdrag från regeringens proposition (stimuli 3)

Känner du till detta? Vad tänker ni om det? Hur stämmer det överens med hur ni arbetar idag?

Upplever du att detta är rimligt dvs ett mål som är möjligt att arbeta efter? Varför/varför inte? Vad anser du är viktiga förutsättningar för att det ska vara möjligt?

Organisation Hur är

folkhälsoarbetet organiserat?

Tänk på: Varför ser det ut som det gör?

Hur ser er organisation ut idag, kopplat till folkhälsoarbete? Vilken typ av roller finns som arbetar med detta?

Har ni några strategiska tjänster med ansvar för folkhälsofrågorna?

Vilken typ av tjänster? Vad har de för typ av bakgrund och utbildning?

Har ni några andra strategiska tjänster med betydelse för folkhälsoområdet? (ex. ANDT-samordnare, brottsförebyggare, jämställdhetsstrategier, MR-strateger/barnrättsstrateger,

In document Kommunala förutsättningar för folkhälsoarbete i Stockholms län (Page 57-71)